Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2021/22:SfU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 december 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

100 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)

Riksdagen sa ja till socialförsäkringsutskottets förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn ska fördelas. Totalt går cirka 100 miljarder kronor ur statens budget för 2022 till området. Det är 3,2 miljarder mindre än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen. Ändringen gäller anslaget till föräldraförsäkringen.

Mest pengar, cirka 45 miljarder kronor, går till föräldraförsäkringen. Cirka 33,4 miljarder kronor går till barnbidrag och 8,5 miljarder till pensionsrätt för barnår.

Riksdagen sa vidare nej till regeringens förslag om att påbörja införandet av en familjevecka.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att höja underhållsstödet. Denna lagändring ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen utgiftsområde 12 punkt 5 och en motion, delvis bifall till propositionen utgiftsområde 12 punkt 6 och fem motioner, avslag på propositionen utgiftsområde 12 punkterna 1-4, avslag på 8 motioner, avslag på regeringens lagförslag
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-11-30
Justering: 2021-12-07
Trycklov: 2021-12-08
Betänkande 2021/22:SfU3

Alla beredningar i utskottet

2021-11-16, 2021-11-18, 2021-11-25, 2021-11-30

100 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till utskottets förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn ska fördelas. Totalt går cirka 100 miljarder kronor ur statens budget för 2022 till området. Det är 3,2 miljarder mindre än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen. Ändringen gäller anslaget till föräldraförsäkringen.

Mest pengar, cirka 45 miljarder kronor, går till föräldraförsäkringen. Cirka 33,4 miljarder kronor går till barnbidrag och 8,5 miljarder till pensionsrätt för barnår.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att påbörja införandet av en familjevecka.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att höja underhållsstödet. Denna lagändring ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-12-10
Debatt i kammaren: 2021-12-13
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:SfU3, Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Debatt om förslag 2021/22:SfU3

Webb-tv: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 79 Emilia Töyrä (S)

Fru talman! Socialdemokraterna deltar inte i riksdagens beslut om SfU3 med tanke på att vårt förslag föll i finansutskottets behandling. Därför hänvisar jag till vårt yttrande, så att jag inte glömmer bort det.

Sedan 2014 - det är nu ganska många år - är jag tjänstledig från mitt jobb som terminalarbetare i Kiruna. Jag tillhör skiftlag två, som i går kväll slutade jobba sin eftermiddagsvecka. De har nu gått in på inarbetad tid. Det är vad vi brukade kalla för ledigvecka. Det kan tänkas vara favoritveckan på jobbet.

På jobbet ankomstsynar vi tåg, vi lastar tåg, vi lossar tåg, vi växlar tåg, vi klargör lok och vi avgångssynar tåg. Vagnarna väger 20 ton styck och fylls med 100 ton malm. Ett tåg väger alltså över 8 000 ton för dessa 68 vagnar - som sedan dras av världens starkaste ellok, Iore. Det är rätt viktigt att tågen är i bra skick när de ska fraktas från gruvan i Kiruna till hamnen i Narvik. Vi jobbar förmiddagar, eftermiddagar, nätter, helger och till och med - hemska tanke - julaftnar. Vårt skiftschema tar inte hänsyn till annat än veckonummer och rullar på med femveckorsintervall.

Innan jag blev tjänstledig från mitt jobb som bangårdstroll bestod min familj av den jag föddes in i och min fina hund Hemi. Jag hade däremot många arbetskamrater som hade sambor, äkta män, hustrur och barn - kanske inte alltihop samtidigt. Vår skiftform var rätt bra om ens partner jobbade dagtid eller hade samma skiftform men andra veckor. Det möjliggjorde mer tid med barnen och längre sammanhållen ledighet. Beroende på vilken chef vi hade för tillfället var det olika lätt att få ledigt för att ungarnas skola inte höll öppet.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fru talman! I mina tidigare arbeten var det inte lika enkelt att pussla med livets omständigheter.

Mina arbetskamrater på äldreboendet visste att de inte skulle bli ersatta om de inte kom till jobbet när barnen blivit sjuka eller förskolan höll stängt för studiedag. De visste att gamlingarna skulle få vänta ännu längre på frukosten och morgonmedicinen och att jobbarkompisarna skulle få ännu tröttare fötter om de inte dök upp.

På hotellet innebar frånvaro att arbetsuppgifter inte genomfördes och att gästerna skulle klaga på servicen för att servicepersonalen inte var tillräckligt stor.

Villkoren för en Töyrä som inte står i riksdagens kammare är andra än försenade flyg och mycket tid i en säng som barnen inte ligger i. De villkoren är stress, otillräcklighet och missade raster.

Den regering som lade fram budgetpropositionen för 2022 är inte ovetande om hur villkoren ser ut för arbetarna på LKAB, på Vilan eller på Icehotel. Därför presenterades också en ny reform som skulle möjliggöra för alla föräldrar att balansera kraven från arbetslivet med kraven från övriga livet - tre dagar om året per förälder som inte skulle ha gjort underverk men som åtminstone de tre dagarna hade gett en förälder möjlighet att vara tillsammans med sitt barn när man blir kallad till utvecklingssamtal eller när loven är många och långa.

Den möjligheten vill Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna fortfarande ge Sveriges föräldrar i sitt förslag till budget. Men de vill inte att föräldrarna ska få någon ersättning för det.

Fru talman! Det är anmärkningsvärt att de tre partier som oftast har den högsta svansföringen i fråga om att Socialdemokraterna lämnar dåliga förslag ändå inte förändrar särskilt mycket i det budgetförslag de fick igenom här i riksdagen.

