Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv

Betänkande 2004/05:AU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning
  3. 3, Debatt
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 december 2004

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv(doc, 1 MB)
PDF
Bilaga: bet_200405_au_1(pdf, 2 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv

Beslut

Arbetsmarknad och arbetsliv (AU1)

Riksdagen godkänner regeringens förslag inom utgiftsområdena arbetsmarknad och arbetsliv. Det gäller totalt drygt 70 miljarder kronor som främst går till kontantstödet vid arbetslöshet och program för arbetslösa. Vissa ändringar genomförs i programmen för arbetslösa ungdomar. De kommunala ungdomsprogrammen ska inledas med vägledning och så kallade jobbsökaraktiviteter. Kravet på tolv månaders inskrivningstid på arbetsförmedlingen för att ungdomar mellan 20 och 24 år ska kunna få anställning med allmänt anställningsstöd sänks till sex månader under tiden fram till årsskiftet 2005/06. Riksdagen säger också ja till regeringens förslag om ändringar i pendlingsstödet.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till prop. 2003/04:142 och till prop. 2003/04:152 i denna del. Delvis bifall till prop. 2004/05:1 utgiftsområde 14 punkt 2, i övrigt bifall till prop. 2004/05:1 utgiftsområdena 13 och 14 med viss justering av lagförslag (prop. UO13, punkt 1). Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 104
Propositioner: 3

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning

Senaste beredning i utskottet: 2004-11-09
Justering: 2004-11-25
Trycklov: 2004-11-30
Justering: 2004-12-03
Trycklov till Gotab och webb: 2004-12-03
Trycklov: 2004-12-03
Reservationer: 29
Betänkande 2004/05:AU1

Alla beredningar i utskottet

2004-11-09

Arbetsmarknad och arbetsliv (AU1)

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag inom utgiftsområdena arbetsmarknad och arbetsliv. Det gäller totalt drygt 70 miljarder kronor som främst går till kontantstödet vid arbetslöshet och program för arbetslösa. Vissa ändringar genomförs i programmen för arbetslösa ungdomar. De kommunala ungdomsprogrammen ska inledas med vägledning och s.k. jobbsökaraktiviteter. Kravet på tolv månaders inskrivningstid på arbetsförmedlingen för att ungdomar mellan 20 och 24 år ska kunna få anställning med allmänt anställningsstöd sänks till sex månader under tiden fram till årsskiftet 2005/06. Arbetsmarknadsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i pendlingsstödet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2004-12-08
Debatt i kammaren: 2004-12-09
Stillbild från Debatt om förslag 2004/05:AU1, Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv

