Decentraliserad näringspolitik

Motion 1998/99:N238 av Lennart Daléus m.fl. (c)

1 Den svenska näringslivsstrukturen

Sverige är det land i världen som har flest multinationella företag i
förhållande till antalet invånare. De flesta av dessa stora företag
grundades i början av detta sekel. Under lång tid har de bidragit till ökad
sysselsättning och framåtskridande i vårt land.

Alltjämt spelar de stora företagen en avgörande roll som bas i det svenska
näringslivet. Många mindre, svenska företag är beroende av de svenska
multinationella företagen som kunder.

Till skillnad från förr alstrar inte de svenska storföretagen generellt fler
arbetstillfällen i Sverige. De expanderar till största delen på marknader
utanför Sverige.

Rationaliseringar gör att produktionen blir allt mindre arbetskraftsintensiv.
Detta är nödvändigt för att behålla lönsamheten i en hårdnande internationell
konkurrens. I förhållande till antalet sysselsatta i olika företag visade de
mindre företagen mellan åren 1993 och 1994 en förmåga att skapa ny
sysselsättning som var dubbelt så stor som i storföretagen.

Traditionellt har den näringspolitik som förts av socialdemokratiska
regeringar kraftigt gynnat storföretagen i förhållande till småföretagen.

Förståelsen för småföretagens villkor har successivt ökat. Nu är de flesta
överens om småföretagens nyckelroll för framtida tillväxt och sysselsättning.

Sverige har inte haft ett tillräckligt innovativt företagande. Näringslivs-
strukturen är relativt stel och förändras långsamt. Nyföretagandet har ökat
under de senaste två åren, men alltjämt startas för få företag.

Vid en internationell jämförelse har Sverige mycket få medelstora företag.
Det är en av orsakerna till att det svenska näringslivet inte är tillräckligt
dynamiskt. För få företag vågar, kan eller vill expandera. Istället köps ofta
små och lönsamma företag upp av större företag, vilket leder till att
mångfalden och konkurrensen minskar. Ofta sker dessa uppköp vid genera-
tionsskiften.

Företagandet i Sverige är omgärdat av en mängd regler. Detta regelverk är
särskilt betungande för de små företagen. Byråkrati kostar tid och pengar för
företagen. Samtidigt bidrar det omfattande regelverket till att det svenska
samhället betraktas som rättssäkert. Ambitionen måste vara att begränsa
regelverket och förenkla företagandet samtidigt som rättssäkerheten inte
åsidosätts.

Det finns många möjligheter för företag i Sverige att få stöd till
kommersiell verksamhet. Samhället har via olika organ möjlighet att ge stöd
till anställningar, teknikutveckling och investeringar. I vissa fall är det
svårt
att dra klara gränser mellan vad som är företagsstöd eller inte.

Även om Sverige har en hög utbildningsnivå, finns brister vid en
internationell jämförelse, inom framförallt de naturvetenskapliga områdena.
För närvarande sker en omfattande utbyggnad av högskoleutbildningen, efter
stark påverkan av Centerpartiet. De nya högskoleplatserna tillkommer främst
på de små och medelstora högskoleorterna, inom framförallt teknik och
naturvetenskap. Dessa satsningar har stor betydelse för de mindre företagen i
olika regioner.

Lönebildningen har fungerat illa under 1970- och 80-talen. Detta har
resulterat i hög inflation samt bidragit till att skapa återkommande kostnads-
kriser för svenskt näringsliv. För att ta landet ur detta dilemma har ett
flertal
devalveringar genomförts, som kortsiktigt stärkt företagens konkurrens-
situation. Det har dock i sin tur bidragit till att förtroendet för svensk
ekonomi har urholkats.

Under efterkrigstiden har den förhärskande politiska kulturen i Sverige inte
varit företagartillvänd. Små- och egenföretagandet har inte respekterats
tillräckligt. Politiken har i hög grad varit koncentrationsinriktad och gynnat
de stora företagen framför de små. Stora kapitalägare har gynnats på
bekostnad av potentiella entreprenörer. Det storskaliga ägandet har
premierats i såväl privat som offentlig regi. Detta har inverkat skadligt på det
svenska näringslivets förmåga att förnyas och utvecklas.

Omfattande sociala reformer har genomförts och den offentliga sektorn har
byggts ut i mycket snabb takt. Basen för välfärden har tagits för given. Detta
var särskilt tydligt under 1970- och 80-talen. Företagen har inte betraktats
som en nödvändig resurs, utan snarare som en finansieringskälla genom bl a
allt högre arbetsgivaravgifter.

2 Företagandets förutsättningar

Till grund för människors drivkraft att starta och driva företag ligger
olika intressen. Det kan handla om en vilja att tjäna pengar, förverkliga
idéer, arbeta självständigt, kunna styra sin egen tid eller att ägna sig åt sin
favoritsysselsättning.

Samhället gynnas av att företag startas, drivs och utvecklas. De genererar
skatteintäkter, som finansierar de offentliga utgifterna i kommun, landsting
och stat. Företagsamheten är också grundläggande för att åstadkomma
sysselsättning.

Samhället måste genom sina olika institutioner skapa goda förutsättningar
för företagande. Till dessa förutsättningar hör ett fungerande rättssamhälle,
kulturella faktorer, politiska institutioner och myndigheter. Konkret kan det
handla om möjligheten att driva företag i olika associationsformer.

Låg inflation, sunda statsfinanser och låga räntor är viktiga förutsättningar
för företagande. Sådana faktorer spelar långsiktigt en stor roll för företagens
tilltro till omgivningen. I sin tur påverkar det viljan att investera och
bedriva
verksamhet.

Låg inflation och låga räntor stimulerar produktiv verksamhet. Ekonomisk
tillväxt stimulerar köpkraften i samhället, vilket gynnar företagsamheten
genom att efterfrågan på företagens produkter ökar.

För att kunna utvidga sina verksamheter är företagen beroende av handel
med omvärlden. I detta avseende är det viktigt att hemlandet har goda
handelsmöjligheter med omvärlden. Sverige har som medlemmar i EU en
stor andel frihandel, även om handeln med övriga delar av världen till stor
del är omgärdad med export- och importtullar.

Företagens förmåga att växa och bedriva affärsverksamhet är bland annat
avhängig tillgången på utbildad arbetskraft. Kompetensnivån och tillgången
på olika typer av arbetskraft är viktiga faktorer för företagens konkurrens-
förmåga internationellt. Även geografiska och tekniska möjligheter spelar en
viktig roll. Forskningsnivå och tillgång på råvaror är exempel på sådana
centrala framgångsfaktorer.

Det är viktigt att företagen kan verka i en miljö som inte innebär nackdelar
gentemot konkurrentföretag, med andra länder som bas.

En viktig framgångsfaktor är att näringslivet har förmåga till flexibilitet
och består av såväl stora, som mindre och medelstora företag. Det är också
viktigt att företagsamheten är spridd över många olika branscher. Ett
differentierat näringsliv minskar sårbarheten vid konjunkturförändringar.

Konkurrens med andra företag innebär också en möjlighet att utveckla sin
egen verksamhet och förbättra sitt eget utgångsläge. Internationella studier
visar att konkurrensutsatta branscher och företag utvecklas bäst. Monopol-
liknande villkor hämmar utveckling, mångfald och flexibilitet.

Företagen behöver stabila och långsiktiga spelregler. Lagstiftningen måste
ta hänsyn till företagens villkor. Särskild hänsyn måste tas till de mindre
företagens villkor. Vad som ovan anförts om företagandets förutsättningar
bör ges regeringen till känna.