Det som kanske inte är anmärkningsvärt är vilka förslag de raderar eller raserar. Det är ensidigt förslag som skulle göra det bättre för vanligt folk. En familjevecka utan pengar, slopande av billigare hyresrätter och att minska förutsättningarna för att få folk i arbete är de högerkonservativas recept inför 2022.

I övrigt tycker de att regeringen är rätt klok, och den insikten tackar jag för. Det bäddar för möjligheten att komma överens i viktiga frågor framöver.


Anf. 80 Martina Johansson (C)

Fru talman! I Sverige har vi en föräldraförsäkring som är bra och generös. Den ger barnen rätt till sina föräldrar och rätt till omsorg under början av livet.

Den föräldraförsäkring vi har behöver vi dock se över delvis. Den behöver anpassas till dagens samhälle för att främja ett mer jämställt uttag, främja integration, främja företagande och även tillåta olika familjekonstellationer.

För att nå dit behöver vi förändra synen på föräldraskapet. Det är en bild som kommer fram redan i början av livet, när barnet föds. I dag är det många barn som föds av föräldrar som inte är gifta, vilket i praktiken innebär att de inte har gemensam vårdnad. Då har inte båda föräldrarna tillgång till föräldrapenning.

Fru talman! Jag tror att om vi har konstruktiva diskussioner kan vi se och förändra den syn som finns i dag och de förväntningar som finns i föräldraskapet. Vi kan skapa kunskap om vad de olika livsvalen innebär för vår framtid. Det kan påverka hur vi väljer att finnas på arbetsmarknaden. Det i sin tur påverkar våra framtida pensioner, som vi nyss pratat om.

Det finns forskning som visar att många kvinnor väljer att byta arbete efter att de fått sitt första barn för att arbeta närmare bostaden och då i vissa fall också går ned i lön. Det här är viktigt att prata om - hur vi förväntar oss att vi gör med våra barn.

Det handlar om en samhällsdiskussion, men det handlar också om att vi behöver se över regelverket - hur dagar tas ut, hur dagar förväntas tas ut och vilka regler som hindrar ett mer jämställt uttag.

Centerpartiet vill återinföra den jämställdhetsbonus som fanns tidigare. Vi vill också införa en bonus när det gäller att ta ut vård av barn. Skälet till det är att det inte är den kortsiktiga ekonomin som ska styra hur vi väljer att ta ut vår föräldraledighet. Det påverkar så mycket för resten av livet.

Jag vill också nämna bostadsbidraget, som är en viktig del för många särlevande föräldrar för att de ska ha råd med sin bostad. Också här behöver vi se över regelverket, som i dag delvis är konfliktdrivande för föräldrar. Det ställer krav på hur många dagar barnet ska bo hos den ena föräldern för att den ska få bostadsbidrag. Det ställer också krav på hur stor bostaden ska vara. Det ställer till bekymmer för de här familjerna.

Sedan väntar jag på att man ska ta steget och faktiskt göra en månadsavstämning av bostadsbidraget. Jag förstår inte riktigt varför det ska ta så lång tid. Att det gör det innebär i praktiken att en familj som får bostadsbidrag under våren kan bli återbetalningsskyldig när året är slut. Man får ett arbete och börjar tjäna pengar, och helt plötsligt blir man återbetalningsskyldig på årsbasis. Vilken ensamstående förälder vågar ta ett arbete på hösten om man då riskerar att behöva betala tillbaka hela bostadsbidraget från våren? Jag förstår inte riktigt varför det tagit sådan tid för regeringen att komma fram med det här. Man bara skjuter den utredningen på framtiden. Jag hoppas innerligt att den snart kommer.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag sammanfatta med att vi har en bra föräldraförsäkring och familjeförsäkring i Sverige men att vi behöver samtal om hur vi kan förändra synen på och valen inom föräldraskapet och hur vi kan anpassa det till företagande, få ett jämställt uttag, främja integration och se till att det fungerar för flera olika familjekonstellationer.


Anf. 81 Bengt Eliasson (L)

Fru talman! Budget är egentligen bara ett annat ord för prioritering.

Liberalerna lägger fram en egen budgetmotion och en reformagenda som prioriterar en stark kunskapsskola, som prioriterar vardagslivet för dem som är beroende av LSS-insatser, som rivstartar arbetet med att betala av den integrationsskuld som alltför länge har tillåtits växa och som ger Sverige förutsättningar att bli världens första klimatneutrala välfärdsland. Därtill tillför vi en kraftig förstärkning till hela rättskedjan, stärker arbetslinjen i bidragssystemen, sänker skatten på arbete och sparande och stärker svenskt innovations- och företagsklimat.

Fru talman! Det är positivt att riksdagens beslut om ramarna för statens budget 2022 innebär en något mindre rödgrön politik för Sverige. På viktiga områden genomförs kursomläggningar i liberal och borgerlig riktning, vilket vi naturligtvis välkomnar.

Samtidigt finns det inslag i den nu beslutade budgetinriktningen som Liberalerna inte ställer sig bakom. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar stå för avstår vi liberaler från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 12. Vi hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande. Liberalernas budgetalternativ, fru talman, bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.

Fru talman! Sverige har världens mest utbyggda semestersystem och världens mest ambitiösa föräldraförsäkring. Föräldraförsäkringen är central för att alla ska kunna kombinera jobb och föräldraskap. I ett läge med drygt 200 000 långtidsarbetslösa, stora behov i skolan, omfattande problem med kriminalitet, alltför höga skatter på arbete och en hotande klimatkris kan det inte vara prioriterat att lägga strax över 3 miljarder kronor på ökad ledighet. Liberalerna avvisar därför den så kallade familjeveckan och använder resurserna till mer angelägna satsningar. Vi prioriterar helt enkelt annorlunda.

