Arbete och integration

Motion 2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning
2004-10-05
Hänvisning
2004-10-14
Bordläggning
2004-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Sammanfattning

Invandringen är bra för Sverige. Att människor från olika delar av världen har kommit till vårt land har lämnat ovärderliga bidrag till vårt samhälles sociala, ekonomiska och kulturella dynamik. Med en ny politik för öppenhet och integration kan allvarliga problem minskas, samtidigt som alla de människor som har flyttat eller kommer att flytta till vårt land får komma till sin rätt och fullt ut bidra till ett bättre samhälle. Invandringen har gjort Sverige rikare, men samtidigt kan vi inte blunda för att integrationspolitiken är ett av de senaste decenniernas stora politiska misslyckanden i Sverige. Med en politik som allmänt sett förbättrar klimatet för arbete och företagande, kommer människor med ursprung i andra länder och kulturer att få det mycket enklare att komma i arbete och egen försörjning. Därigenom ökar de naturliga kontaktytorna mellan "nya" och "gamla" svenskar, samtidigt som de ekonomiska och sociala skillnaderna minskar och därmed en viktig del av grogrunden för utanförskap, rasism och främlingsfientlighet. Centerpartiets integrationspolitik inriktas på arbete och företagande där varje individ ses som en resurs och där samarbete i vardagen ses som integrationens drivkraft.

2 Innehållsförteckning

1Sammanfattning1

2Innehållsförteckning2

3Förslag till riksdagsbeslut2

4Inledning5

5En misslyckad integrationspolitik6

6Arbete är nyckeln till integration6

7Se invandrarna som en resurs7

7.1Passivisering7

7.2Dåligt företagsklimat8

7.3Diskriminering9

8Arbetsmarknadsorganisationerna och invandringen10

9Öppna arbetsmarknaden - för alla10

10Arbetskraftsinvandring11

10.1Anhöriginvandring12

11Utbildning för alla13

11.1Validering13

11.2Sfi-undervisningen13

12Bostadssegregationen14

13Främlingsfientlighet och rasism15

3Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att integrationspolitiken skall inriktas på arbete och företagande där varje individ ses som en resurs och där samarbete i vardagen ses som integrationens drivkraft.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att invandrares företagande bör prioriteras och beaktas vid näringspolitikens utformning i högre utsträckning än vad som görs i dag.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kartlägga och synliggöra diskriminering av människor med invandrarbakgrund.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett förpliktigande partnerskap mellan de offentliga aktörerna och arbetsmarknadsorganisationerna.2

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige bör öka möjligheterna till arbetskraftsinvandring.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att man skall kunna ansöka om arbetstillstånd på plats i Sverige.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att människor som har ett arbetserbjudande i Sverige skall få arbetstillstånd omgående.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ansökan för anhöriginvandring bör kunna ske i Sverige.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att underlätta för anhöriga utanför kärnfamiljen att få uppehållstillstånd i Sverige förutsatt att anknytningspersonen har försörjningsansvar för den anhörige.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att modersmålsundervisning bör inledas i förskolan. 3

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att valideringssystemen bör få ett större kunskapsfokus. 3

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbättra och individualisera sfi-undervisningen.3

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att asylsökande som skall avvisas skall ha rätt att arbeta och studera svenska fram till avvisningsdatum.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att asylsökande skall få ID-handlingar som gör att de själva kan ta ut sin lön.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilda insatser för att underlätta en positiv utveckling av "segregerade" bostadsområden. 4

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kampen mot rasism och främlingsfientlighet.

1 Yrkande 2 hänvisat till NU.

2 Yrkande 4 hänvisat till AU.

3 Yrkandena 10-12 hänvisade till UbU.

4 Yrkande 15 hänvisat till BoU.

4 Inledning

Invandringen är bra för Sverige. Att människor från olika delar av världen har kommit till vårt land har lämnat ovärderliga bidrag till vårt samhälles sociala, ekonomiska och kulturella dynamik. Med en ny politik för öppenhet och integration kan allvarliga problem minskas, samtidigt som alla de människor som har flyttat eller kommer att flytta till vårt land får komma till sin rätt och fullt ut bidra till ett bättre samhälle.

Trots att en femtedel av den svenska befolkningen består av människor med utländsk bakgrund och trots att miljarder kronor har satsats på integrationsåtgärder, har Sverige sämst integration av OECD-länderna. Visst har invandringen gjort Sverige rikare, men samtidigt kan vi inte blunda för att integrationspolitiken är ett av de senaste decenniernas stora politiska misslyckanden i Sverige.

