Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2025/26:KU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 december 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse(pdf, 2 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Beslut

21,6 miljarder till rikets styrelse (KU1)

Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna, allmänna val och demokrati, nationella minoriteter och mediestödet.

Mest pengar, 10,7 miljarder kronor, går till Regeringskansliet. Drygt 4,4 miljarder kronor går till landets länsstyrelser, cirka 1,2 miljarder till riksdagens ledamöter och partier samt cirka 922 miljoner kronor till allmänna val och demokrati. Pengar går också till ytterligare 15 anslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Ändringarna innebär bland annat att uttrycket överskottsmål tas bort ur lagen. Lagändringarna börjar gälla den 31 december 2025.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2024 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna. Redogörelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 5
Propositioner: 1
Framställningar / redogörelser: 1

Från regeringen

Från riksdagens organ

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-11-20
Justering: 2025-11-27
Trycklov: 2025-11-28
Betänkande 2025/26:KU1

Alla beredningar i utskottet

2025-10-14, 2025-10-21, 2025-11-11, 2025-11-20

21,6 miljarder till rikets styrelse (KU1)

Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas på de olika anslagen. Därmed föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna, allmänna val och demokrati, nationella minoriteter och mediestödet.

Mest pengar, 10,7 miljarder kronor, går till Regeringskansliet. Drygt 4,4 miljarder kronor går till landets länsstyrelser, cirka 1,2 miljarder till riksdagens ledamöter och partier samt cirka 922 miljoner kronor till allmänna val och demokrati. Pengar ska också gå till ytterligare 15 anslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Vidare föreslår konstitutionsutskottet att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Förslagen innebär bland annat att uttrycket överskottsmål tas bort ur lagen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 31 december 2025.

Konstitutionsutskottet föreslår också att riksdagen lägger redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2024 till handlingarna.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-12-02
Debatt i kammaren: 2025-12-03
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:KU1, Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Debatt om förslag 2025/26:KU1

Webb-tv: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Michael Rubbestad (SD)
Anf. 1 Michael Rubbestad (SD)

Herr talman! God morgon! Jag har fortfarande andan i halsen, för jag fick springa från tåget, som inte riktigt var bästa vän med mig den här morgonen. Jag ska försöka andas ut, komma tillbaka och landa lite grann.

Hur som helst vill jag börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Utgiftsområde 1 är kanske inte det största området i kronor räknat, men det är utan tvekan ett av de mest grundläggande. Här ryms själva stommen i det svenska statsskicket. Det är riksdagen, regeringen, länsstyrelserna, statschefen, demokratipolitiken och våra centrala institutioner.

Fungerar inte den delen av apparaten fungerar egentligen ingenting annat heller. Det är därför glädjande att kunna stå här i dag och tala för en budget som inte bara är stabil och förankrad i en majoritet utan som också tydligt prioriterar det som Sverige behöver i det här läget: säkerhet, robusthet och ordning i statens kärnverksamhet.

Vi kan börja med statschefen. Monarkin är en av Sveriges äldsta institutioner, och den fungerar som en enande symbol i en tid präglad av osäkerhet och globala konflikter.

Kungen och kungafamiljen genomför varje år ett mycket omfattande program, och deras arbete uppskattas brett i hela samhället. Men säkerhetsläget ställer nu högre krav även på hov- och slottsstaten. Det är därför rimligt att vi nu ger förutsättningar för att man ska kunna genomföra nödvändiga säkerhetsinsatser och fortsätta förvalta ett kulturarv som tillhör hela det svenska folket. Budgeten stärker de här möjligheterna och gör det på ett ansvarsfullt sätt.

Vi behöver också stärka säkerheten här i Sveriges riksdag. Hotbilden mot landets demokratiska institutioner har förändrats dramatiskt. Terrorhotnivån är höjd, och vi har sett incidenter som tidigare hade betraktats som otänkbara.

Den öppna riksdagen är en självklar del av vår demokrati, men öppenhet förutsätter trygghet. Därför är det rätt och nödvändigt att Riksdagsförvaltningen nu tillförs de resurser som behövs för att stärka bevakning, it-skydd och krisberedskap. Detta är ingenting som handlar om lyx, utan det handlar om att säkra att folkstyret kan fortsätta fungera även under pressade förhållanden.

Att Sverige nu dessutom är med i Nato innebär fler parlamentariska processer och högre krav på stöd till desamma. Även det möter vi i den här budgeten.

En fungerande demokrati kräver att riksdagens ledamöter kan ägna sig åt sitt uppdrag, inte åt onödiga administrativa moment. Därför är det klokt att vi nu förstärker stödet till politiska sekreterare och partigrupper och fortsätter modernisera de digitala verktyg och system som ledamöterna använder i sitt arbete. Det är en investering i själva folkstyrets praktiska funktion.

Nästa val närmar sig redan. Ett val behöver vara säkert, robust och förtroendeskapande. I ett Europa där desinformationskampanjer och cyberangrepp blivit en realitet kan vi inte längre ta någonting för givet. Det är därför avgörande att Valmyndigheten får förutsättningar att förstärka arbetet med säkerhet, motståndskraft och bemanning. Vallagen har skärpts, och den här budgeten säkerställer att de förändringarna faktiskt också blir verklighet.

En levande demokrati kräver även engagemang från nästa generation. Det är därför mycket positivt att resebidragen för skolor höjs, så att fler elever från hela landet kan besöka riksdagen. Det är ganska blygsamma medel i sammanhanget, men de har ändå en stor betydelse för mötet mellan unga och demokratin. Jag ser fram emot att få möta framtidens makthavare här i korridorerna.

Jag vill också lyfta Riksdagens ombudsmän, JO. Det är en av de institutioner som ytterst garanterar rättssäkerheten gentemot medborgare och ser till att myndigheter följer lagar och regler.

JO har under senare år sett ett kraftigt ökat ärendetryck, inte minst kopplat till kriminalvården. Samtidigt ökar kraven inom den så kallade Opcatverksamheten, där fler inspektioner är nödvändiga. Myndigheten arbetar intensivt för att effektivisera sitt arbete men är själv tydlig med att det inte räcker för att möta ökningen. Därför stärker den här budgeten JO:s förutsättningar, bland annat genom att skapa möjlighet att anställa fler rättssakkunniga, byråchefer och personal för de ökade tillsynskraven.

