Skattepolitik för nya jobb, rättvisa och bra miljö
Motion 1998/99:Sk306 av Lennart Daléus m.fl. (c)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Skatteutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1998-10-28
- Hänvisning
- 1998-11-03
- Bordläggning
- 1998-11-03
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motionen hänvisad till finansutskottet
Sammanfattning
Centerpartiets partimotion om skattepolitiken är en motion för grundtrygghet, decentralisering och kretslopp som ska bidra tillväxt, rättvisa och miljöansvar. Skatterna ska finansiera de offentliga utgifterna samt åstadkomma en rättvis fördelning av resurserna. Skatterna är också styrande till sin karaktär. Det är särskilt viktigt att minimera miljöskulden och sträva efter att leva upp till principen att förorenaren ska betala miljökostnaderna.
Skatterna måste upplevas som rättvisa av medborgarna och ge förut- sättningar för positiv utveckling i samhället. Centerpartiet föreslår i motionen sänkta inkomstskatter för låg- och medelinkomsttagare, skattesubvention på hushållstjänster, utfasning av förmögenhetsskatten samt lättnader för fåmans- bolagen.
Arbetslösheten är ett problem som bland annat måste angripas genom skattepolitiken. Centerpartiet redovisar i motionen sin syn på hur skatterna bör sänkas för ökad tillväxt och sysselsättning. Skatterna på arbete måste sänkas. Centerpartiet föreslår stegvis sänkta arbetgivaravgifter så att före- tagen kan anställa fler. Samtidigt bör kostnaderna för miljöstörande verksamhet öka genom höjda miljöskatter vilket ger minskad miljö- beslastning. Centerpartiet föreslår höjd produktionsskatt på kärnkraftsel, kväveoxidskatt samt införande av miljöskatt på flyg. Skatteväxlingen för bättre miljö och sänkt skatt på arbete är en betydelsefull del i vår politik.
Inledning
Skattepolitiken
Centerpartiet är ett modernt mittenparti som på väg in i det nya seklet vill skapa ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart samhälle med utveckling och tillväxt i hela landet. Centerpartiet vill jämna vägen för nyföretagande och utvecklande med enklare regler och bättre förutsättningar för små och medelstora företag.
Centerpartiet vill föra en politik för ett decentraliserat och ekologiskt samhälle med en stark ekonomi. Centerpartiet vill sänka skattetrycket i takt med vad ekonomin medger. Vi prioriterar sänkt skatt på arbete, sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare samt på företagande och boende.
Genom en förnyad och långsiktig skattepolitik ska skatterna sänkas på företagande, för dem som har låga eller medelstora inkomster samt på boende. Skatteväxling för en bättre miljö med sänkt skatt på arbete och höjd skatt på miljöstörande verksamhet är ett återkommande centerkrav. Vi fort- sätter vara pådrivande i omställningen av energisystemet och i utvecklingen och effektiviseringen av alternativa energikällor.
Regeringen räknar med ökad tillväxt och kraftigt minskad arbetslöshet i sin budgetproposition. För att nå dit krävs en offensiv politik för företagande och möjligheter till nya jobb. Dessvärre är det tunt med förslag från regeringen hur tillväxten ska skapas. Centerpartiet föreslår en rad åtgärder för att öka tillväxten och därigenom minska arbetslösheten samt stärka ekonomin. Centerpartiet vill skapa en grund för livskraftiga företag. Det ska ske genom sänkta inkomstskatter, sänkt arbetsgivaravgift och satsningar på framtidsnäringar. För ökat företagande behövs vidare långsiktigt stabila och förenklade regler samt moderniserad arbetsrätt.
Rättvis fördelning
Fördelningen av de offentliga resurserna ska vara rättvis och omfatta alla. En fördelningspolitik som upplevs som rättvis är en styrka för ett land. Den uttrycker humanism i solidaritet och ansvar människor emellan. Det är viktigt att slå vakt om ett tryggt samhälle med bra skola, vård och omsorg. Människor måste kunna känna delaktighet och gemenskap i samhället. Utanförskap och misstro riskerar leda till arbetslöshet, kriminalitet och social utslagning. Det sociala utanförskapet måste bekämpas på alla nivåer i samhället.
För Centerpartiet är skattesystemets omfördelande funktion mycket viktig. Genom att fördela bördorna så att de som orkar bäst bär mer än de svaga kan alla medborgare få social välfärd. Vårt gemensamma skatteansvar ligger fast, men det ska också finnas utrymme för privat konsumtion som ger tillväxt. Sverige har ett jämförelsevis mycket högt skattetryck. Centerpartiet anser att skattetrycket bör sänkas. De skattesänkningar för låg- och medelinkomst- tagare som regeringen föreslår välkomnas.
Rättvisa är också regional rättvisa. För närvarande pågår stora befolknings- omflyttningar i vårt land där flertalet av regionerna drabbas av utflyttning och därmed minskat skatteunderlag. Kommuner får svåra ekonomiska förhållanden och servicen minskar i utflyttningslänen. Trots att regeringen konstaterar att den regionala obalansen är mycket problematisk redovisar man få åtgärder för att komma tillrätta med problemen.