Centerpartiets utgångspunkt är att hindren för en bra integration i stor utsträckning är skapade på politisk eller facklig väg. En odynamisk arbetsmarknad som genererar otillräckligt med nya jobb och reser höga trösklar till de befintliga, slår hårdast mot personer med svag förankring på arbetsmarknaden och ger ett större spelrum för fördomar att påverka vid nyanställningar. Genom en politik som allmänt sett förbättrar klimatet för arbete och företagande kommer människor med ursprung i andra länder och kulturer att få det mycket enklare att komma i arbete och egen försörjning. Därigenom ökar de naturliga kontaktytorna mellan "nya" och "gamla" svenskar, samtidigt som de ekonomiska och sociala skillnaderna minskar och därmed en viktig del av grogrunden för utanförskap, rasism och främlingsfientlighet. Integration skapas bäst underifrån, av människors eget samarbete i vardagen, inte genom specialinsatser av bekymrat väl­villiga politiker och byråkrater.

Centerpartiets politik syftar till att ta bort hindren för invandrare att arbeta och starta företag i vårt gemensamma land. Det handlar om:

  • Integrationspolitiken ska inriktas på arbete och företagande där varje individ ses som en resurs.

  • Särskilda insatser för invandrares företagande.

  • Förstärkt kamp mot diskriminering.

  • Enklare regelverk för arbetskraftsinvandring.

  • Ett partnerskap mellan arbetsgivare, fack och de offentliga politiska nivåerna.

  • Förbättrad sfi och förbättrade insatser för validering av invandrares kunskaper och examina.

Med en sådan politik blir en omfattande invandring till nytta för alla och regelverket för invandring kan ändras, så att det blir lättare för människor att flytta hit och skapa sin framtid i Sverige.

Vad som ovan anförts om att integrationspolitiken ska inriktas på arbete och företagande där varje individ ses som en resurs och där samarbete i vardagen ses som integrationens drivkraft bör ges regeringen till känna.

5 En misslyckad integrationspolitik

I mitten på 60-talet vidtogs de första åtgärderna för att underlätta invandrares anpassning till livet i Sverige. Integrationspolitikens målsättning var då att assimilera invandrarna där riktade säråtgärder var en central del av politiken. Under 90-talet kom integrationspolitiken att bli mer mångfaldsinriktad där invandrarna skulle behandlas utifrån individuella behov och inte som en homogen grupp. Den förändrade inriktningen av politiken medförde bland annat att Integrationsverket inrättades 1998. Trots att inriktningen av integrationspolitiken förändrades kan vi konstatera att integrationen misslyckats. Sverige är i dag ett delat land. Stora grupper av invandrare befinner sig i ett utanförskap. Vi ser det på arbetsmarknaden, i socialförsäkringssystemen, inom utbildningen och i bostadsområdena.

Politiska insatser i form av integrationsverk, integrationsminister, integrationskanslier, integrationsprojekt, storstadssatsningar, särskilda invandrarprogram på arbetsförmedlingarna - listan kan göras lång - har inte bidragit till att vi har fått en fungerande integration i Sverige. EU-kommissionen är kritisk till Sveriges bristande integration av invandrare och manar till åtgärder så att det ska löna sig bättre att arbeta i Sverige. Integrationsverkets rapporter pekar inte på det svenska skattesystemet som orsak till den bristande integrationen, utan inriktar sig på den svenska arbetsmarknadens diskriminering av invandrare. Andelen sysselsatta infödda svenskar ligger på en nivå på 75,5 procent jämfört med 60 procent av utrikesfödda personer.

Infödda svenskar och invandrare lever i två olika världar. En betydande del av invandrarna lever i betongförorternas Sverige. Många av de etniska svenskarna lever i trygga bostadsområden närmre städernas centrum eller i småorternas idyller.

6 Arbete är nyckeln till integration

För Centerpartiet går vägen till en lyckad integration genom arbete. Vi vill se ett Sverige där människor, oavsett vilken hudfärg man har eller var man är född, kan komma in på arbetsmarknaden på lika villkor. Bättre förutsättningar att kunna välja var man vill bo måste skapas. De resurser och den potential som finns hos de människor som valt att lämna sina hemländer för att komma till Sverige får inte gå förlorade. Det är dags att agera. Nu. Det är hög tid att se alla människor som resurser och bryta det omhändertagandeperspektiv som länge präglat integrations- och migrationspolitiken. Fokus för integrationspolitiken ska inriktas på arbete och företagande och en tilltro till människan. Låt oss se invandrare som de resurser de är och öka deras möjlighet till självbestämmande. Som vi ovan har beskrivit så handlar integrationspolitiken mer om att riva hinder än om att utforma riktade åtgärder. Centerpartiet tror inte att integration är en process som kan styras av staten eller genom byråkratiska beslut. Precis som med jämställdhetspolitiken måste integrationspolitiken genomsyra alla politiska nivåer. Varje region, kommun och ytterst varje individ måste ta sitt ansvar för att vi ska få en lyckad integration i Sverige.

