Viss statlig lokalförsörjning

Betänkande 1991/92:KrU5

Kulturutskottets betänkande 1991/92:KRU05

Viss statlig lokalförsörjning

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
KrU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet tre motioner om en snar
fortsatt utbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott, vilka
används som magasinslokaler för landsarkivet i Vadstena.
Utskottet avstyrker motionerna i avvaktan på resultaten av
remissbehandlingen och den fortsatta beredningen av ett
kommittéförslag (SOU 1991:31) rörande landsarkivorganisationen.
Utskottet framhåller dock att frågan bör bedömas också utifrån
kulturmiljösynpunkter och med hänsyn tagen till behovet av
utrymme inom slottsanläggningen för andra kulturaktiviteter. I
en meningsyttring (v) framförs att riksdagen bör uttala sig för
att försvarsvallarnas fortsatta återuppbyggnad snarast påbörjas.

En motion om nya lokaler för kungl. myntkabinettet avstyrks
med hänvisning till att frågan aktualiserats av
riksantikvarieämbetet (RAÄ) och byggnadsstyrelsen i skrivelser
till regeringen och att byggnadsstyrelsens anslagsframställning
för budgetåret 1992/93 innefattar ett förslag i frågan. Den
pågående beredningen inom regeringskansliet bör enligt
utskottets mening inte föregripas.

Motionerna

1990/91:Kr208 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om slutlig projektering av utbyggnaden av slottsvallarna i
Vadstena samt att ett fullbordande av anläggningen snarast bör
komma till stånd.

1990/91:Kr270 av Lola Björkquist m.fl. (fp, c, mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den fortsatta utbyggnaden av vallarna
vid slottet i Vadstena snarast bör komma till stånd.

1990/91:Kr271 av Torsten Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en fortsatt återuppbyggnad av
vallarna vid Vadstena slott.

1990/91:Kr342 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av lokaler för kungl. myntkabinettet.

Statlig lokalförsörjning för kulturändamål

Lokaler för den civila statsförvaltningen, däribland för
kulturändamål, är statligt ägda eller förhyrda.
Byggnadsstyrelsen har -- i samverkan med resp. lokalbrukande
myndighet -- hittills varit central förvaltningsmyndighet för
civila statliga myndigheter i fråga om lokalförsörjning,
fastighetsförvaltning och byggproduktion. Varje myndighet
betalar lokalhyra till byggnadsstyrelsen. Statsbidrag till resp.
myndighets hyra lämnas via anslagen till myndigheternas
verksamhet.

Hittills har byggnadsstyrelsen -- efter samråd med resp.
myndighet -- i sin anslagsframställning varje år redovisat
förslag till kostnadsramar för alla de -- små och stora --
byggnadsprojekt som byggnadsstyrelsen föreslagit för
genomförande under den kommande treårsperioden.

De totala behoven av investeringar m.m. har redovisats för
riksdagen varje budgetår i form av en rullande treårsplan, där
beloppen för de två senare åren är preliminära. Planen har
omfattat medel för både byggnadsarbeten och fastighetsförvärv.
Inom ramen för denna treårsplan har också kostnadsramar
redovisats för vart och ett av de projekt över 50 milj.kr. som
regeringen föreslagit bli genomförda under treårsperioden.
Regeringen har riksdagens bemyndigande att inom treårsplanen
själv besluta om utförande av byggnadsobjekt under 50 milj.kr.,
men regeringen har varje år informerat riksdagen om alla objekt
som beräknas kosta mellan 25 och 50 milj.kr. Byggnadsstyrelsen
har bemyndigande att besluta om utförande av objekt mindre än
2,5 milj.kr.

Fr.o.m. den 1 juli 1990 finansieras byggnadsinvesteringar
huvudsakligen via lån i riksgäldskontoret som ställs till
byggnadsstyrelsens förfogande. Tidigare finansierades
byggnadsinvesteringarna genom årliga anslag på statsbudgeten.

