Vissa socialavgiftsfrågor

Betänkande 1998/99:SfU6

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1998/99:SFU06

Vissa socialavgiftsfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

SfU6

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas sex motionsyrkanden om
socialavgifter väckta under den allmänna
motionstiden 1998. Flertalet rör frågan om
reducerade socialavgifter för trädgårdsnäringen.
Därutöver behandlas ett motionsyrkande som rör krav
på att i avgiftssammanhang likställa ersättning som
utges från annan ideell förening än idrottsförening
med ersättning från en idrottsförening.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Motioner väckta under allmänna
motionstiden 1998

1998/99:Sf231 av Leif Jakobsson (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av
skattelagstiftningen i det syfte som i motionen
framförts om skatteregler för föreningsledare.

1998/99:MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om arbetsgivar-
och sociala avgifter för säsonganställd personal.

1998/99:MJ241 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om arbetsgivar- och
sociala avgifter för säsonganställd personal.

1998/99:MJ255 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
nedsättning av arbetsgivaravgiften i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den lönesumma
som ger rätt till reducerad arbetsgivaravgift skall
beräknas på den årliga lönesumman för att inte
missgynna säsonganställningar.

1998/99:Sk306 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om arbetsgivaravgifter
för företag med säsongsvariationer.

Utskottet

Allmänt om socialavgifter

Socialavgifter betalas enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter (SAL) i form av arbetsgivaravgifter
och egenavgifter.

Den totala avgiftssumman för arbetsgivare är för
innevarande år 25,02 % av avgiftsunderlaget.

En egenföretagare betalar för år 1999
socialavgifter med 23,21 % av avgiftsunderlaget.
Avgifterna beräknas i princip på inkomsten av annat
förvärvsarbete.

Som framgår nedan har såväl arbetsgivare som den
som har inkomst av annat förvärvsarbete rätt att vid
avgiftsberäkningen göra avdrag på visst sätt på
avgiftsunderlaget.

Arbetsgivare skall vidare enligt lagen (1994:1920)
om allmän löneavgift för varje år betala en allmän
löneavgift som för år 1999 utgör 8,04 % av
underlaget, dvs. av arbetsgivaren utgiven lön m.m.

Enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift
skall den som har inkomst av anställning eller annat
förvärvsarbete under år 1999 betala allmän
pensionsavgift med 6,95 % av avgiftsunderlaget.

Socialavgifter och trädgårdsnäringen

Gällande ordning

Sedan den 1 januari 1997 gäller enligt 2 kap. 5 a §
SAL att en arbetsgivare vid beräkning av
arbetsgivaravgifter varje månad får göra avdrag med
5 % av avgiftsunderlaget, dock högst 2 500 kr. Den 1
januari 1998 höjdes det högsta belopp med vilket
avdrag får göras till 3 550 kr. Vid beräkningen av
egenavgifter får enligt 3 kap. 5 a § SAL avdrag
göras med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 9
000 kr per år.

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall enligt 2
kap. 4 § och 3 kap. 5 § SAL bortses bl.a. från
ersättning till en och samme arbetstagare respektive
från ersättning för arbete för någon annans räkning
om ersättningen under året inte uppgått till 1 000
kr. I fråga om egenavgifter gäller dock inte detta
om ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet.
Enligt 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) gäller motsvarande gräns vid
beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av
anställning respektive av annat förvärvsarbete. En
sådan gräns gäller även för pensionsgrundande
inkomst enligt 2 kap. 9 § lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension (LIP). Sistnämnda lag
har i denna del trätt i kraft den 1 januari 1999.

Av SAL följer vidare att arbetsgivare har att
betala avgifter på inkomster för arbete utfört i
Sverige.

Enligt 1 kap. 3 § (AFL) har i princip endast
personer som är bosatta i Sverige rätt till förmåner
enligt AFL. Detsamma gäller i fråga om intjänande av
inkomstgrundad ålderspension enligt 1 kap. 4 § LIP.
Enligt förordning (EEG) nr 1408/71 omfattas enligt
huvudprincipen den enskilde av lagstiftningen i den
stat där han eller hon förvärvsarbetar. Det innebär
att för EU/EES-medborgare kan nämnda bosättningskrav
inte upprätthållas. Motsvarande kan gälla även för
personer som omfattas av en överenskommelse om
social trygghet som Sverige ingått med annan stat.