7 Se invandrarna som en resurs

Vi behöver inte bara fler människor som kommer till Sverige och arbetar, vi behöver även öppna upp den inhemska arbetsmarknaden för de människor som av olika skäl inte släpps in på arbetsmarknaden idag. Det finns en stor outnyttjad potential hos den grupp arbetslösa invandrare som finns i vårt land. Invandrare har en genomsnittligt svagare arbetsmarknadsanknytning än infödda svenskar, vilket är en trend som går tillbaka till 1970-talet. Den höga sysselsättningsgrad bland invandrade män under 50- och 60-talen sjönk under tidigt 70-tal. Andelen förvärvsarbetande invandrare av båda könen sjönk kraftigt när massinvandringen av krigsflyktingar sammanföll med ekonomiska krisen i Sverige i början av 1990-talet. I nuläget råder stora svårigheter för invandrare att komma in på arbetsmarknaden. Det är särskilt svårt för invandrare att få ett arbete som man är kvalificerad för. Totalt finns det 30 000 icke sysselsatta eller "felsysselsatta" invandrade akademiker i landet. Att inte tillvarata dessa resurser innebär en stor kompetensförlust för Sverige.  Anledningen till varför situationen ser så dyster ut som den gör beror på många olika faktorer.

Centerpartiet anser att förklaringarna till invandrares svårighet att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden bland annat står att finna i tre huvudfaktorer: passivisering och brist på motivation till följd av ett negativt bidragsberoende, dåligt företagsklimat och diskriminering.

7.1 Passivisering

Fyra av tio utrikes födda män är fortfarande efter fem till nio år i Sverige utan arbete. Av de flyktingar som mottogs 1997 stod två tredjedelar utan egen försörjning efter tre års introduktion. Vanmakt, klyftor och social problematik ersätter de möjligheter som borde följa utbildning och kompetens. Snarare än att nyanlända etablerar sig i svenskt arbetsliv, integreras och bidrar till samhällets ekonomi, så skapar dagens system ett bidragsberoende och ett utanförskap som förstärker segregationen. Under 80-talet blev socialtjänsten ansvarig för flyktingmottagandet och i samma veva etablerades social­bidraget som försörjningskälla för nyanlända invandrare. Detta är en av orsakerna till varför en stor del av invandrarna är dåligt etablerade på arbetsmarknaden. Istället för att slussa in asylsökande och flyktingar i en negativ spiral av bidrags­beroende, bör de uppmuntras till sysselsättning. Det är dags att se alla människor som resurser och komma bort från den omhändertagandepolitik som länge präglat integrations- och migrationspolitiken. Det är dags att byta fokus till en integrationspolitik som inriktas på integration genom arbete eller företagande. Satsningar för att få in fler invandrare på arbetsmarknaden måste till. Ökad sysselsättning bland invandrare genererar flera nyttigheter. Invandrar­na ges förhoppningsvis ökade möjligheter till kontakter med svenskar på arbetet. Det genererar ett utökat socialt kontaktnät, band kan knytas mellan svenskar och invandrare vilket bidrar till en lyckosam integration och förståelse för varandras särart. Framför allt bidrar ett eget arbete till ett ökat självförtroende och en möjlighet att själva påverka sitt liv. Arbete bidrar till att få makt över sin vardag. Att ha ett arbete att gå till är ett led i detta. Låt oss se invandrarna som de resurser de är och öka deras möjlighet till själv­bestäm­mande.

7.2 Dåligt företagsklimat

Företag som drivs av personer med invandrarbakgrund är och har alltid varit en viktig del av den svenska ekonomin. Dessa företagare skapar nya marknader, introducerar nya produkter och bidrar till en hög servicenivå i samhället. Vart femte företag som startas i landet drivs av en person med invandrarbakgrund. Det innebär att företagsamheten bland nya svenskar är något högre än för dem som är födda och uppvuxna här. Företagande kan också vara en nyckel till integration och ett sätt att bli en del i det svenska samhället. Men det finns en annan sida av myntet. Sociala och strukturella mekanismer, som till exempel låg status i samhället och diskriminering på arbets­marknaden, gör att många invandrare startar egna företag.

Det krävs nya verktyg inom ramen för arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken för att ta bort strukturella barriärer och ogynnsamma villkor för företagen.

Invandrares företag är ett viktigt och välkommet tillskott till den svenska ekonomin. Flera utredningar visar att företagare med invandrarbakgrund har särskilda svårigheter att erhålla finansiering till start och utveckling av företagets verksamhet.