Debatt om förslag 2004/05:AU1

Webb-tv: Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lars-Ivar Ericson (C)
Anf. 236 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! I förra veckan gjorde jag ett studiebesök på företaget Medvind i Glimåkra i nordöstra Skåne. Medvind är ett socialt företag som drivs på företagsmässiga grunder. Det startades 1997 i syfte att ge långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna praktik och utbildning för att de sedan ska lotsas ut på arbete i företag i närområdet. Dessutom har man en daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning enligt LSS. Detta studiebesök hos Medvind gjorde mig både glad och bekymrad. Jag blev glad därför att det råder en positiv atmosfär i verksamheten. Ledningen, personalen och arbetstagarna verkar att trivas bra tillsammans. Under åren har många gått vidare till arbeten på företag i Skåne, Småland och Blekinge. Men jag blev också bekymrad därför att jag återigen har fått en påminnelse om att utslagningen på arbetsmarknaden ökar. Arbetsmarknaden förändras i en allt snabbare takt som har till följd att fler och fler hamnar utanför den reguljära arbetsmarknaden, och de enskilda personerna blir små brickor i ett spel mellan AMS, företagsregler, arbetsförmedlingen, Riksförsäkringsverket, den lokala försäkringskassan, socialförvaltningen, regler för funktionshindrade och EU-regler. Denna uppräkning skulle kunna fortsätta, men den mynnar ut i frågan: Var finns egentligen samordningen mellan alla dessa parter? De har trots allt ett gemensamt mål - arbete för så många som möjligt. Och hur ska man förenkla och samordna alla dessa regelverk? Finns det över huvud taget möjligheter till förändringar och förbättringar för dem som i dag finns på arbetsmarknaden eller står utanför arbetsmarknaden? Herr talman! Vi lär inte för skolan utan för livet. Det är ett bevingat uttryck av filosofen Seneca. Jag tror att detta uttryck kan appliceras på dagens arbetsmarknad i Sverige. Ökad rörlighet och individualisering är några av de tendenser som vi ser i dag. Livslånga anställningar är inte längre så vanliga. Detta ställer ökade krav på arbetsgivaren att vara rädd om sina anställda och låta dem ta del av utvecklingen i sin egen takt. Att se den enskilda människan är oerhört viktigt. Utbildning och kompetens är nyckelord i en process där man ser till individens behov, där man tar till vara varje människas värde, unika situation och möjligheter. Om filosofen hade levat i dag hade han nog känt igen sig i Centerpartiets tankar om arbetsmarknadspolitik, där vi nämner det livslånga lärandet. Vi vill ha ett nyfiket samhälle där sökandet efter kunskap inte ska vara reserverat för ungdomsåren. Det måste finnas ett generöst system för individuellt kompetenssparande så att möjligheten till ett livslångt lärande underlättas. Detta system är bra för individen och för samhället eftersom kompetensen höjs och arbetslösheten begränsas. Dessa tankegångar vidareutvecklar vi i vårt särskilda yttrande. Från det livslånga lärandet känns det naturligt att gå över till ett annat lärande, nämligen forskningen. Här känns det för Centerpartiet viktigt att värna om ett decentralistiskt tänkande. Det handlar om att bygga upp livskraftiga forskningsmiljöer runtom i landet. Därför bör en del av det forskningsarbete som i dag bedrivs på Arbetslivsinstitutet i stället bedrivas ute på landets universitet och högskolor. Vi överför därför 280 miljoner kronor till utbildning och universitetsforskning. Herr talman! I måndags deltog jag i kulturutskottets budgetdebatt, och vi var rörande överens om kulturens värde för alla människor. Att få ha ett arbete, att känna sig behövd, är också viktiga värden för varje individ i dagens samhälle. Det har jag förstått av debatten i går kväll, och jag tror att det också kommer att framgå i fortsättningen i kväll. Vi försöker nu övertyga varandra om att det är vi som har de rätta lösningarna. Det är extra viktigt att debattera och fatta kloka beslut just i arbetsmarknadsfrågorna. Det är skrämmande att över en miljon människor i arbetsför ålder i dag står utanför arbetsmarknaden. Sverige behöver fler företag som växer, fler företag som nyanställer. Vi behöver en ny politik med förståelse för företagarnas villkor. Då kommer fler människor att kunna beredas jobb. Centerpartiet tror att alla människor är bärare av unika kompetenser, alla kan bidra till ett vitalt och dynamiskt Sverige. Vi har hört vår nye näringsminister i olika sammanhang tala om behovet av att stimulera kreativitet och förnyelseförmåga. Vi rekommenderar honom och regeringskollegerna att studera Centerpartiets motioner i ämnena näring och arbetsmarknad. Jag ställer mig naturligtvis bakom Margareta Anderssons yrkande i detta ämne. Till sist vill jag föra vidare ytterligare ett bevingat ord som jag tycker kännetecknar den nuvarande arbetsmarknadspolitiken. Det ordet hämtar vi från latinet: festina lente . Det betyder att skynda långsamt. Tänk om det i stället kunde sägas om vårt politikområde: carpe diem - fånga dagen, ta vara på möjligheterna.
Ulf Holm (Mp)
