Till innehåll på sidan

Skattepolitik för nya jobb, rättvisa och bra miljö

Motion 1998/99:Sk306 av Lennart Daléus m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Skatteutskottet

Händelser

Inlämning
1998-10-28
Hänvisning
1998-11-03
Bordläggning
1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Motionen hänvisad till finansutskottet
Sammanfattning
Centerpartiets partimotion om skattepolitiken är en motion
för grundtrygghet, decentralisering och kretslopp som ska
bidra tillväxt, rättvisa och miljöansvar. Skatterna ska
finansiera de offentliga utgifterna samt åstadkomma en
rättvis fördelning av resurserna. Skatterna är också styrande
till sin karaktär. Det är särskilt viktigt att minimera
miljöskulden och sträva efter att leva upp till principen att
förorenaren ska betala miljökostnaderna.
Skatterna måste upplevas som rättvisa av medborgarna och ge förut-
sättningar för positiv utveckling i samhället. Centerpartiet föreslår i motionen
sänkta inkomstskatter för låg- och medelinkomsttagare, skattesubvention på
hushållstjänster, utfasning av förmögenhetsskatten samt lättnader för fåmans-
bolagen.
Arbetslösheten är ett problem som bland annat måste angripas genom
skattepolitiken. Centerpartiet redovisar i motionen sin syn på hur skatterna
bör sänkas för ökad tillväxt och sysselsättning. Skatterna på arbete måste
sänkas. Centerpartiet föreslår stegvis sänkta arbetgivaravgifter så att före-
tagen kan anställa fler. Samtidigt bör kostnaderna för miljöstörande
verksamhet öka genom höjda miljöskatter vilket ger minskad miljö-
beslastning. Centerpartiet föreslår höjd produktionsskatt på kärnkraftsel,
kväveoxidskatt samt införande av miljöskatt på flyg. Skatteväxlingen för
bättre miljö och sänkt skatt på arbete är en betydelsefull del i vår politik.
Inledning
Skattepolitiken
Centerpartiet är ett modernt mittenparti som på väg in i det
nya seklet vill skapa ett miljömässigt och ekonomiskt
hållbart samhälle med utveckling och tillväxt i hela landet.
Centerpartiet vill jämna vägen för nyföretagande och
utvecklande med enklare regler och bättre förutsättningar för
små och medelstora företag.
Centerpartiet vill föra en politik för ett decentraliserat och ekologiskt
samhälle med en stark ekonomi. Centerpartiet vill sänka skattetrycket i takt
med vad ekonomin medger. Vi prioriterar sänkt skatt på arbete, sänkt skatt
för låg- och medelinkomsttagare samt på företagande och boende.
Genom en förnyad och långsiktig skattepolitik ska skatterna sänkas på
företagande, för dem som har låga eller medelstora inkomster samt på
boende. Skatteväxling för en bättre miljö med sänkt skatt på arbete och höjd
skatt på miljöstörande verksamhet är ett återkommande centerkrav. Vi fort-
sätter vara pådrivande i omställningen av energisystemet och i utvecklingen
och effektiviseringen av alternativa energikällor.
Regeringen räknar med ökad tillväxt och kraftigt minskad arbetslöshet i
sin budgetproposition. För att nå dit krävs en offensiv politik för företagande
och möjligheter till nya jobb. Dessvärre är det tunt med förslag från
regeringen hur tillväxten ska skapas. Centerpartiet föreslår en rad åtgärder
för att öka tillväxten och därigenom minska arbetslösheten samt stärka
ekonomin. Centerpartiet vill skapa en grund för livskraftiga företag. Det ska
ske genom sänkta inkomstskatter, sänkt arbetsgivaravgift och satsningar på
framtidsnäringar. För ökat företagande behövs vidare långsiktigt stabila och
förenklade regler samt moderniserad arbetsrätt.
Rättvis fördelning
Fördelningen av de offentliga resurserna ska vara rättvis och
omfatta alla. En fördelningspolitik som upplevs som rättvis
är en styrka för ett land. Den uttrycker humanism i solidaritet
och ansvar människor emellan. Det är viktigt att slå vakt om
ett tryggt samhälle med bra skola, vård och omsorg.
Människor måste kunna känna delaktighet och gemenskap i
samhället. Utanförskap och misstro riskerar leda till
arbetslöshet, kriminalitet och social utslagning. Det sociala
utanförskapet måste bekämpas på alla nivåer i samhället.
För Centerpartiet är skattesystemets omfördelande funktion mycket viktig.
Genom att fördela bördorna så att de som orkar bäst bär mer än de svaga kan
alla medborgare få social välfärd. Vårt gemensamma skatteansvar ligger fast,
men det ska också finnas utrymme för privat konsumtion som ger tillväxt.
Sverige har ett jämförelsevis mycket högt skattetryck. Centerpartiet anser att
skattetrycket bör sänkas. De skattesänkningar för låg- och medelinkomst-
tagare som regeringen föreslår välkomnas.
Rättvisa är också regional rättvisa. För närvarande pågår stora befolknings-
omflyttningar i vårt land där flertalet av regionerna drabbas av utflyttning
och därmed minskat skatteunderlag. Kommuner får svåra ekonomiska
förhållanden och servicen minskar i utflyttningslänen. Trots att regeringen
konstaterar att den regionala obalansen är mycket problematisk redovisar
man få åtgärder för att komma tillrätta med problemen.