3 Vår syn på företagande

Småföretagsamheten är utifrån Centerpartiets ideologiska utgångspunkter
en av de viktigaste resurserna i samhället. Huvudinriktningen för en
politik för fler företag och företagare måste vara att skapa goda villkor
för företagandet genom låga skatter och få hinder.

Företagaren måste stå i centrum för att åstadkomma ett bättre företags-
klimat. Hårt arbetande, riskvilliga företagare måste få tjäna pengar och kunna
bli rika på sina affärsidéer omsatta i praktiken. Det öppnar möjligheter för
nya investeringar.

Vinstintresset är en drivkraft för företag och deras ägare, även om det
också finns andra skäl till att människor startar och driver företag. Samhället
måste visa förståelse för och uppmuntra entreprenörskapets drivkrafter.
Mångfald och individualism är viktigt för att antalet företag ska bli fler.
Centerpartiet skall verka för att attityden till företag och företagande blir
mer
positiv.

Marknadsekonomin har förmågan att berika samhället. Alla i samhället
tjänar på att de svenska företagen är lönsamma, investerar, anställer fler
medarbetare och därmed genererar skatteintäkter.

Det privata näringslivet, med alla företagare och anställda, utgör basen för
den offentliga verksamhetens existens. Detta kommer alltför ofta i skym-
undan.

Andelen privatanställda i förhållande till antalet anställda i offentlig sektor
och i arbetslöshet är ett viktigt mått på hur väl samhället förmår att bära de
gemensamma åtagandena.

Det personliga ägandet måste främjas i förhållande till det institutionella
ägandet.

Ökad sysselsättning i den privata sektorn ger förutsättningar för ökad
sysselsättning i den offentligt finansierade verksamheten. Det behövs en rejäl
sysselsättningsökning i den privata sektorn. Utmaningen framför oss är hur
sysselsättningskrisen ska lösas. Centerpartiets val är självklart. Den företag-
samma vägen är det enda valet.

4 Personligt ägande

Centerpartiet värnar det personliga ägandet. Det ger ett decentraliserat
ägande med stort personligt ansvar. Det är inte givet att så är fallet vid
storskaligt privat ägande.

Det personliga ägandet är en förutsättning för en väl fungerande ekonomi.
Det personliga ägandet tar vara på individens intresse och omsorg. Det
statliga ägandet skall reduceras till det som är nödvändigt för att skapa
likvärdig service i hela landet eller effektivast i offentlig regi.

För att ett företag skall vara livskraftigt måste kapitalet balansera på ett bra
sätt mot skulderna. Kapital kan placeras på olika sätt och har alltid en
alternativkostnad. Det är därför viktigt att kapital som placeras i företag inte
missgynnas och att den extra risken som det t.ex. innebär att investera i ett
litet företag kan ge god avkastning i längden. En gynnsam beskattning av
kapitalet leder också till stabila företag som kan expandera och anställa fler
människor. Vad som ovan anförts om personligt ägande bör ges regeringen
till känna.

Idag finns ett starkt inslag av institutionellt ägande i Sverige. För att sprida
ägandet måste sparande i aktier gynnas och ett första steg i den riktningen är
att avskaffa dubbelbeskattningen. Centerpartiet har medverkat till lättnaden
av dubbelbeskattningen för onoterade företag. På sikt bör dubbelbe-
skattningen avvecklas.

5 Generationsskiften

Vid generationsskiften i familjeföretag skapar ofta arvs- och gåvoskatten
problem för efterkommande generationer att ta över företaget. Flera
undersökningar har visat, att endast en mindre del av familjeföretagen
når den andra eller tredje generationen. För de som tror på
familjeföretagandet som idé och på familjeföretagandet som en viktig del
i näringslivet måste en sådan fortsatt utveckling ses som negativ. Både
skattereglerna och möjligheterna till finansiering har stor vikt för att en
familjeföretagare ska kunna föra över ägandet till nästa generation.
Därför måste reglerna utformas så att arbetande kapital kan hållas intakt
även vid arvsskiften. Vi föreslår därför att en särskild utredning tillsätts i
syfte att se över och förbättra möjligheterna till generationsskiften. Detta
bör ges regeringen till känna.

6 Sänkt skatt på arbete och företagande

Sänkta skatter på arbete och företagande är nödvändigt för att på sikt
klara en stark svensk ekonomisk utveckling. Skattesänkningar skall
finansieras. Ofinansierade skattesänkningar riskerar att slå tillbaka mot
företagen i form av högre räntor till följd av försvagade statsfinanser. Det
är därför mycket viktigt att positiva effekter av sänkta skatter, såsom
ökad sysselsättning och högre tillväxt, inte tas ut i förväg.

Internationellt sett har Sverige en mycket konkurrenskraftig bolagsskatt på
28 %. Det ger oss strategiskt viktiga fördelar. Därför ska bolagsskatten ligga
kvar på nuvarande låga nivå.

Sverige har samtidigt bland världens högsta skatter på arbetskraft. Vi har
höga arbetsgivaravgifter. Inkomstskatterna är också höga med faktiska
marginalskatter uppemot 60 %, beroende på vilken kommunalskatt man har.

Skatter och avgifter på arbete måste sänkas för att ge människor chansen
att utveckla sina idéer, vilket skapar fler jobb. Det bör ske genom att en
skatteväxling genomförs, med sänkta skatter på arbetskraft och höjda skatter
på miljöskadliga verksamheter. Det ger förutsättningar för ökad syssel-
sättning generellt sett, vilket i synnerhet är gynnsamt för tjänstesektorn med
en hög andel arbetskraftskostnader.

Utöver det utrymme som kan frigöras genom att en skatteväxling genom-
förs, bör arbetsgivaravgifterna sänkas ytterligare efter samma modell, som
Centerpartiet fått genomslag för i riksdagen. Arbetsgivaravgifterna har
reducerats med fem procentenheter upp till en årlig lönesumma om 850 000
kronor. För egenföretagare är lönesummegränsen 180 000 kronor.

För att arbetsgivaravgiftssänkningen även skall kunna tillgodoräknas av
företag som har stora säsongsvariationer är det avgörande att lönesumman
beräknas för hela året och inte uppdelas månadsvis. Detta förfarande
missgynnar företagare inom bland annat turism och trädgårdsnäring som är
mycket säsongsberoende. Hanteringen begränsar framför allt ungdomars
möjligheter till tillfälliga arbeten då det ofta är de som söker säsongsarbeten.
Reglerna måste omgående ändras så att lönesumman beräknas på den årliga
lönesumman och inte som idag på en månadsvis lönesumma (motsvarande
en tolftedel av 850 000 kronor). Detta bör ges regeringen till känna.

I nästa steg måste arbetsgivaravgifterna sänkas med ytterligare minst tre
procentenheter, samtidigt som lönesumman måste höjas till åtminstone två
miljoner. För egenföretagare måste lönesummegränsen höjas till 300 000
kronor. På detta sätt främjas de mindre företagen i förhållande till de större.

Småföretagarriksdagens krav om att ta bort skattedelen av arbetsgivar-
avgiften upp till en lönesumma om 30 basbelopp sammanfaller i stor sett
med Centerpartiets krav på arbetsgivaravgiftssänkningar.

Centerpartiet har varit pådrivande för att sänka ägarbeskattningen för de
onoterade bolagen. Dubbelbeskattningen av dessa bolag har lindrats med ett
generöst skattefritt utrymme. Vidare har Centerpartiet medverkat till
ytterligare lättnader genom att bland annat det positiva räntefördel-
ningsunderlaget har höjts.

Sverige behöver fler entreprenörer. Många av de potentiella till-
växtföretagen återfinns i kategorin fåmansbolag. Därför är det angeläget att
sänka skatten för dessa ägare ytterligare.