Anf. 237 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Det känns lite avslaget att ha delat upp debatten eftersom en hel del ledamöter saknas som pratade i går. Jag ska fortsätta på avsnitt 14 som handlar om arbetsliv. Härunder döljer sig faktiskt många viktiga frågor som jag kort vill beröra. Ett av de viktigare är arbetsmiljöarbetet, som ligger på detta område. Vi i samarbetspartierna vill satsa - detta är ju budgetpropositionen, som är ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet - på arbetsmiljöarbetet. Bland annat föreslår vi att ett särskilt arbetsmiljöråd ska skapas. Vi tror att det är viktigt att satsa på det när det gäller att förebygga ohälsa på arbetsplatserna. Företagshälsovårdens roll måste också stärkas i detta arbete. Vi vill också ha en översyn av lagstiftningen för att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under detta område finns också försöket med arbetstidsförkortning som ska genomföras från och med nästa år. Jag tog upp detta i mitt tal i går, och jag ska inte beröra det ytterligare här. Om de hade varit här hade de fyra borgerliga partierna gemensamt gått till attack mot frågan om individuell kompetensutveckling. Vi får konstatera att i den här budgetpropositionen nådde vi inte ända fram. Det var en bra tanke, men vi har tyvärr inte lyckats hitta ett system som är tillräckligt bra för att vi ska tro på det i det långa loppet. Vi har avsatt pengar i riksgäldskontot med över 1 miljard per år. Pengarna finns sparade och ska nu användas till annat i stället, bland annat kompetensutveckling för personal som arbetar med vård och omsorg. Möjligheten till studiemedel för äldre ska också förbättras. Vi har inte hittat ett system för kompetensutveckling som framför allt slår någorlunda jämnt på arbetsmarknaden. De system som vi har tittat på har haft den lilla gemensamma nämnaren att det är de som har det bättre på arbetsmarknaden som tjänar på det. Vi vill ha ett system för kompetensutveckling som är någorlunda rättvist för alla samhällsgrupper, inte bara för dem som redan i dag har ett bra jobb och finns på en arbetsplats som redan satsar relativt mycket på kompetensutveckling. Vi vill komma åt grupper på arbetsmarknaden som i dag inte har en naturlig kompetensutveckling i sina arbeten. Det har vi helt enkelt inte lyckats med med de system vi har tittat på. Under det här området finns också frågorna om diskriminering. Där tänkte jag lyfta fram HomO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Vi föreslår i budgetpropositionen att HomO ska fortsätta att förstärkas med 700 000 kr per år de kommande tre åren. Vi har lagt fram ny lagstiftning om förbud mot diskriminering som ska efterlevas och som ska motverka homofobin i samhället. Samtidigt har antalet ärenden till HomO ökat kraftigt de senaste åren. Därför är det mycket motiverat att den satsningen som inleddes för tre år sedan när budgeten utökades fortsätter ytterligare tre år. Jag beklagar att det finns ett parti, Kristdemokraterna, som yrkar på att HomO ska få mindre pengar än föreslaget, trots att partiet i en debatt för två veckor sedan anförde det som ett argument för att vi inte skulle genomföra förändringar inom sociala området. Under området finns också de arbetsrättsliga frågorna. Där är det viktigt att lyfta fram problemen med visstidsanställningar, som de tre samarbetspartierna jobbar med. Vi har gemensamt en uppgift att vi ska försöka minska den osunda användningen av visstidsanställningar. Vi vet alla att utbredningen har ökat de senaste åren. Numera är det nästan 700 000 personer som har dessa otrygga anställningsförhållanden. Därför har vi en gemensam ambition att vi måste försöka minska missbruket av dessa. Nu är det en departementsskrivelse på gång som ska gå ut på remiss till våren. Våra tre partier lägger fram ett förslag som vi vill att arbetsmarknadens parter ska ta sig en ordentlig funderare på och se om vi är inne på rätt spår. Sedan lär vi återkomma till riksdagen med en proposition på området. Jag vill gå över till att tala om Arbetsdomstolen. Jag tyckte att Tina Acketoft från Folkpartiet hade en lång och välformulerad argumentering om att flytta diskrimineringsfrågorna från Arbetsdomstolen, inte minst vad gäller lönediskrimineringsfrågor. Vi kan omöjligt stödja Folkpartiets reservation om detta, av den enkla anledningen att det utredningsarbetet redan ligger i Diskrimineringskommittén, som ska se om Arbetsdomstolen är den bästa myndigheten för att avgöra dessa frågor. Eftersom Diskrimineringskommittén ska lägga fram sitt förslag nästa år känns det lite förmätet att här i kammaren ändra på den ordningen. Nu låter vi utredningen ha sin gång, och sedan får vi se vad de kommer fram till. Därefter får vi ta ställning. Men det är inte helt obekant att Miljöpartiet har invändningar mot att just Arbetsdomstolen och arbetsmarknadens parter ska sitta och avgöra de här frågorna. Sist, herr talman, är det jämställdhetsfrågorna, som ligger under det här avsnittet. Vi måste naturligtvis fortsätta att lyfta upp jämställdhetsfrågorna, och de ska genomsyra alla politikområden. Vi har ett gemensamt ansvar. Förra hösten antog vi betänkandet Jämt och ständigt , där våra tre samarbetspartier har lagt fram förslag om fem prioriterade områden som vi måste jobba med ytterligare. Ett av dem är lika lön för likvärdigt arbete. Detta är ett arbete som vi måste fortsätta med, som man inte löser i en handvändning. Där kom vi in på att staten är en arbetsgivare med flera myndigheter. Därför har vi nu i budgeten lagt till ett nytt anslag, 24:3, med inrättande av en delegation för stöd till jämställdhetsintegrering. Vi ska kunna vara ett föredöme på det här området för just de statliga myndigheterna, och då vill vi ha en samordning när det gäller jämställdhetsintegreringen. Vi har i nuläget sagt att delegationen ska verka i bara ett år, men det är inte omöjligt att det blir en förlängning på något sätt. Om delegation är det bästa sättet att arbeta på detta område eller inte får tiden utvisa. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi satsar ytterligare på jämställdhetsarbetet och att riksdag, regering och de statliga myndigheterna kan vara ett föredöme i det arbetet och påvisa att det är möjligt med förändringar, inte minst för resten av den offentliga sektorn, på landstings- och kommunnivå men också i privata företag. Man kan om man vill. Våra tre samarbetspartier har ett gemensamt intresse av att fortsätta detta arbete och bli ett föredöme.
Lars-Ivar Ericson (C)