Det kan vid en första anblick se ut som att JO gör stora besparingar senare i planeringen, men det beror helt enkelt på att dess ordinarie lokaler renoveras just nu, vilket tillfälligt driver upp kostnaderna. I realiteten är det här en verksamhet som fortsätter växa i betydelse och där förstärkningar är motiverade för att värna rättsstaten.

När vi stärker statens institutioner är det samtidigt avgörande att vi gör det med respekt för skattebetalarna. Varje skattekrona som slösas bort är en förlorad möjlighet när det gäller välfärden, tryggheten eller försvaret. Det gäller JO. Det gäller Riksdagsförvaltningen. Det gäller länsstyrelserna.

Staten måste växa där behoven växer, men den måste också effektivisera där det är möjligt. Medborgarna har rätt att förvänta sig att myndigheter arbetar smartare, tydligare och mer resultatinriktat. Det är en linje som Sverigedemokraterna kommer att fortsätta driva och som Tidöpartierna nu tillsammans förverkligar – steg för steg.

Länsstyrelserna är regeringens förlängda arm och spelar en central roll i svensk krisberedskap. Samtidigt har de under lång tid dragits med problem. Det är otydliga uppdrag, brister i tillsyn och ibland allvarliga avvikelser. Samtidigt ökar kraven kraftigt när det gäller civilt försvar, klimatanpassning, bostadsplanering och miljöarbete.

Den här budgeten förstärker länsstyrelsernas möjligheter att klara sitt uppdrag. Men förstärkningen förenas med en förväntan: att myndigheterna måste fungera bättre, arbeta effektivare och återupprätta medborgarnas förtroende.

Herr talman! I sin helhet stärker den här budgeten politiken för fria, säkra och motståndskraftiga demokratiska processer. Det handlar helt enkelt om att värna det demokratiska samtalet mot hot och hat. Det handlar om att säkerställa att våra val håller hög kvalitet och att det finns stor trygghet, och det handlar om att skydda mänskliga rättigheter och att stå emot extremistiska angrepp på det öppna samhället.

Vi stärker Integritetsskyddsmyndighetens arbete, vilket är helt nödvändigt i en tid när techjättar, avancerad AI och omfattande datainsamling påverkar varje individs frihet.

Den här budgeten är inte spektakulär, och det är precis det som är poängen. Rikets styrelse ska inte vara ett område för stora svängningar, experiment eller symbolpolitik. Det ska präglas av stabilitet, ansvar och långsiktighet.

Sverigedemokraterna och regeringspartierna levererar genom Tidösamarbetet en budget som stärker säkerheten i riksdagen, värnar monarkin och kulturarvet, utvecklar demokratin, skyddar rättsstaten och skapar robusta myndigheter och en fungerande offentlig förvaltning. Det är helt enkelt en budget som står upp för svensk demokrati, inte som ett ord utan som ett system och ett ansvar.

Jag vill än en gång yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

I detta anförande instämde Mats Green (M).

Jennie Nilsson (S)
Anf. 2 Jennie Nilsson (S)

Herr talman! Varje budgetproposition och varje budgetmotion ska ses som en helhet, och ramarna beslutas genom ett enda klubbslag. Därför kommer vi socialdemokrater inte att delta i beslutet, utan vi lämnar i stället ett särskilt yttrande i de delar som berör detta utgiftsområde.

Jag börjar dock med helheten. Tidöregeringen har nu lagt fram sin fjärde och sista budget för denna mandatperiod. Fyra gånger har man haft möjligheten att lägga fram en ekonomisk politik för att lösa utmaningar och rusta Sverige starkt för framtiden, och fyra gånger har man misslyckats.

Resultatet efter tre år och tre budgetar med Kristersson och Åkesson är 100 000 fler arbetslösa, familjer som varje månad kämpar med att få ekonomin att gå ihop och en tillväxt i EU:s bottenliga. Gängvåldet fortsätter, sprängningarna ökar och kriminaliteten kryper allt längre ned i åldrarna. Väntetiderna i vården är oacceptabelt långa, och klassrummen i skolorna är överfulla samtidigt som skattepengar försvinner till riskkapitalbolag i stället för att gå till elever och patienter.

Avskedsbudgeten – den fjärde – fortsätter på samma tema. Trots att den är rekordstor innehåller den inga strukturella reformer för att få igång tillväxten och minska arbetslösheten. Den blundar för behoven i välfärden och saknar tillräckliga åtgärder för att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. Facit är ett försvagat och splittrat land.

Vi socialdemokrater vill något annat. Vi vill vända Sveriges negativa utveckling. I vårt budgetförslag prioriterar vi därför långsiktiga investeringar för att stärka vanligt folks ekonomi, få fler i jobb och öka tillväxten. Vi storsatsar på sjukvården och skolan, och vi möter en åldrande befolkning med stärkt äldreomsorg.

Vi föreslår kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet och bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. Vi föreslår en rättvis skattesänkning och säger nej till skattebonusar till dem som tjänar allra mest. Vi stöttar de familjer och pensionärer som har det allra tuffast. Vi säger med andra ord nej till dyrare mediciner, sänkt bostadsbidrag och ett urholkat barnbidrag, och vi säger nej till en välfärd som pressas till bristningsgränsen.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att politik är att prioritera och att Sverigedemokraterna och regeringen genom hela mandatperioden har prioriterat sänkta skatter och att ge mest till dem som redan har mycket. Socialdemokraterna har lika konsekvent prioriterat människors vardagsekonomi, jobb, tillväxt, välfärd och trygghet.

Herr talman! Utgiftsområde 1 Rikets styrelse, som vi debatterar här i dag, är en del av helheten. Det är ingen stor del, ska sägas, men den är likväl viktig. I detta utgiftsområde behandlas själva grunden för vår demokrati och vårt statsskick.

Vi socialdemokrater har sedan vårt parti bildades stått upp för de demokratiska värderingarna och allas rätt att delta i demokratin. Utvecklingen mot mer demokrati både i Sverige och globalt verkade länge självklar, men på senare år har vi sett hur det runt om i världen har skett en tillbakagång. Allt fler människor lever under auktoritära styren, och den regelbaserade världsordningen är hotad.