Vi ser regeringens inbjudan att kalla övriga partier till skatteöverlägg-
ningar som en öppning för en mer framåtsyftande skattepolitik. Centerpartiet
för en konstruktiv oppositionspolitik. Vi är beredda att bidra med
konstruktiva förslag också på skatteområdet för tillväxt och sysselsättning.
I samband med skatteöverläggningar mellan partierna bör tillfälle tas att
överlägga om reformering av socialförsäkringssystemen och deras framtida
utformning. Socialförsäkringssystemen har stor påverkan såväl på stats-
finanserna som på marginaleffekterna för den enskilde individen. Det finns
ett behov av att koppla samman skatte- och trygghetssystemen.
 Skatter som styrmedel
Skatter är genom sin påverkan på de ekonomiska villkoren
alltid styrande. Skatterna stimulerar eller hämmar
människors val och företags strategier för konsumtion och
produktion. Denna form av inskränkning i den ekonomiska
friheten står emot behovet av rättvis fördelningspolitik.
Målet är en väl fungerande marknadsekonomi med social
välfärd. Tillväxt och sysselsättning är viktiga faktorer och
det är angeläget att utforma skatterna så att de stimulerar
arbete och företagande.
En fungerande marknadsekonomi kräver definierad och försvarad
äganderätt. Det utgör ett problem vad gäller miljön. Miljövärden saknar
ägare och har därför heller inget pris på marknaden. Ofta måste staten gå in
som ställföreträdare och sätta ett värde på miljön genom miljöavgifter eller
skatter. En modern miljöpolitik bygger på en kombination av styrmedel
varav skatter och avgifter är en. Centerpartiet vill begränsa de administrativa
regleringarna och i större utsträckning använda kombinationer av informa-
tion och ekonomiska styrmedel som miljöskatter och avgifter. Väl utformade
ekonomiska styrmedel låser inte utvecklingen vid viss teknik eller vissa
delmål utan stimulerar till utveckling.
Skatteväxling med sänkt skatt på arbete och ökad skatt på miljöstörande
verksamhet är en väg att gå mot ett hållbart samhälle. Det är viktigt att staten
använder skatterna som ett instrument att styra produktion och konsumtion
mot en kretsloppsanpassning.
På samma sätt som miljöstörande verksamhet bör beskattas hårt ska
grundbehoven beskattas lindrigare. Det gäller nödvändigheter som mat och
boende samt arbete. Centerpartiet har fått gehör för tidigare krav på sänkt
matmoms.
Vad som ovan anförts om den framtida inriktningen av skattepolitiken bör
ges regeringen till känna.
Tillväxt och företagande
 Sänkt arbetsgivaravgift
Sverige har bland världens högsta skatter på arbetskraft med
höga arbetsgivaravgifter. Centerpartiet har de senare åren
aktivt medverkat till att sänka arbetsgivaravgifterna. Vi har
ambitionen att fortsätta den linjen. Företagsklimatet i Sverige
behöver bli bättre. Skatter och avgifter på arbete måste
sänkas för att ge människor chansen att utveckla sina idéer i
företag, vilket skapar fler jobb. Det bör ske genom att en
skatteväxling genomförs, med sänkta skatter på arbetskraft
och höjda skatter på miljöskadliga verksamheter. Det ger
förutsättningar för ökad sysselsättning generellt sett, vilket i
synnerhet är gynnsamt för tjänstesektorn med en hög andel
arbetskraftskostnader.
Sänkningen av arbetsgivaravgifterna har inte fullt ut kommit de företag till
del som har betydande säsongsvariationer. Det beror på att skattelättnaden i
lagstiftningen utgår på månadsbasis. Centerpartiet kräver att detta problem
löses. Detta bör ges regeringen till känna.
Det är viktigt att skattepolitiken utformas för att gagna företagsamhet i
hela landet. Centerpartiet anser att det är angeläget att Norrlands inland
också i fortsättningen ges rätt till reducerade arbetsgivaravgifter.
Arbetsgivaravgifterna har reducerats med fem procentenheter upp till en
årlig lönesumma om 850 000 kronor. För egenföretagare är lönesumme-
gränsen 180 000 kronor. Vi förordar en fortsättning av sänkta arbetsgivar-
avgifter av samma modell. Centerpartiet anser att arbetsgivaravgifterna steg-
vis bör sänkas. För 1999 föreslår vi att lönesummegränsen höjs till två
miljoner och för egenföretagare till 300 000 kronor. År 2000 utökas reduk-
tionen med en procentenhet och år 2001 med två procentenheter till totalt
åtta procentenheter. Producentenhetsreduktionen föreslås omfatta även
egenföretagarnas egenavgifter. På detta sätt främjas de mindre företagen, där
anställningspotentialen är högst, i förhållande till de större. Riksdagen bör
besluta i enlighet med vårt förslag till sänkta arbetsgivaravgifter.
Avskaffa dubbelbeskattningen på sikt
Centerpartiet har varit pådrivande för att sänka
ägarbeskattningen för de onoterade bolagen.