Vi ser regeringens inbjudan att kalla övriga partier till skatteöverlägg- ningar som en öppning för en mer framåtsyftande skattepolitik. Centerpartiet för en konstruktiv oppositionspolitik. Vi är beredda att bidra med konstruktiva förslag också på skatteområdet för tillväxt och sysselsättning.
I samband med skatteöverläggningar mellan partierna bör tillfälle tas att överlägga om reformering av socialförsäkringssystemen och deras framtida utformning. Socialförsäkringssystemen har stor påverkan såväl på stats- finanserna som på marginaleffekterna för den enskilde individen. Det finns ett behov av att koppla samman skatte- och trygghetssystemen.
Skatter som styrmedel
Skatter är genom sin påverkan på de ekonomiska villkoren alltid styrande. Skatterna stimulerar eller hämmar människors val och företags strategier för konsumtion och produktion. Denna form av inskränkning i den ekonomiska friheten står emot behovet av rättvis fördelningspolitik. Målet är en väl fungerande marknadsekonomi med social välfärd. Tillväxt och sysselsättning är viktiga faktorer och det är angeläget att utforma skatterna så att de stimulerar arbete och företagande.
En fungerande marknadsekonomi kräver definierad och försvarad äganderätt. Det utgör ett problem vad gäller miljön. Miljövärden saknar ägare och har därför heller inget pris på marknaden. Ofta måste staten gå in som ställföreträdare och sätta ett värde på miljön genom miljöavgifter eller skatter. En modern miljöpolitik bygger på en kombination av styrmedel varav skatter och avgifter är en. Centerpartiet vill begränsa de administrativa regleringarna och i större utsträckning använda kombinationer av informa- tion och ekonomiska styrmedel som miljöskatter och avgifter. Väl utformade ekonomiska styrmedel låser inte utvecklingen vid viss teknik eller vissa delmål utan stimulerar till utveckling.
Skatteväxling med sänkt skatt på arbete och ökad skatt på miljöstörande verksamhet är en väg att gå mot ett hållbart samhälle. Det är viktigt att staten använder skatterna som ett instrument att styra produktion och konsumtion mot en kretsloppsanpassning.
På samma sätt som miljöstörande verksamhet bör beskattas hårt ska grundbehoven beskattas lindrigare. Det gäller nödvändigheter som mat och boende samt arbete. Centerpartiet har fått gehör för tidigare krav på sänkt matmoms.
Vad som ovan anförts om den framtida inriktningen av skattepolitiken bör ges regeringen till känna.
Tillväxt och företagande
Sänkt arbetsgivaravgift
Sverige har bland världens högsta skatter på arbetskraft med höga arbetsgivaravgifter. Centerpartiet har de senare åren aktivt medverkat till att sänka arbetsgivaravgifterna. Vi har ambitionen att fortsätta den linjen. Företagsklimatet i Sverige behöver bli bättre. Skatter och avgifter på arbete måste sänkas för att ge människor chansen att utveckla sina idéer i företag, vilket skapar fler jobb. Det bör ske genom att en skatteväxling genomförs, med sänkta skatter på arbetskraft och höjda skatter på miljöskadliga verksamheter. Det ger förutsättningar för ökad sysselsättning generellt sett, vilket i synnerhet är gynnsamt för tjänstesektorn med en hög andel arbetskraftskostnader.
Sänkningen av arbetsgivaravgifterna har inte fullt ut kommit de företag till del som har betydande säsongsvariationer. Det beror på att skattelättnaden i lagstiftningen utgår på månadsbasis. Centerpartiet kräver att detta problem löses. Detta bör ges regeringen till känna.
Det är viktigt att skattepolitiken utformas för att gagna företagsamhet i hela landet. Centerpartiet anser att det är angeläget att Norrlands inland också i fortsättningen ges rätt till reducerade arbetsgivaravgifter.
Arbetsgivaravgifterna har reducerats med fem procentenheter upp till en årlig lönesumma om 850 000 kronor. För egenföretagare är lönesumme- gränsen 180 000 kronor. Vi förordar en fortsättning av sänkta arbetsgivar- avgifter av samma modell. Centerpartiet anser att arbetsgivaravgifterna steg- vis bör sänkas. För 1999 föreslår vi att lönesummegränsen höjs till två miljoner och för egenföretagare till 300 000 kronor. År 2000 utökas reduk- tionen med en procentenhet och år 2001 med två procentenheter till totalt åtta procentenheter. Producentenhetsreduktionen föreslås omfatta även egenföretagarnas egenavgifter. På detta sätt främjas de mindre företagen, där anställningspotentialen är högst, i förhållande till de större. Riksdagen bör besluta i enlighet med vårt förslag till sänkta arbetsgivaravgifter.