Inte heller Europa, vårt närområde, är förskonat. Vi ser att rättsstatsprincipen försvagas, att kritiska röster tystas och att mediernas oberoende inskränks. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Magarörelsens framfart i USA är tydliga och förskräckande exempel.

Också här i Sverige finns oroande tendenser, såsom ett sjunkande valdeltagande och att hot och hat i sociala medier, i syfte att skrämma och tysta meningsmotståndare och medier, har blivit vardagsmat. För att ta några aktuella exempel ser vi nu en framväxt av så kallade aktivklubbar med syfte att bygga upp våldskapital. Nazister marscherade i Stockholm förra helgen, och man planerar för en ny marsch i Stockholmsförorten Salem nu på lördag.

Sammantaget är det en oroande utveckling som gör att fler väljer att inte delta i samhällsdebatten eller engagera sig politiskt. Det försvagar vår demokrati. Det är därför nödvändigt att motverka och bekämpa denna utveckling på varje relevant politikområde. Våldsbejakande extremism hör inte hemma i en demokrati, oavsett om det handlar om religiös, högerorienterad eller vänsterorienterad sådan.

Herr talman! I vårt särskilda yttrande tar vi upp våra förslag till anslagsförändringar i förhållande till SD-regeringens budget på detta utgiftsområde. Kortfattat innebär det att vi vill öka anslaget till allmänna val och demokrati med 40 miljoner, varav 30 miljoner går till säkerhetshöjande åtgärder för organisationer inom det civila samhället och 10 miljoner går till hågkomstresor.

Vi föreslår att Institutet för mänskliga rättigheter tillförs ytterligare 20 miljoner kronor och att anslaget till åtgärder för nationella minoriteter – ett anslag som länge har fått stå tillbaka – ökas med 41 miljoner kronor. Av dessa vigs 31 miljoner åt att upprätthålla verksamheten i de språkcentrum för minoritets- och urfolksspråk som regeringen har skurit ned på, och resterande 10 miljoner går till ökade grundanslag till minoritetspolitiken.

Vi föreslår vidare att anslagen till mediestödet ökar med 50 miljoner jämfört med regeringens förslag, eftersom vi motsätter oss den neddragning som återfinns i Sverigedemokraternas och regeringens budget. I en tid av desinformation och fake news menar vi att mediestödet är viktigare än någonsin.

Avslutningsvis föreslår vi en minskning av anslaget till Regeringskansliet med 600 miljoner kronor då kostnadsökningen under mandatperioden – 2,3 miljarder, vilket motsvarar hisnande 30 procent – inte har kunnat motiveras på ett trovärdigt sätt av regeringen.

Mats Green (M)
Anf. 3 Mats Green (M)

Herr talman! Vi behandlar i dag konstitutionsutskottets betänkande om budgeten för utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Det handlar om totalt 21,6 miljarder för att statens kärnverksamheter ska fungera.

Som kollegan Michael Rubbestad konstaterade är det kanske inte det mest omfattande budgetområdet vad gäller volymen pengar, men det är utan tvekan det mest grundläggande budgetområdet. Det handlar i stora delar om värnandet av vår demokrati, vårt hävdvunna, stabila statsskick, vår uråldriga monarki och konungafamilj, alla grundläggande funktioner i vår statsapparat och den demokratiska styrningen av Sverige.

När det gäller finansieringen av bland annat Regeringskansliet, riksdagen, Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen finns det inget utrymme att sitta på staketet och bara titta på, herr talman. I stället krävs det handlingskraft, vilket den här regeringen har visat under tre års tid – och förhoppningsvis kan visa i ytterligare fyra år när väljarna har sagt sitt, herr talman.

Man kan naturligtvis slänga sig med slagord och floskler som att man satsar på byråkrati i stället för på människor. Men vad det handlar om, herr talman, är att vi måste skala upp och vässa oss i dessa extremt osäkra och omvälvande tider. Det gäller i synnerhet i vår del av världen, för Sverige ligger inte i ett tryggt, säkert och konfliktfritt hörn av världen.

Östersjön har i tusen år varit ett av världens känsligaste och mest strategiska områden. När man hör den svenska samhällsdebatten kan man ibland tro att de känsligaste områdena i världen framför allt ligger i Mellanöstern, i Sydkinesiska sjön och på Koreahalvön. Låt oss bara erinra oss om att även Östersjön är ett sådant och har varit det under tusen år. Vi befinner oss alltså tyvärr inte i den tusenåriga fredens rike.

Statsledningen måste oavsett regering vara beredd att möta helt andra och större utmaningar än vid något tidigare tillfälle sedan andra världskrigets slut för vår säkerhet och vår trygghet. Detta i en tid då kriget i Ukraina fortsätter och det säkerhetspolitiska läget för Sverige och vårt närområde är det allvarligaste på generationer, när cyberhoten ökar och när organiserad brottslighet hotar vår inre säkerhet. Vad väljer då oppositionen att fokusera på i det här sårbara läget? Jo, nedskärningar på Regeringskansliets förmåga att hantera just detta. Det är fel politik, herr talman. Skåne har närmare till kriget i Ukraina än till de egna svenska skidorterna.

När den här regeringen tog över makten för drygt tre år sedan var situationen allvarlig. Gängbrottsligheten hade vuxit till en nivå som hotade samhällets funktionalitet, och dödsskjutningarna hade nått alarmerande nivåer. Sverige hade under många år rört sig mot ökad utsatthet och minskat välstånd. Vi blev helt enkelt fattigare och samhället farligare.

Regeringens respons har varit kraftfull. Man ser till att polisen får rätt resurser, höjer straffsatserna och effektiviserar rättsväsendet. Men kampen mot kriminaliteten kräver mer än repression. Vi måste torrlägga gängens finansiering och förhindra att nästa generation lockas in i brottslighet.

Regeringen har avsatt medel för att avtala om anstaltsplatser utomlands så att kriminella faktiskt sätts bakom lås och bom och människor som gör rätt för sig kan leva sina liv utan att behöva möta sina förövare på gatan. Samtidigt driver regeringen omställningen till fossilfri energi, stärker försvarsförmågan och upprätthåller stödet till Ukraina, som är regeringens viktigaste utrikespolitiska uppgift.