Dubbelbeskattningen av dessa bolag har lindrats med ett
skattefritt utrymme. Vidare har Centerpartiet medverkat till
ytterligare lättnader genom att bland annat det positiva
räntefördelningsunderlaget har höjts. Dubbelbeskattningen
bör avskaffas på sikt.
Utfasad förmögenhetsskatt
Förmögenhetsskattens roll som fördelningspolitiskt
instrument  har under senare år urholkats väsentligt.
Alltsedan 70-talet har arbetande kapital i enskild firma varit
obeskattat i förmögenhetshänseende. Det är en självklar
ståndpunkt att så skall ske. Det är orimligt att varje år tulla
på det arbetande kapitalet för att betala förmögenhetsskatt.
Sedermera har begreppet "arbetande kapital" kommit att
omfatta även aktier i företag på alla listtyper utom A-listan
på Stockholmsbörsen. Det innebär att även mycket stora
förmögenheter placerade på detta sätt med rätta blir
skattebefriade i förmögenhetshänseende.
Det har i sin tur inneburit att en mycket stor andel av basen för förmögen-
hetsskatt utgörs av bostadsfastigheter för eget boende. Beräkningar antyder
att så mycket som 40 procent av den förmögenhetsskattepliktiga basen utgörs
av människors egnahem. Det är naturligtvis otillfredsställande att måttliga
förmögenheter, åstadkomna genom träget arbete och idogt sparande,
beskattas medan mycket stora förmögenheter i aktier blir obeskattade. För att
undvika utflyttning av huvudägare till framgångsrika svenska företag, har
dessa ägare befriats från förmögenhetsskatt med hänvisning till att deras
kapital är låst i företag som fyller en viktig funktion för svenskt näringsliv
och svensk arbetsmarknad. De skälen är oantastliga men är en del i resultatet
av att det fördelningpolitiska syftet alltså har förbytts till sin motsats.
Den internationella rörligheten för kapital har ökat lavinartat. Det innebär
att konkurrensen om investeringskapital radikalt har ökat. Beskattningen är
här ett viktigt konkurrensmedel. De flesta länder har inga eller låga
förmögenhetsskattesatser. Om kapitalet söker sig från landet minskar skatte-
basen och - allvarligast av allt - sysselsättningsskapande investeringar blir
inte av. Även i detta hänseende kan skatten sägas vara kontraproduktiv, d v s
motverka sina syften. Bristen på riskvilligt kapital hämmar utvecklingen av
företagandet i Sverige. Det privata ägandet är en viktig drivkraft för ekono-
misk tillväxt och ökat samhälleligt välstånd. Det är angeläget att risktagande
och kreativitet premieras.
Förmögenhetsskatten får varken bidra till att kapital flyr landet och
minskar den svenska skattebasen, eller upplevas som orättfärdig av rättvise-
skäl. Centerpartiet anser att förmögenhetsskatten bör fasas ut ur det svenska
skattesystemet. Det bör ske i tre steg. Det första steget föreslår vi bli av-
skaffandet av sambeskattningen. Särbeskattning av förmögenhet bör alltså
införas fr o m år 2000. Därefter bör resterande utfasning ske i två steg under
de följande åren. Vi föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med våra
förslag.
Slopad straffskatt på vinstandelar
Med stöd av Vänsterpartiet genomförde den
socialdemokratiska regeringen under förra mandatperioden
en skärpt beskattning av avsättningar till anställdas
vinstandelsstiftelser. Det skedde genom införandet av
särskild löneskatt på avsättningar till vinstandelsstiftelser.
För Centerpartiets vidkommande är avsättningar av detta
slag något positivt, som har goda förutsättningar att bidra till
ökat engagemang och ökad delaktighet för de anställda.
Genom att en del av företagens vinster går direkt till de
anställda skapas en uppmuntrande atmosfär. Dynamik och
effektivitet stimuleras. Det är beklagligt att den politiska
vänstern inte värdesätter den stora betydelse det personliga
engagemanget spelar för företagande och tillväxt. Riksdagen
bör besluta om att avskaffa den särskilda löneskatten på
avsättning till anställdas vinstandelsstiftelser.
 Sänkt skatt och enklare regler för
fåmansbolagen
Sverige behöver fler entreprenörer. Många av de potentiella
tillväxtföretagen som kan ge ökad framtida sysselsättning
återfinns i kategorin fåmansbolag. Företag som drivs av
kvinnor tillhör till övervägande del denna grupp och är ofta
tjänsteföretag. Bättre förutsättningar för mindre företag
stärker också möjligheterna till ökat företagande bland
kvinnor. Ökad jämställdhet och jämlikhet måste eftersträvas
inom alla områden i samhället. För att öka småföretagens
anställningsvilja och förbättra företagsklimatet, föreslår
Centerpartiet en kombination av åtgärder. Utöver sänkta
arbetsgivaravgifter, sänkt skatt för låg- och
medelinkomsttagare, reformering av
arbetsmarknadspolitiken och en bred satsning på utbildning
krävs också regelförenklingar.