De allmänna bristerna i det svenska företagarklimatet - höga skatter och en omfattande regelbörda - kan förväntas ge invandrarföretagare särskilda svårigheter. Regelverk, som är svåra att förstå för personer med svenska som modersmål, kan vara nog så besvärliga för personer med bristfälliga språkkunskaper och vana vid andra rättskulturer. En annan konsekvens av detta kan tänkas vara en sämre rättssäkerhet. Regelförenklingar och en ökad servicemedvetenhet från myndigheternas sida torde således vara av särskilt stor vikt för invandrares företagande. Det är dags att uppmärksamma och uppmuntra invandrarnas potential och företagar­anda.

Vi måste se dem som de resurser de är, människor med idéer och möjligheter. Men de måste också ges möjlighet och resurser att starta och driva företag i större utsträckning än vad som görs idag. Center­­partiet avsätter 50 miljoner till invandrares företagande under utgiftsområdet Regional utveckling. Vi anser att invandrares företagande måste prioriteras i högre utsträckning och beaktas vid näringspolitikens utformning.

Detta bör ges regeringen till känna.

7.3 Diskriminering

Flera faktorer till varför invandrare är dåligt etablerade på arbetsmarknaden brukar anges, exempelvis att invandrare ofta saknar utbildning eller har brister i svenskkunskaper. Detta stämmer inte. Det finns få empiriska studier som belyser svenskkunskaperna i relation till arbete. Av de undersökningar som finns (Vilhelmsson 2002, Arai m.fl. 2000b, Rooths 2001b) kan man utläsa att kunskaper i svenska språket visserligen är viktigt på den svenska arbetsmarknaden men också att mycket goda kunskaper i svenska inte är tillräckligt för att personer med utländsk bakgrund ska ha samma chanser som etniska svenskar. Studier där man undersökt utbildningsgrad i förhållande till arbete visar att låg utbildning inte kan vara en förklaring till den låga sysselsättningen bland personer som inte är födda i Sverige. Att invandrare skulle söka arbete i mindre omfattning än personer som är födda i Sverige finns det inte heller något empiriskt stöd för.

Många faktorer talar för att diskrimineringen är boven i dramat till varför många invandrare är dåligt etablerade på den svenska arbetsmarknaden. Flera undersökningar ger belägg för att diskriminering förekommer i svenskt arbetsliv. Hjerm (2002) hävdar att diskrimineringen av invandrare på arbetsmarknaden är mer utbredd än vad vi hittills velat tro (Bilaga 4 till LU 2003/04, SOU 2004:73). Integrationsverkets årsrapport och andra studier visar den krassa verkligheten - sorteringen på arbetsmarknaden sker efter hudfärg. Utrikes födda, adopterade barn med "icke-svenskt utseende", andra- och tredjegenerationens nya svenskar har svårare att få ett arbete än etniska svenskar, detta trots att många personer med utländsk bakgrund har kompetens eller utbildning som är efterfrågad på den svenska arbetsmarknaden. Resultaten av de många undersökningar som gjorts talar sitt tydliga språk: diskriminering på grund av hudfärg förekommer i Sverige idag. Det finns flera exempel på vetenskapligt belagda fall av diskriminering. Exempelvis finns ett uppenbart samband mellan arbetsförmedlingarnas tjänstemäns bemötande av invandrare och möjligheterna att få ett arbete (bl.a. Carlsson, A 2000, Broomé, Carlsson & Kiwi 2001). Destruktiva mönster i bemötande från tjänstemän vid arbetsförmedlingar och socialtjänst är vanligt. Arbetsförmedlare upplevs av många invandrare som inkompetenta och ovilliga att bistå den sökande till arbete. Egna initiativ och förslag från den arbetssökande bemöttes med kritik, ovilja eller rent av ilska över agerande utanför rutinerna. Listan på exempel på diskriminering på arbetsmarknaden kan göras lång. Anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen när det gäller etnisk diskriminering ökar lavinartat, vilket är ytterligare ett tecken på hur utbredd diskrimineringen är.

Troligtvis beror en del av det dåliga bemötandet av invandrare på okunskap. Vad som behövs är ökad kunskap om hur diskriminering kan förebyggas och motverkas. Individuella egenskaper måste lyftas fram och värderas i varje enskilt fall där fokus ligger på människan och inte på personens utseende eller härkomst. I dagsläget finns det inte någon utarbetad strategi för hur vi ska få bukt med diskrimineringen av invandrare. Behovet av en omfattande kartläggning och ett synliggörande av diskrimineringen på den svenska arbetsmarknaden är stort. Om vi får en ökad kunskap om diskriminering, kan olika åtgärder som förhindrar och förebygger diskriminering åstadkommas.

Vad som ovan anförts om att kartlägga och synliggöra diskriminering av människor med invandrarbakgrund bör ges regeringen till känna. Fler förslag som berör diskriminering på arbetsmarknaden finns i Centerpartiets arbetsmarknadsmotion.

