Viss statlig lokalförsörjning
Betänkande 1991/92:KrU5
Kulturutskottets betänkande
1991/92:KRU05
Viss statlig lokalförsörjning
Innehåll
1991/92 KrU5
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet tre motioner om en snar fortsatt utbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott, vilka används som magasinslokaler för landsarkivet i Vadstena. Utskottet avstyrker motionerna i avvaktan på resultaten av remissbehandlingen och den fortsatta beredningen av ett kommittéförslag (SOU 1991:31) rörande landsarkivorganisationen. Utskottet framhåller dock att frågan bör bedömas också utifrån kulturmiljösynpunkter och med hänsyn tagen till behovet av utrymme inom slottsanläggningen för andra kulturaktiviteter. I en meningsyttring (v) framförs att riksdagen bör uttala sig för att försvarsvallarnas fortsatta återuppbyggnad snarast påbörjas.
En motion om nya lokaler för kungl. myntkabinettet avstyrks med hänvisning till att frågan aktualiserats av riksantikvarieämbetet (RAÄ) och byggnadsstyrelsen i skrivelser till regeringen och att byggnadsstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1992/93 innefattar ett förslag i frågan. Den pågående beredningen inom regeringskansliet bör enligt utskottets mening inte föregripas.
Motionerna
1990/91:Kr208 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slutlig projektering av utbyggnaden av slottsvallarna i Vadstena samt att ett fullbordande av anläggningen snarast bör komma till stånd.
1990/91:Kr270 av Lola Björkquist m.fl. (fp, c, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den fortsatta utbyggnaden av vallarna vid slottet i Vadstena snarast bör komma till stånd.
1990/91:Kr271 av Torsten Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en fortsatt återuppbyggnad av vallarna vid Vadstena slott.
1990/91:Kr342 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lokaler för kungl. myntkabinettet.
Statlig lokalförsörjning för kulturändamål
Lokaler för den civila statsförvaltningen, däribland för kulturändamål, är statligt ägda eller förhyrda. Byggnadsstyrelsen har -- i samverkan med resp. lokalbrukande myndighet -- hittills varit central förvaltningsmyndighet för civila statliga myndigheter i fråga om lokalförsörjning, fastighetsförvaltning och byggproduktion. Varje myndighet betalar lokalhyra till byggnadsstyrelsen. Statsbidrag till resp. myndighets hyra lämnas via anslagen till myndigheternas verksamhet.
Hittills har byggnadsstyrelsen -- efter samråd med resp. myndighet -- i sin anslagsframställning varje år redovisat förslag till kostnadsramar för alla de -- små och stora -- byggnadsprojekt som byggnadsstyrelsen föreslagit för genomförande under den kommande treårsperioden.
De totala behoven av investeringar m.m. har redovisats för riksdagen varje budgetår i form av en rullande treårsplan, där beloppen för de två senare åren är preliminära. Planen har omfattat medel för både byggnadsarbeten och fastighetsförvärv. Inom ramen för denna treårsplan har också kostnadsramar redovisats för vart och ett av de projekt över 50 milj.kr. som regeringen föreslagit bli genomförda under treårsperioden. Regeringen har riksdagens bemyndigande att inom treårsplanen själv besluta om utförande av byggnadsobjekt under 50 milj.kr., men regeringen har varje år informerat riksdagen om alla objekt som beräknas kosta mellan 25 och 50 milj.kr. Byggnadsstyrelsen har bemyndigande att besluta om utförande av objekt mindre än 2,5 milj.kr.
Fr.o.m. den 1 juli 1990 finansieras byggnadsinvesteringar huvudsakligen via lån i riksgäldskontoret som ställs till byggnadsstyrelsens förfogande. Tidigare finansierades byggnadsinvesteringarna genom årliga anslag på statsbudgeten.