De s.k. fåmansföretagen utgör en stor och betydelsefull andel av småföre-
tagen. Per definition är ägarna en eller ett fåtal. I utredningen SOU 1998:116
om stoppreglerna läggs flera förslag om borttagande av stoppregler för
fåmansföretagen. Istället för särskilda regler, riktade mot företag med ett
fåtal ägare, instämmer Centerpartiet i utredningens slutsats att reglerna i
största möjliga mån ska vara generella. Vi anser dock i likhet med utred-
ningen att ett visst behov kvarstår av regler, vilka motverkar transaktioner
som ensidigt gynnar ägarna till fåmansföretag. Det bör ankomma på
regeringen att lägga förslag i enlighet med dem Stoppregelsutredningen
föreslår.
Genom att skapa ett större utrymme för fåmansföretagen, som beskattas i
form av inkomst av kapital, ges fåmansföretagens ägare mer gynnsamma
skattevillkor. Därigenom skapas större möjligheter att anställa samt expan-
dera verksamheten. Centerpartiet föreslår att den begränsning, som idag upp-
går till tio basbelopp vid beräkning av löneunderlaget och som är en del av
underlaget för beräkning av det totala utrymmet för kapitalbeskattning, skall
halveras till fem basbelopp. Detta bör riksdagen besluta om.
 Skattesubvention på hushållsnära
tjänster
Ökat antal tjänster och därmed sysselsättningmöjligheter
stimuleras direkt genom sänkt skatt på arbete.
Huvudprincipen bör vara att all arbetskraft beskattas lika för
att arbetsmarknaden inte ska snedvridas. Inom tjänstesektorn
finns möjlighet att skapa fler jobb och företag. Åtgärder
behöver vidtas på skatteområdet för att stimulera tillkomsten
av fler jobb och företag i denna sektor. Åtgärder för detta
kan vara skattereduktion eller sänkta arbetsgivaravgifter.  I
EU diskuteras förslag om lägre momsskattesats för delar av
tjänstesektorn. Det är en inriktning Centerpartiet verkar för
långsiktigt.
Centerpartiet verkar för sänkt skatt på hushållsnära tjänster, och föreslår att
ett s.k. RUT-avdrag omgående införs. Ett sådant avdrag möjliggör för fler
människor med vanliga inkomster att nyttja hushållstjänster och ökar
valfriheten för hushållen. Det kan gälla barnfamiljer och äldre eller fysiskt
svaga personer. Nya småföretag kan växa fram för att svara på efterfrågan av
tjänsterna och därmed skapas åtskilliga arbetstillfällen. Försiktiga beräk-
ningar visar att förslaget på sikt kan ge ca 20 000 jobb. Den "svarta" sektor
som finns inom detta område idag kan övergå i en "vit" sektor. Detta ger
flera positiva effekter samt skatteinkomster till staten. De arbetstagare som
utför hushållstjänsterna kan införlivas i de sociala trygghetssystemen och få
en legal och säkrare arbetssituation.
En skattereduktion av vissa servicetjänster får inte medföra att befintliga
företag inom servicesektorn konkurreras ut. Därför måste definitionen av
hushållsnära tjänster vara tydlig och avgränsad så att existerande företag inte
utsätts för en orimlig konkurrens från staten.
Centerpartiets förslag om RUT-avdrag innebär en skattereduktion på 50
procent av arbetskostnaden på hushållsnära tjänster som utförs i hemmet med
ett belopp upp till
20 000 kronor per hushåll och år. Begreppet hushållstjänster omfattar
tjänster som utförs i hemmet som tvätt, städning, omsorg och trädgårds-
skötsel. Avdraget bör införas från 1 juli 1999 och verksamheten bör fortgå
under två år. Detta bör riksdagen besluta om.
 Lindring i dubbelbeskattningen för
handelsbolag och kommanditbolag
Kommanditbolag som företagsform kan utvecklas och allt
oftare fungera som en form av riskkapitalbolag. De
onoterade aktiebolagen har fått en kraftigt lindrad
dubbelbeskattning. Detsamma gäller inte i samma
utsträckning för kommanditbolag och handelsbolag. Det kan
genomföras genom att den lönesummeanknutna delen av det
skattefria utrymmet för övriga bolag ersätts med att en större
andel av det egna kapitalet får tas ut skattefritt för
kommandit- och handelsbolagens vidkommande, eftersom
dessa indirekt genererar sysselsättning i de bolag som de
satsar kapital i.
Detta bör riksdagen besluta om.
Underlätta generationsskiften
Enligt riksdagsbeslut ska undantaget vid beräkningen av den
vinst som skall ligga till grund för reavinstskatten försvinna
vid utgången av 1999. Vi föreslår mot bakgrund av de
svårigheter detta kan medföra vid generationsskiften av
bostäder och familjeföretag att undantagsregeln för
beräkningen av skatteunderlaget förlängs med ett år.
Därutöver föreslår vi att en utredning tillsätts för att se över
och lägga förslag till hur reavinst- beskattningen ska
utformas från och med år 2001. Dessa förslag får
budgetmässiga effekter år 2001 som är svårberäknade. Vår
bedömning är att inkomstbortfallet uppgår till ca 150
miljoner kronor för år 2001. Riksdagen bör besluta om att
förlänga de nuvarande reglerna ett år i avvaktan på en
utredning, som bör tillsättas.