Fåmansbolagen är oftast små, men har en stor potential för ökad
sysselsättning i Sverige. Utöver de skattelättnader som dessa företag också
åtnjuter i form av exempelvis sänkta arbetsgivaravgifter, bör de krångliga
fåmansbolagsreglerna ges en mer generös utformning.

Förmögenhetsskatten bör successivt fasas ut ur det svenska skattesystemet.
Den tas i många fall ut i form av en extra skatt på fastigheter, som har ett
högt taxeringsvärde och är avbetalade. Den internationella rörligheten för
kapitalet har ökat och därför har det varit nödvändigt att befria huvudägare i
aktiebolag från förmögenhetsskatt med hänvisning till att deras kapital är låst
i deras stora företag, som fyller en viktig funktion för svenskt näringsliv och
svensk arbetsmarknad. En situation där verkligt förmögna människor befrias
från förmögenhetsskatt och mindre förmögna människor belastas med
förmögenhetsskatt är naturligtvis inte acceptabel ur rättvisesynpunkt.

Ett skattekonto har införts för företagen. Det innebär att olika skatter och
skatteinbetalningar samordnas och betalas in på ett och samma konto hos
skattemyndigheten. I samband med denna reform har regler införts som
innebär att den dag skatteinbetalning inkommer på skattemyndighetens konto
ligger den till grund för när företagaren ska anses ha fullgjort sina åtaganden.
Det är enligt vår uppfattning olyckligt, eftersom förseningar kan uppstå som
företagaren inte själv orsakat. Sista betalningsdag måste istället anges som
den dag då inbetalning skett. Detta bör ges regeringen till känna.

Tjänster stimuleras direkt genom sänkt skatt på arbete. Huvudprincipen
bör vara att all arbetskraft beskattas lika för att arbetsmarknaden inte ska
snedvridas.

Inom tjänstesektorn finns möjlighet att skapa fler jobb och företag.
Åtgärder behöver vidtas på skatteområdet för att stimulera tillkomsten av fler
jobb och företag i denna sektor. I EU diskuteras förslag om lägre
momsskattesats för delar av tjänstesektorn. Andra åtgärder kan vara
skattereduktion eller sänkta arbetsgivaravgifter. Centerpartiet verkar för
sänkt skatt på hushållsnära tjänster och att ett s.k. RUT-avdrag omgående
införs.

Centerpartiet har även presenterat förslag om hemservicecheckar för
pensionärer. Pensionärshushållens behov av vardaglig service skulle kunna
tillgodoses genom att staten stimulerar den privata tjänstesektorn. Det
enklaste sättet att göra detta är genom ett system med hemservicecheckar för
pensionärshushåll. Vårt förslag bygger på att det ska omfatta alla pensionärs-
hushåll, förtids- och folkpensionärer, och ska gälla för alla normalt före-
kommande tjänster i hemmet. Det som förekommer inom den behovsprövade
hemtjänsten ska inte ingå i detta system.

F-skattsedeln är ett viktigt legitimationsbevis för seriös verksamhet.
Centerpartiet har i riksdagen åstadkommit att det nu ska bli enklare att
erhålla F-skattebevis vid start av företag. Principen måste vara att alla som
vill ska få F-skattsedel, såvitt inte särskilda skäl talar emot. Det är en
viktig
åtgärd för att få fler egenföretagare och för att fler affärsidéer kan prövas på
marknaden. Samtidigt måste skattemyndigheten lägg mer kraft på att
kontrollera att seriös verksamhet verkligen bedrivs.

Det är viktigt att näringspolitiken utformas för att gagna företagsamhet i
hela landet. Därför anser Centerpartiet att det är angeläget att Norrlands
inland också i fortsättningen ges rätt till reducerade arbetsgivaravgifter.
Tyvärr har en majoritet i riksdagen, bestående av Moderater och Social-
demokrater, beslutat att ta bort de reducerade arbetsgivaravgifterna i
Norrlands inland. Vad som ovan anförts om sänkt skatt på arbete, och
företagande bör ges regeringen till känna.

7 Riskkapitalförsörjningen

Riskkapitalet bör i första hand vara privatägt. Det är viktigt, eftersom
incitamentet att få ut största möjliga avkastning i förhållande till satsat
kapital och risktagande är en tillväxtskapande drivkraft. Det är grunden
för att en effektiv kapitalformering ska komma till stånd. Ju närmare
individen riskkapitalet hanteras, desto bättre. En ökad konkurrens mellan
olika riskkapitalförsörjare är önskvärd och gynnas av mångfald.

Vi vill skapa förutsättningar för nya kapitalägare i ett generellt
välfärdssamhälle. Det är nödvändigt med fler svenska kapitalägare om den
generella välfärden ska kunna bevaras i en alltmer globaliserad ekonomi. I
hårdnande konkurrens på en växande världsmarknad krävs att den svenska
riskkapitalmarknaden förbättras och att företagandet därigenom kan förnyas
och utvecklas.

För att få fram fler kapitalstarka människor med idéer och vilja att satsa
riskkapital aktivt i framförallt mindre företag, krävs en förändring av
skatterna under de närmaste åren på det sätt som vi föreslår.

Genom olika former av riskkapitalbolag kan den svenska riskkapital-
försörjningen förbättras. Sådana bolag kan samla delägarnas kapital och satsa
detta i mindre och växande företag. På så sätt erhålls tillräckligt med kapital
för att kunna satsa, och riskbenägenheten blir ofta hög.

Kommanditbolag som företagsform kan utvecklas och allt oftare fungera
som en form av riskkapitalbolag.

De onoterade aktiebolagen har fått en kraftigt lindrad dubbelbeskattning.
Detsamma gäller inte i samma utsträckning för kommanditbolag och
handelsbolag. Det kan genomföras genom att den lönesummeanknutna delen
av det skattefria utrymmet för övriga bolag ersätts med att en större andel av
det egna kapitalet får tas ut skattefritt för kommandit- och handelsbolagens
vidkommande, eftersom dessa indirekt genererar sysselsättning i de bolag
som de satsar kapital i.

Det pågår en snabb och välkommen utveckling på riskkapitalområdet. Det
har bildats en del nya marknader på privat initiativ, såsom bland annat
Innovationsmarknaden och Svensk börsinformation. Den sjätte AP-fonden
har bland annat investerat och därmed medverkat till att utveckla regionala
riskkapitalföretag i Mellannorrland, Stockholm och Småland.

En utveckling mot etablering av fler regionala börser måste stimuleras.
Överlag håller en explosionsartad verksamhet på att ta fart, som går ut på att
"matcha" privatpersoners kapital gentemot växande småföretags behov av
riskkapitaltillförsel. Det sker genom tidningsannonser, seminarier och till-
handahållande av nya marknadsplatser. Det är viktigt att utvecklingen
fortsätter i denna riktning så att den svenska riskkapitalsituationen kraftigt
kan förbättras.

För att överbrygga de många år som krävs för att gradvis förbättra
tillgången på riskkapital krävs aktiva insatser för att gynna tillväxt i
småföretagen. En företagsgaranti bör införas, som i korthet går ut på
följande:

För att genomlysta, goda affärsidéer ska få en chans att etableras på
marknaden bör staten via regionala holdingbolag erbjuda reellt riskkapital.
Holdingbolagen ska tillföra 91 % av riskkapitalet i företag, medan initiativ-
tagaren själv ska stå för 9 %. Under uppbyggnadsskedet kan företagen med
så kallad företagsgaranti räkna med att holdingbolaget garanterar det
enskilda företagets betalningsförmåga. Företagsgaranti-systemet balanserar
eventuella rörelseförluster under uppbyggnadstiden genom koncernbidrag.
Dessa mottagna koncernbidrag skall omgående återbetalas inklusive ränta
när företagen kommer in i "vinstperioden". För att i sin tur balansera
totalförluster i systemet (= företag som ej lyckas ekonomiskt) skall lycko-
samma företag erlägga royalties på vinsten alternativt försäljningssumman. I
avtalet mellan holdingbolaget och initiativtagaren till företaget ska skrivas in
en exklusiv rätt för företagaren att köpa hela bolaget. Detta ska ske på sådana
villkor att statens holdingbolag får tillbaka insatsen samt marknadsmässig
ränta på pengarna för den tagna risken. Vad som ovan anförts om en
företagsgaranti bör ges regeringen till känna.