Anf. 238 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Jag konstaterar att Ulf Holm berör individuellt kompetenssparande och att ni inte har hittat någon bra metod. Det går kanske att hitta några guldkorn i Centerpartiets särskilda yttrande i det här ärendet. Jag skulle vilja ta upp jämställdheten. Det är naturligtvis väldigt viktigt att regering och riksdag är föregångare när det gäller jämställdhet. Där finns säkert mycket mer att göra. Jag tänkte också på en annan sak, på jämställdhetsarbetet ute i företagen. Enligt lag ska företag med mer än tio anställda ha en jämställdhetsplan. För ett par år sedan upptäckte man att det var mer än 10 000 företag som saknade jämställdhetsplaner, och då gick det ut en påminnelse. Jag har inte riktigt sett resultatet av den här undersökningen, men jag tror att det är väldigt många företag som fortfarande saknar detta viktiga instrument. Jag undrar om Ulf Holm har någon tanke om hur man ska få företag att verkligen upprätta och aktualisera jämställdhetsplaner.
Ulf Holm (Mp)
Anf. 239 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Det är riktigt, som du tar upp, att det har varit problem med behandlingen av dessa jämställdhetsplaner i början. Jag har förstått att det är två saker som har varit svåra. Företagen har inte vetat hur en jämställdhetsplan ser ut och hur den ska kunna användas praktiskt. Därför har JämO utarbetat olika mallar för det här och tagit fram goda exempel. Jag vet att Miljöpartiets riksorganisation tog fram en jämställdhetsplan som skickades in, och den togs fram som ett gott exempel på hur en mindre arbetsgivare kan verka för de här sakerna. Det har då använts som ett gott exempel för andra som har efterfrågat hur man på en arbetsplats ska kunna verka. Jag tror att det är väldigt bra att man påminner om det. Jag tror inte att det är möjligt att genomföra det här på ett år, men jag tror att det sprider sig mer och mer bland företagen att det är möjligt och att man kan jobba med det. Därför ska vi fortsätta att påminna företag som ännu inte har levt upp till kravet.
Lars-Ivar Ericson (C)
Anf. 240 Lars-Ivar Ericson (C)
Herr talman! Jag är personligen ingen vän av pappersprodukter, och det finns många planer, arbetsmiljöpolicyer och jämställdhetsplaner. Men jag måste ändå säga att jämställdhetsplanen är någonting oerhört viktigt att jobba med. Det är inte bara innehållet utan också själva processen, där det sker ett nära samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det är också viktigt att de förnyas. Det jag funderar på är om Ulf Holm har några tankar om att man ska kunna ha något slags sanktioner mot de företag som trots allt underlåter att upprätta jämställdhetsplaner. Hur ska man få dem att göra detta viktiga jämställdhetsarbete?
Ulf Holm (Mp)
Anf. 241 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Det kan alltid vara bra med både piska och morot. Frågan är om vi har kommit till den situationen att vi kan konstatera att det inte hjälper med morot utan att vi kanske måste ha piska också. Jag vet inte om vi har kommit så långt. Jag är personligen inte helt främmande för att det kan behövas någon sanktionsmöjlighet. Än så länge är jag dock övertygad om att arbetsmarknadens parter ska kunna komma överens om detta, precis som du säger att fack och arbetsgivarparter på de olika arbetsplatserna jobbar med detta tillsammans. Där är processen det viktiga, att uppmärksamma och att lära sig ta hand om de här frågorna på ett helt annat sätt än man har gjort tidigare. Det tror jag är det viktigaste. Utvecklingen går trots allt i en positiv riktning när det gäller jämställdhetsfrågorna. Därför tycker jag inte att det just nu finns någon orsak att föra in piskan i det här arbetet, än så länge.
Laila Bjurling (S)
Anf. 242 Laila Bjurling (S)
Herr talman! Och denna lilla spillra från arbetsmarknadsutskottet! Den här diskussionen känns, som Ulf Holm sade, en aning avslagen, när det kom en halv diskussion den ena kvällen och en halv kvällen därpå. Jag ser inte heller särskilt många som kan begära replik, så jag kanske inte ska förlänga debatten så mycket. Det utgiftsområde som vi pratar om nu är utgiftsområde 14. Vi avhandlade 13 i går. När det gäller pengar är det ett litet område; det handlar om bara 1,2 miljarder kronor totalt. Men de här pengarna är nog så viktiga i sitt sammanhang. I stället ligger tyngden inom det här utgiftsområdet på viljeinriktning och regelsystem för viktiga frågor som arbetsmiljö, arbetsrätt, jämställdhet och övrig diskriminering. I Sverige har vi en alldeles utmärkt arbetsmiljölag - det verkar alla parter vara överens om. Ändå fungerar det inte så bra på arbetsplatserna. Ohälsan i arbetslivet och den höga sjukfrånvaron diskuterade socialförsäkringsutskottet hela dagen i går, så den debatten behöver vi inte upprepa i vårt utskott. Men det kan ändå vara värt att lyfta fram att den fysiska arbetsmiljön i Sverige är bra i en internationell jämförelse. Antalet arbetsplatsolyckor är betydligt mindre än i jämförbara länder. Däremot har vi fortfarande inte riktigt klarat ut den psykosociala arbetsmiljön, och det behöver vi göra mycket mer. För att få kontrollen av arbetsmiljön att fungera ännu bättre har regeringen tillsatt en utredning om arbetsmiljölagen, och regeringen arbetar också med den kritik som Riksrevisionen har fört fram om styrning, redovisning och kontroll av Arbetsmiljöverket. För oss socialdemokrater är det av yttersta vikt att vi har ett arbetsliv som inte gör folk sjuka. Hur det ska gå till har vi hört i den tidigare debatten, så det behöver jag inte upprepa igen. Men det räcker inte bara med att inrikta politiken på att människor inte ska bli sjuka. Vi måste också skapa ett klimat på arbetsplatserna som tillåter att vi inte alltid behöver jobba hundra procent. Även vi som har en och annan skavank måste få chansen att vara med. Det måste ändå vara mycket bättre, både för individen, arbetsplatsen och samhället om vi får bidra med det vi orkar i stället för att vara sjukskrivna på heltid och om vi alla börjar prata om vad vi förmår och inte om vilka brister vi har. Jag är