8 Arbetsmarknadsorganisationerna och invandringen

Fackliga intressen bidrar ofta till att försvåra invandrares inträde på arbetsmarknaden. Det kan gälla vilka krav som ska ställas på akademiker med utländsk examen för att få jobb inom t.ex. den svenska hälso- och sjukvården. Förslag om att låta nyanlända asylsökande eller invandrare som inte kommit in på arbetsmarknaden göra enklare arbetsuppgifter inom den offentliga sektorn som motprestation för socialbidrag, har också motarbetats av fackliga företrädare. I den stora debatten om arbetskraftsinvandring blev denna motsättning ovanligt tydlig när de fackliga organisationerna till och med drev annonskampanjer som utmålade östeuropéer som hot mot arbetsvillkoren. För att åstadkomma en bättre integrationspolitik och uppnå en större öppenhet är det viktigt att de fackliga organisationerna antar en mer konstruktiv attityd än detta, oftast reflexmässiga, motstånd.

Det finns också starka motiv för att i högre grad involvera arbetsgivarna i integrationsarbetet. Arbetsgivarnas organisationer har varit pådrivande för en mer öppen migrationspolitik. Tyvärr har detta engagemang inte åtföljts av liknande insatser för en bättre integration och minskad diskriminering.Det behövs ett partnerskap mellan de offentliga aktörerna och arbetsmarknadens organisationer för att sänka trösklarna till den svenska arbetsmarknaden. Ett sådant partnerskap måste bygga på konstruktiv samverkan och en självkritik från alla inblandade, inte på samstämmighet utifrån förskansade intressen och minsta gemensamma nämnare. Innehållet i ett sådant partnerskap kan omfatta en lång rad åtgärder för att sänka trösklarna, t.ex. vad avser arbetsinsatser som motprestation för bidrag, insatser för arbetspraktik och validering, kraftsamling mot diskriminering m.m. Vad som ovan anförts om ett förpliktigande partnerskap mellan de offentliga aktörerna och arbetsmarknadsorganisationerna bör ges regeringen till känna.

9 Öppna arbetsmarknaden - för alla

Efter krigsslutet och fram till 1960-talet rådde stor arbetskraftsbrist och invandringspolitiken liberaliserades allt mer. En gemensam nordisk arbetsmarknad som präglades av öppenhet inrättades. Nordiska arbetare kunde bosätta sig och söka arbete i vilket nordiskt land som helst. Även för andra länder i Europa slopades restriktioner för migration, och många människor fick möjligheten att resa till Sverige och söka arbete. Efter 1967 avskaffades systemet med fri arbetskraftsinvandring och icke-nordiska medborgare var tvungna att genomgå särskild arbetsmarknadsprövning för att få arbetstillstånd (Välfärdspolitiska rådets rapport 2002 ). Från mitten av 1970-talet sjönk andelen arbetskraftsinvandrare avsevärt och sedan dess har flyktinginvandringen dominerat.

Människor som vill komma till Sverige för att arbeta och som inte är medborgare i något EU- eller EES-land hindras i dag av restriktiva regler. Med glädje kan vi konstatera att Socialdemokraternas förslag att införa särskilda övergångsregler för de nya EU-ländernas medborgare avslogs av riksdagen tidigare i år. För Centerpartiet är inte människor som vill komma till Sverige och arbeta ett hot, utan en möjlighet. Vi vill se ett öppet Europa där alla medborgare behandlas likvärdigt. Öppenheten bör vidgas så att även människor utanför Europa får möjlighet att arbeta och skapa sig en framtid i Sverige.

10 Arbetskraftsinvandring

Centerpartiet var det parti som först tog principiell ställning för ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring. Vi fullföljer denna linje och föreslår att ett regelverk ska utarbetas, som gör det möjligt att söka arbetstillstånd på plats i Sverige och att arbetserbjudande automatiskt ska medföra arbetstillstånd. Centerpartiet verkar för att Sverige snarast bör undersöka hur vi öppnar för vidgad arbetskraftsinvandring, både för att bedriva verksamhet som anställd och som egenföretagare. Sverige är i stort behov av ett tillskott av nya människor, inte bara för att berika vårt land socialt och kulturellt utan också av samhällsekonomiska skäl. Vi står inför en demografisk situation som manar till åtgärder. Många personer kommer att lämna arbetslivet och gå i pension inom några år. Om dagens mönster vad gäller ålders- och förtidspension består så kommer 40 procent att lämna arbetslivet fram till 2015. Arbetskraftsinvandring är inte bara positivt ur ett arbetsbehovsperspektiv, utan kan också bidra till tillväxt och nya arbetstillfällen.