De invandrade svenskarna utgör en stor potential för det företagsamma
Sverige. 55 000 företag i Sverige drivs av invandrare. Invandrarna står för 20
procent av nyföretagandet. Våra förslag för att förbättra riskkapitaltillförseln
kan bidra till att fler vågar och vill låta sina företag växa.

Bland ungdomar finns en i grunden positiv inställning till företagande,
vilket i kombination med våra åtgärder på skatte- och riskkapitalområdet bör
leda till att allt fler affärsidéer kan prövas på marknaden. Ungdomar skall
uppmuntras att skaffa F-skattsedel som ett led i att öka ungdomars
företagande.

ALMI Företagspartner som består av ett moderbolag med 22 regionala
dotterbolag har en stor betydelse för utvecklingen av de mindre företagen.

8 Kvinnors företagande

Av de företag som startades 1995 ägdes endast 23 % av kvinnor. Detta
måste förändras. Det finns en stor potential för kvinnors företagande som
måste tas till vara. En liknande explosion som den Sverige genomgick
under första hälften av 1900-talet är möjlig. Då var det kvinnornas
massiva inträde på arbetsmarknaden som gav ett lyft i produktionen. Idag
kan kvinnors företagande få en liknande betydelse.

Runt om i Sverige finns en enorm kvinnokraft med en unik förmåga att
med små medel ta sig an olika samhällsproblem, utvecklingsprojekt och
idéer. Ändå är kvinnorna inte särskilt synliga i företagsvärlden. Bakgrunden
till detta är kanske att den traditionella näringspolitiken varit ensidigt
inriktad
på mäns företagande och de branscher som traditionellt startas och drivs av
män. Undersökningar visar att kvinnor har en företagskultur som skiljer sig
från männens. Kvinnor startar ofta företag i liten skala, lånar mindre än män,
startar ofta företag i servicesektorn, jobbar gärna tillsammans med andra
kvinnor i kooperativ m.m. I och med de stora förändringarna i offentlig
sektor öppnas också nya möjligheter för kvinnor att starta nya företag i
verksamhet som tidigare bedrevs i offentlig regi.

Det behövs alltså en ökad satsning på kvinnors företagande. Det handlar
om att utnyttja all den kunskap och kapacitet som finns. Möjligheterna att
komplettera kvinnlig och manlig kompetens med varandra kan ge en stor
slagkraft för svenskt näringsliv inför framtiden. Ett tioårigt program, som
innehåller rådgivning, utbildning och finansiering för kvinnors företagande,
bör utarbetas. Detta bör ges regeringen till känna.

Att underlätta för kvinnor att starta egen verksamhet är ett viktigt led i
Centerpartiets strävan att skapa ökad sysselsättning. Kvinnligt företagande
måste utvecklas så att kvinnor startar och driver företag i minst samma
utsträckning som män. Kvinnor startar ofta företag med mindre lån och
bidrag. Oftast rör det sig om tjänsteföretag med en affärsidé främst för en
lokal marknad. Sådan företagsamhet måste tas tillvara i hela landet och har
potential att hjälpa upp en kärv regional eller lokal arbetsmarknad. Många
kan få inspiration av andra eller få anställning hos någon annan.

Samhället bör därför på olika sätt underlätta avknoppning från den
offentliga sektorn. Stöd och rådgivning måste finnas. Vid offentlig upp-
handling ska konkurrensneutralitet mot den egna verksamheten eftersträvas i
högre utsträckning än i dag. Kooperativa verksamhetsformer ska ges samma
företagsmässiga förutsättningar som andra företagsformer. Det ger större
möjligheter för kvinnor att gemensamt starta företag inom denna sektor som
ligger den offentliga nära och där den kooperativa verksamhetsformen är
mycket lämplig.

Efterfrågan på de särskilda kvinnolånen, ett centerinitiativ, har varit stor.
Satsningarna har skapat många nya arbetstillfällen. Det är viktigt att bevara
och utveckla detta stöd.

Kvinnors företag missgynnas av de regler och kriterier som gäller för att
få del av länsstyrelsernas småföretagarstöd. Småföretagsstöd går inte att söka
för företag inom försäljning, klädindustri och företag som vänder sig till en
lokal marknad vilket många små tjänsteföretag gör. Dessutom finns ett krav
på att anställa personal för att kunna söka stöd. Dessa regler och kriterier
gör
sammantaget att många typiska kvinnoföretag inom handels- och tjänste-
sektorn utestängs från möjligheten att söka småföretagarstöden. Centerpartiet
anser att det nuvarande regelsystemet måste ses över i syfte att öka
möjligheterna att erhålla småföretagarstöd för kvinnors företag. Detta bör ges
regeringen till känna.

8.1 Permanenta kvinnliga resurscentrum

Centerpartiet anser att Sverige ska bli ett föregångsland när det gäller
jämställdhet inom näringslivet. Ett led i detta är att få fler kvinnor som
startar och driver företag, ett annat led är att andelen kvinnor i ledande
befattning i näringslivet stadigt ökar.

Självfallet behövs många åtgärder för att öka andelen kvinnor som startar
företag. Åtgärder som har varit av stort värde för att öka medvetenheten och
stimulera kvinnor till att starta eget är kvinnliga rådgivare och kvinnliga
resurscentrum både på länsstyrelserna och på central nivå. Kvinnliga
resurscentrum finns i så gott som alla län och ett nationellt resurscentrum
finns idag på NUTEK.

Resurscentrums uppgift är att samla kunskap kring kvinnors villkor för att
sedan kunna förbättra situationen på olika områden som är viktiga för
kvinnor. Det kan gälla arbetsmarknadsutbildning, företagsrådgivning,
allmänna utbildningsinsatser, forskning etc. Resurscentrum skall vara en
resurs för länens kvinnor samt länens myndigheter och organisationer som
arbetar med olika insatser för kvinnor. Dessa har mycket påtagligt medfört
att fler kvinnor kunnat starta och utveckla egen verksamhet. Enligt vår
uppfattning är verksamheten till stort gagn för att utveckla och bredda
kvinnors yrkesval.

Det är viktigt att resurscentrumet fokuserar sin verksamhet på ursprungs-
uppgiften, nämligen att förbättra villkoren för kvinnorna i regionalt
utvecklingsarbete. Centerpartiet anser att de regionala kvinnliga resurs-
centrumen har en viktig roll för att utveckla kvinnors företagande. De
hittillsvarande satsningarna med kvinnliga resurscentrum på länsnivå måste
nu permanentas och vidareutvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.

8.2 Kvinnliga affärsrådgivare

NUTEK har i uppdrag att arbeta för kvinnors företagande. Medel har
anslagits till kvinnliga affärsrådgivare i inre stödområdet. Kvinnliga
rådgivare finns idag i flera kommuner. Om inte nya medel tillförs
riskerar detta att försvinna. Finansieringen har fördelats på 1/3 NUTEK,
1/3 länsstyrelsen samt 1/3 kommunerna. I vissa kommuner har en
förlängning av verksamheten finansierats med EU-medel. Erfarenheterna
är mycket goda varför Centerpartiet anser att det i varje kommun bör
finnas en kvinnlig affärsrådgivare. Medel bör säkerställas för denna
verksamhets fortsättning. Detta bör ges regeringen till känna.