också övertygad om att vägen till bättre hälsa bland annat går genom ett större inflytande över ens eget dagliga arbete. Varje individ bör så långt det är möjligt få inflytande över sin arbetsdag och sin arbetstid, både vad gäller längd och förläggning. Runtom i landet vimlar det av olika sätt att få inflytande över den egna arbetstidens förläggning. Forskningen har visat att om man själv får bestämma när arbetstiden ska ligga känns det också som om man jobbar kortare tid. Det är väl i och för sig inte så konstigt, för om jag för möjligheten att styra mitt arbete efter fritidens behov får jag också större möjligheter att utnyttja fritiden på ett bättre sätt. Det pågår i den frågan en beredning i Regeringskansliet utifrån den utredning som KNAS har lämnat ifrån sig. Det förekommer och har också förekommit en mängd försök med kortare arbetstid i olika former. Det handlar om sex timmars arbetsdag, kortare arbetsvecka, jobba tre dagar och vara ledig tre dagar, arbetstidsbank och mycket mer. Det utmärkande för nästan alla försöken är att personalen mår bättre och blir gladare, vilket gör att verksamheten fungerar bättre och effektivare. Men många av de här försöken har fått sluta för att det kostat för mycket. Hittills har det inte gjorts någon ordentlig vetenskaplig undersökning om vad som finns på plussidan och minussidan. Det vill vi råda bot på genom att ge Arbetslivsinstitutet ett uppdrag - vilket man inte kan ge universiteten, Lars-Ivar - att organisera ett försök med arbetstidsförkortning under vetenskapliga förhållanden som gör att vi kan dra några säkra slutsatser av försöket, särskilt när det gäller sambandet mellan arbetstiden och hälsa men också om det påverkar jämställdheten både på arbetsplatsen och i hemmet. Förutom en bra arbetsmiljö och inflytande över den egna arbetstiden är också en fortlöpande kompetensutveckling av största betydelse för ett gott arbetsliv. Samhällsutvecklingen i vår tid går oerhört snabbt. Både den tekniska och humanistiska utvecklingen går med rekordfart. Jag vet inte om det någonsin har varit så att det man lärde sig i ungdomsskolan räckte hela arbetslivet, men nu är det definitivt inte möjligt. Vi måste räkna med att lära oss nya arbetsuppgifter hela livet och kanske helt byta yrkesinriktning, inte bara en gång utan flera gånger under en livstid. Det betyder att det livslånga lärandet måste fungera för alla, grundutbildning och gymnasium genom komvux, arbetsmarknadsutbildning för dem som är arbetslösa eller riskerar att bli det och högskoleutbildning även för vuxna som vill sadla om senare i livet. Allt detta ansvarar samhället för. Vi betalar kostnaden solidariskt genom vårt skattesystem. Det största ansvaret för att alla ska hänga med i utvecklingen på en arbetsplats ligger förstås hos arbetsgivaren som ska stå för kontinuerlig fortbildning. Vi vet att det är stora skillnader på hur den slår för olika kategorier på arbetsmarknaden. Förenklat kan man säga att ju högre utbildning individen har från början desto mer fort- och vidareutbildning får man på arbetsplatsen. Det betyder naturligtvis att LO:s kvinnor i vanlig ordning står längst ned på stegen. Förutom samhällets och arbetsgivarens ansvar har vi under ett antal år försökt hitta ett system för ett individuellt ansvar för fort- och vidareutbildningen, inte genom kompetensutveckling, Ulf Holm, för det hoppas vi fortfarande ska fungera, utan genom kompetenssparande. Trots idoga försök att hitta en form för det individuella kompetenssparandet - jag lovar de borgerliga partierna att vi verkligen har ansträngt oss - har vi inte hittat ett system som uppfyller våra socialdemokratiska krav på rättvisa. Vi ville hitta ett system som inte blir ett utvidgat pensionssparande utan som verkligen används för kompetensutveckling. Systemet skulle också göra det möjligt för till exempel de LO-kvinnor som jag tidigare pratade om, de som står längst ned på stegen till arbetsgivarens kompetensutveckling, att få vara med. Alla förslag som vi prövat med olika former av subventioner och premier för dem med de lägsta inkomsterna har blivit alltför krångliga och för tunga att administrera. Lagrådet har också haft en mängd invändningar mot förslagen. Så, de borgerliga partierna, i denna fråga får ni rätt i de farhågor ni hade förra året. Det blir inget förslag om individuellt kompetenssparande. I stället får vi glädja oss åt att pengarna kommer att användas till kompetensutveckling för just de kvinnor som jobbar och sliter i äldreomsorgen, de kvinnor som inte skulle haft någon möjlighet med det borgerliga förslaget till individuellt kompetenssparande. Pengarna kommer också att användas för att ge äldre i arbetskraften möjlighet att studera med studiemedel. Vi socialdemokrater vill öka möjligheterna för människor att stanna kvar i arbetslivet fram till pensionsåldern. Då är det också viktigt att man även de sista tio åren ska kunna ta del av kompetensutveckling och kanske till och med kunna sadla om till ett nytt yrke. Herr talman! Utgiftsområde 14 behandlar också viktiga frågor som jämställdhet och andra diskrimineringsfrågor, men klockan är mycket och det är inte så många som är intresserade just nu. Riksdagen kommer att behandla de här frågorna i annan ordning också med speciella skrivelser så jag lämnar dem just i dag. Jag vill ändå lägga till lite grann om jämställdhetsfrågorna. Vi har konstaterat att Moderaterna och Folkpartiet inte vill ha de metodutvecklingspengar som Ulf Holm pratade om för att hitta nya metoder för jämställdhetsintegrering. Det vill man ta bort helt och hållet. Däremot noterade jag i går i den debatt som var att Folkpartiets representant Tina Acketoft tyckte att man kunde ordna jämställdheten genom att subventionera städtjänsterna. Det tror inte vi socialdemokrater på. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2004-12-15
Förslagspunkter: 20, Acklamationer: 12, Voteringar: 8