Fru talman! Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög och andelen som lever med försörjningsstöd mer än tre gånger så hög i landets utanförskapsområden som i övriga Sverige. Medianinkomsten bland dem i arbetsför ålder är bara runt 17 000 kronor, och skillnaden i inkomst mellan kvinnor och män i utanförskapsområden är mer än 50 procent större än i resten av Sverige. Utan förebilder i både kvinnor och män som arbetar går bidragsberoendet i arv. I utanförskapsområden är det dubbelt så hög andel elever som inte når gymnasiebehörighet än bland elever i resten av Sverige och dubbelt så hög andel av dem som ändå börjar gymnasiet som inte tar examen. Staten kan inte abdikera i frågan om en grundläggande utbildning som ska gälla för alla, oavsett var i landet man bor.

Fru talman! Liberalerna vill fortsätta prioritera satsningarna på en reformagenda för att stärka förutsättningarna för Sveriges familjer och barn. Den resan, fru talman, börjar i klassrummet.

Liberalerna vill utöka undervisningstiden i den svenska grundskolan i syfte att motverka skolmisslyckanden, ge alla barn - högpresterande barn likaväl som barn som har det jobbigt och kommer efter - förstärkta möjligheter att nå längre samt motverka tendensen att lärare tvingas prioritera bort moment i läroplanen därför att man helt enkelt inte har tid. Därför avsätter vi liberaler över 1 miljard kronor under åren 2023-2024 i syfte att öka antalet undervisningstimmar i matematik- och svenskämnet i den svenska grundskolan.

Totalt sett, fru talman, satsar Liberalerna 14 miljarder kronor mer än regeringen på skolan åren 2022-2024. Detta är liberala prioriteringar som vi hade önskat om vår budgetmotion hade vunnit kammarens gillande.


Anf. 82 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Äkta jämställdhet handlar om värderingar, respekt och jämlikhet. Människor är friskare och friare, företag mer lönsamma och samhället mer öppet och demokratiskt i länder där jämställdheten är hög. Jämställdhet handlar om att båda parter i ett förhållande ska ha samma möjligheter att forma den egna vardagen, det egna ägandet och det gemensamma livet, utan könsbundna, traditionella eller religiösa krav som begränsar friheten.

Sverige har kommit långt i jämförelse med många andra länder. Vi har generationer före oss att tacka för det, fru talman - våra mammor och våra förmödrar. Vi har också alla ett gemensamt ansvar att lämna över ett än mer jämställt samhälle till kommande generationer.

Det finns två mål för den ekonomiska familjepolitiken som riksdagen har beslutat. Det första målet är att allt vi beslutar här inne ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Det andra målet, fru talman, är att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till ett jämställt föräldraskap.

Ett mått har hittills varit relativ låg ekonomisk standard. Det innebär att om någon lyckas i livet och får det bättre får någon annan det automatiskt sämre, även om de i praktiken har det lika bra. Ett bättre mått måste då sägas vara låg inkomststandard, som mäter hur mycket familjen har kvar efter baskonsumtion.

Totalt sett har barnhushållens ekonomiska standard ökat, men det är mycket oroande att skillnaderna mellan olika hushållstyper är stora och inte minskar. Ensamstående mammor har det tuffast, och för ensamstående mammor med utländsk bakgrund är skillnaden 22 procent mot ensamstående mammor med svensk bakgrund. Detta är ett stort misslyckande för den rödgröna regeringens politik.

Stigande bränslepriser, stigande elpriser, regeringens misslyckade energipolitik, regeringens ovilja att hålla en nationell folkräkning i syfte att stävja alla felutbetalda bidrag samt regeringens misslyckade arbetsmarknadspolitik där arbetslösheten ökar - allt det sammantaget, fru talman, kommer dessvärre att minska marginalerna för de barnfamiljer som redan har det svårt. När elräkningarna kommer efter jul och läggs på hög kommer det att leda till att fler barnfamiljer hamnar hos kronofogden. Siffror som kronofogden presenterade i dag visar att det under detta års första halvår vräktes 273 barn. Det är en skam för Sverige som högskattenation och välfärdsnation.

Moderaterna står upp för arbetslinjen även när det gäller föräldrar och blivande föräldrar. Det måste vara lätt att ta ett arbete. Det måste vara enklare att anstränga sig och utbilda sig, och det måste löna sig att arbeta - även som förälder eller blivande förälder.

Moderaterna vill därför att föräldraledighetslagen ses över så att den passar dagens moderna arbetsmarknad, även kombinatörer och egna företagare. Är man studerande och blir gravid ska man skyddas under den sista havandeskapsperioden, och den gravida studentens SGI ska kunna skyddas. Är man nyanländ i Sverige är det viktigt att man kommer in på arbetsmarknaden så snabbt som det bara går. Därför vill vi att man ska kvalificera sig in i välfärdssystemet och föreslår att föräldrapenningen på grundnivå, det vill säga för den som inte har en arbetsinkomst, begränsas till 365 dagar.

Fru talman! Vi är fortfarande mitt i en brinnande pandemi. Vi ser att antalet restriktioner ökar igen, och länder stänger sina gränser. I gränslandet till Norge där jag bor har företagen inom gränshandel och turismindustri det väldigt svårt. De här företagen försörjer en stor del av befolkningen, varav många är barnfamiljer.