Motionerna

Göte Jonsson m.fl. (m) begär i motion MJ255
yrkande 2 förslag om nedsättning av
arbetsgivaravgiften. Enligt motionärerna tvingas
trädgårdsodlarna betala fulla socialavgifter för
arbetskraft från länder utanför EU trots att
dessa inte får tillgodogöra sig trygghetssystemet
i dess helhet. Vidare tillämpas enligt
motionärerna i flera EU-länder betydande
lättnader i avgiftsuttaget på tillfälligt
anställd skördearbetskraft. Den i Sverige
avgiftsfria lönegränsen på 1 000 kr, som gällt
sedan år 1985, bör mot bakgrund härav omprövas.
Motionärerna framhåller vidare att nedsättningen
av socialavgifterna med 5 procentenheter
missgynnar företag med säsongsvariationer
eftersom dessa inte kan utnyttja nedsättningen på
samma sätt som företag med jämn sysselsättning
under hela året. Nedsättningen bör därför baseras
på årslönesumman i stället för per månad.

I motion MJ224 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs i
yrkande 32 ett tillkännagivande om arbetsgivar- och
socialavgifter för säsonganställd personal.
Motionärerna framhåller att arbetsgivaravgifterna i
de flesta EU-länderna är reducerade för sådan
personal. Med hänsyn härtill anser de att regeringen
bör återkomma med förslag om minskade avgifter för
säsonganställd personal liksom med förslag som ger
möjlighet för företag med säsongsysselsättning att
utnyttja avgiftsnedsättningen fullt ut. Ett i
princip likalydande yrkande återfinns i motion MJ241
yrkande 4 av Caroline Hagström (kd).

I motion N238 av Lennart Daléus m.fl. (c) begärs i
yrkande 4 ett tillkännagivande om att den lönesumma
som ger rätt till reducerad arbetsgivaravgift skall
beräknas på den årliga lönesumman för att inte
missgynna säsonganställningar. För att inte begränsa
ungdomars möjlighet till säsongarbeten bör enligt
motionärerna nedsättningen beräknas på den årliga
lönesumman och inte som i dag göras månadsvis. Även
i motion Sk306 yrkande 2 av Lennart Daléus m.fl.
(c) begärs ett tillkännagivande om
arbetsgivaravgifter för företag med
säsongsvariationer.

Utskottets bedömning

Utskottet, som tidigare avstyrkt liknande
motionsförslag, senast i betänkande 1997/98:SfU10,
vill anföra följande.

Frågan om arbetskraftskostnaderna i
trädgårdsnäringen och dessas betydelse i
konkurrenshänseende har varit föremål för utredning.
I betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU
1997:167) har Utredningen om livsmedelssektorns
omställning och expansion framhållit bl.a. att ett
kostnadsavlyft av en del av arbetsgivaravgiften för
säsongarbetskraft inom trädgårdsodlingen, vid
överväganden om möjliga selektiva branschåtgärder
till stöd för en enskild branschs
konkurrenssituation, kan vara en sådan möjlig
åtgärd. Trädgårdsnäringens strukturella
arbetskraftssituation och konkurrenssituation är
enligt utredningen så specifik att åtgärder kan
motiveras här utan att behöva skapa prejudikat för
en bredare sektor av näringslivet. Utredningen har
dock inte lagt fram något preciserat förslag om
sänkta arbetsgivaravgifter för trädgårdsnäringen.

Utskottet konstaterar att rätten till förmåner i
huvudsak är knuten till bosättning i Sverige medan
avgörande för om socialavgifter skall betalas här
bl.a. är om arbetet utförs i Sverige och huruvida
arbetsgivaren är svensk eller inte. För flertalet
andra än EU/EES-medborgare som förvärvsarbetar i
Sverige utan att vara bosatta här innebär reglerna
att de i princip inte är berättigade till svenska
socialförsäkringsförmåner trots att arbetsgivaren
måste betala socialavgifter. Utskottet anser att man
så långt möjligt bör upprätthålla ett samband mellan
socialavgifter och de förmåner som utges från
socialförsäkringssystemen och att det förhållandet
att socialavgifter tas ut på ersättningar som inte
ger rätt förmåner i princip inte är
tillfredsställande. Utskottet vill peka på att
Utredningen om socialförsäkringens personkrets i
betänkandet En lag om socialförsäkringar (SOU
1997:72) föreslagit bl.a. att den som arbetar i
Sverige skall vara försäkrad för arbetsbaserade
förmåner, dvs. förmåner avsedda att täcka
inkomstförluster (t.ex. sjukpenning,
rehabiliteringsersättning, föräldrapenning över
garantinivån och tillfällig föräldrapenning).
Betänkandet är föremål för beredning inom
Regeringskansliet och en proposition om
socialförsäkringens personkrets är aviserad till
april 1999.