Effekten av den moderatledda regeringens tid vid makten är tydlig i form av ökad trygghet på våra gator och mer pengar kvar i plånboken för vanliga människor. Genom en politik präglad av konsekvens och långsiktighet, reform efter reform och budget efter budget, förverkligar vi denna vision steg för steg.

Herr talman! Under utgiftsområde 1 ligger även minoritetspolitiken. Sedan attacken den 7 oktober har en minoritet i Sverige drabbats särskilt hårt. Ingen annan grupp har på så kort tid sett en sådan akut försämring av sina möjligheter att leva ett öppet och fritt liv som judarna. Rasism och intolerans är naturligtvis förkastligt oavsett mot vem det riktas, men antisemitismen har en särställning. Ingen annan grupp möter hat och hot från så många håll samtidigt – från nynazism, högerextremism, autonom våldsbejakande vänster men också från islamism.

Situationen i Malmö är särskilt allvarlig. Judiska familjer tvingas flytta. Synagogor kräver omfattande säkerhetsskydd, och barn kan inte bära sina davidsstjärnor öppet. Det är naturligtvis helt oacceptabelt, herr talman. Vi fortsätter arbetet med den nationella strategin för att stärka judiskt liv. Antisemitismen ska inte ha något som helst andrum eller tolereras i Sverige.

Valet 2026 närmar sig. Med det intensifieras hotet mot våra demokratiska institutioner. Anslaget för allmänna val och demokrati ökar med 674 miljoner kronor 2026 för att säkerställa att valet kan genomföras säkert och effektivt. Det är en nödvändig förstärkning när demokratin utsätts för påverkanskampanjer och försök att underminera vårt valsystem.

Riksdagsförvaltningen ska kunna fullgöra sina uppdrag, bland annat genom att stärka säkerheten för ledamöter. Det är tyvärr en nödvändighet när hot och hat mot förtroendevalda ökar även i Sveriges högsta beslutande församling.

Herr talman! Den här budgeten handlar om att säkerställa att Sverige kan styras, att våra demokratiska institutioner fungerar och att vi kan möta de utmaningar som vår tid ställer oss inför. Moderaterna och våra Tidökollegor tar ansvar. Vi lägger fram en väl avvägd budget som kommer att gå igenom och som tar stor hänsyn till det säkerhetspolitiska läget, stärker institutionerna för en fortsatt stark demokrati och innebär en effektiv användning av skattemedel.

Herr talman! Låt mig avsluta med att konstatera att vi moderater står för ordning och reda, en stark rättsstat, en stark demokrati och en stark konstitutionell monarki.

Vår monarki är en av världens äldsta, något av det bästa med Sverige och något som gör oss större i världen än vad vi är och större än vad våra 10 miljoner invånare annars hade berättigat till.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

I detta anförande instämde Lars Engsund, Ulrik Nilsson och Oskar Svärd (alla M).

Jessica Wetterling (V)
Anf. 4 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 1, som handlar om grunden för vår demokrati, rikets styrelse, hur medier kan verka fritt och minoriteters och urfolks rättigheter. Det är de delar som ingår i det här utgiftsområdet. Men precis som tidigare talare, bland annat utskottets ordförande, har varit inne på ska man se varje partis budgetförslag som en helhet.

Vänsterpartiets budgetförslag är i sin helhet väldigt tydligt med att när tiderna är tuffa ska makten ta ansvar. De senaste åren har den svenska ekonomin utvecklats svagt med låg tillväxt och stigande arbetslöshet. Det har resulterat i en svag utveckling för framför allt hushållens konsumtion och investeringarna i näringslivet.

Sverige är ett av de länder där de ekonomiska klyftorna har ökat mest sedan 1980-talet. Regeringen har ändå valt att sänka skatterna med sammanlagt 110 miljarder under den här mandatperioden, vilket innebär att utrymmet för att satsa på hushållen och välfärden ständigt minskar. Även i år väljer man att göra skattesänkningar, nu med över 50 miljarder. I mitt partis budget finns en helt annan inriktning där vi i stället för att sänka skatterna vill beskatta bankernas övervinster och höja kapitalskatterna. Vi vill omvandla dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag för att underlätta den gröna omställningen. Vi stärker också välfärden, med särskilt fokus på sjukvården.

Även Vänsterpartiet gör prioriteringar. Vi föreslår exempelvis minskande anslag till hovet och lägre ersättningar till oss själva som riksdagsledamöter. I stället prioriterar vi att avsätta medel till att stärka Sametinget och inrätta en nationalscen för Sápmi. Vi vill också se till att strategin för judiskt liv fullföljs och stärks i sin helhet. Där kan jag notera att Vänsterpartiet lägger mer pengar än vad regeringen gör. Jag tycker att det är lite sorgligt att man inte fullt ut finansierar den utredning man själv värnar.

Vänsterpartiet väljer också inom det här utgiftsområdet att behålla det särskilda anslag som regeringen avskaffade förra året för den nationella minoriteten romer. Om vi som land ska uppfylla det vi har sagt om att nå romsk inkludering till 2032 behöver regeringen lägga mer pengar på det. Det har man faktiskt gjort nu jämfört med tidigare år, men det räcker inte, för utvecklingen ser tyvärr allt sämre ut.

Jag tycker att talmannen på ett utomordentligt sätt har visat hur man kan företräda Sveriges riksdag och Sverige som stat. Jag anser därför inte att monarkin har den viktiga roll som tidigare talare varit inne på.

Herr talman! Från Vänsterpartiets sida vill vi kraftigt stärka politiken för Sveriges nationella minoriteter. Utskottets ordförande och vice ordförande höll förra veckan i ett väldigt bra seminarium som uppmärksammade att vi i 25 år har haft en minoritetspolitik för våra erkända nationella minoriteter. Problemet är bara att utvecklingen inte går framåt så snabbt och så mycket som i alla fall vi från Vänsterpartiet hade önskat. Riksrevisionen kommer med rapporter som bekräftar den bild som de olika minoriteternas företrädare skriker om. Det gäller särskilt den svåra situation som språken har. Vi får internationell kritik, och det har vi fått genomgående under många år.

