Utvärdering av penningpolitiken perioden 2019–2021 samt den senaste externa utvärderingen av penningpolitiken
Betänkande 2021/22:FiU24
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2022-06-16
- Beslut fattades
- 2022-06-16
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2019-2021 (FiU24)
Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2019-2021.
Finansutskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen fortsatte att påverkas av coronapandemin. Trots en fortsatt smittspridning tilltog den ekonomiska återhämtningen och Sveriges BNP låg i slutet av 2021 på en högre nivå än innan pandemin.
Riksbanken fortsatte att köpa tillgångar under 2021, vilket i kombination med andra politiska och ekonomiska åtgärder bidrog till den starka ekonomiska återhämtningen. Sedan pandemins utbrott har Riksbanken köpt tillgångar för 650 miljarder kronor, framför allt i så kallade säkerställda obligationer, med bostäder som säkerhet. Enligt utskottet behövs ytterligare utvärderingar och studier över köpens effektivitet och eventuella sidoeffekter.
Utskottet konstaterar också att priserna steg kraftigt under 2021 på grund av stigande energipriser och flaskhalsar i produktionen i spåren av pandemin. Vid slutet av året låg inflationstakten på strax under fyra procent, den högsta nivå som noterats sedan 1993. Inflationen fortsatta sedan att stiga under 2022 till följd av ökade energipriser och andra följder av Rysslands invasion av Ukraina.
Riksdagen godkände det som finansutskottet anfört om penningpolitiken för perioden 2019-2021.
- Utskottets förslag till beslut
- Riksdagen godkänner det som utskottet anför om penningpolitiken för perioden 2019-2021.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken 2019-2021 (FiU24)
Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2019-2021.
Finansutskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen fortsatte att påverkas av coronapandemin. Trots en fortsatt smittspridning tilltog den ekonomiska återhämtningen och Sveriges BNP låg i slutet av 2021 på en högre nivå än innan pandemin.
Riksbanken fortsatte att köpa tillgångar under 2021, vilket i kombination med andra politiska och ekonomiska åtgärder bidrog till den starka ekonomiska återhämtningen. Sedan pandemins utbrott har Riksbanken köpt tillgångar för 650 miljarder kronor, framför allt i så kallade säkerställda obligationer, med bostäder som säkerhet. Enligt utskottet behövs ytterligare utvärderingar och studier över köpens effektivitet och eventuella sidoeffekter.
Utskottet konstaterar också att priserna steg kraftigt under 2021 på grund av stigande energipriser och flaskhalsar i produktionen i spåren av pandemin. Vid slutet av året låg inflationstakten på strax under fyra procent, den högsta nivå som noterats sedan 1993. Inflationen fortsatta sedan att stiga under 2022 till följd av ökade energipriser och andra följder av Rysslands invasion av Ukraina.
Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner det som utskottet anför om penningpolitiken för perioden 2019-2021.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 15 juni 2022 och debatterades i kammaren 16 juni 2022.Beslut, Genomförd
Beslut 2021/22:20220616FiU24
Webb-tv: Beslut
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2019-2021
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner det som utskottet anför om penningpolitiken för perioden 2019-2021.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.