Avskaffa dubbelbeskattningen på sikt
Centerpartiet har varit pådrivande för att sänka ägarbeskattningen för de onoterade bolagen. Dubbelbeskattningen av dessa bolag har lindrats med ett skattefritt utrymme. Vidare har Centerpartiet medverkat till ytterligare lättnader genom att bland annat det positiva räntefördelningsunderlaget har höjts. Dubbelbeskattningen bör avskaffas på sikt.
Utfasad förmögenhetsskatt
Förmögenhetsskattens roll som fördelningspolitiskt instrument har under senare år urholkats väsentligt. Alltsedan 70-talet har arbetande kapital i enskild firma varit obeskattat i förmögenhetshänseende. Det är en självklar ståndpunkt att så skall ske. Det är orimligt att varje år tulla på det arbetande kapitalet för att betala förmögenhetsskatt. Sedermera har begreppet "arbetande kapital" kommit att omfatta även aktier i företag på alla listtyper utom A-listan på Stockholmsbörsen. Det innebär att även mycket stora förmögenheter placerade på detta sätt med rätta blir skattebefriade i förmögenhetshänseende.
Det har i sin tur inneburit att en mycket stor andel av basen för förmögen- hetsskatt utgörs av bostadsfastigheter för eget boende. Beräkningar antyder att så mycket som 40 procent av den förmögenhetsskattepliktiga basen utgörs av människors egnahem. Det är naturligtvis otillfredsställande att måttliga förmögenheter, åstadkomna genom träget arbete och idogt sparande, beskattas medan mycket stora förmögenheter i aktier blir obeskattade. För att undvika utflyttning av huvudägare till framgångsrika svenska företag, har dessa ägare befriats från förmögenhetsskatt med hänvisning till att deras kapital är låst i företag som fyller en viktig funktion för svenskt näringsliv och svensk arbetsmarknad. De skälen är oantastliga men är en del i resultatet av att det fördelningpolitiska syftet alltså har förbytts till sin motsats.
Den internationella rörligheten för kapital har ökat lavinartat. Det innebär att konkurrensen om investeringskapital radikalt har ökat. Beskattningen är här ett viktigt konkurrensmedel. De flesta länder har inga eller låga förmögenhetsskattesatser. Om kapitalet söker sig från landet minskar skatte- basen och - allvarligast av allt - sysselsättningsskapande investeringar blir inte av. Även i detta hänseende kan skatten sägas vara kontraproduktiv, d v s motverka sina syften. Bristen på riskvilligt kapital hämmar utvecklingen av företagandet i Sverige. Det privata ägandet är en viktig drivkraft för ekono- misk tillväxt och ökat samhälleligt välstånd. Det är angeläget att risktagande och kreativitet premieras.
Förmögenhetsskatten får varken bidra till att kapital flyr landet och minskar den svenska skattebasen, eller upplevas som orättfärdig av rättvise- skäl. Centerpartiet anser att förmögenhetsskatten bör fasas ut ur det svenska skattesystemet. Det bör ske i tre steg. Det första steget föreslår vi bli av- skaffandet av sambeskattningen. Särbeskattning av förmögenhet bör alltså införas fr o m år 2000. Därefter bör resterande utfasning ske i två steg under de följande åren. Vi föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med våra förslag.
Slopad straffskatt på vinstandelar
Med stöd av Vänsterpartiet genomförde den socialdemokratiska regeringen under förra mandatperioden en skärpt beskattning av avsättningar till anställdas vinstandelsstiftelser. Det skedde genom införandet av särskild löneskatt på avsättningar till vinstandelsstiftelser. För Centerpartiets vidkommande är avsättningar av detta slag något positivt, som har goda förutsättningar att bidra till ökat engagemang och ökad delaktighet för de anställda. Genom att en del av företagens vinster går direkt till de anställda skapas en uppmuntrande atmosfär. Dynamik och effektivitet stimuleras. Det är beklagligt att den politiska vänstern inte värdesätter den stora betydelse det personliga engagemanget spelar för företagande och tillväxt. Riksdagen bör besluta om att avskaffa den särskilda löneskatten på avsättning till anställdas vinstandelsstiftelser.
Sänkt skatt och enklare regler för fåmansbolagen
Sverige behöver fler entreprenörer. Många av de potentiella tillväxtföretagen som kan ge ökad framtida sysselsättning återfinns i kategorin fåmansbolag. Företag som drivs av kvinnor tillhör till övervägande del denna grupp och är ofta tjänsteföretag. Bättre förutsättningar för mindre företag stärker också möjligheterna till ökat företagande bland kvinnor. Ökad jämställdhet och jämlikhet måste eftersträvas inom alla områden i samhället. För att öka småföretagens anställningsvilja och förbättra företagsklimatet, föreslår Centerpartiet en kombination av åtgärder. Utöver sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare, reformering av arbetsmarknadspolitiken och en bred satsning på utbildning krävs också regelförenklingar.