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ63 yrkandena 44, 46 och 47, 2003/04:MJ65 yrkande 11, 2004/05:K459 yrkande 12, 2004/05:Sf288 yrkandena 15 och 18-20, 2004/05:Sf360 yrkande 4, 2004/05:Sf365 yrkande 10, 2004/05:Ub436 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:N308 yrkande 4, 2004/05:N393 yrkande 20, 2004/05:N404 yrkandena 1 och 7, 2004/05:N409 yrkande 35, 2004/05:A215 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A221 yrkandena 1, 4 och 8, 2004/05:A226, 2004/05:A239 yrkandena 1, 3 och 4, 2004/05:A257, 2004/05:A261 yrkandena 1, 2 i denna del och 3, 2004/05:A273 yrkandena 1-5, 2004/05:A277 yrkande 1, 2004/05:A289, 2004/05:A317, 2004/05:A342 yrkandena 3, 5 och 6, 2004/05:A350 yrkandena 1 och 10, 2004/05:A356 yrkandena 1-3, 6, 17, 23 och 24 i denna del och 2004/05:A375 yrkandena 1, 2, 10 och 17.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
    • Reservation 2 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1330011
    m05203
    fp04008
    kd02904
    v22016
    c02002
    mp15002
    -1000
    Totalt171141136
    Ledamöternas röster
  2. Arbetslöshetsförsäkringen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A261 yrkande 2 i denna del, 2004/05:A340 yrkande 2, 2004/05:A342 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A358 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:A375 yrkande 9 i denna del.
    • Reservation 3 (c, fp, kd)
    • Reservation 4 (m)
  3. Ändring i lagen om arbetsmarknadspolitiska program