I dag brister staten i sitt ansvar. Språken är akut hotade och riskerar att försvinna. Minoriteternas kultur pressas tillbaka, och i många kommuner saknas resurser för att man ska kunna leva upp till lagen. Vi föreslår därför betydande förstärkningar. Totalt lägger vi ungefär 300 miljoner mer än regeringen i satsningar på den nationella minoritetspolitiken.

Även Sametinget ligger under detta utgiftsområde. Samerna är ju en del av våra nationella minoriteter och är också ett urfolk. Sametinget har länge hållits tillbaka på grund av otillräckliga resurser. Man har precis fått ett nytt styre, eftersom de behövde hålla omval efter sitt senaste val.

Ett litet bevis på hur oprioriterade nationella minoriteter och urfolket samer är i vårt land är att Sametinget behövde bekosta omvalet med egna resurser. Sametingets redan knappa budget fick stå för denna omkostnad, vilken bland annat jag och några andra ledamöter i konstitutionsutskottet var skyldiga till eftersom vi också har en roll som ledamöter i Valprövningsnämnden. Det var vi som – på goda grunder, skulle jag säga – föreslog att ett omval skulle genomföras. Men jag hade inte föreställt mig att det skulle bekostas av minoriteten själv.

Herr talman! Frågan om våra minoriteter och urfolket samer handlar också om respekt och historisk upprättelse. Sverige har länge varit skyldigt att göra mer.

Något annat som jag särskilt vill lyfta fram från Vänsterpartiets budgetförslag är medierna. I en tid då desinformation, fake news och andra krafter försöker påverka det demokratiska samtalet behöver vi värna våra fria och oberoende medier. En levande demokrati kräver en mångfald av röster, inte färre, och det sista jag särskilt vill ta upp är mediestödet. Vänsterpartiet lägger mer än en halv miljard mer än regeringen.

Det som är sorgligt och som vi från oppositionen också varnade för är att man nu kan se att de riktlinjer som regeringen har gett Mediemyndigheten också gör att mångfalden bland medier försvinner. Framför allt har vi ett problem i dag med att inte ens de pengar som regeringen avsätter delas ut till oberoende och fria medier. Det utgör ett problem oavsett vilken nivå man anser att mediestödet bör ligga på, och detta är något som i alla fall vi partier i utskottet borde kunna vara överens om. Jag hoppas att regeringen kunde ta till sig det. Det handlar ju om att det som man avsätter också ska gå till de fria medierna och inte bara går tillbaka till Regeringskansliets svarta hål.

Gudrun Brunegård (KD)
Anf. 5 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! När man kommer in som femte talare i debatten har mycket redan sagts som nu riskerar att upprepas.

Budgeten för rikets styrelse är som sagt väldigt omfattande, även om just detta utgiftsområde inte är det största. Debatten har dock väldigt många olika infallsvinklar. På de 96 A4-sidorna plus fyra sidors bilaga ryms många olika delar som man kan djupdyka i och kommentera. I utgiftsområdet ingår statschefen, riksdagen och regeringen men även Riksdagens ombudsmän, det vill säga JO, Riksrevisionen, de nationella minoriteterna, Regeringskansliet inklusive utrikesrepresentationen, länsstyrelserna, demokratipolitik och mänskliga rättigheter.

Målen för några av utgiftsområdets olika delområden har ett värde i sig att lyfta fram i den här debatten.

Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.

Målen för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig och kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika.

Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

Målet för politiken för nationella minoriteter är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

Målet för medieområdet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan.

Fru talman! Det är glädjande att en klar majoritet, 78 procent av befolkningen i åldrarna 16–85 år, är ganska eller mycket nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige. Det är ingen skillnad mellan mäns och kvinnors uppfattning härvidlag. De som är minst nöjda är personer med låg utbildning och de som bor i större tätorter och städer. Där behöver naturligtvis åtgärder vidtas.

Regeringen har från och med i år ökat anslagen för hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser från 6 till 8 miljoner kronor per år. Av dessa är 1 miljon öronmärkt för hågkomstresor och utbildningsinsatser för skolor i områden med socioekonomiska utmaningar. Även folkmordet på romer under Förintelsen har uppmärksammats. Det har också gjorts insatser för att motverka antisemitism, antiziganism och andra former av rasism. Statens skolverk har tillsammans med Forum för levande historia fortsatt med att utveckla verktyget Demokratistegen för att nå fler förskolor och skolor.

Vikten av arbetet mot diskriminering och för förstärkning av de mänskliga rättigheterna belyses i en rapport om förekomst av diskriminering som vi just har tagit emot från Diskrimineringsombudsmannen. I en undersökning från 2022 uppgav 19 procent av studenter inom universitets- och högskoleområdet att de någon gång under sina studier hade upplevt sig diskriminerade. Det kunde gälla oönskad sexuell uppmärksamhet, kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller religion.

En fördjupad analys har gjorts av diskriminering i skolan som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Den visar att elever med olika religiösa tillhörigheter utsätts för diskriminering. Judiska och muslimska elever är särskilt utsatta. Det kan gälla kränkningar som kan utgöra hatbrott enligt brottsbalken eller diskriminering enligt diskrimineringslagen.

Skolorna brister när det gäller att utreda trakasserier och genomföra åtgärder för att förhindra trakasserier. Det förekommer också att skolor inte tar hänsyn till religiöst påkallad måltidsanpassning eller beviljar ledighet i samband med religiösa högtider som infaller på skoldagar. Vårdnadshavare med arabiskt eller muslimskt klingande namn får sämre bemötande i skriftliga kontakter med tjänstemän inom förskola och skola. Muslimska flickor som bär slöja blir utsatta för trakasserier, ibland av lärare och ibland av andra elever. Brottsförebyggande rådet beskriver att muslimska elever blir utsatta för islamofobiska hatbrott i skolan.

Även många kristna elever har upplevt att de blivit kränkta i skolan. En tiondel har dessutom blivit kränkta av en lärare. Kristna elever kan ifrågasättas av både andra elever och lärare, och det finns exempel på lärare som förminskar kristna elever eller behandlar dem som mindre vetande. Naturligtvis är inget av detta acceptabelt.