Riksdagen godkände våren 1991 regeringens förslag i
kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150, bet. FiU30,
rskr. 386--388) att ansvar och befogenheter beträffande den
statliga lokalförsörjningen skall delegeras till resp.
lokalbrukande myndighet. Lokalkostnaderna kommer därmed inte
längre att prövas separat utan kommer att ses som en del av
kostnaderna för myndighetens verksamhet. Den nya ordningen skall
genomföras fr.o.m. det år myndigheten går in i nästa treåriga
driftbudgetperiod, för vissa myndigheter -- t.ex. inom
kulturområdet -- när de går in i sin första treårsperiod. Den
lokalbrukande myndigheten skall således överta
byggnadsstyrelsens roll som lokalhållare, medan
byggnadsstyrelsen fr.o.m. den 1 juli 1992 ombildas till en
efterfrågestyrd servicemyndighet som agerar konkurrensneutralt
på uppdrag av lokalbrukarna. Förslag har nyligen lämnats i
proposition 1991/92:44 om att den statliga
fastighetsförvaltningen skall drivas i aktiebolagsform.
Ombildningen skall påbörjas den 1 juli 1992 och vara avslutad
före årets slut. En del fastigheter är enligt propositionen inte
lämpliga att förvalta i aktiebolagsform, såsom slott, fästen och
vissa andra historiska byggnader samt monument och statyer.
Bland de exempel som nämns finns Vadstena slott. En särskild
myndighet föreslås bli inrättad för förvaltningen av dessa
statliga fastigheter.

Byggnadsstyrelsens anslagsframställning för kulturområdet för
budgetåret 1992/93

I anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 har
byggnadsstyrelsen i lokalförsörjningsplanen redovisat åtta
prioriterade ärenden inom kulturområdet, nämligen nytt museum
för moderna museet och arkitekturmuseet, bergrum för förvaring
av samlingar i sprit vid naturhistoriska riksmuseet, inhyrning
av lokaler för arkivdepå för riksarkivet, lösning av vissa akuta
lokalbehov för Nordiska museet, lösning av akuta magasinsbehov
för livrustkammaren m.fl. museer, "guldrum" för historiska
museet, nya lokaler vid Slottsbacken för kungl. myntkabinettet
samt magasin i Hägernäs för Operan och Dramaten. Därutöver
redovisas ytterligare tre angelägna objekt utan inbördes
prioritering, nämligen permanenta lokaler för
riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar och
lokalförsörjningen för Musikaliska akademien samt upprustning av
Nordiska museet.

Den fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna vid Vadstena
slott (motionerna 1990/91:Kr208, 1990/91:Kr270 och
1990/91:Kr271)

Tidigare riksdagsbehandling

Det första landsarkivet i landet inrättades år 1899 och
inrymdes i slottet i Vadstena. Detta landsarkiv betjänar
Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. När
tillgängliga utrymmen i Vadstena slott inte längre räckt till
för arkivbeståndet har lokaler förhyrts i staden.

Vid den lagtima riksdagen år 1939 redovisades att
byggnadsstyrelsen fann det särdeles önskvärt att det märkliga
byggnadsminnesmärke som Vadstena slott utgör skulle bli föremål
för en ingående restaurering på samma sätt som skett med
Gripsholms, Kalmar och Läckö slott. Medel på beredskapsbudget
anvisades av riksdagen för att de under 1800-talet raserade
försvarsvallarna runt slottets borggård skulle kunna ersättas
med jordövertäckta betongrum för arkivändamål m.m. (prop.
1939:242, bet. SU 198, rskr. 333). Arbetena blev inte utförda.

År 1974 fick byggnadsstyrelsen projekteringsuppdrag för
återställande av en del av vallarna att användas av
landsarkivet. Riksantikvarieämbetet tillstyrkte under den
uttryckliga förutsättningen att vallanläggningen i sin helhet
blev färdig inom tio år efter det att arbetena påbörjats. Den
östra vallen och viss ombyggnad av slottet var färdigbyggd och
kunde tas i bruk år 1985. Kostnaden slutredovisades av
byggnadsstyrelsen till 32,5 milj.kr.

År 1983 förordade riksarkivet en fortsatt utbyggnad av
vallarna för att få ytterligare accessionsutrymme för
landsarkivet.

Frågan om en fortsatt utbyggnad av vallarna har aktualiserats
i riksdagen vid flera tillfällen under den senaste
tioårsperioden. Vid riksmötet 1989/90 (bet. 1989/90:KrU9)
lämnade utskottet med anledning av motioner en utförlig
redovisning för bakgrunden, den tidigare riksdagsbehandlingen,
behovet av accessionsutrymme för landsarkivet i Vadstena samt
förslagen i arkivutredningens betänkande (SOU 1988:11).
Utskottet redovisade också att en organisationskommitté (dir.
1989:46) arbetade med en plan för försörjningen med statliga
arkivdepåer. Utskottet framhöll att frågan om en fortsatt
utbyggnad och restaurering av slottet borde bedömas inte endast
utifrån behoven av lokaler för landsarkivet utan även från
kulturmiljösynpunkt och utifrån behovet av lokaler för andra
aktiviteter, såsom Vadstena-akademien och utställningar.
Utskottet förutsatte att en samlad bedömning görs när
arkivdepåkommittén avslutat sitt arbete. Motionerna avstyrktes
med hänvisning till det då pågående arbetet inom denna kommitté.