Utskottet anser inte att det finns skäl att
föregripa regeringens beredning av ovan nämnda
utredningsförslag respektive den aviserade
propositionen om socialförsäkringens personkrets.

Vad gäller frågan om nedsättning av socialavgifter
för företag med säsonganställd personal har redan
finansutskottet i betänkande 1996/97:FiU20 uttalat
att en ordning med månadsvisa avdrag inte är
tillfredsställande. Utskottet delar denna
uppfattning och förutsätter att regeringen, om det
visar sig möjligt, lägger fram förslag om en årlig
avstämning i efterhand.

Utskottet vill tillägga att den ovan redovisade
gränsen på 1 000 kr inte har ändrats sedan den 1
januari 1985, vilket också påpekas i motion MJ255
yrkande 2. Detta förhållande kan enligt utskottet
dock inte motivera att gränsen höjs eftersom en
höjning skulle medföra att arbetstagare som har små
inkomster från ett större antal tillfälliga
arbetsgivare, t.ex. musiker, skulle få en mycket låg
pensionsgrundande inkomst. Med hänsyn till denna
effekt kan utskottet inte ställa sig bakom ett krav
på en höjning. Därtill kan konstateras att gränsen
på 1 000 kr såvitt gäller pensionsgrundande inkomst
har överförts till 2 kap. 9 § LIP.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
MJ255 yrkande 2, MJ224 yrkande 32, MJ241 yrkande 4,
N238 yrkande 4 och Sk306 yrkande 2.

Ideell föreningsverksamhet

Gällande ordning

Som redovisats i föregående avsnitt skall man vid
bestämmande av avgiftsunderlaget bortse från
ersättning till en och samme arbetstagare respektive
från ersättning för arbete för någon annans räkning
om ersättningen under året inte uppgått till 1 000
kr.

Även om ett anställningsförhållande inte föreligger
skall enligt 1 kap. 2 § andra stycket SAL den anses
som arbetsgivare som utgett ersättning som enligt
bl.a. 3 kap. 2 § andra stycket AFL är att hänföra
till inkomst av anställning.

Av 3 kap. 2 § andra stycket AFL framgår att man vid
beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av
anställning skall bortse från ersättning som
idrottsutövare får från sådan ideell förening som
har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig
verksamhet, om ersättningen från föreningen under
året inte kan antas uppgå till minst ett halvt
prisbasbelopp.

I fråga om pensionsgrundande inkomst gäller fr.o.m.
den 1 januari 1999 enligt 2 kap. 13 § LIP att
ersättning som en idrottsutövare fått från en sådan
förening som nyss nämnts inte är pensionsgrundande
som inkomst av anställning om ersättningen under ett
år har understigit ett halvt prisbasbelopp.

Ersättning som utges till en idrottsutövare är
således under nyss angivna förutsättningar befriad
från avgiftsskyldighet om ersättningen under ett år
understiger ett halvt basbelopp. I övriga fall utgör
det avgiftsfria beloppet 1 000 kr för ett år.

Motionen

Leif Jakobsson (s) begär i motion Sf231 en
översyn av skattelagstiftningen i det syfte som i
motionen framförts om skatteregler för
föreningsledare. Motionären anser att möjligheten
att slippa betala arbetsgivaravgifter på lön
motsvarande maximalt ett halvt basbelopp bör
gälla all ideell föreningsverksamhet med
allmännyttigt syfte och inte bara
idrottsföreningar. En teaterledares och
fotbollsledares insatser bör enligt motionären
värderas lika.

Utskottets bedömning

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt
motionsyrkanden med krav på att i
avgiftssammanhang likställa ersättning från annan
ideell förening än idrottsförening med ersättning
från en idrottsförening, senast i det av
riksdagen godkända betänkandet 1997/98:SfU10.

Utskottet har ovan pekat på konsekvensen i
pensionshänseende av att höja den avgiftsfria
gränsen på 1 000 kr framför allt för arbetstagare
med små inkomster från ett större antal tillfälliga
arbetsgivare. Samma skäl kan anföras mot att
utsträcka den avgiftsfria gränsen på ett halvt
basbelopp till att gälla andra ideella föreningar än
idrottsföreningar. Med hänsyn således till risken
för urholkning av pensionsskyddet för den enskilde
kan utskottet inte ställa sig bakom ett sådant krav.