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program med den ändringen att i 4 § andra stycket andra meningen orden "som avses i första stycket" tas bort.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 13 punkt 1 och avslår motion 2004/05:A340 yrkande 1.
    • Reservation 5 (m)
  4. Övriga förslag om arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365 yrkande 13, 2004/05:Ub440 yrkande 2, 2004/05:A218, 2004/05:A326, 2004/05:A356 yrkandena 11 och 12, 2004/05:A364, 2004/05:A375 yrkandena 5 och 16 samt 2004/05:A380.
    • Reservation 6 (fp)
    • Reservation 7 (kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1340010
    m52003
    fp04008
    kd00294
    v24005
    c20002
    mp15002
    -1000
    Totalt246402934
    Ledamöternas röster
  5. Arbetsmarknadspolitiska program för äldre

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub436 yrkande 7, 2004/05:A201, 2004/05:A220 yrkande 1, 2004/05:A353 yrkandena 5 och 6, 2004/05:A356 yrkande 8 och 2004/05:A375 yrkande 15.
    • Reservation 8 (m)
    • Reservation 9 (c, kd)
    • Reservation 10 (fp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (c, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1340010
    m00523
    fp21378
    kd02904
    v24005
    c02002
    mp15002
    -1000
    Totalt176508934
    Ledamöternas röster
  6. Arbetsmarknadspolitiska program för personer med utländsk bakgrund

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365 yrkande 12, 2004/05:N401 yrkande 3, 2004/05:N409 yrkande 33, 2004/05:A210, 2004/05:A211, 2004/05:A296, 2004/05:A322 yrkande 1, 2004/05:A328, 2004/05:A356 yrkande 13 och 2004/05:A375 yrkande 6.
    • Reservation 11 (fp)
    • Reservation 12 (kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1340010
    m52003
    fp04008
    kd00294
    v24005
    c20002
    mp13022
    -1000
    Totalt244403134
    Ledamöternas röster
  7. Arbetsmarknadspolitiska program för arbetshandikappade

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A250 yrkandena 1-7, 2004/05:A261 yrkande 7 i denna del, 2004/05:A272, 2004/05:A283, 2004/05:A318, 2004/05:A323, 2004/05:A324, 2004/05:A343 och 2004/05:A375 yrkande 14.
    • Reservation 13 (m)
    • Reservation 14 (fp)
    • Reservation 15 (c)
    • Reservation 16 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1340010
    m00523
    fp00408
    kd29004
    v24005
    c00202
    mp01502
    -1000
    Totalt1881511234
    Ledamöternas röster
  8. Lönebidrag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A205, 2004/05:A216, 2004/05:A217, 2004/05:A227, 2004/05:A246, 2004/05:A247, 2004/05:A249, 2004/05:A253, 2004/05:A254, 2004/05:A256, 2004/05:A258, 2004/05:A261 yrkande 7 i denna del, 2004/05:A275, 2004/05:A281, 2004/05:A284, 2004/05:A298, 2004/05:A325, 2004/05:A344, 2004/05:A356 yrkande 26, 2004/05:A362 och 2004/05:A363.
    • Reservation 17 (kd)
    • Reservation 18 (c)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (c)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1340010
    m49024
    fp39018
    kd10284
    v24005
    c02002
    mp15002
    -1000
    Totalt263203135
    Ledamöternas röster
  9. Försörjning m.m. vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A307 yrkande 1, 2004/05:A313, 2004/05:A341 och 2004/05:A386.
    • Reservation 19 (v)
  10. Arbetsmarknadspolitiska program som insats inom andra politikområden än arbetsmarknadspolitik

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A231, 2004/05:A302, 2004/05:A312, 2004/05:A336 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A368 och 2004/05:A369.
  11. Friår