Rapporten belyser också diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering och visar att personer med funktionsnedsättning väljs bort. De flesta anmälningarna gäller personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, men det handlar även om personer med rörelse, hörsel- och synnedsättning, diabetes, bipolär sjukdom och intellektuell funktionsnedsättning. Skälet till att de väljs bort bedöms till stor del vara att arbetsgivaren inte är beredd att göra nödvändiga anpassningar av arbetsuppgifter och arbetsmiljö.

En annan, pinfärsk rapport från Skolverket handlar om antisemitism i skolan. Den understryker vikten av den satsning som regeringen gör för att stärka arbetet mot antisemitism och rasism och för att stärka judiskt liv i samhället.

Fru talman! Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, något som ska genomsyra all politik. Av budgetpropositionens del 1, som vi avhandlar i dag, framgår en rad åtgärder som regeringen vidtar mot diskriminering och för att stärka arbetet med de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen för mänskliga rättigheter har fortsatt, med informations- och kompetenshöjande insatser som har involverat både näringslivsorganisationer, företag, offentlig sektor och det civila samhället. Detta fortsätter naturligtvis med denna budget.

Institutet för mänskliga rättigheter bidrar till det systematiska arbetet genom att följa, undersöka och rapportera hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas.

Med dessa kommentarer vill jag, fru talman, yrka bifall till utskottets förslag gällande utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Muharrem Demirok (C)
Anf. 6 Muharrem Demirok (C)

Fru talman! Den liberala demokratin är fundamentet i vårt samhälle. Med den följer friheter och rättigheter, skydd för minoriteter och en garanti för att den enskilda människan kan forma sitt eget liv, skyddad från statligt godtycke och majoritetens makt. Men det följer också en massa andra fina saker, som att kunna stå här i dag och ha en debatt där vi i mångt och mycket är eniga. Det är det finaste i Sverige: en saklig debatt utan hårda ord men där vi kan belysa våra olika åsikter.

Vi lever i en tid av allvar, med krig i vårt närområde, en växande misstro mot demokratiska institutioner och illvilliga aktörer som strategiskt arbetar för att splittra oss. I det läget måste vi förstärka inte bara det militära och psykologiska försvaret utan även det konstitutionella försvaret, själva hjärtat i vår förvaltning.

För att vaka över alla dessa fri- och rättigheter krävs en effektiv, opartisk och robust förvaltning. Denna förvaltning, tillsammans med de institutioner som ska säkra rättssäkerheten och domstolarnas oberoende, återfinns just i utgiftsområde 1 Rikets styrelse, som vi debatterar i dag.

Fru talman! Jag skulle vilja lyfta två historiskt viktiga steg som börjar närma sig slutet, där vi börjar komma i mål. Det första var Centerpartiet med om att driva fram under förra mandatperioden, nämligen grundlagskommittén. Vi har relativt nyligen tagit det första beslutet av två om stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. Kravet på kvalificerad majoritet för grundlagsändringar bygger in nödvändig eftertanke och säkrar demokratins spelregler mot tillfälliga majoriteter. Det här, vänner, stärker vår motståndskraft.

Det andra handlar om stärkt konstitutionell beredskap och ligger på våra bord just nu. Vi ser hur angeläget det är att säkerställa att vårt beslutsfattande vilar på trygg och legal grund även i svåra fredstida kriser. Men vår hållning från Centerpartiet är tydlig. Den ökade beredskapen får aldrig åstadkommas på bekostnad av demokratisk insyn och kontroll. Eventuella befogenheter måste vara tidsbegränsade och underställda strikt kontroll av riksdagen, precis som i det förslag som nu föreligger.

Fru talman! En oroande utveckling i Sverige just nu är den ökade utsattheten för offentligt anställda. Handläggare, socialsekreterare, chefer och domstolspersonal utsätts för trakasserier, påtryckningar och rena hatkampanjer. Det påverkar beslutsfattandet och vår demokratiska framtid.

Centerpartiet lyfte redan för flera år sedan frågan om de växande hoten, hatet och trakasserierna mot offentliganställda. Nu ser vi tyvärr att problemet inte bara kvarstår, utan det växer. Detta är ett demokratiskt kärnproblem, och vi måste ta det på största allvar. Lagstiftningen behöver skärpas. Arbetsgivare behöver bättre verktyg, men också vi som politiker måste ta vårt ansvar. Vilka ord vi väljer och hur vi bemöter varandra spelar roll. Vilket tonläge vi bidrar till spelar roll.

En annan mycket oroande utveckling är hur antisemitismen växer, inte minst i våra skolor. Vi såg det i den senaste rapporten från Skolverket – läget är djupt oroande. Det handlar om judiska elever som tystnar, elever som undviker att bära sina symboler och en vardag där hatet normaliseras. Det här är en gräns som aldrig får flyttas. Skolan ska vara en trygg plats för varje barn. Därför måste vi ta detta på allra största allvar, markera tydligt och stå upp för dem som utsätts – varje gång, överallt.

Forum för levande historia har där en central roll och måste få de resurser som behövs för att fortsätta sitt arbete, inte minst med hågkomstresor för unga. I tider då Förintelsen förvrängs och relativiseras är deras uppdrag viktigare än på mycket länge.

Fru talman! Eftersom majoriteten har antagit en budget med en annan inriktning än Centerpartiets avstår vi från ställningstagande till hur anslagen ska fördelas. Men vi avstår inte från att uttrycka vår åsikt om politiken inom området. Vår budgetkritik är, precis som tidigare, tydlig.

För det första: Regeringskansliets oproportionerliga expansion är faktiskt stötande. På tre år har Regeringskansliets kostym vuxit med över 2 miljarder. Samtidigt har många myndigheter, de som i praktiken ska genomföra regeringens politik, fått betydligt lägre anslag och till och med besparingskrav. Det här håller helt enkelt inte ihop. Vi behöver ett starkt regeringskansli, ja. Men vi behöver också ett rimligt regeringskansli. Det är dessutom fel prioriterat i ett land där regional utveckling och service behöver stärkas.

Centerpartiet står fast vid att anslaget till Regeringskansliet ska minskas med 600 miljoner kronor nästa år. De pengarna gör mycket större nytta ute i landet.