Utskottet vill tillägga att i det nya
ålderspensionssystemet kommer varje kronas inkomst
under hela livet att få betydelse för det framtida
pensionsutfallet. I proposition 1997/98:151 med
förslag om ett nytt ålderspensionssy-stem angavs (s.
203) att särregeln för idrottsutövare därför kan
ifrågasättas. Ett slopande av särregeln skulle dock
enligt propositionen kräva särskilda överväganden
bl.a. när det gäller idrottsföreningars ekonomiska
situation. Som framgår ovan har den aktuella regeln
därefter överförts till det reformerade
ålderspensionssystemet.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf231.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande trädgårdsnäringen

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ224 yrkande 32,
1998/99:MJ241 yrkande 4, 1998/99:MJ255 yrkande
2, 1998/99:N238 yrkande 4 och 1998/99:Sk306
yrkande 2,

res. 1 (m, kd, c)

2. beträffande ideell
föreningsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sf231.

res. 2 (m, kd)

Stockholm den 2 mars 1999

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Margit
Gennser (m), Maud Björnemalm (s), Ulla Hoffmann (v),
Rose-Marie Frebran (kd), Ulf Kristersson (m),
Mariann Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart
Klockare (s), Ronny Olander (s), Carlinge Wisberg
(v), Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp),
Birgitta Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson (s),
Kenneth Lantz (kd) och Barbro Westerholm (fp).

Reservationer

1. Trädgårdsnäringen (mom. 1)

Margit Gennser (m), Rose-Marie Frebran (kd), Ulf
Kristersson (m), Gustaf von Essen (m), Göran
Lindblad (m), Birgitta Carlsson (c) och Kenneth
Lantz (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Socialavgifter och trädgårdsnäringen
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande
2" bort ha följande lydelse:

Inom den yrkesmässigt bedrivna trädgårdsodlingen
sysselsätts årligen ett stort antal personer under
skördearbetet. Under en begränsad tid skall stora
volymer av t.ex. jordgubbar och äpplen skördas. Det
är i regel svårt och i vissa fall helt omöjligt att
klara detta arbete med svensk arbetskraft, varför
odlarna i stor utsträckning måste lita till
arbetskraft från andra länder men även till
skolungdomar. Trots att dessa inte kan tillgodogöra
sig hela trygghetssystemet måste odlarna betala
fulla socialavgifter för denna arbetskraft. Näringar
med stora säsongsvariationer missgynnas dessutom av
att de inte kan tillgodoräkna sig samma
arbetsgivaravgiftssänkning som andra företag.
Reglerna måste omgående ändras så att lönesumman
beräknas på den årliga lönesumman och inte som i dag
på en månadsvis lönesumma (motsvarande högst en
tolftedel av 850 000 kr).

När man jämför arbetskraftskostnaderna för
skördearbetskraft i Sverige med kostnaderna i EU-
länderna kan man konstatera att
arbetsgivaravgifterna för säsonganställd personal i
de flesta EU-länderna är kraftigt reducerad.
Eftersom detta innebär en betydande konkurrensfaktor
bör enligt utskottets mening en översyn göras av
möjligheterna till nedsättning av
arbetsgivaravgifterna eller till särskilda undantag
för erläggande av sådana avgifter för säsongmässig
skördearbetskraft. Vidare bör frågan om en höjning
av den avgiftsfria gränsen på 1 000 kr utredas. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande trädgårdsnäringen

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:MJ224 yrkande
32, 1998/99:MJ241 yrkande 4, 1998/99:MJ255
yrkande 2, 1998/99:N238 yrkande 4 och
1998/99:Sk306 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ideell föreningsverksamhet (mom. 2)

Margit Gennser (m), Rose-Marie Frebran (kd), Ulf
Kristersson (m), Gustaf von Essen (m), Göran
Lindblad (m) och Kenneth Lantz (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Ideell föreningsverksamhet börjar med
"Utskottet har" och slutar med "motion Sf231" bort
ha följande lydelse:

Ersättning som utges till en idrottsutövare eller
en idrottsledare är under vissa förutsättningar
befriad från avgiftsskyldighet om ersättningen under
ett år understiger ett halvt basbelopp. Utskottet
konstaterar att det finns en stor grupp ungdomar som
söker sig till annan verksamhet än idrottsrörelsen.
Det borde enligt utskottet vara naturligt att
behandla alla ungdomar lika. Med hänsyn härtill och
då även en teaterledares och en fotbollsledares
insats bör värderas lika anser utskottet att också
det övriga föreningslivet som uppfyller kravet på
allmännyttig förening bör omfattas av samma regler
som idrottsför-eningarna. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande ideell föreningsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Sf231 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.