Fortsatt utbyggnad av Vadstena slotts vallar

Motion 1990/91:Kr270 av Lola Björkquist m.fl. (fp, mp, c)

Alltjämt väntar Vadstena slott på att den 1985 påbörjade
södra försvarsvallen skall få en fortsättning. Nu återstår
bara ett år av den 10-åriga fristen som
riksantikvarieämbetet mycket bestämt uppsatte som
yttersta tidsgräns för ett återställande. Åtskilliga
riksdagsmotioner har lagts genom åren för att påskynda en
igångsättning.

Vid omröstningen i kammaren den 12 december 1989
återstod endast några få röster för ett krav på regeringen att
snarast göra nya överväganden om fortsatt utbyggnad.
Sedan dess har arkivdepåutredningen arbetat. Den skulle
varit klar hösten 1990, men har blivit försenad genom
tilläggsdirektiv. Ännu ett år har gått förlorat.

Vadstena slott härstammar från mitten av 1500-talet.
Denna riksklenod har sedan 1899 inrymt Sveriges första
landsarkiv. Här verkar också sedan mer än 25 år tillbaka
Internationella Vadstena-akademien. En stiftelse för
Vadstena slotts möblering har funnits sedan 1968.

Allmänheten kan bese slottet, dess tillfälliga
utställningar, Vadstena-akademiens föreställningar och
andra kulturella arrangemang, eller ägna sig åt
efterforskningar med hjälp av landsarkivets forskarservice.

Att Vadstena slott på detta sätt kan hållas levande är av
riksintresse. Vadstena kommun med sina drygt 7 000
invånare har genom åren gjort stora insatser för att utveckla
kulturen och turismen. Man har arbetat i den anda som bl.a.
riksantikvarieämbetet rekommenderar för andra viktiga
turistmål. Alla verksamheter på slottet är beroende av
varandra, och hämmas nu i avvaktan på den utlovade
återuppbyggnaden av vallarna.

Försvarsvallarna och landsarkivet

Redan 1939 ansåg byggnadsstyrelsen att det märkliga
byggnadsminnesmärket Vadstena slott borde bli föremål för
en ingående restaurering på samma sätt som skett med
Gripsholm, Kalmar och Läckö slott. Försvarsvallarna som
hade raserats på 1800-talet borde ersättas med en ny
vallanläggning för bl.a. förvaring av arkivalier.

Först 1982 startade byggandet av den östra vallen, och
1985 kunde landsarkivet äntligen få tillgång till
ändamålsenliga magasin. Dessa beräknades då rymma
arkivets behov fram till 1990. Därefter skulle ytterligare
magasin finnas tillgängliga i de återstående vallarna som
skulle färdigställas inom en tioårsperiod från byggstarten av
den östra vallen.

Den första deletappen godkändes av
riksantikvarieämbetet under den uttryckliga
förutsättningen att vallanläggningen i sin helhet skulle stå
färdig inom tio år.

Från antikvarisk miljösynpunkt är det därför ytterst
angeläget att projekteringen av den fortsatta
återuppbyggnaden snarast kommer igång.

Landsarkivets magasin fylldes snabbare än beräknat
bl.a. beroende på förändringar inom den statliga
administrationen, som reste krav på inleveranser från
upphörda myndigheters arkiv. Nu finns det över huvud
taget inga utrymmen kvar och inte ens mycket trängande
behov av förvaring kan tillgodoses. Då är också ett annex
(f.d. bryggeriet), liksom slottets rikssal och angränsande
rum fyllda. Dessa lokaler är olämpliga bl.a. från
brandsynpunkt. I detta akuta läge har landsarkivet under en
längre tid begärt att byggnadsstyrelsen skall godkänna
ytterligare tillfälliga magasinslösningar på andra håll i
kommunen. Ärendet är ännu inte avgjort. Under 1990
kunde arkivet endast ta emot knappt 250 hyllmeter (hm)
mot 1 000 hm som är den normala årsaccessionen. Nu har
man tvingats sätta upp provisoriska trähyllor i en
transportgång.

Värdefulla enskilda arkiv riskerar att bli förstörda
genom olämplig förvaring eller i värsta fall kastas bort i brist
på utrymme. Forskningen hämmas när handlingar är
utspridda på detta sätt, eller för att de inte ens har kunnat
tas emot av landsarkivet. Dessutom får det omhändertagna
materialet en alltmer statlig slagsida.