Vad som ovan anförts om att Sverige bör öka möjligheterna till arbetskraftsinvandring bör ges regeringen till känna.

Vi anser att människor som har ett arbetserbjudande i Sverige ska kunna erhålla ett arbetstillstånd omgående efter ansökningsförfarandet. Människor som inte har något arbetserbjudande ska också få komma hit och söka arbete. Liksom de personer som kommer från EU/EES-länder ska människor från andra länder också tillåtas resa in ( med eller utan visum enligt gällande bestämmelser för respektive hemland) och vistas i Sverige under en period om tre månader för att söka arbete. Likaså måste det bli enklare för asylsökande att få arbeta under väntetiden på besked om uppehållstillstånd.

Idag måste en person åka hem till sitt hemland och söka svenskt arbetstillstånd om personen fått ett arbete här under en Sverigevistelse. Vi vill underlätta arbetsmöjligheterna i Sverige för människor från andra länder. Arbetstillstånd skall ges snabbare och enklare än idag. Man bör kunna ansöka om arbetstillstånd direkt i Sverige.

Detta bör ges regeringen till känna.

För att underlätta människors möjlighet att flytta från sitt hemland och arbeta i Sverige, anser vi också att en person som har ett arbetserbjudande från en arbetsgivare i Sverige bör kunna få ett arbetstillstånd omgående. Tillståndet bör vara kopplat till individen och inte vara beroende av en specifik arbetsgivare, region, bransch eller dylikt. En person som har ett bindande arbetserbjudande/anställningskontrakt med en arbetsgivare i Sverige ska omgående efter ansökningsförfarande - oberoende av vilket land som personen i fråga är medborgare i - kunna erhålla ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd i en administrativ handling. Tillståndet bör ges på fem år om anställningen är fast eller har en varaktighet om minst ett år. Om anställningen är längre än tre månader men inte ett år skall arbets- och uppehållstillstånd ges för anställningstiden. Möjlighet till förlängning skall finnas i dessa fall. Detta bör ges regeringen till känna.

Arbetstillståndet bör självklart gälla så länge som personen i fråga har en anställning. När anställningen går ut skall personen ha minst tre månader på sig att få en ny anställning; det är lika lång tid som en EU/EES-medborgare har för att söka arbete i Sverige. När en person arbetat i Sverige i tre år bör denne kunna prövas för ett permanent uppehållstillstånd. Vi anser att en person som arbetat i Sverige så länge bör ses som en tillgång och inte som någon som bör förpassas ur landet.När det gäller medföljande (make/maka/sambo) till någon som fått arbetstillstånd i Sverige bör denne automatiskt få rätt till arbetstillstånd.

10.1 Anhöriginvandring

Människor från andra länder som skapat sig ett liv i Sverige med bostad och arbete, bör ges ökade möjligheter att låta anhöriga komma till Sverige. Centerpartiet anser att man bör kunna ansöka om tillstånd för anhöriginvandring i Sverige, och inte som idag på en svensk ambassad i hemlandet eller i det land där den anhöriga bor permanent. Detta bör ges regeringen till känna. Likaså bör möjligheterna vidgas så att även anhöriga utanför kärnfamiljen kan flytta till Sverige. För att uppehållstillstånd ska beviljas för nära anhöriga utanför kärnfamiljen ska anknytningspersonen svara för utlänningens försörjning. De flesta övriga europeiska länder ställer krav på att försörjningen för efterföljande familjemedlemmar ska vara tryggad. Försörjningskravet ska som huvudregel gälla under högst tvåår. Ökningen av antalet beviljade tillstånd kommer framför allt avse äldre och ensamstående föräldrar vilka är beroende av anknytningspersonen i Sverige. Det kommer i många fall att röra sig om personer som med anknytning till sin ålder aldrig genom eget arbete kan bidra till sin försörjning (SOU 2002:13). Regeringen bör komma med förslag som underlättar för anhöriga utanför kärnfamiljen att få uppehållstillstånd förutsatt att anknytningspersonen har försörjningsansvar för den anhörige. Detta bör ges regeringen till känna.

11 Utbildning för alla

Barn och ungdomar med invandrarbakgrund behöver också en bra skola. Det är viktigt att undervisningen präglas av förståelse för den livssituation som eleven befinner sig i. Lärare på invandrartäta skolor behöver särskilda kunskaper om språkutvecklande arbetssätt. Om eleven vistats kort tid i Sverige kan det underlätta om undervisning i ämnen som till exempel historia och matematik i ett övergångsskede sker på elevens hemspråk. Härigenom kan eleven ta till sig kunskapen i olika ämnen, även om man ännu inte hunnit lära sig svenska. Modersmålsundervisningen är oerhört viktig för elever med invandrarbakgrund och bidrar bland annat till att eleven kan behålla kontakten med sina föräldrars kultur. I dagens internationaliserade värld är flerspråkigheten också en ovärderlig resurs. Modersmålsundervisning bör vara tillgänglig redan från förskolan. Detta bör ges regeringen till känna.