Riksdagen godkände våren 1991 regeringens förslag i kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150, bet. FiU30, rskr. 386--388) att ansvar och befogenheter beträffande den statliga lokalförsörjningen skall delegeras till resp. lokalbrukande myndighet. Lokalkostnaderna kommer därmed inte längre att prövas separat utan kommer att ses som en del av kostnaderna för myndighetens verksamhet. Den nya ordningen skall genomföras fr.o.m. det år myndigheten går in i nästa treåriga driftbudgetperiod, för vissa myndigheter -- t.ex. inom kulturområdet -- när de går in i sin första treårsperiod. Den lokalbrukande myndigheten skall således överta byggnadsstyrelsens roll som lokalhållare, medan byggnadsstyrelsen fr.o.m. den 1 juli 1992 ombildas till en efterfrågestyrd servicemyndighet som agerar konkurrensneutralt på uppdrag av lokalbrukarna. Förslag har nyligen lämnats i proposition 1991/92:44 om att den statliga fastighetsförvaltningen skall drivas i aktiebolagsform. Ombildningen skall påbörjas den 1 juli 1992 och vara avslutad före årets slut. En del fastigheter är enligt propositionen inte lämpliga att förvalta i aktiebolagsform, såsom slott, fästen och vissa andra historiska byggnader samt monument och statyer. Bland de exempel som nämns finns Vadstena slott. En särskild myndighet föreslås bli inrättad för förvaltningen av dessa statliga fastigheter.
Byggnadsstyrelsens anslagsframställning för kulturområdet för budgetåret 1992/93
I anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 har byggnadsstyrelsen i lokalförsörjningsplanen redovisat åtta prioriterade ärenden inom kulturområdet, nämligen nytt museum för moderna museet och arkitekturmuseet, bergrum för förvaring av samlingar i sprit vid naturhistoriska riksmuseet, inhyrning av lokaler för arkivdepå för riksarkivet, lösning av vissa akuta lokalbehov för Nordiska museet, lösning av akuta magasinsbehov för livrustkammaren m.fl. museer, "guldrum" för historiska museet, nya lokaler vid Slottsbacken för kungl. myntkabinettet samt magasin i Hägernäs för Operan och Dramaten. Därutöver redovisas ytterligare tre angelägna objekt utan inbördes prioritering, nämligen permanenta lokaler för riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar och lokalförsörjningen för Musikaliska akademien samt upprustning av Nordiska museet.
Den fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna vid Vadstena slott (motionerna 1990/91:Kr208, 1990/91:Kr270 och 1990/91:Kr271)
Tidigare riksdagsbehandling
Det första landsarkivet i landet inrättades år 1899 och inrymdes i slottet i Vadstena. Detta landsarkiv betjänar Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. När tillgängliga utrymmen i Vadstena slott inte längre räckt till för arkivbeståndet har lokaler förhyrts i staden.
Vid den lagtima riksdagen år 1939 redovisades att byggnadsstyrelsen fann det särdeles önskvärt att det märkliga byggnadsminnesmärke som Vadstena slott utgör skulle bli föremål för en ingående restaurering på samma sätt som skett med Gripsholms, Kalmar och Läckö slott. Medel på beredskapsbudget anvisades av riksdagen för att de under 1800-talet raserade försvarsvallarna runt slottets borggård skulle kunna ersättas med jordövertäckta betongrum för arkivändamål m.m. (prop. 1939:242, bet. SU 198, rskr. 333). Arbetena blev inte utförda.
År 1974 fick byggnadsstyrelsen projekteringsuppdrag för återställande av en del av vallarna att användas av landsarkivet. Riksantikvarieämbetet tillstyrkte under den uttryckliga förutsättningen att vallanläggningen i sin helhet blev färdig inom tio år efter det att arbetena påbörjats. Den östra vallen och viss ombyggnad av slottet var färdigbyggd och kunde tas i bruk år 1985. Kostnaden slutredovisades av byggnadsstyrelsen till 32,5 milj.kr.
År 1983 förordade riksarkivet en fortsatt utbyggnad av vallarna för att få ytterligare accessionsutrymme för landsarkivet.
Frågan om en fortsatt utbyggnad av vallarna har aktualiserats i riksdagen vid flera tillfällen under den senaste tioårsperioden. Vid riksmötet 1989/90 (bet. 1989/90:KrU9) lämnade utskottet med anledning av motioner en utförlig redovisning för bakgrunden, den tidigare riksdagsbehandlingen, behovet av accessionsutrymme för landsarkivet i Vadstena samt förslagen i arkivutredningens betänkande (SOU 1988:11). Utskottet redovisade också att en organisationskommitté (dir. 1989:46) arbetade med en plan för försörjningen med statliga arkivdepåer. Utskottet framhöll att frågan om en fortsatt utbyggnad och restaurering av slottet borde bedömas inte endast utifrån behoven av lokaler för landsarkivet utan även från kulturmiljösynpunkt och utifrån behovet av lokaler för andra aktiviteter, såsom Vadstena-akademien och utställningar. Utskottet förutsatte att en samlad bedömning görs när arkivdepåkommittén avslutat sitt arbete. Motionerna avstyrktes med hänvisning till det då pågående arbetet inom denna kommitté.