Likvärdig konkurrens för svenskt
jordbruk
Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri är branscher
med stora framtidsmöjligheter. Totalt genererar
livsmedelssektorn sysselsättning för 340 000 personer och är
därmed den tredje största industrigrenen vad gäller anställda.
Denna bransch måste kunna konkurrera på ekonomiskt
likvärdiga villkor som andra länder inom EU. En stärkt
konkurrenskraft ger ökad styrka åt Sveriges totala
konkurrenskraft. Det är också viktigt för ökade skatteintäkter
och minskade arbetsmarknadspolitiska kostnader genom fler
jobb runt om i landet.
Utredningen "En livsmedelsstrategi för Sverige", som Centerpartiet tog
initiativet till, visar bland annat att den svenske bonden tvingas arbeta med
betydligt högre kostnader i from av skatter och avgifter än bönder i grann-
länderna. De ekonomiska villkoren måste förbättras och den extra ryggsäck
som svenska bönder tvingas bära lyftas av.
Centerpartiet arbetar med kraft för att intentionerna i Björks utredning ska
fullföljas. Centerpartiet föreslår slopad elskatt samt sänkt skatt på eldnings-
olja för jordbruksföretag i likhet med vad som gäller inom båda områdena
för tillverkningsindustri. Jordbrukarna bör även kompenseras för att de
betalar ett högre dieselpris än kollegorna i konkurrentländerna.
Inför ett yrkesfiskeavdrag
Centerpartiet har vid återkommande tillfällen
uppmärksammat det svenska yrkesfiskets ogynnsamma
konkurrensläge gentemot viktiga konkurrentländer i vårt
närområde såsom Norge och Danmark. Centerpartiet anser
att de licensierade yrkesfiskarna i Sverige måste få ett
skatteavdrag, vars utformning bör göras efter dansk modell,
eftersom denna har godkänts av EU-kommissionen.
Riksdagen har tidigare enhälligt beställt ett förslag om
yrkesfiskeavdrag. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett förslag om yrkesfiskeavdrag i likhet med det som
finns i Danmark. Detta bör ges regeringen till känna.
Inkomst och boende
Sänkt inkomstskatt
Centerpartiet arbetar för ett successivt sänkt skattetryck
under denna mandatperiod. Ofinansierade skattesänkningar
som förutsätter upplåning och undergräver statens ekonomi
kan inte accepteras. Skattepolitiken ska främja ekonomisk
tillväxt och skatt ska tas ut efter bärkraft. Skattesystemet ska
gynna arbete och kunskap och stärka bl.a. människors
ställning på arbetsmarknaden. Som en del i det bör
inkomstskatterna för låg- och medelinkomstagare sänkas.
Centerpartiet förespråkar en varaktig lösning för sänkta
inkomstskatter genom höjt grundavdrag för människor med
små eller medelstora inkomster. Höjningen bör konstrueras
så att den trappas upp till en viss nivå och därefter trappas
ner så att just låg- och medelinkomsttagare omfattas av
höjningen.
Regeringen föreslår i budgeten en tillfällig sänkning av inkomstskatterna
under 1999. Centerpartiet godtar regeringens metod om en tillfällig lättnad i
skattetrycket för dessa inkomstgrupper. Dock anser Centerpartiet att nivån på
skattesänkningen bör vara högre än den föreslagna. Skattereduktionen bör
uppgå till 1 800 kronor för inkomsttagare med pensionsgrundande inkomst
upp till 135 000 kronor. Regeringen inbjuder övriga partier till skatteöver-
läggningar. Utan att binda oss till tekniken har Centerpartiet preferensen att
höja grundavdraget för att därigenom sänka inkomstskatten. Vi hänvisar i
övrigt till Centerpartiets ekonomisk-politiska motion. Detta bör ges rege-
ringen till känna.
Fast skattebelopp av förvärvsinkomst
Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att den statliga
skatt om 200 kronor som utgår på förvärvsinkomst ska
tillfalla kommunerna år 1999. Anledningen till detta
utvecklar vi mer i Centerpartiets ekonomisk-politiska
motion. Vi föreslår där att kommunerna kompenseras på
annat sätt.
Sänkt fastighetsskatt
Centerpartiet har ihärdigt verkat för ett lägre skatteuttag på
boendet. Vi motsatte oss höjningen av fastighetsskattesatsen
hösten 1994 från 1,5 till 1,7 procentenheter och har därefter
sökt möjligheter att återställa nivån till 1,5 procent. Under
våren 1998 möjliggjordes detta genom en överenskommelse
mellan oss och regeringspartiet. Riksdagen beslutade i
enlighet med vår överenskommelse på denna punkt.
Det taxeringsförfarande som ligger till grund för de nuvarande taxerings-
värdena låter sig på många punkter kritiseras, vilket Centerpartiet också har
gjort. Fastighetstaxeringen bör bli mer rättvis mellan olika årgångar av
fastigheter och den alltför höga beskattningen av nyare hyresfastigheter bör
upphöra. Centerpartiet har drivit på för att få till stånd de utredningar som nu
behandlar dessa frågor. Vi kommer också att inom ramen för utredningen
medverka med konstruktiva förslag till lösningar. Vi avvaktar därför med att
aktualisera dessa nu.