Vi är också mitt i en kriminell kris där samhället blir allt otryggare och har svårt att stå emot de gäng som skjuter och spränger med urskillningslöst våld. Att i det läget, fru talman, satsa miljarder på att ta fullt friska och fullt arbetsföra människor ur arbete för att vara lediga en vecka, den så kallade familjeveckan, är inte särskilt klokt med tanke på att Sverige behöver alla arbetstimmar för att företagen ska orka återstarta och åter våga investera.

I vår budget satsar vi i stället de miljarderna på att få ordning på Sverige, på ett rättsväsen som fungerar och på en trygghet att lita på. Med arbetslinjen kommer hopp och framtidstro. Jag yrkar därför bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Jag vill passa på att önska fru talmannen en välsignad, fröjdefull och trygg jul.

(Applåder)


Anf. 83 Emilia Töyrä (S)

Fru talman! Ann-Sofie Alm påpekar att vi ska tacka tidigare generationer som har gått före för att vi har ett så pass jämställt land som vi faktiskt har. Jag vill verkligen passa på att tacka de generationer som har gått före oss och som har röstat på Socialdemokraterna eller som har engagerat sig inom socialdemokratin för att driva på de förändringar som vi i dag ser har gjort enorm skillnad för jämställdheten. Ett stort tack till er alla!

Jag väljer att inte påpeka vad Moderaterna har gjort i de här frågorna genom årtiondena, och jag tänker heller inte, fru talman, tala någonting om de andra utgiftsområden som Alm tog upp i sitt anförande. Jag väljer att peka på det utgiftsområde som vi faktiskt pratar om i dag.

Alm nämner att vi inte har råd att ha folk lediga i den situation som vi är i just nu. Ändå går Moderaterna fram, i en i övrigt nästan oförändrad budget, med att fortfarande ha kvar familjeveckan - det är bara det att de som väljer att ta ut den inte får någon ersättning.

Jag skulle vilja fråga ledamoten om det. Hur går det ihop?


Anf. 84 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Tack för frågan, Emilia Töyrä!

Många föräldrar upplever i dag en stor stress när det gäller att både klara av familjeliv och arbetsliv. Det tror jag att Emilia själv känner till, precis som den här ledamoten gör.

Jag anser att det är helt fel att de människor som har barn ska kunna få extra ledigt med hjälp från andra som ska betala för det. På en arbetsplats som till exempel Uddevalla sjukhus ska alltså de som råkar ha barn i rätt ålder kunna vara lediga sex halvdagar per år. Arbetsgivaren ska kunna pussla ihop det schemat, och de som är kvar och som inte har barn ska då kunna vara kvar på arbetsgolvet och möjligtvis arbeta lite snabbare. För det är svårt att få ihop vikarier till ett sådant arbetsschema.

Jag skulle vilja fråga Emilia Töyrä varför Socialdemokraterna är så negativa till att få ordning på de felaktiga utbetalningar som görs inom välfärdssystemet och varför man inte vill ha en nationell folkräkning.


Anf. 85 Emilia Töyrä (S)

Fru talman! Tack så mycket, Ann-Sofie Alm, för frågan! Jag skulle vilja hänvisa ledamoten Alm till att ställa den typen av frågor i anslutning till ett huvudanförande.

Jag tänkte passa på att ännu en gång be om ett förtydligande när det gäller varför man väljer att göra så här från bland annat Moderaternas sida. Det är klart att det är svårt att täcka upp - det tog jag också upp i mitt anförande - när personer är borta. När det gäller varför man gör det här för föräldrar är det inte under vilka förutsättningar som helst som det här ska gälla. Det är inte en ersättning för semester, utan det finns omständigheter som man själv inte kan påverka som förälder, till exempel att skolan håller stängt.

Därför vill jag återigen fråga Ann-Sofie Alm: Varför tycker Moderaterna inte att barn som har arbetande föräldrar ska ha rätt till sina föräldrar när livet så kräver?


Anf. 86 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Svaret på den frågan är självklart. Föräldrar ska självklart och barn ha rätt till varandra när livet så kräver.

Jag har inte något annat svar än att det finns utrymme för flexibilitet. Vi måste kunna ge det utrymmet för flexibilitet i föräldraförsäkringen. Det händer saker under tiden som man växer som barn, och det händer saker i föräldrars liv också, men de som inte har barn ska inte behöva betala för den ledighet som Magdalena Andersson själv talade om här och då sa: Vem vill inte vara ledig en vecka och åka med barnen till fjällen?

Vi ska inte låta andra betala för föräldrars lyxkonsumtion.


Anf. 87 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Vi debatterar som sagt i dag utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, och jag yrkar på bifall till utskottets förslag till beslut som helhet.

Fru talman! Trygga familjer med barnens bästa i fokus är en grundbult i Sverigedemokraternas politik. Vi har en vision om en barndomsgaranti som bland annat innebär att samhället, så långt det är möjligt, ska garantera en trygg uppväxt för barn och att barnets bästa sätts i fokus.

I trygga och fungerande familjer lägger vi grunden för välmående individer som i sin tur avspeglar hela samhället. Genom att uppvärdera föräldraskapet och familjetiden gagnar vi såväl barn som samhälle. Vi anser att politiken behöver ta ett steg tillbaka och låta föräldrarna fatta egna beslut över sin vardag. Politiken ska i stället presentera en palett av alternativ som kan anpassas till familjers behov.

Vi vill därför verka för en familjepolitik som skapar förutsättningar för föräldrar att utifrån sin familjs livssituation kunna dela på föräldraansvaret utan att politiker för den skull ska vara inne och detaljstyra familjers egna livspussel.