Arkivdepåkommitténs förslag
En organisationskommitté tillkallades hösten 1989 för att upprätta en plan för försörjningen med statliga arkivdepåer. Kommittén avgav våren 1991 sitt betänkande (SOU 1991:31) Statens arkivdepåer, En utvecklingsplan till år 2000. Kommittén anger att riksarkivet och landsarkiven i dag förvarar drygt 300000 hyllmeter i sina depåutrymmen och uppskattar det tillkommande behovet under 1990-talet till 140000 hyllmeter. Detta kräver en utbyggnad med 50 %. Kommittén redovisar accessionsbehovet i Vadstena under 1990-talet till 13 600 hyllmeter. Huvudalternativet i kommitténs förslag innebär att man bör pröva inrättandet av ett nytt landsarkivdistrikt för sydöstra Sverige, innan en utbyggnad av landsarkivet i Vadstena sker. Ett sådant nytt distrikt bör omfatta Kronobergs och Kalmar län inom det nuvarande Vadstena landsarkivdistrikt och Blekinge län inom det nuvarande Lunds landsarkivdistrikt. Med ett sådant nytt landsarkiv för sydöstra Sverige skulle landsarkivet i Vadstena inte behöva byggas ut under 1990-talet. I sitt andra alternativ föreslår kommittén att nuvarande organisation bibehålls i vad gäller sydöstra Sverige och då kvarstår behovet av en utbyggnad i Vadstena.
Arkivdepåkommitténs betänkande har nyligen sänts ut på en omfattande remiss. Remisstiden går ut i slutet av januari 1992.
Lokaler för kungl. myntkabinettet (motion 1990/91:Kr342)
Vissa uppgifter i anslutning till motionen
Kungl. myntkabinettet är sedan början av 1940-talet inrymt i lokaler vid Narvavägen i Stockholm, där det disponerar ca 800 kvadratmeter. Magasin finns även i andra lokaler i staden. Totalt disponeras närmare 1400 kvadratmeter. Myntkabinettet utgör sedan år 1975 en självständig enhet inom myndigheten riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAÄ). Instruktionen från 1975 innebär en delvis ny inriktning och utökning av verksamheten.
De befintliga lokalerna har enligt byggnadsstyrelsen stora och svåravhjälpta brister i fråga om säkerheten. Dessutom finns problem med arbetsmiljön. Byggnadsstyrelsen har bedömt lokalbehovet för en utökad verksamhet till drygt 2000 kvadratmeter och utrett alternativa placeringar av museet. I en skrivelse den 22 maj 1990 till regeringen har RAÄ redovisat att byggnadsstyrelsen bedömt en lokalisering utanför det kvarter där museet nu är beläget som mest realistisk. En flyttning föreslås till de lokaler vid Slottsbacken som statens arbetsgivarverk lämnat. Enligt RAÄ skulle det i dessa lokaler vara möjligt att förverkliga ett projekt benämnt Ekonomiskt museum i Stockholm, till vilket Sparbanksföreningen ställt vissa medel till förfogande.
Byggnadsstyrelsen har i en skrivelse den 5 juni 1991 till regeringen lämnat kompletterande uppgifter samt begärt tidig prövning, dvs. hemställt om regeringens uppdrag att redovisa byggnadsprogram för projektet. Byggnadsstyrelsen uppskattar att ombyggnaden av hela huset vid Slottsbacken kräver 45 milj.kr., varav myntkabinettets andel uppskattas till 28--30 milj.kr. Till detta kommer 5 milj.kr. i donationsmedel för inredning av utökade utställningslokaler. Riksbanken har enligt skrivelsen ställt vissa medel för säkerhetsåtgärder i utsikt.
Som redovisats i ett föregående avsnitt har byggnadsstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 tagit upp lokaler för myntkabinettet bland de åtta objekt som prioriteras för genomförande eller påbörjande under den kommande treårsperioden.