Vi har varit särskilt ihärdiga när det gäller att hitta lättnader för dem som
drabbats särskilt hårt av höjda taxeringsvärden vid förra taxeringstillfället,
nämligen fastboende i attraktiva skärgårds- och andra fritidshustäta områden.
Det måste betecknas som orimligt att fiskare, hantverkare, pensionärer m fl
tvingas flytta på grund av att deras hus ligger i ett attraktivt fritidshusläge.
Det skulle leda till att dessa områden inom kort skulle bestå enbart av
fastigheter som ägs av fritidsboende, vilka vistas där enbart någon eller några
månader om året. Det skulle i sin tur utarma den offentliga servicen,
landskapsbilden och kulturen i sådana områden av landet.
Ett av oss initierat temporärt förslag om slopandet av den s k belägenhets-
faktorn i dessa områden ingick i den ovan nämnda överenskommelsen
mellan oss och regeringspartiet. Lagrådet har som svar på en lagrådsremiss i
ärendet uttalat att förslaget fått en otillräcklig beredning och att det mot
denna bakgrund inte kan uteslutas att det har vissa brister.
Centerpartiet anser att förslaget om belägenhetsfaktorn bör beredas
ytterligare och med därav följande kompletteringar föreläggas riksdagen i
proposition. Även om det tekniskt sett skulle vara möjligt att senare införa
förslaget retroaktivt för 1998 är det utomordentligt viktigt för berörda män-
niskor att nu få besked i form av ett riksdagsbeslut. Regeringspartiet har
nämligen genom sin tidigare - och alltjämt gällande - ovilja att lösa skär-
gårdsbornas med fleras problem raderat ut tilltron till kommande lösningar.
Det är hos dessa grupper nu enbart beslut i riksdagen som har trovärdighet
när det gäller genomförande. Riksdagen bör således hos regeringen begära
skyndsamt förslag härom.
Valfrihet och mångfald i boendet är grundpelare i bostadspolitiken.
Centerpartiet arbetar för en ökad neutralitet mellan boendeformerna och
långsiktigt lägre boendekostnader. Det förbättrade ekonomiska läget har
inneburit en halvering av räntorna. Detta har hyresgästerna ännu inte fått till
del.
Centerpartiet accepterar inte den tillfälliga sänkningen av fastighetsskatten
på hyreshus som regeringen föreslår. En ettårig sänkning är alltför kort och
ger inte önskad effekt. Det är orealistiskt att räkna med att fastighetsägarna
kommer att sänka hyran under ett år för att sedan åter höja den nästa år.
Sådana svängningar är inte heller önskvärda då de försvårar hushållens
planering av privatekonomin.
Den parlamentariskt sammansatta Fastighetsbeskattningskommittén fick
våren 1998 i uppdrag att göra en allmän översyn av fastighetsskatten. Kom-
mittén ska också analysera neutraliteten mellan boendeformerna. Center-
partiet avvaktar utredningens slutsatser.
Ekologi och utveckling
Skatteväxling
Centerpartiet förespråkar sänkt skatt på arbete för ökad
sysselsättning och tillväxt. Det bör ske genom sänkta
arbetsgivaravgifter. För att skapa utrymme för sänkta skatter
på arbete bör skatterna höjas på verksamheter som tar i
anspråk naturens resurser utan att automatiskt ersätta de
skador och det slitage som uppstår. Centerpartiet föreslår en
höjning av miljö- och energiskatter. Genom att skatteväxla
på det sätt som Centerpartiet föreslår kan skatterna på arbete
sänkas och skatterna på sådant som är skadligt för miljön
höjas. Därigenom minskar den miljöskadliga verksamheten i
omfattning samtidigt som fler kan få arbete.
Skatteväxling är gynnsam för såväl miljön som skatteintäkterna på sikt.
Centerpartiet har bidragit till att miljö- och energiskatterna höjts vilket har
gett positivt bidrag till att åstadkomma det ekologiska lyftet. Koldioxid-
skatten för industrin har fördubblats, skatten på el och på fossila bränslen har
höjts och skatt på naturgrus har införts. Detta ger bra miljöeffekter, men vi
anser inte att skatteväxlingen är tillräcklig. Vi vill utveckla skattepolitiken
ytterligare. Principen förorenaren ska betala genomsyrar vår syn på miljö-
skatter och avgifter. En "grön" skatteväxling innebär att det ska kosta mer att
tära på vårt gemensamma miljöarv medan det ska kosta mindre att sätta folk i
arbete.
Med en skattepolitik som stöd för miljö- och energipolitiken kan Sverige
genomgå en strukturomvandling som leder till ett modernt land med avan-
cerad teknik som svarar upp mot miljöns krav. En sådan utveckling stärker
också svenska företags internationella konkurrenskraft, eftersom marknaden
för miljövänliga produkter och produktion växer mycket snabbt och kommer
att växa under överskådlig tid. Det finns inom miljöteknikområdet stora
framtidsmöjligheter och expanderande för branschen.
Sverige måste vara pådrivande i EU:s miljöarbete och hävda vikten av att
miljö- och energiskatterna används som ett centralt styrinstrument i kampen
mot miljöförstöringen. Sverige ligger i tätposition vad gäller miljöansvar.