Fru talman! Faktum kvarstår dock att familjebildning allt som oftast påverkar vuxnas ekonomi i varierande grad, vilket är mest påtagligt för den förälder som spenderar mest tid i hemmet. Det är en balansgång som kräver väl avvägda och hållbara reformer för att lyckas uppnå förutsättningar för jämställda inkomster och pensioner samtidigt som vi ger familjerna flexibilitet och makt över sin egen livssituation.

Fru talman! I Sverigedemokraternas långsiktiga ekonomiska familjepolitik anser vi att det finns en rad områden som skulle behöva förstärkas. Däribland finns en utökad möjlighet för alla gravida att få graviditetspeng sista tiden innan förlossningen eftersom det skulle minska stressen innan förlossningen och därmed minska risken för förlossningsskador.

Fru talman! För att värna familjernas första tid med sin nyfödda bebis vill vi också verka för att utöka det som kallas pappadagar. Vi vill ge föräldrar som genomgår det svåraste man kan uppleva, att förlora ett barn, en utökad möjlighet att få bearbeta sorgen i fred. För att rikta insatser till de mest utsatta familjerna skulle vi långsiktigt vilja stärka bostadsbidraget. En del av dessa mer långsiktiga familjepolitiska förslag kommer att hanteras i motionsbetänkandet till våren.

I den här gemensamma budgeten, som vi har tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna, tycker jag att det är bra att vi har kunnat enas om viktiga reformer för Sverige som helhet och som dessutom fått stöd av en majoritet i Sveriges riksdag. Det är en oerhörd framgång för att vi ska kunna ta några första steg i att leda Sverige i rätt riktning.

I den här budgeten har vi fått göra vissa prioriteringar. Jag är övertygad om att de här reformerna är av stor vikt även för landets barnfamiljer. Vi fick höra tidigare i debatten av Socialdemokraternas Emilia Töyrä att budgeten från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna inte skulle gynna vanligt folk. Men, kära ledamöter och fru talman, det är ju vanligt folk, vanliga barnfamiljer, som också drabbas av den skenande kriminaliteten vi ser i Sverige. Det är vanliga mammor och pappor som oroar sig över att deras barn inte är säkra när de ska gå till eller från skolan eller till sina fritidsaktiviteter.

Det är vanliga mammor och pappor som varje dag när de går till jobbet lämnar sina barn på förskolan och vill att de ska vara i en trygg miljö, och i den här budgeten satsar vi på mindre barngrupper.

Fru talman! Det är vanliga mammor och pappor som bor på landsbygden, inte i Stockholms innerstad, som måste ta bilen till jobbet, till förskolan och till aktiviteterna. De behöver skattesänkningen på bränslet. Det är inga ovanliga barnfamiljer. Det gäller den helt vanliga vardagen för många barnfamiljer. Jag är stolt över den budget som vi har lagt fram där vi prioriterar de satsningarna.

Det är faktiskt, tro det eller ej, vanligt folk som jobbar i Sverige och som behöver en skattesänkning. Väldigt många vanliga pensionärer uppskattar också en skattesänkning på pensionen. Många med sjuk- och aktivitetsersättning uppskattar också den skattesänkning som går igenom med den här budgeten.

Utskottet tillstyrker däremot inte förslaget om familjeveckan. Syftet med familjeveckan, att underlätta för barnfamiljer, är gott. Vi vill också underlätta att få ihop livspusslet. Men det ter sig lite märkligt att Socialdemokraterna först sätter upp krångliga regelverk för föräldrapenningen, gör det så krångligt som möjligt att få ut så mycket som möjligt av föräldraförsäkringen, och sedan kompenserar det med en helt annan reform, för att det ska låta bra i en valrörelse.

Regeringen har infört en spärr vid fyra års ålder som gör att man måste förbruka ett visst antal föräldradagar innan barnet fyller fyra år. Statistik från Försäkringskassan visar att det för drygt 70 procent av barnen födda 2010 finns dagar som inte använts. Totalt handlar det om 3,7 miljoner dagar och i genomsnitt 33 dagar per barn som brinner inne. En enklare och mer ekonomisk lösning skulle vara att ta bort denna spärr och öppna upp för möjligheten att ta ut föräldradagar när det behövs, exempelvis vid studiedagar.

Utöver detta har regeringen infört tvingande kvotering. Den innebär också att dagar brinner inne; den ena föräldern kanske inte kan vara hemma. Den ena föräldern är kanske egenföretagare och kan inte nyttja sina dagar. Då brinner dagar inne och kan inte användas.

Dessutom går det att ifrågasätta varför det ska vara möjligt att få ersättning för att vara hemma med friska tonåringar upp till 16 år. I dag får man inte ens ta ut vab för sjuka barn över 12 år utom vid särskilda undantag. Jag har all förståelse för reformer som gäller våra små barn. Men varför ska vi betala för att någon ska vara hemma med en frisk femtonåring? Jag skulle inte ha samvete att göra det själv när mina barn är tonåringar. Jag tror nog att de klarar sig själva.

Regeringen sätter käppar i hjulet när det gäller att kunna vara hemma med barnen när de är små utifrån familjens förutsättningar men vill lägga pengar på att föräldrar ska vara hemma med friska sextonåringar. I dagsläget prioriterar vi, som det ser ut i Sverige i dag, hellre att skapa ett tryggare Sverige, trygga förskolor och att slopa delade turer. Det är vanligt folk som jobbar inom vården som drabbas av delade turer. Socialdemokraterna har inte under alla sina år vid makten lyckats ta bort de delade turerna. Men det gör vi nu. Och det kommer att gynna många mammor.