Arkivdepåkommitténs förslag

En organisationskommitté tillkallades hösten 1989 för att
upprätta en plan för försörjningen med statliga arkivdepåer.
Kommittén avgav våren 1991 sitt betänkande (SOU 1991:31) Statens
arkivdepåer, En utvecklingsplan till år 2000. Kommittén anger
att riksarkivet och landsarkiven i dag förvarar drygt 300000
hyllmeter i sina depåutrymmen och uppskattar det tillkommande
behovet under 1990-talet till 140000 hyllmeter. Detta kräver
en utbyggnad med 50 %. Kommittén redovisar accessionsbehovet i
Vadstena under 1990-talet till 13 600 hyllmeter.
Huvudalternativet i kommitténs förslag innebär att man bör pröva
inrättandet av ett nytt landsarkivdistrikt för sydöstra Sverige,
innan en utbyggnad av landsarkivet i Vadstena sker. Ett sådant
nytt distrikt bör omfatta Kronobergs och Kalmar län inom det
nuvarande Vadstena landsarkivdistrikt och Blekinge län inom det
nuvarande Lunds landsarkivdistrikt. Med ett sådant nytt
landsarkiv för sydöstra Sverige skulle landsarkivet i Vadstena
inte behöva byggas ut under 1990-talet. I sitt andra alternativ
föreslår kommittén att nuvarande organisation bibehålls i vad
gäller sydöstra Sverige och då kvarstår behovet av en utbyggnad
i Vadstena.

Arkivdepåkommitténs betänkande har nyligen sänts ut på en
omfattande remiss. Remisstiden går ut i slutet av januari 1992.

Lokaler för kungl. myntkabinettet (motion 1990/91:Kr342)

Vissa uppgifter i anslutning till motionen

Kungl. myntkabinettet är sedan början av 1940-talet inrymt i
lokaler vid Narvavägen i Stockholm, där det disponerar ca 800
kvadratmeter. Magasin finns även i andra lokaler i staden.
Totalt disponeras närmare 1400 kvadratmeter. Myntkabinettet
utgör sedan år 1975 en självständig enhet inom myndigheten
riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAÄ).
Instruktionen från 1975 innebär en delvis ny inriktning och
utökning av verksamheten.

De befintliga lokalerna har enligt byggnadsstyrelsen stora och
svåravhjälpta brister i fråga om säkerheten. Dessutom finns
problem med arbetsmiljön. Byggnadsstyrelsen har bedömt
lokalbehovet för en utökad verksamhet till drygt 2000
kvadratmeter och utrett alternativa placeringar av museet. I en
skrivelse den 22 maj 1990 till regeringen har RAÄ redovisat att
byggnadsstyrelsen bedömt en lokalisering utanför det kvarter där
museet nu är beläget som mest realistisk. En flyttning föreslås
till de lokaler vid Slottsbacken som statens arbetsgivarverk
lämnat. Enligt RAÄ skulle det i dessa lokaler vara möjligt att
förverkliga ett projekt benämnt Ekonomiskt museum i Stockholm,
till vilket Sparbanksföreningen ställt vissa medel till
förfogande.

Byggnadsstyrelsen har i en skrivelse den 5 juni 1991 till
regeringen lämnat kompletterande uppgifter samt begärt tidig
prövning, dvs. hemställt om regeringens uppdrag att redovisa
byggnadsprogram för projektet. Byggnadsstyrelsen uppskattar att
ombyggnaden av hela huset vid Slottsbacken kräver 45 milj.kr.,
varav myntkabinettets andel uppskattas till 28--30 milj.kr. Till
detta kommer 5 milj.kr. i donationsmedel för inredning av
utökade utställningslokaler. Riksbanken har enligt skrivelsen
ställt vissa medel för säkerhetsåtgärder i utsikt.

Som redovisats i ett föregående avsnitt har byggnadsstyrelsen
i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 tagit upp
lokaler för myntkabinettet bland de åtta objekt som prioriteras
för genomförande eller påbörjande under den kommande
treårsperioden.