Utskottet
Den fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna vid Vadstena slott
I tre motioner, nämligen Kr208 (m), Kr270 (fp, c, mp) och Kr271 (s), aktualiseras åter kravet på en snar fortsatt utbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott. Motionärerna erinrar om att de ursprungliga vallarna revs under 1800-talet och att återuppförandet påbörjades under 1980-talet, då den östra och en liten del av den södra vallen återuppfördes som magasinslokaler för landsarkivet i Vadstena. De erinrar också om att riksantikvarieämbetet (RAÄ) godtog ett etappvis byggande av vallarna under förutsättning att hela anläggningen färdigställdes inom en tioårsperiod. Den första etappen var klar år 1985, vilket innebär att den avslutande etappen, omfattande södra och västra vallarna, borde vara klar mot mitten av 1990-talet.
Motionärerna anför att de nya magasinslokalerna i östra vallen nu är fyllda och att arkivalier måste inrymmas i slottets rikssal och angränsande rum, vilket är betänkligt från brandsäkerhetssynpunkt. Vidare har lokaler utanför slottet fått lov att tas i anspråk. Situationen är nu sådan att det enligt motion Kr270 finns risk för att enskilda arkiv inte kan tas emot i den utsträckning som bedöms nödvändigt. I motion Kr208 anförs att det är mindre kostsamt att tillgodose behoven av nya arkivlokaler genom en fortsatt tillbyggnad av det existerande landsarkivet i Vadstena än genom byggande av ett helt nytt arkiv på annan ort. I motion Kr271 anförs även arbetsmarknadsskäl för bibehållande och utbyggnad av landsarkivet i Vadstena.
I samtliga tre motioner betonas särskilt kulturmiljösynpunkterna. Motionärerna befarar att, om inte ett beslut i frågan tas snarast, det kan bli svårt att hinna återställa slottsmiljön med fullständiga försvarsvallar inom den tid av tio år som RAÄ satte upp som ett villkor för starten av en etappvis återuppbyggnad. I motion Kr208 anförs att en sådan stympad miljö vid ett renässansslott, som den som nu finns i Vadstena, inte skulle ha accepterats om slottet varit beläget i Stockholm. I motion Kr270 framhålls att den fortsatta rekonstruktionen av inredningen i slottssalarna hindras av att de tas i anspråk för förvaring av arkivalier.
Motionärerna framhåller också den stora betydelsen för turismen som en återställd kulturmiljö vid slottet skulle ha. Av betydelse för kulturlivet och turismen är också möjligheten att tillgodose behovet av bättre utrymmen för den unika operaverksamhet som bedrivs av Internationella Vadstena-akademien och lokaler för andra kulturella evenemang, t.ex. utställningar av olika slag. Verksamheten i och vid slottet har enligt vad som framhålls i motion Kr271 bedrivits i den anda som RAÄ rekommenderat, nämligen att levandegöra kulturarvet. Denna verksamhet skulle kunna utvecklas om vallarna återuppfördes.
Vid riksmötet 1989/90 redovisade utskottet att byggnadsstyrelsen år 1983 gjort en utredningsskiss för den fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna vid Vadstena slott. Projektet fanns bland sådana projekt som skulle bli aktuella på längre sikt än tre till fem år. Bland dessa projekt hade byggnadsstyrelsen inte gjort någon prioritering. I avvaktan på resultaten av arbetet inom arkivdepåkommittén har några ytterligare åtgärder inte vidtagits under de två år som gått sedan utskottet senast behandlade frågan.
Arkivdepåkommittén har i sitt betänkande (SOU 1991:31) lämnat två förslag beträffande distriktsindelningen i sydöstra Sverige. Enligt huvudförslaget skall ett nytt distrikt för sydöstra Sverige skapas genom att till detta föra Kronobergs och Kalmar län från det nuvarande Vadstena landsarkivdistrikt och Blekinge län från det nuvarande Lunds landsarkivdistrikt. I Vadstena distrikt skulle Östergötlands och Jönköpings län bli kvar. Kommitténs andra alternativ innebär att Vadstena landsarkivdistrikt förblir oförändrat. Om huvudalternativet genomförs finns inte längre några behov av ökade magasinsutrymmen i Vadstena under 1990-talet. Kommitténs betänkande har nyligen sänts på remiss. Remisstiden går ut i början av år 1992.
Utskottet vill -- liksom vid riksmötet 1989/90 -- framhålla att frågan om en fortsatt utbyggnad och restaurering av slottet i Vadstena bör bedömas även utifrån andra aspekter än behovet av utrymme för arkivverksamhet. Det är nämligen -- som motionärerna framhållit -- från kulturmiljösynpunkt betydelsefullt att slottsmiljön i Vadstena kan återställas inom rimlig tid. Det måste också beaktas att det finns behov av utrymmen inom slottsanläggningen även för andra kulturella -- och för turismen betydelsefulla -- aktiviteter, bl.a. för Internationella Vadstena-akademiens verksamhet och för utställningar av olika slag.