För att man ändå ska kunna få livspusslet att gå ihop de dagar det ändå krisar och när föräldradagarna inte räcker till har vi förslag om utökad obetald föräldraledighet, när det inte går att lösa på något annat sätt.

Att få familjeliv och yrkesliv att gå ihop är verkligen en stor utmaning för många barnfamiljer. Jag vill ge en guldstjärna till alla familjer, föräldrar och barn som varje dag gör sitt bästa för att få ihop det med skola, jobb, aktiviteter, läxor och mer därtill.

I dag står jag själv i ett svårt dilemma; samtidigt som den här debatten pågår har min lilla dotter på fem år sitt luciatåg. Men jag hoppas att om hon någon gång när hon hör det här får veta att jag tänker på henne. Jag blir lite rörd. Jag vet att det är så här många föräldrar har det. Man måste ibland jobba när man gärna hade varit med sina barn. Jag har samtidigt väldigt mycket att vara tacksam för. Jag sänder en tanke till de familjer som har det extra tufft.

Vår ambition är att det ska finnas förutsättningar för alla barn att växa upp tryggt. Jag hoppas att många får en minnesvärd och fin luciadag. Jag önskar alla barn som ännu inte har lussat lycka till i dag. Jag kommer att delta i ytterligare en debatt före jul, men jag vill ändå önska dem som lyssnar i dag god jul.


Anf. 88 Emilia Töyrä (S)

Fru talman! Som så ofta säger sig Sverigedemokraterna vilja göra en massa fina saker. Men när det väl kommer till kritan lockar makten mer än något annat.

Vanligt folk gynnas av den här budgeten; så är det absolut. Men det jag sa i mitt anförande var att de förändringar som de högerkonservativa väljer att lägga in däremot inte gynnar vanligt folk. De slår mot vanligt folk.

Sverigedemokraterna har tillsammans med Kristdemokraterna och Moderaterna kvar familjeveckan, men utan ersättning. Man vill inte ha billiga hyresrätter. Och det är bara några exempel på förändringarna i budgeten, som i övrigt är väldigt bra. Det måste jag hålla med om; det är ju en socialdemokratisk och miljöpartistisk budget. Men de förändringar som görs slår tydligt mot vanligt folk.

Fru talman! Min fråga till Julia Kronlid är: Hur kan vi lita på att det som Sverigedemokraterna säger och det som de säger är deras politik är vad de kommer att föra fram när makten hägrar?


Anf. 89 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Ja, det finns mycket i den socialdemokratiska budgeten som gynnar vanligt folk, men det gäller också de reformer och förändringar som vi gör i vårt gemensamma budgetförslag med Moderaterna och Kristdemokraterna.

Skulle ledamoten Emilia Töyrä kunna förklara för mig på vilket sätt det inte gynnar vanliga barnfamiljer att vi minskar barngrupperna så att barnen får en trygg tillvaro i förskolan? På vilket sätt skulle det inte gynna vanligt folk att göra mer satsningar för att få ned den skenande kriminaliteten? Det är vanligt folk som oroar sig för den skenande kriminaliteten. På vilket sätt skulle det inte gynna vanligt folk att sänka bensinskatten, så att man har råd att ta bilen till jobb, skola och aktiviteter? På vilket sätt skulle det inte gynna vanligt folk att sänka skatten? I den här budgeten sänker vi skatten såväl för dem med sjuk- och aktivitetsersättning som för dem som jobbar och extra för pensionärerna. Jag har svårt att förstå varför det inte skulle gynna dem.

När det gäller om man kan lita på oss har vi väl många gånger sagt att vi vill ta krafttag mot kriminaliteten. Nu gör vi det. Vi har många gånger sagt att vi vill värna en trygg sjukförsäkring. De reformerna kommer nu att gå igenom. Vi har många gånger sagt att vi vill sänka bensinskatten. Nu görs det. Väldigt många saker som vi har velat få igenom kommer nu att gå igenom i och med den här budgeten. Vi har många gånger sagt att vi vill stärka ekonomin för de mest utsatta pensionärerna. Det kommer också att gå igenom.

Jag vill ställa en fråga tillbaka till ledamoten Emilia Töyrä. Varför har Socialdemokraterna satt upp denna fyraårsspärr i föräldraförsäkringen? Varför inte bara ta bort den?

Och varför är det så viktigt att gå in och styra familjers egna livspussel med kvotering så att föräldradagar brinner inne? Socialdemokraterna har satt upp ett regelverk som gör att föräldradagar brinner inne och inte kan användas. Sedan ska de kompensera det med en familjevecka. Det blir bara krångligt.


Anf. 90 Emilia Töyrä (S)

Fru talman! Jag tackar Julia Kronlid för frågorna.

Som jag sa i ett tidigare replikskifte lämpar sig frågor bättre efter ett anförande. Jag rekommenderar att återkomma med de frågorna.

Jag uppfattar inte heller att jag fick något riktigt svar på huruvida det går att lita på Sverigedemokraterna. Om vi ska hålla oss till utskottets olika utgiftsområden kan vi komma ihåg vad som har hänt med pensionärsskatten vid tidigare budgetomröstningar och debatter, och vi kan komma ihåg vad som har hänt i andra utskott när det handlar om villkoren för kollektivavtal.

Jag ger ledamoten ytterligare en chans att svara på frågan om hur vi ska kunna lita på att Sverigedemokraternas fagra ord i kammaren också kommer att bli verklighet.


Anf. 91 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Jag tackar Emilia Töyrä för frågan.