För det andra: Vi måste lösa de samhällsproblem som slår mot medborgare och näringsliv. Sverige har ett tågkaos – vi fick höra det från den här talarstolen även tidigare i morse – och vägar som förfaller. Därför föreslår vi att 50 miljoner kronor av anslaget ska användas för att inrätta en kriskommission just för infrastrukturen. Vi måste få en plan på plats nu för att stoppa det akuta förfallet.

För det tredje: För att klara den gröna omställningen och upprätthålla statlig service i hela landet måste vi stärka våra regionala myndigheter. Vi föreslår därför ytterligare satsningar på våra länsstyrelser, inte minst för att korta handläggningstiderna för tillstånd. Det är just genom snabbare beslut om tillståndsprocesser – inte genom ökad byråkrati i Regeringskansliet – som vi säkrar svenska företags konkurrenskraft.

Fru talman! Avslutningsvis: Vi kan inte ta demokratiska landvinningar för givna. Det är upp till var och en av oss, särskilt i denna kammare, att se till att de institutioner som vår demokrati vilar på – domstolarna, förvaltningen och våra grundlagar – är rustade för att möta framtiden.

Att försvara Sverige i oroliga tider är nödvändigt. Däri ligger att försvara våra grundläggande rättigheter och att värna den opolitiska, rättssäkra och professionella tjänsteman som varje dag är demokratins yttersta garant.

Jan Riise (MP)
Anf. 7 Jan Riise (MP)

Fru talman! Jag ska försöka klara av det formella först. Miljöpartiets budgetförslag passar ju inte helt i den budgetram som riksdagen har beslutat om. Vi deltar därför inte i det här beslutet, men jag hänvisar förstås till våra särskilda yttranden.

Det är särskilt fint att prata om rikets styrelse. Jag kommer att tala om ungefär samma frågor som 2024, som året före det och kanske också som 2022. Det är helt enkelt frågor som berör Miljöpartiet. Kanske uttrycker det också en viss frustration över att samma frågor återkommer år efter år.

Jag tänkte tala lite om demokratifrågorna och i samband med det också prata om länsstyrelserna, dessa fyrbåkar av statlig närvaro i små och stora regioner, med angelägna frågor och uppdrag. Jag ska säga något om hur vi ser på medier och mediestöd och om hur vi tänker om Institutet för mänskliga rättigheter. Men jag vill börja med stödet till urfolket samerna och till våra fem minoriteter, som förutom samerna omfattar judar, romer, sverigefinnar och minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset.

Fru talman! Jag har det senaste året ägnat en hel del tid åt att försöka förstå hur vi skulle kunna hitta bättre platser och sätt att mötas på – minoriteterna, samerna och vi andra. Vi behöver det. Jag fick en möjlighet att besöka FN:s urfolksforum och fick en inblick i några av de frågor som gemensamma för urfolk var de än är i världen.

Här hemma har jag träffat representanter för samebyar, företag, myndigheter och organisationer och givetvis pratat med samer även utanför samebyarna, på plats i Sápmi, i Stockholm, i Almedalen och digitalt.

Miljöpartiet står självklart för samers rättigheter och för ett levande samiskt samhälle. Sedan vår tid i regeringen och nu som oppositionsparti har vi drivit på för högre ambitioner i politiken för det samiska folket, och det fortsätter vi att göra.

Det är två begrepp som har blivit alltmer tydliga för mig vilkas innebörd försvårar för oss att bidra till en god utveckling. Det första är ”asymmetrisk maktfördelning”. Flera samebyar och forskare har pekat på de orimliga krav som ställs på en i princip ensam representant för en sameby som i möten kanske ställs mot ett internationellt mineralföretag som har hela avdelningar med jurister och avtalsexperter. Så sent som nu i veckan hörde jag att Gabna sameby är beredd att säga upp ett mer än decennielångt samarbete med LKAB. Planerna för den nya gruvan Per Geijer i Kiruna hotar att dela byn i två och försvåra eller omöjliggöra för rennäringen att förflytta sig i området.

Detta illustrerar också det andra begrepp som jag har hört många gånger den senaste tiden: ”kumulativa effekter”. För samebyarnas del handlar det om att en etablering av något slag läggs till en annan etablering, och den sammanlagda påverkan blir väldigt stor. En väg, en järnväg, en gruva, en vindkraftsanläggning eller en elledning går kanske att hantera, men tillsammans blir det bara för mycket.

Fru talman! Vi behöver också långsiktighet i satsningarna för våra minoriteter – judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar, kväner och lantalaiset. För tornedalingarna finns många utmaningar som också gäller samerna. För två år sedan kommer rapporten från sanningskommissionen för denna minoritet, kallad Som om vi aldrig funnits, med en rad förslag varav de flesta inte har genomförts.

Jag vet att det till exempel var en väldigt fin samling i en kyrka i Tornedalen relativt nyligen. Men risken är att rapportens titel Som om vi aldrig funnits gäller än.

Vi menar att det krävs en stark och långsiktig finansiering för att säkra minoritetsspråkens och minoritetskulturernas egenmakt och överlevnad. Vi vill därför göra finansieringen av de nationella minoriteterna permanent, motsvarande den som fanns 2022–2024. Barn och unga ska ha möjlighet att lära sig sitt minoritetsspråk. Judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer som vill återta språk och kultur ska kunna göra det. De nationella minoriteternas organisationer behöver utökat stöd, och de nationella minoriteternas kultur och historia behöver synliggöras för fler.

I sammanhanget vill jag också nämna Sámi Giellagáldu, det centrum för bland annat normering av de samiska språken som finansieras gemensamt av sametingen i Sverige, Norge och Finland.

I budgeten har vi markerat behovet av ytterligare fokus och arbetet med att stärka förutsättningarna för Sametinget. Det är en viktig del i att främja det samiska folkets självbestämmande och delaktighet. Där finns ytterligare åtaganden i konsultationsordningen som innebär en ökad belastning på Sametinget. För att stärka dess verksamhet föreslår vi i Miljöpartiet att ramanslaget höjs med 50 miljoner kronor årligen.