Eftersom frågan om den framtida organisationen av landsarkiven är av största betydelse för dispositionen av slottsanläggningens utrymmen är det viktigt att regeringen prövar arkivdepåkommitténs förslag så snart som möjligt efter det att remissbehandlingen av kommitténs betänkande avslutats.
Utskottet anser att riksdagen -- i avvaktan på den fortsatta beredningen av frågan om organisationen av landets arkivdepåer -- inte nu bör göra ett sådant uttalande som begärs i motionerna Kr208, Kr270 och Kr271, varför de avstyrks av utskottet.
Lokaler för kungl. myntkabinettet
Kungl. myntkabinettet är sedan år 1975 en självständig enhet inom riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAÄ). Det är inrymt i lokaler i samma kvarter som riksantikvarieämbetet och historiska museet.
Myntkabinettet har enligt motion Kr342 (m) haft en besvärlig lokalsituation i många år. Problemen gäller både säkerheten och arbetsmiljön för personalen. Det är enligt motionärens mening synnerligen angeläget att lokalfrågan löses skyndsamt även av den anledningen att ett dröjsmål skulle kunna äventyra sådana bidrag som riksbanken och sparbankerna ställt i utsikt.
RAÄ har i skrivelse till regeringen år 1990 föreslagit att myntkabinettet skall flyttas till de lokaler vid Slottsbacken som arbetsgivarverket lämnat. Sommaren 1991 har byggnadsstyrelsen lämnat kompletterande uppgifter samt av regeringen begärt s.k. tidig prövning av ärendet och uppdrag att redovisa byggnadsprogram för projektet. I sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 har byggnadsstyrelsen tagit upp lokaler för myntkabinettet bland de åtta objekt som prioriteras för genomförande eller påbörjande under den kommande treårsperioden.
Utskottet kan konstatera att -- sedan motionen väcktes i januari 1991 -- myntkabinettets lokalfråga har aktualiserats hos regeringen av byggnadsstyrelsen. Utskottet anser att den nu pågående beredningen av frågan i samband med budgetarbetet inom regeringskansliet inte bör föregripas genom ett uttalande från riksdagen. Utskottet avstyrker därför motion Kr342.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna vid Vadstena slott
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr208, 1990/91:Kr270 och 1990/91:Kr271, men. (v)
2. beträffande lokaler för kungl. myntkabinettet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr342.
Stockholm den 12 november 1991
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Lennart Nilsson (s), Bert Karlsson (nyd) och Ronny Karlsson (fp).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Elisabeth Persson (v) anför:
Enligt min mening bör riksdagen i enlighet med vad som anförs i motionerna Kr208, Kr270 och Kr271 hos regeringen begära en snar fortsatt utbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott. Landsarkivet i Vadstena, som är inrymt i slottsanläggningen, har inte längre något expansionsutrymme inom denna. Även om arkivdepåkommitténs alternativ med en delning av landsarkivet i Vadstena skulle komma att genomföras, torde det dröja flera år innan lokaler för ett nytt landsarkiv för sydöstra Sverige är färdigställda och innan omflyttningen av arkivmaterial slutförts. Beståndet av arkivalier hos landsarkivet i Vadstena fortsätter att växa hela tiden. Det kommer därför att behövas utökade magasinslokaler i Vadstena både under den tid ett eventuellt nytt landsarkiv byggs och på litet längre sikt för den kvarvarande delen av landsarkivet i Vadstena. Det är väl motiverat att fullfölja återuppförandet av försvarsvallarna även från kulturmiljösynpunkt. När återuppförandet av försvarsvallarna påbörjades för snart tio år sedan tillstyrkte RAÄ en etappvis utbyggnad under förutsättning att hela anläggningen var färdigställd inom en tioårsperiod. Slutligen finns det behov av ytterligare utrymmen inom slottsanläggningen för andra kulturaktiviteter, såsom verksamheten vid Internationella Vadstena-akademien och olika utställningsverksamheter.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1 borde ha hemställt:
1. beträffande den fortsatta utbyggnaden av försvarsvallarna vid Vadstena slott
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr208, 1990/91:Kr270 och 1990/91:Kr271 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,