De s.k. fåmansföretagen utgör en stor och betydelsefull andel av småföre- tagen. Per definition är ägarna en eller ett fåtal. I utredningen SOU 1998:116 om stoppreglerna läggs flera förslag om borttagande av stoppregler för fåmansföretagen. Istället för särskilda regler, riktade mot företag med ett fåtal ägare, instämmer Centerpartiet i utredningens slutsats att reglerna i största möjliga mån ska vara generella. Vi anser dock i likhet med utred- ningen att ett visst behov kvarstår av regler, vilka motverkar transaktioner som ensidigt gynnar ägarna till fåmansföretag. Det bör ankomma på regeringen att lägga förslag i enlighet med dem Stoppregelsutredningen föreslår.
Genom att skapa ett större utrymme för fåmansföretagen, som beskattas i form av inkomst av kapital, ges fåmansföretagens ägare mer gynnsamma skattevillkor. Därigenom skapas större möjligheter att anställa samt expan- dera verksamheten. Centerpartiet föreslår att den begränsning, som idag upp- går till tio basbelopp vid beräkning av löneunderlaget och som är en del av underlaget för beräkning av det totala utrymmet för kapitalbeskattning, skall halveras till fem basbelopp. Detta bör riksdagen besluta om.
Skattesubvention på hushållsnära tjänster
Ökat antal tjänster och därmed sysselsättningmöjligheter stimuleras direkt genom sänkt skatt på arbete. Huvudprincipen bör vara att all arbetskraft beskattas lika för att arbetsmarknaden inte ska snedvridas. Inom tjänstesektorn finns möjlighet att skapa fler jobb och företag. Åtgärder behöver vidtas på skatteområdet för att stimulera tillkomsten av fler jobb och företag i denna sektor. Åtgärder för detta kan vara skattereduktion eller sänkta arbetsgivaravgifter. I EU diskuteras förslag om lägre momsskattesats för delar av tjänstesektorn. Det är en inriktning Centerpartiet verkar för långsiktigt.
Centerpartiet verkar för sänkt skatt på hushållsnära tjänster, och föreslår att ett s.k. RUT-avdrag omgående införs. Ett sådant avdrag möjliggör för fler människor med vanliga inkomster att nyttja hushållstjänster och ökar valfriheten för hushållen. Det kan gälla barnfamiljer och äldre eller fysiskt svaga personer. Nya småföretag kan växa fram för att svara på efterfrågan av tjänsterna och därmed skapas åtskilliga arbetstillfällen. Försiktiga beräk- ningar visar att förslaget på sikt kan ge ca 20 000 jobb. Den "svarta" sektor som finns inom detta område idag kan övergå i en "vit" sektor. Detta ger flera positiva effekter samt skatteinkomster till staten. De arbetstagare som utför hushållstjänsterna kan införlivas i de sociala trygghetssystemen och få en legal och säkrare arbetssituation.
En skattereduktion av vissa servicetjänster får inte medföra att befintliga företag inom servicesektorn konkurreras ut. Därför måste definitionen av hushållsnära tjänster vara tydlig och avgränsad så att existerande företag inte utsätts för en orimlig konkurrens från staten.
Centerpartiets förslag om RUT-avdrag innebär en skattereduktion på 50 procent av arbetskostnaden på hushållsnära tjänster som utförs i hemmet med ett belopp upp till
20 000 kronor per hushåll och år. Begreppet hushållstjänster omfattar tjänster som utförs i hemmet som tvätt, städning, omsorg och trädgårds- skötsel. Avdraget bör införas från 1 juli 1999 och verksamheten bör fortgå under två år. Detta bör riksdagen besluta om.
Lindring i dubbelbeskattningen för handelsbolag och kommanditbolag
Kommanditbolag som företagsform kan utvecklas och allt oftare fungera som en form av riskkapitalbolag. De onoterade aktiebolagen har fått en kraftigt lindrad dubbelbeskattning. Detsamma gäller inte i samma utsträckning för kommanditbolag och handelsbolag. Det kan genomföras genom att den lönesummeanknutna delen av det skattefria utrymmet för övriga bolag ersätts med att en större andel av det egna kapitalet får tas ut skattefritt för kommandit- och handelsbolagens vidkommande, eftersom dessa indirekt genererar sysselsättning i de bolag som de satsar kapital i.
Detta bör riksdagen besluta om.
Underlätta generationsskiften
Enligt riksdagsbeslut ska undantaget vid beräkningen av den vinst som skall ligga till grund för reavinstskatten försvinna vid utgången av 1999. Vi föreslår mot bakgrund av de svårigheter detta kan medföra vid generationsskiften av bostäder och familjeföretag att undantagsregeln för beräkningen av skatteunderlaget förlängs med ett år. Därutöver föreslår vi att en utredning tillsätts för att se över och lägga förslag till hur reavinst- beskattningen ska utformas från och med år 2001. Dessa förslag får budgetmässiga effekter år 2001 som är svårberäknade. Vår bedömning är att inkomstbortfallet uppgår till ca 150 miljoner kronor för år 2001. Riksdagen bör besluta om att förlänga de nuvarande reglerna ett år i avvaktan på en utredning, som bör tillsättas.