9 Kooperativt företagande

Ett sätt att snabbt öka kvinnors företagande och därmed skapa fler
arbetstillfällen är att uppmuntra och utveckla det kooperativa
företagandet.

Kooperativa företag har med sin speciella struktur visat sig vara särskilt
attraktiva för kvinnor. Det kooperativa företagandet har expanderat kraftigt
de senaste åren. Bland annat inom hemtjänsten har en färsk studie visat att de
t.o.m. lyckats bäst. Det finns idag många intressanta exempel på kooperativ
verksamhet av olika slag från skilda delar av landet. Av dem som vänder sig
till de lokala kooperativa utvecklingscentrumen idag är 70 procent kvinnor.
Här finns en stor potential.

Personalkooperativ är förmodligen den form av företagande som kan växa
allra snabbast. Erfarenheterna är mycket goda. Både beställare och anställda
är mycket nöjda visar en forskningsrapport från högskolan i Växjö.
Personalkooperativ borde vara en stark konkurrent till både kommunal och
privat omsorg. Trots detta finns bara 150 personalägda företag inom offentlig
sektor. Drivkraften för dessa har inte varit att tjäna pengar. De som startade
under början av 1990-talet har oftast haft ett ideellt syfte. De drivs av
engagerade eldsjälar som vill ha frihet. 72 procent av delägarna är kvinnor.
Den kooperativa företagsformen måste stödjas och utvecklas med bland
annat bättre rådgivning och genom projektinriktade åtgärder. Detta bör ges
regeringen till känna.

Grunden för kooperativ verksamhet är att en grupp människor, företag
eller organisationer går samman för att driva en ekonomisk verksamhet som
de alla behöver och som de gemensamt styr och ansvarar för i demokratiska
former. Man kan säga att ett kooperativ är ett företag som drivs enligt
föreningsdemokratiska principer med ändamålet att tillgodose med-
lemmarnas behov av verksamheten.

Som tidigare nämnts är den kooperativa formen utmärkt för t.ex. anställda
inom offentlig verksamhet som vill starta egen verksamhet. Det har även
visat sig att intresset bland kvinnor för att starta kooperativa företag är
stort.
På tjugo platser i landet finns det lokala kooperativa utvecklingscentrum,
som i respektive län ger vägledning, utbildning och annat stöd till grupper
som vill starta kooperativ. Vi anser att kooperativ är en verksamhetsform
som bör bejakas.

I svensk lagstiftning finns den juridiska associationsformen ekonomisk
förening som är avpassad för kooperativ verksamhet. Det är enligt vår
mening av största vikt att konkurrenslagstiftningen är utformad så att
kooperativ verksamhet inte missgynnas jämfört med andra associations-
former. Vad som ovan anförts om kooperativt företagande bör ges regeringen
till känna.

10 IT för ökad decentralisering

Informationstekniken ger förbättrade förutsättningar för ett
decentraliserat näringsliv. Centerpartiet anser att lagstiftningen bör
anpassas till de nya kommunikationsmönstren så att inte denna positiva
utveckling hindras.

Distansarbete har tyvärr, trots att många talat om utvecklingspotentialen,
inte fått det genombrott som man hoppats på. Till dels beror det på att
lagstiftningen inte hängt med utvecklingen. Lagarna inom arbetsmarknads-
området utformades under en tid då distansarbete var relativt ovanligt. Till
exempel är det, när det gäller försäkringar, oklart hur arbete i hemmet eller i
så kallade telestugor skall betraktas. Om en person som arbetar hemma
skadar sig under arbetstid, skall då detta betraktas som en arbetsskada eller
inte? Skall arbetsgivarens försäkring gälla, kan den gälla, eller är det en
personlig försäkring som måste till? Samma problematik torde även gälla vid
sakskada.

Idag är det vidare relativt svårt att i självdeklaration kunna göra avdrag för
arbete eller kontor i hemmet. Däremot är det betydligt enklare att göra
avdrag för resor till och från arbetsplatsen, trots att det för samtliga
inblandade parter, inte minst beaktat miljöbelastningen, torde vara bättre
med distansarbete.

Det finns oklarheter avseende distansarbete och turordningsreglerna. Detta
har behandlats i utredningen om distansarbete, SOU 1998:115. I Center-
partiets motion om det nya arbetslivet (1998/99:A214) yrkas att regeringen
snarast måste återkomma till riksdagen med ett konkret lagstiftningsförslag.

10.1 Enhetstaxa för avancerade teletjänster

Ökad kapacitet ger nya kommunikationsmöjligheter. Nya tjänster och
möjligheterna till ökad kapacitet får inte endast bli föremål för några få
större orter. Detta måste komma alla regioner till del. Centerpartiet har
motsatt sig möjligheter till geografiskt differentierade priser. Detta är inte
till gagn för utveckling i hela landet. Geografiskt differentierade priser
leder till sänkta priser i större städer. Landsorten kommer med detta inte
att kunna nyttiggöra sig sänkta priser. Istället kommer priserna här att
ligga oförändrat högt. Detta kan inte accepteras.

Utvecklingen på teleområdet går fort och utbudet av tjänster ökar kraftigt.
Hela det svenska telefonisystemet beräknas vara baserat på digitala växlar
1998. Telia har även inlett ett arbete med att etablera en nationell
bredbandsstruktur. Enligt Telia är ambitionen att 98 procent av landets
hushåll år 2004 skall ha tillgång till bredbandstjänster. Centerpartiet anser
inte att Telias ambition är tillräckligt hög. Tillgången till väl fungerande
teletjänster i hela landet är av sådan betydelse för företagande och utveckling
att det krävs ökade insatser så att Telias nuvarande målsättning kan nås
tidigare än år 2004.

Utbyggnaden av AXE-systemet är bra men inte tillräcklig. För mer
avancerad dataöverföring krävs bland annat möjlighet till kommunikation
med ISDN (Integrated Services Digital Network), ADSL (Asymetric Digital
Subscriber Line) eller motsvarande. Det är en självklar politisk uppgift att
tillse att den grundläggande teletjänsten skall innefatta en kvalitet som
möjliggör kommunikation med ISDN-kapacitet, eller motsvarande. Denna
möjlighet skall göras tillgänglig för alla på lika villkor, d.v.s. att
anslutningsavgiften skall vara densamma över hela landet. Tillkännagivandet
på detta område återfinns i Centerpartiets motion angående regionalpolitik
(1998/99:N337).

11 En sund konkurrens

En fungerande och sträng konkurrenslagstiftning är viktig för att fri
konkurrens ska råda i det privata näringslivet. Konkurrensutsättning
medför ökad effektivitet och gynnar konsumenterna i längden. Det är
mycket viktigt att vissa företag inte kan utnyttja en dominerande
ställning på marknaden. Priskarteller ska inte förekomma.

Konkurrenslagen har nio så kallade gruppundantag, av vilka undantaget
för detaljhandelskedjor är mest uppmärksammat och avviker från reglerna i
övriga EU-länder. Konkurrenslagstiftningen har i sig en småföretags-
anpassning.

Det är angeläget att reglerna utvecklas ytterligare så att småföretagen kan
samverka i lösa former. De så kallade gruppundantagen måste förlängas efter
1999. Konkurrenslagen får inte vara ett hinder för samverkan mellan mindre
företag. Centerpartiets förslag på detta område återfinns i en särskild motion
angående konkurrenslagstiftningen (1998/99:N263).

För att avreglera och minska antalet monopol bör man vidta en rad
åtgärder. Vi lägger här fram förslag på ett par sådana åtgärder.