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A239 yrkande 2, 2004/05:A268, 2004/05:A354 yrkande 4 och 2004/05:A375 yrkande 4.
    • Reservation 20 (m, c, fp)
    • Reservation 21 (kd)
  12. Ekonomiska drivkrafter och regional utveckling m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi259 yrkande 16, 2004/05:Sf356 yrkande 4, 2004/05:A220 yrkande 2, 2004/05:A279, 2004/05:A292 och 2004/05:A356 yrkandena 4, 5 och 7.
    • Reservation 22 (m)
    • Reservation 23 (kd)
    • Reservation 24 (c)
  13. Arbetsmarknaden för verksamma inom kultur

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr239 yrkandena 10 och 13, 2004/05:Kr289 yrkande 5, 2004/05:Kr290 yrkandena 7, 9 och 11, 2004/05:Kr364 yrkande 2, 2004/05:Kr368 yrkande 4, 2004/05:A327 och 2004/05:A357.
    • Reservation 25 (m)
    • Reservation 26 (fp)
  14. Arbetsmarknaden för vissa övriga grupper

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:A229, 2004/05:A245 yrkandena 1 och 3 samt 2004/05:A265.
  15. Ändring i lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller propositionerna 2003/04:142 och 2003/04:152 i denna del.
  16. Anslag på utgiftsområde 13 för 2005

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner regeringens förslag dels om stöd till dagpendling och att införa stöd till veckopendling dels att avskaffa bidrag till starthjälp och ersättning till tillträdesresa samt att begränsa bohagstransporterna till personer som är långtidsarbetslösa.

    a) Bemyndigande beträffande anslaget 22:3
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildningar och övriga kostnader ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 3 000 000 000 kronor under 2006-2008.

    b) Bemyndigande beträffande anslaget 22:4
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 22:3 Särskilda insatser för arbetshandikappade ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 5 400 000 000 kronor under 2006-2008.

    c) Bemyndigande beträffande anslaget 22:6
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 22:6 Europeiska socialförsäkringar m.m. för perioden 2000-2006 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 4000 000 000 kronor under 2006-2008.

    d) Bemyndigande beträffande anslaget 22:7
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 21 600 000 kronor under 2006-2008.

    e) flyttningsbidrag
    Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag dels om stöd till dagpendling och att införa stöd till veckopendling och dels att avskaffa bidrag till starthjälp och ersättning till tillträdesresa samt att begränsa bohagstransporterna till personer som är långtidsarbetslösa. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 punkt 6-7.

    f) Det allmänna anställningsstödet
    Riksdagen godkänner regeringens förslag om det allmänna anställningsstödet.

    g) Anvisning av anslag under utgiftsområde 13
    Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt vad som framgår av bilaga 2.

    h) Motionsyrkanden om budgetförslagen för år 2005
  17. Handläggning av EU-bidrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:A260.
  18. Allmän inriktning av politiken inom utgiftsområde 14 Arbetsliv

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf287 yrkandena 8 och 10, 2004/05:Sf363 yrkande 36, 2004/05:A221 yrkandena 2 och 3, 2004/05:A239 yrkande 5, 2004/05:A261 yrkandena 8 och 11, 2004/05:A287, 2004/05:A316, 2004/05:A354 yrkandena 2 och 5-9, 2004/05:A355 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:A356 yrkande 18.
    • Reservation 27 (m, c, fp, kd)
    • Reservation 28 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 27 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1340010
    m05203
    fp03909
    kd02904
    v24005
    c02002
    mp15002
    -1000
    Totalt174140035
    Ledamöternas röster
  19. System för individuell kompetensutveckling

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ63 yrkande 49, 2004/05:Sk454 yrkande 11, 2004/05:Ub321 yrkande 11, 2004/05:A338, 2004/05:A353 yrkande 7, 2004/05:A354 yrkande 3 och 2004/05:A356 yrkande 16.
    • Reservation 29 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 29 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1320111
    m05203
    fp04008
    kd02904
    v24005
    c02002
    mp15002
    -1000
    Totalt172141135
    Ledamöternas röster
  20. Anslag på utgiftsområde 14 för 2005

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:

    a) Bemyndigande beträffande anslaget 23:1
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 23:1 Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 18 550 000 kronor under 2006.

    b) Bemyndigande beträffande anslaget 23:2
    Riksdagen bemyndigar regeringen, med ändring av regeringens förslag, att under 2005 för ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 100 000 000 kronor under 2006-2008.

    c) Bemyndigande beträffande anslaget 23:3
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 33 500 000 kronor under 2006.

    d) Anvisning av anslag under utgiftsområde 14
    Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2005 under utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt vad som framgår av bilaga 2.

    e) Motionsyrkanden om budgetförslagen för år 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.