Jag tycker att jag var tydlig med att många saker som vi har sagt har gått igenom i budgeten. Det här är den gången vi har fått vara med och påverka utfallet i budgeten.

Sedan har vi inte ändrat allt. Den största delen av regeringens budget ligger kvar, men flera av de saker vi har ändrat har varit viktiga för oss. En av de sakerna var till exempel att slopa de delade turerna, och det har vi pratat om i många år i riksdagen. Och detta har gått igenom.

En annan sak har varit att stärka ekonomin för pensionärer. Det har vi också pratat om i många år i riksdagen. Nu sänks skatten för pensionärer, och vi stärker också bostadstillägget.

Jag kan räkna upp en rad fler förslag som går igenom. Det gäller bland annat trygga förskolor med mindre barngrupper.

Varför pratar jag om allt detta? Jo, därför att i fråga om familjepolitiken har en politisk prioritering gjorts. Dessa förslag är viktiga, och det har vi sagt i många år.


Anf. 92 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Nu ska vi debattera ett av de viktiga politiska områdena, nämligen familjen.

Vi ser i opinionsmätning efter opinionsmätning att flertalet svenskar pekar ut den allt större otryggheten som den politiska fråga där man förväntar sig att vi politiker formulerar en hållbar strategi för hur tryggheten åter ska etableras. Vi kristdemokrater har pekat på behovet av fler poliser, bättre teknisk utrustning och även hårdare straff för dem som begår brott. Men en hållbar strategi måste bygga på insikten om att ett tryggt samhälle börjar med trygga familjer. Utifrån detta formulerar vi en familjepolitik som bygger på att ge föräldrar och barn mer tid med varandra och mindre stress över att få vardagen att gå ihop.

I den budget som har antagits av Sveriges riksdag tas några viktiga steg i den riktning som vi kristdemokrater vill att familjepolitiken ska utformas för att klara att skapa utrymme för både familjeliv och yrkesliv på lika villkor för män och kvinnor samt ge familjer förutsättningar för tid tillsammans. Vi ska också skapa trygghet för föräldrarna att veta att deras barn ges plats i en trygg och utvecklande miljö i skola, förskola och pedagogisk omsorg.

Vi skapar mer flexibilitet för föräldrar. Rätten till obetald föräldraledighet bör därför utökas med tre dagar per år och förälder till barn i åldrarna 6-16 år, och vi tar bort Socialdemokraternas familjevecka.

Vi satsar 2 miljarder på mindre barngrupper i förskolan. Detta är en förutsättning för att barnens utveckling ska bli bättre och tryggheten och lärande ska öka.

Vi satsar 500 miljoner kronor på ett så kallat föräldrastödsprogram. Det är ett effektivt sätt att hjälpa föräldrar och barn som har det svårt. Pengarna kommer att finnas under tre år - i vår budget har vi tänkt det så - och det är för att programmen ska finnas i alla kommuner. De ska gälla föräldrar med barn ända upp i tonåren.

Jag yrkar alltså bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Jag har tidigare i denna riksdag uttryckt min förvåning i talarstolen över hur konsekvent socialdemokratin undviker att tala om familjen och den betydelse familjen har för hur samhället utvecklas. Jag har noterat att den förre statsministern Stefan Löfven i sin regeringsförklaring när han pratade om hur regeringen skulle få bukt med våldet och kriminaliteten undvek att prata om familjen. Det är min bestämda uppfattning att om vi inte får med oss föräldrarna i detta kommer inte 10 000 fler poliser eller en massa övervakningskameror att räcka. Familjen är det enskilt viktigaste inslaget i det brottsförebyggande arbetet.

Nu har vi en ny statsminister. Hon levererade en lång och innehållsrik regeringsförklaring - 44 minuter. För att försäkra mig om att jag inte hörde fel gjorde jag en sökning i texten, och jag sökte efter ordet "familj". Jag fick en enda träff. Den enda gång Magdalena Andersson använde ordet "familj" under 44 minuter var när hon citerade Fadime Sahindals ord som hon yttrade i riksdagen ett år innan hon mördades: "Oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både få ha sin familj och det liv man önskar sig." Jag instämmer helhjärtat i den åsikten.

Fru talman! Det är möjligt att jag som kristdemokrat har lite för höga förväntningar, men att hålla ett politiskt linjetal och utelämna ett resonemang om familjen är i alla fall för mig otänkbart.

Det måste ändå vara svårt att övervärdera värdet av en trygg familj med den kravlösa kärleken och de kärleksfulla kraven. Det är i familjen som barnen lär sig empati och att dela med sig. Jag har själv haft lyckan av att få tre söner, och som förälder har jag försökt att utrusta mina söner med en inre kompass, att skilja på gott och ont, rätt och fel. Det är en kompass som förhoppningsvis ska bära genom livet.

I familjen får man som barn också lära sig ansvar och tillit. När familjen brister finns inget fullgott substitut - för ett barn kan inte klara sig självt.

Det här kan låta som självklarheter, och jag hoppas att det är det. För mig är det självklarheter. Men jag minns också hur en hel del applåderade när den dåvarande vänsterledaren Gudrun Schyman utropade: Död åt familjen.

Schyman är kristdemokratins antites, men jag ser gärna att fler engagerar sig politiskt för att underlätta för familjerna att klara av sina helt unika livspussel.