Sotningsmonopolet har tidigare utretts och det har föreslagits att det borde
avskaffas. Monopolet har även fått kritik av EU. Enligt vår uppfattning bör
sotningsmonopolet avskaffas.

Biluthyrningsverksamhet bör förenklas genom ett slopande av nuvarande
krav på tillstånd med därtill hörande specialkrav. Istället bör det räcka med
registrering av verksamheten. Vad som ovan anförts om avreglering och
färre monopol bör ges regeringen till känna.

Sverige bör i EU driva att lagen om offentlig upphandling i högre grad ska
beakta miljöfaktorer som ett konkurrensmedel. I takt med att miljön blir en
allt viktigare konkurrensfaktor måste också offentliga inköpare få ta stor
hänsyn till miljövänlighet. En alternativ utformning är att ett visst belopp
undantas från lagen om offentlig upphandling. Detta bör ges regeringen till
känna.

I många fall av offentlig upphandling missgynnas mindre företag i och
med att upphandlingarna sker i så stora volymer att de inte kan konkurrera
med större leverantörer. Mot bakgrund av detta är det viktigt att den
möjlighet till undantag från lagen för upphandlingar under det så kallade
tröskelvärdet 200 000 ecu, som finns enligt EU:s regler, också utnyttjas av
Sverige. Så är inte fallet för närvarande.

Av konkurrensskäl är en effektiv skatteuppbörd ytterst viktig. Skatte-
kontrollen måste vara noggrann och omfattande för att konkurrensen ska
kunna säkerställas. Företagare ska kunna känna sig säkra på att det råder
hederlig konkurrens. Det är därför välkommet att riksdagen har fattat beslut
om utökade kontrollmöjligheter för skattemyndigheten genom tillgång till
olika tillståndsregister. Detta har Centerpartiet aktivt medverkat till.

Resurserna för utredning av ekonomisk brottslighet måste också förstärkas.
Det finns en risk att företagare ensidigt pekas ut som en fuskande grupp i
samhället. Därför är det angeläget att kontrollen av bidragsutbetalningar
förstärks på motsvarande sätt.

Det förekommer alltför ofta att kommuner ägnar sig åt verksamheter som
drar undan basen för eller konkurrerar ut lokala näringsidkare, ofta med hjälp
av subventioner. Detta är oacceptabelt.

Många små företag riskerar att slås ut av större företag i samma bransch.
De stora stämmer de små för plagiat, mönsterintrång, de dumpar priser m.m.
Under tiden rättsprocessen pågår kan det lilla företaget gå under. Detta bör
uppmärksammas och åtgärdas. Centerpartiet har motionerat (1997/98:L805)
om att den immateriella lagstiftningen skall ses över i syfte att underlätta för
innovatörer och småföretagare.

12 Kunskap och kompetens

Samhället är beroende av initiativrika och företagsamma människor.
Enskilda människor som grundat företag och uppfunnit nya produkter
och metoder har en viktig del i grunden för välfärdssamhället. I grund
och botten är alla barn, då de börjar skolan, nyfikna och initiativrika.
Alltför länge har dock skolan varit inriktad på att utbilda människor för
industrisamhällets behov - förmågan att upprepa och organiserat lärande
har betonats framför initiativförmåga och eget upptäckande.
Centerpartiet vill att skolan ska ha sin uppgift att utbilda människor för
kunskapssamhället - där företagsamma och idérika människor behövs i
alla verksamheter. Utvecklingen i näringslivet i dag går mot mer flexibla
arbetsformer och större ansvar för de anställda. Detta accentuerar också
behovet av entreprenörskap.

Skolan måste präglas av ett förhållningssätt som innebär att entreprenör-
skap stimuleras. Utbildningen bör ha ett brett angreppssätt som innebär att
nytänkande och kreativitet - egenskaper som behövs i många sammanhang -
stimuleras. Entreprenörskap kan inte läras ut som ett särskilt ämne, utan bör
prägla alla skolans ämnen och hela verksamheten i skolan.

I en utredning från Närings- och handelsdepartementet (Ds 1997:3)
konstateras att dagens läroplan öppnar för en skola där entreprenörskap
uppmuntras och tas tillvara. Dessvärre konstateras också att "få högskole-
utbildningar väljer en pedagogik som uppmuntrar till egen företagsamhet och
skapar orienteringskunskap. Dessutom saknar lärarutbildningarna i stort sett
inslag som utvecklar förståelse för barns och ungdomars naturliga
företagsamhet." En av utredningens slutsatser är att bland de viktigaste
åtgärder som kan vidtas är att pedagogiken utvecklas för att stimulera
entreprenörskap som egenskap i lärandet.

Som ett led i att stärka inslaget av entreprenörskap i skolan välkomnar
Centerpartiet förslaget om en utvecklad samverkan mellan näringslivet och
skolan. Enligt vår uppfattning måste detta vara ett led i en ökad samverkan
mellan hela det omgivande samhället och skolan i likhet med vad
utredningen också förordar. Alla parter på lokal nivå - den politiska
ledningen, skolan, företagen och fackföreningarna - har ett gemensamt
ansvar för att denna samverkan utvecklas. Regeringen bör återkomma med
förslag om hur denna samverkan kan stimuleras, bl.a. genom en översyn av
gymnasieförordningen.

På högskolenivå är anknytningen till företag vanlig, även om det inte är
tillräckligt utvecklat. Inte minst vid de mindre och medelstora högskolorna
finns många exempel på hur företagande integreras som en del i
utbildningen.

På vissa högskolor lärs praktiskt företagande ut och på andra finns en
utbyggd utbytesverksamhet mellan företag och högskola. Universiteten har
ett utbyggt forskningssamarbete med framförallt stora företag. Småföretagen
och högskolorna måste i långt större utsträckning samarbeta för ömsesidig
vinnings skull.

Forskningsresultat bör i högre grad leda till utvecklingsarbete och
kommersiell användning. De forskare som gör upptäckter som kan vara
kommersiellt gångbara bör stimuleras att också utveckla dessa, antingen
själva eller genom att sälja rätten till dem. Högskolans ansvar att ge
rådgivning och assistans åt forskare som vill kommersialisera sina resultat,
t.ex. genom patentering, förtydligades genom det forskningspolitiska beslutet
1996. Det är viktigt att detta arbete följs upp och också leder till att fler
upptäckter exploateras.

Under senare tid har många högskolor bildat holdingbolag för att
underlätta kommersialisering av forskningsresultat. På flera håll i landet har
också bildats teknikparker för att underlätta samverkan mellan näringsliv och
forskning. Inom ramen för dessa erbjuds såväl lokaler som rådgivning och
annan service. I teknikparkernas regi har många avknoppningsföretag bildats
för att vidareutveckla och exploatera forskningsresultat, och existerande
kunskapsintensiva företag har förlagt verksamhet dit för att underlätta nära
samverkan med högskoleforskningen. Utvecklingen har varit mycket positiv
och det finns i dag mer än 500 företag i forskningsparkerna. Denna
utveckling bör stimuleras även framgent.

Centerpartiet har medverkat till att en lärlingsutbildning äntligen kommer
till stånd. Det är vår ambition att den ska utvecklas till att bli en naturlig
mötesplats mellan skolan och företagen. Kontakter knyts och företag-
samheten gynnas av att samarbetet blir mer omfattande. Överhuvudtaget bör
ett ökat utbyte mellan privata företag och skola stimuleras bl.a. genom att
eleverna inom alla program under utbildningen bör beredas möjlighet till
kontakter med företag.