Skolan måste vara medveten om att skolsystemets sociala uppdrag ofta skiljer sig mellan länderna. Ibland kan det vara svårt att engagera föräldrar med invandrarbakgrund på föräldramöten och liknande. Det behöver inte bero på ett ointresse för barnens skolgång, utan på att formerna för skolverksamheten kan kännas främmande. Därför är det positivt om skolan söker nya former i sin kontakt med föräldrarna, så att informationen kommer alla till del.

11.1 Validering

Att social snedrekrytering inom den högre utbildningen måste brytas är en självklarhet. Samtidigt måste vi ställa kravet att de metoder som används är förenliga med en människosyn som fastslår att kunskap och duglighet inte är automatiskt kopplade till folks kön, ekonomiska förutsättningar eller härkomst. Många av de nya svenskarna har utbildning eller annan kompetens som inte bekräftas av den svenska arbetsmarknaden. Åtskilliga studier åskådliggör hur nya svenskars erfarenhet och kompetens inte tas till vara. En viktig åtgärd i detta sammanhang är att utveckla system som säkrar tydliga kriterier och standardiserade metoder för validering, så att kompetens och betyg tidigt valideras på ett korrekt sätt. På detta sätt kan välutbildade människor undvika att drabbas av arbetslöshet eller fastna i arbeten som inte motsvarar deras kompetensnivå.

En metod för att på ett enkelt sätt validera människors kunskaper är genom att införa ett allmänt test inom aktuellt kompetensområde. Då kan man på ett enkelt sätt se vad personen kan och inte kan. Det är de faktiska kunskaperna som är de viktiga. Detta bör ges regeringen till känna.

11.2 Sfi-undervisningen

Sfi-undervisningen har ett flertal brister och måste bli av högre kvalitet och mer individanpassad. Centerpartiet välkomnar några av de åtgärder som presenteras i sfi-utredningen (SOU 2003:77) men anser också att språkundervisningen ska integreras med praktik. Det är nödvändigt att man lokalt finner former för praktik i offentlig sektor och i näringslivet. En möjlighet är att erbjuda plats i kommunala jobbpooler. Vad som ovan anförts om att förbättra och individualisera sfi-undervisningen bör ges regeringen till känna.

De asylsökande som deltar i sfi-undervisning eller arbetar, får i normala fall göra detta tills de får besked om de får stanna i Sverige eller inte. Centerpartiet anser att språkkunskaper är ovärderliga i dagens internationaliserade värld och bör därför uppmuntras. Likasåär det oerhört viktigt för människors självförtroende att ha ett arbete framför allt i, den ofta uppgivna, situation som avvisade personer befinner sig i. Centerpartiet anser inte att svenskstudier eller arbete ska avbrytas förrän den dag då avvisningen verkställs. Dessförinnan ska den asylsökande ha en fortsatt meningsfull tillvaro med arbete och studier. Vad som ovan anförts om att asylsökande som ska avvisas ska ha rätt att arbeta och studera svenska fram till avvisningsdatum bör ges regeringen till känna.

Människor som kommer från andra länder och befinner sig i Sverige på grund av arbete, studier, forskning osv. får ID-kort när de befinner sig här. Detta gäller emellertid inte för asylsökande. När en asylsökande arbetar i Sverige kan denne inte själv ta ut sin egen lön från banken. Det är naturligtvis oerhört kränkande att inte själv kunna hämta ut de pengar man tjänat. Därför är det nödvändigt att asylsökande ges ökade möjligheter att få ID-kort. Vad som ovan anförts om att asylsökande ska få ID-handlingar som gör att de själva kan hämta ut sin lön bör ges regeringen till känna.

12 Bostadssegregationen

Som nämnts tidigare i denna motion har vi idag ett uppdelat Sverige. Invandrare bor för sig och svenskar för sig. Det är inte något problem i sig att människor med utländsk bakgrund bosätter sig i samma område. Ändå kan det inte förnekas att vissa områden med en hög andel nya svenskar har betydande sociala problem. Det är bristen på jobb och egen försörjning som skapar en kompakt känsla av utanförskap och som berövar det uppväxande släktet hoppet om att kunna förbättra sina villkor genom förvärvsarbete eller företagande. Summan av det sociala och ekonomiska utanförskapet kan leda till ett socialt klimat av hopplöshet och bitterhet, som i sin tur är en grogrund för våld och brottslighet.