Likvärdig konkurrens för svenskt jordbruk
Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri är branscher med stora framtidsmöjligheter. Totalt genererar livsmedelssektorn sysselsättning för 340 000 personer och är därmed den tredje största industrigrenen vad gäller anställda. Denna bransch måste kunna konkurrera på ekonomiskt likvärdiga villkor som andra länder inom EU. En stärkt konkurrenskraft ger ökad styrka åt Sveriges totala konkurrenskraft. Det är också viktigt för ökade skatteintäkter och minskade arbetsmarknadspolitiska kostnader genom fler jobb runt om i landet.
Utredningen "En livsmedelsstrategi för Sverige", som Centerpartiet tog initiativet till, visar bland annat att den svenske bonden tvingas arbeta med betydligt högre kostnader i from av skatter och avgifter än bönder i grann- länderna. De ekonomiska villkoren måste förbättras och den extra ryggsäck som svenska bönder tvingas bära lyftas av.
Centerpartiet arbetar med kraft för att intentionerna i Björks utredning ska fullföljas. Centerpartiet föreslår slopad elskatt samt sänkt skatt på eldnings- olja för jordbruksföretag i likhet med vad som gäller inom båda områdena för tillverkningsindustri. Jordbrukarna bör även kompenseras för att de betalar ett högre dieselpris än kollegorna i konkurrentländerna.
Inför ett yrkesfiskeavdrag
Centerpartiet har vid återkommande tillfällen uppmärksammat det svenska yrkesfiskets ogynnsamma konkurrensläge gentemot viktiga konkurrentländer i vårt närområde såsom Norge och Danmark. Centerpartiet anser att de licensierade yrkesfiskarna i Sverige måste få ett skatteavdrag, vars utformning bör göras efter dansk modell, eftersom denna har godkänts av EU-kommissionen. Riksdagen har tidigare enhälligt beställt ett förslag om yrkesfiskeavdrag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om yrkesfiskeavdrag i likhet med det som finns i Danmark. Detta bör ges regeringen till känna.
Inkomst och boende
Sänkt inkomstskatt
Centerpartiet arbetar för ett successivt sänkt skattetryck under denna mandatperiod. Ofinansierade skattesänkningar som förutsätter upplåning och undergräver statens ekonomi kan inte accepteras. Skattepolitiken ska främja ekonomisk tillväxt och skatt ska tas ut efter bärkraft. Skattesystemet ska gynna arbete och kunskap och stärka bl.a. människors ställning på arbetsmarknaden. Som en del i det bör inkomstskatterna för låg- och medelinkomstagare sänkas. Centerpartiet förespråkar en varaktig lösning för sänkta inkomstskatter genom höjt grundavdrag för människor med små eller medelstora inkomster. Höjningen bör konstrueras så att den trappas upp till en viss nivå och därefter trappas ner så att just låg- och medelinkomsttagare omfattas av höjningen.
Regeringen föreslår i budgeten en tillfällig sänkning av inkomstskatterna under 1999. Centerpartiet godtar regeringens metod om en tillfällig lättnad i skattetrycket för dessa inkomstgrupper. Dock anser Centerpartiet att nivån på skattesänkningen bör vara högre än den föreslagna. Skattereduktionen bör uppgå till 1 800 kronor för inkomsttagare med pensionsgrundande inkomst upp till 135 000 kronor. Regeringen inbjuder övriga partier till skatteöver- läggningar. Utan att binda oss till tekniken har Centerpartiet preferensen att höja grundavdraget för att därigenom sänka inkomstskatten. Vi hänvisar i övrigt till Centerpartiets ekonomisk-politiska motion. Detta bör ges rege- ringen till känna.
Fast skattebelopp av förvärvsinkomst
Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att den statliga skatt om 200 kronor som utgår på förvärvsinkomst ska tillfalla kommunerna år 1999. Anledningen till detta utvecklar vi mer i Centerpartiets ekonomisk-politiska motion. Vi föreslår där att kommunerna kompenseras på annat sätt.
Sänkt fastighetsskatt
Centerpartiet har ihärdigt verkat för ett lägre skatteuttag på boendet. Vi motsatte oss höjningen av fastighetsskattesatsen hösten 1994 från 1,5 till 1,7 procentenheter och har därefter sökt möjligheter att återställa nivån till 1,5 procent. Under våren 1998 möjliggjordes detta genom en överenskommelse mellan oss och regeringspartiet. Riksdagen beslutade i enlighet med vår överenskommelse på denna punkt.
Det taxeringsförfarande som ligger till grund för de nuvarande taxerings- värdena låter sig på många punkter kritiseras, vilket Centerpartiet också har gjort. Fastighetstaxeringen bör bli mer rättvis mellan olika årgångar av fastigheter och den alltför höga beskattningen av nyare hyresfastigheter bör upphöra. Centerpartiet har drivit på för att få till stånd de utredningar som nu behandlar dessa frågor. Vi kommer också att inom ramen för utredningen medverka med konstruktiva förslag till lösningar. Vi avvaktar därför med att aktualisera dessa nu.