För att skapa möjligheter för mer återkommande utbildning kommer ett
kompletterande system att behövas. Centerpartiets förslag är en modell med
individuella kompetenskonton som preciserar ett delat ansvar mellan
arbetstagare, arbetsgivare och samhälle. Den enskilde ges möjlighet att sätta
av en del av sin lön eller del av löneökning. Arbetsgivaren svarar för att
tillskjuta en del. Staten bör bidra genom att göra avsättningarna skattemässigt
gynnade.

Staten kan också, vid sidan om en skattemässig subvention, behöva ikläda
sig en utjämnande funktion för dem som inte har råd att sätta av medel,
såsom arbetslösa eller löntagare med låg lön. Egenföretagare bör kunna
kopplas till kompetenskonton genom regler för hur egeninsatser kompletteras
med skattesubventioner.

13 Enklare regler

Företagen behöver fasta och långsiktiga spelregler. Förändringar måste
ske med god framförhållning. Reglerna måste vara enkla och
lättillgängliga.

En förenklad deklaration för egenföretagare utan anställda måste införas.
Det är inte rimligt att egenföretagare som regel måste anlita expertis för att
deklarera. En ny och tydligare deklarationsblankett måste tas fram. Detta bör
ges regeringen till känna.

Datalagstiftningen är mycket omodern och är inte realistisk med den
mängd data som i dagsläget hanteras. Ärliga företag som anmäler sina
dataregister diskrimineras i relation till företag som inte anmäler sina
register. Lagstiftningen bör förändras så att den är tillämpbar.

Den preliminära F-skatten bör sättas till 100 % av föregående års skatt
istället för som idag schablonmässigt skrivas upp. I många fall tvingas
företagare ansöka om jämkning, vilket innebär krångel för såväl skatte-
myndigheten som företagaren. Detta bör ges regeringen till känna.

Ansökan om F-skattsedel bör enligt vår mening automatiskt kunna leda till
registrering hos Patent- och registreringsverket. Det är inte omöjligt att en
sådan automatik kan utvecklas också för fler myndighetskontakter.

Såsom vi tidigare berört är betydelsen av att svenskt näringsliv kan vara
innovativt mycket stor. Det är viktigt att det inte tar för lång tid att
handlägga
olika ansökningar eftersom tiden är dyrbar för ett litet företag. Mot bakgrund
av detta anser vi att handläggningstiderna på Patent- och registreringsverket
måste förkortas. Detta bör ges regeringen till känna.

Centerpartiet har krävt att det obligatorium som finns för företagen att
anmäla anställdas sjukdom till försäkringskassan skall avskaffas eftersom det
är företagen som har ansvaret för den anställdes 14 första sjukdagar. Det är
bra att regeringen nu föreslår att denna skyldighet avskaffas för företag med
upp till 50 anställda. Centerpartiet anser att denna anmälningsskyldighet bör
avskaffas för samtliga företag, oavsett antalet anställda. Även den
obligatoriska platsanmälan måste avskaffas.

För myndigheter måste det på ett påtagligt sätt handla om att utföra en
service för medborgarna. Det är också angeläget att företagares kontakt med
myndigheter kan förenklas. Det bör bland annat ske genom att kommunernas
näringslivssekreterare kan agera "företagslots" och genom ett utökat
databasstöd där företagen kan få tillgång till all väsentlig information.

I dag måste den enskilda företagaren lämna uppgifter om sin verksamhet
till flera olika offentliga organ och myndigheter. Förändringar måste göras så
att det räcker med att lämna uppgifterna till en myndighet som sedan har
möjlighet att lämna uppgifterna vidare till andra myndigheter och organ.

För det lilla företaget är det avgörande viktigt att på ett enkelt sätt kunna
informera om sin existens och de produkter de erbjuder. Detta hindras idag
bl.a. av de allt för strikta regler som gäller för skyltning i närheten av
allmän
väg. Detta är ett exempel på att det krävs enklare regler för att förbättra de
små företagens utvecklingsmöjligheter.

14 Arbetsrätten

Det är en politisk uppgift att skapa uthålliga villkor. Den svenska
arbetsrätten har med Centerpartiets medverkan förbättrats, främst utifrån
småföretagens perspektiv. Anställningsformen överenskommen
visstidsanställning har införts, som innebär att en nyanställd och
arbetsgivaren kan komma överens om en anställningstid om 12 månader
utan permanent anställning. För nystartade företag, eller företag som
tidigare ej haft någon anställd, är motsvarande tid 18 månader.
Återanställningsgarantin har förkortats från 12 till 9 månader.
Arbetsrätten har flyttats närmare de berörda parterna på företagen. Det är
lokalt, ute på företagen, som den bästa kunskapen finns, såväl bland
arbetstagare som bland arbetsgivare. Det är på detta område särskilt
viktigt med stabila spelregler för att undvika tvära kast.

I de fall man inte lokalt kan komma överens om undantag från
turordningsreglerna, anser vi att små företag ska få undanta två personer från
turordningsreglerna, med hänsyn till nyckelfunktioner. Anställdas vilja till
kompetensutveckling ska inte missgynnas av turordningsreglerna. Center-
partiet har under den allmänna motionstiden till riksdagen lagt en särskild
partimotion om modernisering av arbetslivet (1998/99:A214).

De olika lagar som reglerar rätten till ledighet måste koordineras för att
åstadkomma en mer överblickbar och likformig ledighetslagstiftning. I detta
syfte bör snarast en samlad översyn göras.

Arbetsgivare bör tillåtas att kvitta felaktigt utbetald lön mot innestående
lön.

15 Företagarnas sociala trygghet

Fler ska starta och driva företag. Det är därför viktigt att också
företagare, i likhet med löntagare, kan känna och ha en trygghet att falla
tillbaka på.

En del förbättringar har genomförts, som bland annat innebär att man kan
ha ett företag vilande och uppbära a-kassa. Det finns dock ingen till-
fredsställande möjlighet att erhålla a-kassa för deltidsföretagare.

Det är viktigt att inte automatiskt förlora sin trygghet från tidigare
anställning om man startar företag. En övergångsperiod på två år måste
införas där man utgår från lönen vid anställning före starten av företaget för
rätt till sjuk- och föräldrapenning.

Arbetsmarknaden förändras i snabb takt för både företagare och anställda.
Därför behöver hela trygghetssystemet ses över för att anpassas till den nya
situationen. Vad som ovan anförts om företagarnas sociala trygghet bör ges
regeringen till känna.

16 Arbetsmarknadspolitiken och lönebildningen

När arbetslösheten formligen exploderade i början av 1990-talet kom
arbetsmarknadspolitiken att visa sig klart otillräcklig. I det mer kärva
arbetsmarknadsläget kom också arbetsmarknadspolitiska åtgärder att bli
mindre effektiva redskap för att få människor i ordinarie arbeten.
Arbetsmarknadspolitiken är överbelastad, vilket gör att
arbetsmarknadsåtgärderna inte kan fungera optimalt. Huvudgreppet för
att åstadkomma ökad sysselsättning måste vara sänkt skatt på arbete.

De svenska arbetsmarknadsåtgärderna är omfattande, men håller många
gånger för låg kvalitet. För att åstadkomma en högre kvalitet bör den lokala
och regionala nivån ges ett större inflytande. De lokala arbetsförmedlings-
nämnderna måste ges större frihet och befogenheter. Det lokala näringslivet,
lokala förtroendevalda och andra lokala aktörer kan därmed ges ett större
inflytande över arbetsmarknadspolitiken. Dessa har en bättre överblick över
problemen och möjligheterna på den lokala arbetsmarknaden.

Kvalitetskraven måste styra arbetsmarknadspolitiken - inte kvantiteten.
Volymkraven i arbetsmarknadspolitiken måste minskas till förmån för
åtgärder som leder till jobb.