Arbetet med en samisk parlamentsbyggnad behöver påskyndas. Det finns ett starkt demokratiskt värde i att Sveriges andra folkvalda parlament får sin egen byggnad. Det har diskuterats i mer än 30 år, och vi vill uppmana regeringen att ge Statens fastighetsverk i uppdrag att fortsätta med förstudien om projekteringen. Vi föreslår att förstudieprojekteringen kan finansieras inom vår föreslagna satsning.

I januari 2024 överlämnades betänkandet Ett starkt judiskt liv för framtida generationer, med förslag till en nationell strategi för stärkande av judiskt liv i Sverige. Strategin föreslås genomföras under åren 2025–2034 med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden för nationella minoriteter och minoritetsspråk. Utredningen har identifierat ett antal målsättningar för att strategin ska få genomslag och leda till varaktiga förändringar.

Som flera här före mig har påpekat har förutsättningarna har förändrats kraftigt de senaste två åren. Vi tvingas alltmer tala om säkerhetssatsningar och en tilltagande antisemitism som på något vis överskuggar allt annat. Det gör ju inte det andra mindre viktigt, men vi måste naturligtvis klara alla delar i detta.

Fru talman! Den långsiktiga strategin för romsk inkludering antogs också 2012 med det övergripande målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha möjligheter i livet som är likvärdiga med de som den som är icke-rom har. Två särskilt utpekade verksamhetsområden är utbildning och social omsorg. Det innebär att de utbildningsklyftor som skapas av utanförskap ska elimineras och att den romska gruppen ska ges tillgång till förskola och äldreomsorg på sitt modersmål.

Strategin för romsk inkludering måste ges en långsiktig och tillräcklig finansiering. Regeringens ansträngningar för att förverkliga strategin lyser tyvärr med sin frånvaro. Detta blev inte minst tydligt i förra årets budget, där anslagen för nationella minoriteter och romsk inkludering helt enkelt slogs ihop.

Fru talman! För att länsstyrelserna ska bidra till att öka samhällets förmåga att möta klimatförändringarna behöver de tillföras resurser. Uppgifter där länsstyrelserna utifrån sitt uppdrag och sin kännedom om de lokala förhållandena kan bidra är framtagande, genomförande och uppdaterande av regionala handlingsplaner för klimatanpassning liksom stöd när det gäller att anlägga ett klimatanpassningsperspektiv i såväl regionala som nationella arbeten.

För att säkra länsstyrelsens arbete med att begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringarna satsar Miljöpartiet i sin budget 95 miljoner kronor under detta anslag. Vi satsar på länsstyrelsernas regionala arbete med energiplanering och klimatomställning. Vi avvisar samtliga regeringens satsningar som är öronmärkta för ny kärnkraft, inklusive medel för tillståndsprocesser. Det blir alltså en liten minuspost där.

Arbetet för att värna och stärka vårt fria och öppna samhälle måste ständigt fortsätta. Vi får aldrig ta vår demokrati för given.

För att skydda våra demokratiska grundvalar vill vi göra det svårare att genomföra grundlagsändringar. Vi vill skydda oberoende medier i hela landet och stärka domstolarnas oberoende. Vi vill sänka rösträttsåldern från 18 till 16 år i allmänna val som ett första steg på prov i svenska kommuner. Vi vill också genomföra flera av de förslag som föreslogs av kommittén Demokratin 100 år, bland annat att inrätta en nationell demokratifunktion.

Länsstyrelserna spelar som vi ser det en mycket viktig roll i våra regioner, och den statliga närvaron i regionerna är i högsta grad betydelsefull. Som regionala kontaktytor och gränssnitt till lokal och regional verksamhet är länsstyrelserna oöverträffade. Därför är det rimligt att ge länsstyrelserna det demokratifrämjande uppdraget.

Vi säger nej till AI för ansiktsigenkänning i realtid och därmed till regeringens satsning på 3 miljoner 2027 och 2028. Därmed minskar medlen till Integritetsskyddsmyndigheten.

En grundläggande del i demokratin är skyddet och respekten för de mänskliga rättigheterna. Institutet för mänskliga rättigheter är en central aktör för att fortsätta stärka och skydda dessa principer. Vi föreslår att Institutet för mänskliga rättigheter tillförs de medel man har äskat de närmaste åren i storleksordningen 25 miljoner.

Fru talman! Ett starkt mediestöd är en demokratisk investering. Det handlar om att ge utrymme för allsidig nyhetsförmedling, små redaktioner, lokala medier och alternativa röster som annars riskerar att trängas undan av marknadskrafter. Vi vill ytterligare stärka förutsättningarna för oberoende och granskande journalistik och stärka områden med svag bevakning. Vi vill därför öka mediestödet med 50 miljoner kronor.

Slutligen vill vi förbättra samordningen av medie- och informationskunnighetsfrågor mellan samhällets olika sektorer. En nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda bör tas fram så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas. Ett sådant arbete måste ske i nära samarbete med de aktörer som påverkas mest. För det ändamålet föreslår vi att 10 miljoner kronor avsätts till arbete hos Mediemyndigheten.

Jag ber om ursäkt för överdragen tid, men det var viktiga frågor. Jag kände att jag var tvungen att fortsätta.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-12-03
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 3
Stillbild från Beslut 2025/26:KU1, Beslut: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Beslut 2025/26:KU1

Webb-tv: Beslut: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 1

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2026Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 1 enligt regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 1 punkterna 1, 6, 8 och 10 samt avslår motionerna

    2025/26:3158 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

    2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkandena 23 och 27,

    2025/26:3516 av Jan Riise m.fl. (MP),

    2025/26:3604 av Malin Björk m.fl. (C) och

    2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 1, 9, 18, 20, 21, 23 och 28.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar
    1. regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.
    2. Riksdagsförvaltningen att för 2026 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 140 000 000 kronor.
    3. Riksdagsförvaltningen att för 2026 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 3 200 000 000 kronor.
    4. Riksrevisionen att för 2026 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 30 000 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 1 punkterna 2, 3, 5 och 9.c) Godkännande av investeringsplanRiksdagen godkänner investeringsplanen för 2026–2028 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 1 punkt 4.d) Anslagsfinansiering av anläggningstillgångarRiksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2026 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 1 punkt 7.
  2. Ändring i budgetlagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i budgetlagen (2011:203).Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 1.
  3. Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2024

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger redogörelse 2024/25:RS1 till handlingarna.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.