På grund av den stora magasinsbristen är det ytterst
angeläget att de återstående vallarna snarast
återuppbyggs.

Möbleringen av slottssalarna

Sedan 1968 har enskilda personer lagt ned ett stort
arbete på att försöka återskapa något av gångna tiders
atmosfär på slottet. Man bildade stiftelsen för Vadstena
slotts möblering. Denna samarbetar med statens
konstmuseer och med Nordiska museet. Slottets kapell och
de salar som inte tagits i anspråk för landsarkivets räkning
är numera inredda med möbler och tavlor. Ett hundratal
föremål är deponerade och ca femtio har inköpts av
stiftelsen på kvalitetsauktioner.

Besökssiffrorna har stigit i takt med att nya föremål har
kunnat placeras på slottet, och låg 1990 på ungefär samma
höga tal som året innan dvs. runt 40 000. Vadstena hör för
övrigt till de kommuner som fortsätter att öka sin turism för
varje år.

För den fortsatta rekonstruktionen av slottssalarna
krävs att landsarkivet kan flytta ut ur dessa. Då måste, som
utlovats, nya ändamålsenliga magasin tillskapas i de
försvarsvallar som står på tur att bli återuppföra.

Internationella Vadstena-akademien

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien fyllde 25
år 1988. Det är en världsunik operaverksamhet som bedrivs
i denna lilla kommun. Den omfattar forskning efter äldre
operaverk och bearbetning av dessa. Dessutom instudering
av nyskrivna operor, utbildning av unga sångare och
musiker samt föreställningar. Akademien samarbetar med
det lokala kulturlivet, t.ex. musikskolan, Vadstena
folkhögskola, församlingen, biblioteket, föreningar och
studieförbund.

Många av Sveriges förnämsta operaaktörer har gjort sin
debut vid Vadstena-akademien. Genom den proffsiga
verksamhet som man erbjuder de ca 6 000 besökarna, som
årligen gästar föreställningarna, har Vadstena-akademien
och Vadstena slott blivit kända långt utanför landets
gränser. Flera av föreställningarna har visats för en bred
publik genom TV-inspelningar. Även akademiens arbete
byggs upp genom stora ideella insatser.

Vadstena-akademien arbetar under mycket primitiva
förhållanden och har länge behövt utrymme för bl.a.
scenbygge, rekvisita och för de medverkande. Detta skulle
kunna tillgodoses om de återstående vallarna blir
uppförda.

Avslutning

I riksdagens kulturutskott har flera motioner genom
åren understrukit hur nödvändigt det är att resterande
vallar återställs. Motionerna har avslagits med
motiveringen att byggnadsstyrelsen hade projektet med i
sin planering, och att man bedömde det möjligt att starta
byggnationen före budgetåret 1992/93.

I de senaste lokalförsörjningsplanerna har inte Vadstena
slott funnits med. Byggprojektet har skjutits in i en oviss
framtid. Byggnadsstyrelsen avvaktar
arkivdepåutredningens förslag som gäller planen för hela
den framtida statliga arkivdepåverksamheten.

Det är fullkomligt otänkbart att utredarna i den tillsatta
organisationskommittén skulle komma fram till någon
annan slutsats än att försvarsvallarna måste återställas. Det
är heller inte ekonomiskt försvarbart att inte ta tillvara det
arbete som redan har nedlagts då den östra vallen
uppfördes. Övriga vallar är delvis förprojekterade.
Kostnaderna för detta har staten redan tagit på sig.

Sammanfattning

Riksdagen bör ge regeringen tillkänna att den fortsatta
utbyggnaden av vallarna vid slottet i Vadstena snarast måste
komma till stånd. Skälen har motiverats i motionen och är
följande:KulturmiljöaspektenLandsarkivets totala
brist på utrymme för nya arkivalierMöbleringen av
resterande slottssalarVadstena-akademiens behov av
lokalerEkonomiaspekten

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den fortsatta utbyggnaden av
vallarna vid slottet i Vadstena snarast bör komma till stånd.

Stockhom den 23 januari 1991

Lola Björkquist (fp)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Roland Larsson (c)

Hugo Andersson (c)

Lars Norberg (mp)