Vi har varit särskilt ihärdiga när det gäller att hitta lättnader för dem som drabbats särskilt hårt av höjda taxeringsvärden vid förra taxeringstillfället, nämligen fastboende i attraktiva skärgårds- och andra fritidshustäta områden. Det måste betecknas som orimligt att fiskare, hantverkare, pensionärer m fl tvingas flytta på grund av att deras hus ligger i ett attraktivt fritidshusläge. Det skulle leda till att dessa områden inom kort skulle bestå enbart av fastigheter som ägs av fritidsboende, vilka vistas där enbart någon eller några månader om året. Det skulle i sin tur utarma den offentliga servicen, landskapsbilden och kulturen i sådana områden av landet.
Ett av oss initierat temporärt förslag om slopandet av den s k belägenhets- faktorn i dessa områden ingick i den ovan nämnda överenskommelsen mellan oss och regeringspartiet. Lagrådet har som svar på en lagrådsremiss i ärendet uttalat att förslaget fått en otillräcklig beredning och att det mot denna bakgrund inte kan uteslutas att det har vissa brister.
Centerpartiet anser att förslaget om belägenhetsfaktorn bör beredas ytterligare och med därav följande kompletteringar föreläggas riksdagen i proposition. Även om det tekniskt sett skulle vara möjligt att senare införa förslaget retroaktivt för 1998 är det utomordentligt viktigt för berörda män- niskor att nu få besked i form av ett riksdagsbeslut. Regeringspartiet har nämligen genom sin tidigare - och alltjämt gällande - ovilja att lösa skär- gårdsbornas med fleras problem raderat ut tilltron till kommande lösningar. Det är hos dessa grupper nu enbart beslut i riksdagen som har trovärdighet när det gäller genomförande. Riksdagen bör således hos regeringen begära skyndsamt förslag härom.
Valfrihet och mångfald i boendet är grundpelare i bostadspolitiken. Centerpartiet arbetar för en ökad neutralitet mellan boendeformerna och långsiktigt lägre boendekostnader. Det förbättrade ekonomiska läget har inneburit en halvering av räntorna. Detta har hyresgästerna ännu inte fått till del.
Centerpartiet accepterar inte den tillfälliga sänkningen av fastighetsskatten på hyreshus som regeringen föreslår. En ettårig sänkning är alltför kort och ger inte önskad effekt. Det är orealistiskt att räkna med att fastighetsägarna kommer att sänka hyran under ett år för att sedan åter höja den nästa år. Sådana svängningar är inte heller önskvärda då de försvårar hushållens planering av privatekonomin.
Den parlamentariskt sammansatta Fastighetsbeskattningskommittén fick våren 1998 i uppdrag att göra en allmän översyn av fastighetsskatten. Kom- mittén ska också analysera neutraliteten mellan boendeformerna. Center- partiet avvaktar utredningens slutsatser.
Ekologi och utveckling
Skatteväxling
Centerpartiet förespråkar sänkt skatt på arbete för ökad sysselsättning och tillväxt. Det bör ske genom sänkta arbetsgivaravgifter. För att skapa utrymme för sänkta skatter på arbete bör skatterna höjas på verksamheter som tar i anspråk naturens resurser utan att automatiskt ersätta de skador och det slitage som uppstår. Centerpartiet föreslår en höjning av miljö- och energiskatter. Genom att skatteväxla på det sätt som Centerpartiet föreslår kan skatterna på arbete sänkas och skatterna på sådant som är skadligt för miljön höjas. Därigenom minskar den miljöskadliga verksamheten i omfattning samtidigt som fler kan få arbete.
Skatteväxling är gynnsam för såväl miljön som skatteintäkterna på sikt. Centerpartiet har bidragit till att miljö- och energiskatterna höjts vilket har gett positivt bidrag till att åstadkomma det ekologiska lyftet. Koldioxid- skatten för industrin har fördubblats, skatten på el och på fossila bränslen har höjts och skatt på naturgrus har införts. Detta ger bra miljöeffekter, men vi anser inte att skatteväxlingen är tillräcklig. Vi vill utveckla skattepolitiken ytterligare. Principen förorenaren ska betala genomsyrar vår syn på miljö- skatter och avgifter. En "grön" skatteväxling innebär att det ska kosta mer att tära på vårt gemensamma miljöarv medan det ska kosta mindre att sätta folk i arbete.
Med en skattepolitik som stöd för miljö- och energipolitiken kan Sverige genomgå en strukturomvandling som leder till ett modernt land med avan- cerad teknik som svarar upp mot miljöns krav. En sådan utveckling stärker också svenska företags internationella konkurrenskraft, eftersom marknaden för miljövänliga produkter och produktion växer mycket snabbt och kommer att växa under överskådlig tid. Det finns inom miljöteknikområdet stora framtidsmöjligheter och expanderande för branschen.