Samtidigt kan man inte bortse från den konkurrenspåverkan skatterna har för
svenska företag. Därför måste Sverige verka för att EU:s miljö- och energi-
skatter höjs inom samtliga medlemsländer. En skatteväxling med sänkta
arbetskostnader och höjd miljöskatt är sannolikt Europas bästa möjlighet att
bekämpa arbetslösheten och miljöproblemen.
För att åstadkomma det ekologiska lyftet är det viktigt att miljöskatter inte
jämställs med övriga skatter. Miljön måste värdesättas högt och negativ
miljöpåverkan prissättas. Huvudsyftet med en skatteväxling är att minska
skattebaserna för sådant som är skadligt för miljön. Det får till följd att en
skatteväxlingsreform bör vara överfinansierad i inledningsskedet. Det beror
på att man får ett önskat skattebortfall en tid efter det att miljö- och energi-
skatterna har införts. Samtidigt har de sänkta arbetsgivaravgifterna en positiv
effekt och ökar skattebasen arbete, vilket ökar statens inkomster.
Höjd produktionsskatt på
kärnkraftsel
Centerpartiet är pådrivande i arbetet för omställningen till ett
ekologiskt hållbart energisystem. Utvecklandet av alternativa
energikällor samt effektivare användande av energi bör
stimuleras. Bruk av energi från ekologiskt hållbara
energikällor måste främjas framför ändliga energikällor.
Kärnkraften orsakar kostnader historiskt, i nutid och i
framtid. Som ett led i påskyndandet av energiomställningen
bör produktionen beskattas i högre mån. Vi föreslår en
stegvis höjning av produktionsskatten på el från kärnkraft
med
1 öre per kWh från år 1999 och därefter lika årlig ökning till
3 öre år 2001. Detta bör riksdagen besluta om.
Kväveoxidskatt
Kväveoxidutsläppen har stadigt ökat. De ger en negativ
miljöpåverkan och bör därför motarbetas. Delmålen för
sänkning av kväveoxid är alltför lågt satta och Centerpartiet
anser att delmålen bör uppnå en 40-procentig minskning till
2005. Ett led i denna målsättning är att öka avgifterna för
utsläppen av kväveoxid. En kväveoxidskatt bör tas ut med 10
kr per kg NOx för pannor med en större effekt än 5 MW och
med en nyttiggjord energiproduktion större än 20 GWh.
Detta bör riksdagen besluta om.
Återinförd fastighetsskatt på
vattenkraft
Sverige har mycket låga priser på elenergi. Centerpartiet
föreslår att den fastighetsskatt på äldre vattenkraft som
avskaffades förra året återinförs. Motivet till sänkningen var
att den gynnade den elintensiva industrin, men det saknades
belägg för att så skulle vara fallet. Detta bör riksdagen
besluta om.
Miljöskatt på inrikes flyg
Flygtrafiken orsakar stora utsläpp i luften och bör därmed stå
för en del av miljökostnaderna. Centerpartiet anser att man
bör överväga att införa differentierade landningsavgifter för
minskade miljöfarliga utsläpp och buller.
Miljöskatten på inrikes flyg togs bort den 1 januari 1997. Vi föreslår att en
miljöskatt på flyg införs med ett belopp per passagerare och resa, vilket
innebär att de största flygplanen med flest resenärer får bära de största kost-
naderna. Detta är fullt rimligt med tanke på att flygplatserna har dimen-
sionerats för dessa plan. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till
riksdagen med förslag om miljöskatt på inrikes flyg i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Biobaserade drivmedel
De skadliga utsläppen från biltrafiken måste reduceras och
detta kan ske genom övergång från fossila till biobaserade
drivmedel som etanol och metanol. Målet på kort sikt är
introduktion av biobaserade drivmedel i stor skala i hela
landet. Det brådskar med åtgärder för att främja inhemsk
tillverkning av bland annat etanol som bränsle. Det finns
förutsättningar att producera miljövänliga drivmedel inom
landet, vilket är positivt för tillväxten och miljön samt ger
åtskilliga arbetstillfällen. Då är det inte rimligt att Sverige
ska importera för att täcka etanolbehovet. Centerpartiet har
länge drivit kravet att ge biobränslena skattefrihet för att
kunna konkurrera med de fossila bränslena.
Inom ramen för försöksverksamhet har givits skattefrihet för produktion av
bland annat etanol. Försöksverksamhet finns även på andra områden och det
är viktigt att denna verksamhet följs upp för möjlighet att bli tillåten av EU.
Regeringen bör ges i uppdrag att skärpa uppföljningen av olika pilotprojekt.