För att bryta denna onda cirkel måste möjligheterna att försörja sig på eget arbete eller företagande förbättras samtidigt som bidragsberoende och passivitet motarbetas. I takt med att fler personer får egna inkomster, och fler framgångsrika företag uppkommer kan det sociala klimatet förändras. Gradvis kommer områdenas status att förbättras samtidigt som fler invandrare får de inkomster som krävs för att skaffa sig villa eller bostadsrätt.

För att underlätta en positiv utveckling behövs dock vissa insatser. Det handlar om en mer rättvis tillgång på poliser och brottsbekämpning. Det finns gott om vittnesbörd om att invandrares företagande hämmas av senfärdiga eller otillräckliga polisinsatser. Arenor för kollektivt beslutsfattande, organisering och egenmakt måste öppnas, t.ex. i form av ökad egenförvaltning av bostadsområdena samt inom skola, barnomsorg, äldreomsorg m.m. Planeringen av bostadsområden måste också förändras. Nybyggnation inom miljonprogrammets geografiska ramar bör inriktas på en trivsammare och mer mänsklig boendemiljö med större mångfald. Olika hustyper och upplåtelseformer bör blandas. Även nya bostadsområden bör präglas av en sådan inriktning. Vad som ovan anförts om särskilda insatser för att underlätta en positiv utveckling av "segregerade" bostadsområden bör ges regeringen till känna.

Den svenska bostadsmarknaden fungerar dåligt, bl.a. på grund av alltför höga kostnader för nybyggnation och ett stelt regelverk för hyressättning. Ett resultat har blivit att hyresrätter i attraktiva områden är mycket svåra att få utan goda kontakter, kontakter som många nya svenskar saknar. Med insatser som generellt förbättrar bostadsmarknaden och nybyggnation kommer människors val av bostad i högre grad att kunna präglas av var de faktiskt vill bo.

13 Främlingsfientlighet och rasism

Som ett resultat av det uppdelade Sverige, där infödda svenskar bor och arbetar för sig och där invandrare bor och arbetar för sig, gror fördomarna mot invandrare och främlingsfientligheten riskerar att få fotfäste. Okunskap och rädsla för det okända bidrar ofta till en fientlig inställning. Om vi tillsammans lyckas åstadkomma en god integration där människor träffas naturligt, på jobbet och i bostadsområdet, kan också rädslan för det okända avta. Centerpartiet vill ha ett öppet Sverige med respekt och förståelse för människors olikheter. Genom att aktivt bekämpa alla tecken på främlingsfientlighet, är det möjligt att förhindra att partier och grupperingar med främlingsfientliga åsikter får ett ökat fotfäste. Särskilt angeläget är att vidta aktiva åtgärder mot främlingsfientlighet på skolor och arbetsplatser samt i bostadsområden. Kampen mot rasism och främlingsfientlighet är ett gemensamt uppdrag för de demokratiska partierna och folkrörelserna i vårt land. Genom ett brett samarbete mellan alla goda krafter kan alla former av rasism och intolerans motverkas och förändringar i positiv riktning åstadkommas. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 5 oktober 2004

Birgitta Carlsson (c)

Margareta Andersson (c)

Annika Qarlsson (c)

Jan Andersson (c)

Kenneth Johansson (c)

Sofia Larsen (c)

Birgitta Sellén (c)

Yrkanden (16)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att integrationspolitiken skall inriktas på arbete och företagande där varje individ ses som en resurs och där samarbete i vardagen ses som integrationens drivkraft.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att invandrares företagande bör prioriteras och beaktas vid näringspolitikens utformning i högre utsträckning än vad som görs i dag.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kartlägga och synliggöra diskriminering av människor med invandrarbakgrund.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 4
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett förpliktigande partnerskap mellan de offentliga aktörerna och arbetsmarknadsorganisationerna.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 5
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige bör öka möjligheterna till arbetskraftsinvandring.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 6
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att man skall kunna ansöka om arbetstillstånd på plats i Sverige.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 7
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att människor som har ett arbetserbjudande i Sverige skall få arbetstillstånd omgående.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 8
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ansökan för anhöriginvandring bör kunna ske i Sverige.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 9
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att underlätta för anhöriga utanför kärnfamiljen att få uppehållstillstånd i Sverige förutsatt att anknytningspersonen har försörjningsansvar för den anhörige.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 10
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att modersmålsundervisning bör inledas i förskolan.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 11
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att valideringssystemen bör få ett större kunskapsfokus.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 12
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbättra och individualisera sfi-undervisningen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 13
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att asylsökande som skall avvisas skall ha rätt att arbeta och studera svenska fram till avvisningsdatum.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 14
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att asylsökande skall få ID-handlingar som gör att de själva kan ta ut sin lön.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 15
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om särskilda insatser för att underlätta en positiv utveckling av "segregerade" bostadsområden.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 16
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kampen mot rasism och främlingsfientlighet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.