Utskottet

Den fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna vid Vadstena
slott

I tre motioner, nämligen Kr208 (m), Kr270 (fp, c, mp) och
Kr271 (s), aktualiseras åter kravet på en snar fortsatt
utbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott. Motionärerna
erinrar om att de ursprungliga vallarna revs under 1800-talet
och att återuppförandet påbörjades under 1980-talet, då den
östra och en liten del av den södra vallen återuppfördes som
magasinslokaler för landsarkivet i Vadstena. De erinrar också om
att riksantikvarieämbetet (RAÄ) godtog ett etappvis byggande av
vallarna under förutsättning att hela anläggningen
färdigställdes inom en tioårsperiod. Den första etappen var klar
år 1985, vilket innebär att den avslutande etappen, omfattande
södra och västra vallarna, borde vara klar mot mitten av
1990-talet.

Motionärerna anför att de nya magasinslokalerna i östra vallen
nu är fyllda och att arkivalier måste inrymmas i slottets
rikssal och angränsande rum, vilket är betänkligt från
brandsäkerhetssynpunkt. Vidare har lokaler utanför slottet fått
lov att tas i anspråk. Situationen är nu sådan att det enligt
motion Kr270 finns risk för att enskilda arkiv inte kan tas emot
i den utsträckning som bedöms nödvändigt. I motion Kr208 anförs
att det är mindre kostsamt att tillgodose behoven av nya
arkivlokaler genom en fortsatt tillbyggnad av det existerande
landsarkivet i Vadstena än genom byggande av ett helt nytt arkiv
på annan ort. I motion Kr271 anförs även arbetsmarknadsskäl för
bibehållande och utbyggnad av landsarkivet i Vadstena.

I samtliga tre motioner betonas särskilt
kulturmiljösynpunkterna. Motionärerna befarar att, om inte ett
beslut i frågan tas snarast, det kan bli svårt att hinna
återställa slottsmiljön med fullständiga försvarsvallar inom den
tid av tio år som RAÄ satte upp som ett villkor för starten av
en etappvis återuppbyggnad. I motion Kr208 anförs att en sådan
stympad miljö vid ett renässansslott, som den som nu finns i
Vadstena, inte skulle ha accepterats om slottet varit beläget i
Stockholm. I motion Kr270 framhålls att den fortsatta
rekonstruktionen av inredningen i slottssalarna hindras av att
de tas i anspråk för förvaring av arkivalier.

Motionärerna framhåller också den stora betydelsen för
turismen som en återställd kulturmiljö vid slottet skulle ha. Av
betydelse för kulturlivet och turismen är också möjligheten att
tillgodose behovet av bättre utrymmen för den unika
operaverksamhet som bedrivs av Internationella
Vadstena-akademien och lokaler för andra kulturella evenemang,
t.ex. utställningar av olika slag. Verksamheten i och vid
slottet har enligt vad som framhålls i motion Kr271 bedrivits i
den anda som RAÄ rekommenderat, nämligen att levandegöra
kulturarvet. Denna verksamhet skulle kunna utvecklas om vallarna
återuppfördes.

Vid riksmötet 1989/90 redovisade utskottet att
byggnadsstyrelsen år 1983 gjort en utredningsskiss för den
fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna vid Vadstena slott.
Projektet fanns bland sådana projekt som skulle bli aktuella på
längre sikt än tre till fem år. Bland dessa projekt hade
byggnadsstyrelsen inte gjort någon prioritering. I avvaktan på
resultaten av arbetet inom arkivdepåkommittén har några
ytterligare åtgärder inte vidtagits under de två år som gått
sedan utskottet senast behandlade frågan.

Arkivdepåkommittén har i sitt betänkande (SOU 1991:31) lämnat
två förslag beträffande distriktsindelningen i sydöstra Sverige.
Enligt huvudförslaget skall ett nytt distrikt för sydöstra
Sverige skapas genom att till detta föra Kronobergs och Kalmar
län från det nuvarande Vadstena landsarkivdistrikt och Blekinge
län från det nuvarande Lunds landsarkivdistrikt. I Vadstena
distrikt skulle Östergötlands och Jönköpings län bli kvar.
Kommitténs andra alternativ innebär att Vadstena
landsarkivdistrikt förblir oförändrat. Om huvudalternativet
genomförs finns inte längre några behov av ökade
magasinsutrymmen i Vadstena under 1990-talet. Kommitténs
betänkande har nyligen sänts på remiss. Remisstiden går ut i
början av år 1992.

Utskottet vill -- liksom vid riksmötet 1989/90 -- framhålla
att frågan om en fortsatt utbyggnad och restaurering av slottet
i Vadstena bör bedömas även utifrån andra aspekter än behovet av
utrymme för arkivverksamhet. Det är nämligen -- som motionärerna
framhållit -- från kulturmiljösynpunkt betydelsefullt att
slottsmiljön i Vadstena kan återställas inom rimlig tid. Det
måste också beaktas att det finns behov av utrymmen inom
slottsanläggningen även för andra kulturella -- och för turismen
betydelsefulla -- aktiviteter, bl.a. för Internationella
Vadstena-akademiens verksamhet och för utställningar av olika
slag.