Sverige måste vara pådrivande i EU:s miljöarbete och hävda vikten av att miljö- och energiskatterna används som ett centralt styrinstrument i kampen mot miljöförstöringen. Sverige ligger i tätposition vad gäller miljöansvar. Samtidigt kan man inte bortse från den konkurrenspåverkan skatterna har för svenska företag. Därför måste Sverige verka för att EU:s miljö- och energi- skatter höjs inom samtliga medlemsländer. En skatteväxling med sänkta arbetskostnader och höjd miljöskatt är sannolikt Europas bästa möjlighet att bekämpa arbetslösheten och miljöproblemen.
För att åstadkomma det ekologiska lyftet är det viktigt att miljöskatter inte jämställs med övriga skatter. Miljön måste värdesättas högt och negativ miljöpåverkan prissättas. Huvudsyftet med en skatteväxling är att minska skattebaserna för sådant som är skadligt för miljön. Det får till följd att en skatteväxlingsreform bör vara överfinansierad i inledningsskedet. Det beror på att man får ett önskat skattebortfall en tid efter det att miljö- och energi- skatterna har införts. Samtidigt har de sänkta arbetsgivaravgifterna en positiv effekt och ökar skattebasen arbete, vilket ökar statens inkomster.
Höjd produktionsskatt på kärnkraftsel
Centerpartiet är pådrivande i arbetet för omställningen till ett ekologiskt hållbart energisystem. Utvecklandet av alternativa energikällor samt effektivare användande av energi bör stimuleras. Bruk av energi från ekologiskt hållbara energikällor måste främjas framför ändliga energikällor. Kärnkraften orsakar kostnader historiskt, i nutid och i framtid. Som ett led i påskyndandet av energiomställningen bör produktionen beskattas i högre mån. Vi föreslår en stegvis höjning av produktionsskatten på el från kärnkraft med 1 öre per kWh från år 1999 och därefter lika årlig ökning till 3 öre år 2001. Detta bör riksdagen besluta om.
Kväveoxidskatt
Kväveoxidutsläppen har stadigt ökat. De ger en negativ miljöpåverkan och bör därför motarbetas. Delmålen för sänkning av kväveoxid är alltför lågt satta och Centerpartiet anser att delmålen bör uppnå en 40-procentig minskning till 2005. Ett led i denna målsättning är att öka avgifterna för utsläppen av kväveoxid. En kväveoxidskatt bör tas ut med 10 kr per kg NOx för pannor med en större effekt än 5 MW och med en nyttiggjord energiproduktion större än 20 GWh. Detta bör riksdagen besluta om.
Återinförd fastighetsskatt på vattenkraft
Sverige har mycket låga priser på elenergi. Centerpartiet föreslår att den fastighetsskatt på äldre vattenkraft som avskaffades förra året återinförs. Motivet till sänkningen var att den gynnade den elintensiva industrin, men det saknades belägg för att så skulle vara fallet. Detta bör riksdagen besluta om.
Miljöskatt på inrikes flyg
Flygtrafiken orsakar stora utsläpp i luften och bör därmed stå för en del av miljökostnaderna. Centerpartiet anser att man bör överväga att införa differentierade landningsavgifter för minskade miljöfarliga utsläpp och buller.
Miljöskatten på inrikes flyg togs bort den 1 januari 1997. Vi föreslår att en miljöskatt på flyg införs med ett belopp per passagerare och resa, vilket innebär att de största flygplanen med flest resenärer får bära de största kost- naderna. Detta är fullt rimligt med tanke på att flygplatserna har dimen- sionerats för dessa plan. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om miljöskatt på inrikes flyg i enlighet med vad som anförts i motionen.
Biobaserade drivmedel
De skadliga utsläppen från biltrafiken måste reduceras och detta kan ske genom övergång från fossila till biobaserade drivmedel som etanol och metanol. Målet på kort sikt är introduktion av biobaserade drivmedel i stor skala i hela landet. Det brådskar med åtgärder för att främja inhemsk tillverkning av bland annat etanol som bränsle. Det finns förutsättningar att producera miljövänliga drivmedel inom landet, vilket är positivt för tillväxten och miljön samt ger åtskilliga arbetstillfällen. Då är det inte rimligt att Sverige ska importera för att täcka etanolbehovet. Centerpartiet har länge drivit kravet att ge biobränslena skattefrihet för att kunna konkurrera med de fossila bränslena.
Inom ramen för försöksverksamhet har givits skattefrihet för produktion av bland annat etanol. Försöksverksamhet finns även på andra områden och det är viktigt att denna verksamhet följs upp för möjlighet att bli tillåten av EU. Regeringen bör ges i uppdrag att skärpa uppföljningen av olika pilotprojekt.