Flaskhalsproblem måste motverkas genom att ökade resurser prioriteras
för arbetsmarknadsutbildning.

Arbetsmarknadspolitiken utgörs av en mängd olika åtgärder. Det är
uppenbart att flera av åtgärderna har negativa sidoeffekter, t.ex. att annan
sysselsättning i ordinarie anställningsform trängs undan. Antalet åtgärder
behöver minska och göras mer flexibla.

Starta-eget-bidraget ges till arbetslösa i form av utbildningsbidrag, dock
lägst 230 kronor per arbetsdag. Även om bidraget utgör en relativt liten del
av finansieringsunderlaget för ett företag, kan bidraget leda till att
konkurrensen snedvrids. En annan effekt är att man riskerar att människor
ger sig in i näringsverksamhet, som inte har förutsättningar att bära sig.

Vi anser att hälften av bidraget ska göras om till en lånedel, som betalas av
efter att företaget blivit lönsamt. Utöver detta bör staten tillskjuta en lika
stor
låneandel ytterligare i frivilligt lån enligt samma villkor. Återbetalningen av
lånet ska ske under en relativt generös tidsperiod, dock inte slutregleras
senare än fem år efter det att företaget blivit lönsamt. Ränta bör betalas
motsvarande den ränta som betalas på studielån.

Lönebildningen har under lång tid varit ett allvarligt problem i svensk
ekonomi, vilket åsamkat oss nackdelar mot våra främsta konkurrentländer.
De upprepade devalveringarna i slutet av 1970-talet och i början av 1980-
talet kan till stor del förklaras av att de svenska löneökningarna blev alldeles
för stora, vilket också ledde till att vi fick en hög inflation. Även kronans
fall
1992 var till viss del en följd av att löneökningarna hade varit för stora under
lång tid.

Konfliktreglerna måste göras om för att åstadkomma en bättre balans
mellan parterna på arbetsmarknaden. Det bör enligt vår uppfattning i ett
första steg ske genom att medlingsinstitutet förstärks och att varsel om
stridsåtgärder förbjuds under medling.

Det svenska fackets rätt att ta till stridsåtgärder är internationellt sett
oöverträffad. Det finns för närvarande inget krav på att åtgärdernas syfte ska
stå i proportion till den skada som uppstår för företag och samhälle. Man har
också rätt att vidta stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag, vilket inte
borde vara fackets angelägenhet. Ett förbud mot sådana sympati- och
stridsåtgärder bör införas. Vi anser att lagar och regler i övrigt är
tillräckliga
för dessa företag.

På en allt mer flexibel arbetsmarknad måste arbetstiderna bli mer flexibla.
Det krävs för att lönsamheten i företagen ska kunna upprätthållas, vilket på
sikt gynnar sysselsättningen. I dagsläget tillåts inte att arbetsgivare och
arbetstagare lokalt gör överenskommelser om avvikelser inom arbetstidslag-
stiftningens ram. Det krävs ett kollektivavtal eller att ett avtal har godkänts
av central facklig organisation. Det är angeläget att tillåta överenskommelser
lokalt för att små företag ska kunna anpassa arbetstiderna till efterfrågan på
företagets produkter.

17 Företagsstöd

Sverige kännetecknas av att en mängd direkta och indirekta stöd ges till
företag. Det var framförallt under 1970-talet som stödet ökade kraftigt
från en relativt låg nivå tidigare. Sedan dess har stöden successivt
minskats, bortsett från bostadssubventionerna som nådde sin topp i
mitten av 1990-talet och arbetsmarknadsstöden som ökat samtidigt som
arbetslösheten stigit. Till och från figurerar uppgifter om att det så
kallade företagsstödet skulle uppgå till 50-60 miljarder kronor om året.
Enligt vår uppfattning saknar sådana belopp relevans, eftersom det inte är
fråga om direkta företagsstöd.

Staten fördelar resurser till olika myndigheter och stiftelser, som därifrån
går vidare till forskning, småföretagsutveckling och andra typer av stöd.
Jordbruksstödet och det regionalpolitiska stödet utgör betydande delar av
statens stöd till företagen. Detta är inte att betrakta som direkta
företagsstöd,
utan som en del av EU:s politik samt en politik för regional rättvisa och
utveckling i hela landet.

Stödet till företag inom näringspolitiken utgörs i huvudsak av
lånemöjligheter för små företag, projektstöd till innovativa idéer och
produktutveckling samt icke-finansiella stöd till små företag.

De största aktörerna är Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)
och Almi Företagspartner AB. Dessutom finns Industrifonden och
Innovationscentrum. Industrifonden finansierar större projekt. Exportrådet,
Exportkreditnämnden (EKN) och AB Svensk Exportkredit stimulerar svensk
export främst genom garantier och finansiering. Detta är till stor del
självfinansierande. På den regionala nivån tillkommer stödgivare i form av
teknikbrostiftelser, regionala riskkapitalbolag, industriella utvecklings-
centrum och produktråd. Utöver de svenska stödformerna tillkommer de stöd
som EU står för.

På branschnivå finns t ex stödet till rederinäringen kvar. I övrigt är de
direkta stöden till företag mest omfattande inom bostads-, arbetsmarknads-
och regionalpolitiken. I arbetsmarknadsavsnittet i detta program föreslås
neddragningar av vissa stöd. De stöd som går till finansiering av
näringsverksamhet, utgår nästan uteslutande i form av lån, forskningsstöd,
information och garantier.

Floran av stöd och floran av olika aktörer inom området gör det svårt att
analysera företagsstödet i sin helhet. Vissa delar av stödet är framgångsrikt,
medan andra delar är mindre välutformade. Mot bakgrund av svårigheten att
göra en korrekt analys bör en översyn göras med uppdrag att föreslå hur de
olika formerna av företagsstöd bättre ska kunna samordnas för att uppnå
ökad effektivitet. Uppdraget bör också innefatta att lägga förslag om
sammanslagning av vissa och nedläggning av andra stödformer. Det bör vara
möjligt att ta ut en del av den ökade effektiviteten i form av statlig
besparing.
Vad som ovan anförts om företagsstöd bör ges regeringen till känna.

18 Hemställan

18 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om företagandets förutsättningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det personliga ägandet,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillsättandet av en utredning i syfte att
förbättra möjligheterna till generationsskiften, 1

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den lönesumma som ger rätt till
reducerad arbetsgivaravgift skall beräknas på den årliga
lönesumman för att inte missgynna säsongsanställningar, 2

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sista betalningsdag till
skattemyndigheten, 1

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sänkt skatt på arbete och företagande, 1

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en företagsgaranti,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om program för kvinnors företagande,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av småföretagarstödet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om permanenta kvinnliga resurscentrum,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatta medel till kvinnliga
affärsrådgivare,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att konkurrenslagstiftningen måste
utformas så att kooperativ verksamhet inte missgynnas
jämfört med andra associationsformer,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avreglera och minska antalet
monopol,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att beakta miljöfaktorer som ett
konkurrensmedel vid offentlig upphandling, 3

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en förenklad deklaration för
egenföretagare utan anställda, 1

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den preliminära F-skatten, 1

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förkortade handläggningstider hos
Patent- och registreringsverket,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om företagarnas sociala trygghet, 4

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om företagsstöd.

Stockholm den 26 oktober 1998

Lennart Daléus (c)

Agne Hansson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Margareta Andersson (c)

Åke Sandström (c)

1 Yrkandena 2, 3, 5, 6, 15, och 16 hänvisade till SkU.

2 Yrkande 4 hänvisat till SfU.

3 Yrkande 14 hänvisat till FiU.

Elanders Gotab, Stockholm 1999

4 Yrkande 18 hänvisat till AU.