Eftersom frågan om den framtida organisationen av landsarkiven
är av största betydelse för dispositionen av slottsanläggningens
utrymmen är det viktigt att regeringen prövar
arkivdepåkommitténs förslag så snart som möjligt efter det att
remissbehandlingen av kommitténs betänkande avslutats.

Utskottet anser att riksdagen -- i avvaktan på den fortsatta
beredningen av frågan om organisationen av landets arkivdepåer
-- inte nu bör göra ett sådant uttalande som begärs i motionerna
Kr208, Kr270 och Kr271, varför de avstyrks av utskottet.

Lokaler för kungl. myntkabinettet

Kungl. myntkabinettet är sedan år 1975 en självständig enhet
inom riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAÄ).
Det är inrymt i lokaler i samma kvarter som
riksantikvarieämbetet och historiska museet.

Myntkabinettet har enligt motion Kr342 (m) haft en besvärlig
lokalsituation i många år. Problemen gäller både säkerheten och
arbetsmiljön för personalen. Det är enligt motionärens mening
synnerligen angeläget att lokalfrågan löses skyndsamt även av
den anledningen att ett dröjsmål skulle kunna äventyra sådana
bidrag som riksbanken och sparbankerna ställt i utsikt.

RAÄ har i skrivelse till regeringen år 1990 föreslagit att
myntkabinettet skall flyttas till de lokaler vid Slottsbacken
som arbetsgivarverket lämnat. Sommaren 1991 har
byggnadsstyrelsen lämnat kompletterande uppgifter samt av
regeringen begärt s.k. tidig prövning av ärendet och uppdrag att
redovisa byggnadsprogram för projektet. I sin
anslagsframställning för budgetåret 1992/93 har
byggnadsstyrelsen tagit upp lokaler för myntkabinettet bland de
åtta objekt som prioriteras för genomförande eller påbörjande
under den kommande treårsperioden.

Utskottet kan konstatera att -- sedan motionen väcktes i
januari 1991 -- myntkabinettets lokalfråga har aktualiserats hos
regeringen av byggnadsstyrelsen. Utskottet anser att den nu
pågående beredningen av frågan i samband med budgetarbetet inom
regeringskansliet inte bör föregripas genom ett uttalande från
riksdagen. Utskottet avstyrker därför motion Kr342.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna
vid Vadstena slott

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr208, 1990/91:Kr270
och 1990/91:Kr271,
men. (v)

2. beträffande lokaler för kungl. myntkabinettet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr342.

Stockholm den 12 november 1991

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Leo
Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s),
Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Lennart Nilsson (s),
Bert Karlsson (nyd) och Ronny Karlsson (fp).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Elisabeth Persson (v) anför:

Enligt min mening bör riksdagen i enlighet med vad som anförs
i motionerna Kr208, Kr270 och Kr271 hos regeringen begära en
snar fortsatt utbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott.
Landsarkivet i Vadstena, som är inrymt i slottsanläggningen, har
inte längre något expansionsutrymme inom denna. Även om
arkivdepåkommitténs alternativ med en delning av landsarkivet i
Vadstena skulle komma att genomföras, torde det dröja flera år
innan lokaler för ett nytt landsarkiv för sydöstra Sverige är
färdigställda och innan omflyttningen av arkivmaterial
slutförts. Beståndet av arkivalier hos landsarkivet i Vadstena
fortsätter att växa hela tiden. Det kommer därför att behövas
utökade magasinslokaler i Vadstena både under den tid ett
eventuellt nytt landsarkiv byggs och på litet längre sikt för
den kvarvarande delen av landsarkivet i Vadstena. Det är väl
motiverat att fullfölja återuppförandet av försvarsvallarna även
från kulturmiljösynpunkt. När återuppförandet av
försvarsvallarna påbörjades för snart tio år sedan tillstyrkte
RAÄ en etappvis utbyggnad under förutsättning att hela
anläggningen var färdigställd inom en tioårsperiod. Slutligen
finns det behov av ytterligare utrymmen inom slottsanläggningen
för andra kulturaktiviteter, såsom verksamheten vid
Internationella Vadstena-akademien och olika
utställningsverksamheter.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
1 borde ha hemställt:

1. beträffande den fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna
vid Vadstena slott

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr208,
1990/91:Kr270 och 1990/91:Kr271 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,