För att nå en miljömässigt hållbar utveckling är det angeläget att rege- ringen ger skattefrihet till miljövänliga biobaserade drivmedel. Regeringen bör inom EU vara pådrivande för att åstadkomma lättnader i bestämmelserna som möjliggör att det blir en nationell angelägenhet att medge skattefrihet för biobaserade drivmedel. Situationen med projekt är inte tillräcklig och alltför osäker för utveckling av en marknad för sådana bränslen. Därför bör regeringen vidta de åtgärder vi föreslår. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den framtida skattepolitiken som redovisas i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsgivaravgifter för företag med säsongsvariationer,
3. att riksdagen beslutar om sänkta arbetsgivaravgifter i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar om att fasa ut förmögenhetsskatten i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar om att avskaffa den särskilda löneskatten på avsättning till anställdas vinstandelar i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med dem Stoppregelsutredningen föreslår,
7. att riksdagen beslutar om bättre skattevillkor för fåmansbolag i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar om skattesubvention för hushållstjänster i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar om lindring i beskattningen för handelsbolag och kommanditbolag i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att underlätta generationsskiften i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar om förbättrade konkurrensvillkor för jordbrukarna i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av ett yrkesfiskeavdrag,
13. att riksdagen beslutar om sänkt inkomstskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen avslår förslaget om överförande av det fasta skatte- beloppet på förvärvsinkomst,
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den s.k. belägenhetsfaktorn,
16. att riksdagen avslår förslaget om tillfälligt sänkt fastighetsskatt för hyresfastigheter,
17. att riksdagen beslutar om höjd produktionsskatt på el från kärnkraft i enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att införa en kväveoxidskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar om återinförd fastighetsskatt på vattenkraft,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöskatt på inrikes flyg i enlighet med vad som anförts i motionen,
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för skattefrihet för biobaserade drivmedel.
Stockholm den 28 oktober 1998
Lennart Daléus (c)
Agne Hansson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Margareta Andersson (c)
Rolf Kenneryd (c)
Eskil Erlandsson (c)
Yrkanden (42)
- 1att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den framtida skattepolitiken som redovisas i motionen
- Behandlas i
- 1att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjerna för den framtida skattepolitiken som redovisas i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsgivaravgifter för företag med säsongsvariationer
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsgivaravgifter för företag med säsongsvariationer
- Behandlas i
- 3att riksdagen beslutar om sänkta arbetsgivaravgifter i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 3att riksdagen beslutar om sänkta arbetsgivaravgifter i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 4att riksdagen beslutar om att fasa ut förmögenhetsskatten i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 4att riksdagen beslutar om att fasa ut förmögenhetsskatten i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 5att riksdagen beslutar om att avskaffa den särskilda löneskatten på avsättning till anställdas vinstandelar i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 5att riksdagen beslutar om att avskaffa den särskilda löneskatten på avsättning till anställdas vinstandelar i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 6att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med dem Stoppregelsutredningen föreslår
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 6att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med dem Stoppregelsutredningen föreslår
- Behandlas i
- 7att riksdagen beslutar om bättre skattevillkor för fåmansbolag i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 7att riksdagen beslutar om bättre skattevillkor för fåmansbolag i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 8att riksdagen beslutar om skattesubvention för hushållstjänster i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 8att riksdagen beslutar om skattesubvention för hushållstjänster i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 9att riksdagen beslutar om lindring i beskattningen för handelsbolag och kommanditbolag i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 9att riksdagen beslutar om lindring i beskattningen för handelsbolag och kommanditbolag i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 10att riksdagen beslutar att underlätta generationsskiften i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 10att riksdagen beslutar att underlätta generationsskiften i enlighet med vad som anförts i motionen.
- Behandlas i
- 11att riksdagen beslutar om förbättrade konkurrensvillkor för jordbrukarna i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 11att riksdagen beslutar om förbättrade konkurrensvillkor för jordbrukarna i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 12att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av ett yrkesfiskeavdrag
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 12att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av ett yrkesfiskeavdrag
- Behandlas i
- 13att riksdagen beslutar om sänkt inkomstskatt i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 13att riksdagen beslutar om sänkt inkomstskatt i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 14att riksdagen avslår förslaget om överförande av det fasta skattebeloppet på förvärvsinkomst
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 14att riksdagen avslår förslaget om överförande av det fasta skattebeloppet på förvärvsinkomst
- Behandlas i
- 15att riksdagen hos regeringen begär förslag om den s.k. belägenhetsfaktorn
- Behandlas i
- 15att riksdagen hos regeringen begär förslag om den s.k. belägenhetsfaktorn
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 16att riksdagen avslår förslaget om tillfälligt sänkt fastighetsskatt för hyresfastigheter
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 16att riksdagen avslår förslaget om tillfälligt sänkt fastighetsskatt för hyresfastigheter
- Behandlas i
- 17att riksdagen beslutar om höjd produktionsskatt på el från kärnkraft i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 17att riksdagen beslutar om höjd produktionsskatt på el från kärnkraft i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 18att riksdagen beslutar att införa en kväveoxidskatt i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 18att riksdagen beslutar att införa en kväveoxidskatt i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 19att riksdagen beslutar om återinförd fastighetsskatt på vattenkraft
- Behandlas i
- 19att riksdagen beslutar om återinförd fastighetsskatt på vattenkraft
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 20att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöskatt på inrikesflyg i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 20att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöskatt på inrikesflyg i enlighet med vad som anförts i motionen
- Behandlas i
- 21att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för skattefrihet för biobaserade drivmedel.
- Behandlas i
- 21att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för skattefrihet för biobaserade drivmedel.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.