För att nå en miljömässigt hållbar utveckling är det angeläget att rege-
ringen ger skattefrihet till miljövänliga biobaserade drivmedel. Regeringen
bör inom EU vara pådrivande för att åstadkomma lättnader i bestämmelserna
som möjliggör att det blir en nationell angelägenhet att medge skattefrihet för
biobaserade drivmedel. Situationen med projekt är inte tillräcklig och alltför
osäker för utveckling av en marknad för sådana bränslen. Därför bör
regeringen vidta de åtgärder vi föreslår. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den
framtida skattepolitiken som redovisas i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetsgivaravgifter för företag med
säsongsvariationer,
3. att riksdagen beslutar om sänkta arbetsgivaravgifter i enlighet
med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar om att fasa ut förmögenhetsskatten i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar om att avskaffa den särskilda löneskatten
på avsättning till anställdas vinstandelar i enlighet med vad som
anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med dem
Stoppregelsutredningen föreslår,
7. att riksdagen beslutar om bättre skattevillkor för fåmansbolag i
enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar om skattesubvention för hushållstjänster i
enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar om lindring i beskattningen för
handelsbolag och kommanditbolag i enlighet med vad som
anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att underlätta generationsskiften i enlighet
med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar om förbättrade konkurrensvillkor för
jordbrukarna i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införandet av ett yrkesfiskeavdrag,
13. att riksdagen beslutar om sänkt inkomstskatt i enlighet med vad
som anförts i motionen,
14. att riksdagen avslår förslaget om överförande av det fasta skatte-
beloppet på förvärvsinkomst,
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den s.k.
belägenhetsfaktorn,
16. att riksdagen avslår förslaget om tillfälligt sänkt fastighetsskatt
för hyresfastigheter,
17. att riksdagen beslutar om höjd produktionsskatt på el från
kärnkraft i enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att införa en kväveoxidskatt i enlighet med
vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar om återinförd fastighetsskatt på
vattenkraft,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöskatt på
inrikes flyg i enlighet med vad som anförts i motionen,
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för
skattefrihet för biobaserade drivmedel.

Stockholm den 28 oktober 1998
Lennart Daléus (c)
Agne Hansson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Margareta Andersson (c)
Rolf Kenneryd (c)
Eskil Erlandsson (c)


Yrkanden (42)

  • 1
    att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den framtida skattepolitiken som redovisas i motionen
    Behandlas i
  • 1
    att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den framtida skattepolitiken som redovisas i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsgivaravgifter för företag med säsongsvariationer
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsgivaravgifter för företag med säsongsvariationer
    Behandlas i
  • 3
    att riksdagen beslutar om sänkta arbetsgivaravgifter i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  • 3
    att riksdagen beslutar om sänkta arbetsgivaravgifter i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 4
    att riksdagen beslutar om att fasa ut förmögenhetsskatten i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 4
    att riksdagen beslutar om att fasa ut förmögenhetsskatten i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  • 5
    att riksdagen beslutar om att avskaffa den särskilda löneskatten på avsättning till anställdas vinstandelar i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  • 5
    att riksdagen beslutar om att avskaffa den särskilda löneskatten på avsättning till anställdas vinstandelar i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 6
    att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med dem Stoppregelsutredningen föreslår
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 6
    att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med dem Stoppregelsutredningen föreslår
    Behandlas i
  • 7
    att riksdagen beslutar om bättre skattevillkor för fåmansbolag i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  • 7
    att riksdagen beslutar om bättre skattevillkor för fåmansbolag i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 8
    att riksdagen beslutar om skattesubvention för hushållstjänster i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 8
    att riksdagen beslutar om skattesubvention för hushållstjänster i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  • 9
    att riksdagen beslutar om lindring i beskattningen för handelsbolag och kommanditbolag i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  • 9
    att riksdagen beslutar om lindring i beskattningen för handelsbolag och kommanditbolag i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 10
    att riksdagen beslutar att underlätta generationsskiften i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 10
    att riksdagen beslutar att underlätta generationsskiften i enlighet med vad som anförts i motionen.
    Behandlas i
  • 11
    att riksdagen beslutar om förbättrade konkurrensvillkor för jordbrukarna i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  • 11
    att riksdagen beslutar om förbättrade konkurrensvillkor för jordbrukarna i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 12
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av ett yrkesfiskeavdrag
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 12
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av ett yrkesfiskeavdrag
    Behandlas i
  • 13
    att riksdagen beslutar om sänkt inkomstskatt i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  • 13
    att riksdagen beslutar om sänkt inkomstskatt i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 14
    att riksdagen avslår förslaget om överförande av det fasta skattebeloppet på förvärvsinkomst
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 14
    att riksdagen avslår förslaget om överförande av det fasta skattebeloppet på förvärvsinkomst
    Behandlas i
  • 15
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om den s.k. belägenhetsfaktorn
    Behandlas i
  • 15
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om den s.k. belägenhetsfaktorn
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 16
    att riksdagen avslår förslaget om tillfälligt sänkt fastighetsskatt för hyresfastigheter
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 16
    att riksdagen avslår förslaget om tillfälligt sänkt fastighetsskatt för hyresfastigheter
    Behandlas i
  • 17
    att riksdagen beslutar om höjd produktionsskatt på el från kärnkraft i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  • 17
    att riksdagen beslutar om höjd produktionsskatt på el från kärnkraft i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 18
    att riksdagen beslutar att införa en kväveoxidskatt i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 18
    att riksdagen beslutar att införa en kväveoxidskatt i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  • 19
    att riksdagen beslutar om återinförd fastighetsskatt på vattenkraft
    Behandlas i
  • 19
    att riksdagen beslutar om återinförd fastighetsskatt på vattenkraft
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 20
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöskatt på inrikesflyg i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 20
    att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöskatt på inrikesflyg i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  • 21
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för skattefrihet för biobaserade drivmedel.
    Behandlas i
  • 21
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för skattefrihet för biobaserade drivmedel.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.