Vi kristdemokrater har länge familjesäkrat vår politik. Om föräldrarna får det stöd de behöver, ökade ekonomiska marginaler och bättre möjligheter att hantera både arbete och familj, utan politiska pekpinnar, minskar riskerna för samhällsproblem. För att ge mer tid åt barnen och underlätta livspusslet vill vi se en helt flexibel föräldraförsäkring. Inte en försäkring där Magdalena Andersson eller någon annan politiker bestämmer över hur många dagar en mor och en far ska ha med sina barn, utan en försäkring där det viktiga beslutet alltid fattas av barnens föräldrar själva på det sätt som passar deras egna unika livspussel. Det som är bra för föräldrarna blir också bra för barnen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)


Anf. 93 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Leve alla typer av familjer!

Fru talman! FN:s regionala informationskontor skrev för en månad sedan att Sverige har den högsta barnfattigdomen i Norden. Sanningen är att glappet mellan fattiga och rika barn ökar. Det gör i sig att det blir större skillnad i vad barn har för tillgång eller inte till samhället. Det här är inte bara en ekonomisk fråga utan det är en demokratisk fråga - en rättighetsfråga.

Jag kommer från Skärholmen, ett område där många välfärdsarbetare och många i serviceyrken bor - ni vet de där yrkena som många applåderade åt när pandemin var som värst. Det är också ett område med hög barnfattigdom, hög trångboddhet och arbetslöshet. Många av dem som har det svårast är ensamstående. Det är där en utjämnande familjepolitik gör som mest skillnad. Men det handlar inte bara om familjepolitiken utan även om bostadspolitiken och arbetspolitiken.

I Skärholmen ser ni mammor och pappor som lämnar hemmen mitt på natten för att ta skift eller mitt på dagen för att sedan komma hem sent. Ni ser föräldrar som pluggar för att säkra en bättre framtid. Det är många som pendlar. Det finns också många stressade föräldrar som kanske inte får ihop det.

I dag är samhället inte anpassat för att underlätta för dessa hårt arbetande föräldrar. Det finns ett stort behov av rättvisa och synliggörande. Det är något skevt när vi vet att barn hamnar i hemlöshet på grund av en icke existerande bostadspolitik och otillräckliga ekonomiska livremmar samtidigt som vi sprider lite mera pengar på de rika och på företagen. Det är politiken som har byggt på den ekonomiska skevhet som möter oss i dag.

Fru talman! Snart är det jul. Det är ett julfirande som innebär en enorm konsumtionshets där föräldrar tar lån för att ge en chimär av välstånd. Men ibland går inte det heller. Det är tufft att komma tillbaka till skolan när man inte har så mycket att berätta.

Nu står vi med en budget skapad av partier som slår hårdast mot arbetarna, där ungdomar som lyckas få ett jobb ska göra det under högst osäkra förhållanden och där det inte kommer att byggas lägenheter som ska minska trångboddheten eller hemlösheten. Den är skapad av partier som gärna pratar om brott och straff men ogärna om ett sammanhållet samhälle där barn får villkor som är lika på riktigt, trots att all forskning pekar på att jämlika samhällen leder till mindre kriminalitet. Man står starkare, helt enkelt - inte bara i Djursholm utan även i Skärholmen och Haparanda.

Jag hade förhoppningen om att man skulle se till att vända utvecklingen efter det som hade blottlagts under pandemin, alltså att det är viktigt att folk inte bor trångt och att de har trygga arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö för att mäkta med. Jag hoppades att man skulle satsa på att bygga upp landet med det vi behöver för att göra vår del när det gäller klimatkrisen.

I stället inför man jobbskatteavdrag nummer 750, som inte gynnar det stora hela. Man är inte villig att riktigt omfördela. De som drabbas värst är ensamstående mammor. Det är ju inte särskilt feministiskt, tänker jag.

Sanningen är att vi står inför stora skillnader - för stora skillnader för att det ska vara ett sunt samhälle.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Ensamstående ska inte behöva kämpa för att få underhållsstöd vid behov och inte heller tvingas till samtal med parter som inte sätter barnen i främsta rummet. I stället för att utmattas av detta ska de få använda sin energi till att skapa en bättre framtid för sig själva och barnen. Det är ju det rimliga om vi på allvar vill göra det bättre för familjer.

Med detta hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 december.)

Kommissionens med-delande om en ny EU-skogsstrategi för 2030

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-12-14
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut 2021/22:20211214SfU3, Beslut

Beslut 2021/22:20211214SfU3

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 12

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2022Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor utskottet anger, anslagen för 2022 inom utgiftsområde 12 enligt utskottets förslag i bilaga 3.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:1 utgiftsområde 12 punkt 6 och motionerna

    2021/22:3896 av Linda Lindberg m.fl. (SD),

    2021/22:3950 av Bengt Eliasson m.fl. (L),

    2021/22:4018 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M),

    2021/22:4150 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1 och

    2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 50 och

    avslår motionerna

    2021/22:25 av Angelica Lundberg (SD),

    2021/22:2381 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkandena 2, 5, 8, 14, 15, 17 och 18,

    2021/22:2613 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 3,

    2021/22:3192 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

    2021/22:4166 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 11, 12, 16, 30, 33 och 40,

    2021/22:4210 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 24 och 57,

    2021/22:4215 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 9 och

    2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 27 och 28.b) Lagförslaget om att påbörja införandet av en familjeveckaRiksdagen avslår regeringens förslag till
    1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken (lagförslag 2.1),
    2. lag om ändring i semesterlagen (1977:480),
    3. lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584),
    4. lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter.Därmed bifaller riksdagen motion

    2021/22:4150 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 2-5 och

    avslår proposition 2021/22:1 utgiftsområde 12 punkterna 1-4.c) Lagförslaget om höjt underhållsstödRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (lagförslag 2.5).Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 12 punkt 5.