Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2008/09:KU1

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 december 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse(pdf, 900 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Beslut

Anslag till regeringen, riksdagen, hovet och presstöd (KU1)

Riksdagen godkände regeringens och riksdagsstyrelsens förslag i budgetpropositionen om anslag på området Rikets styrelse. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt cirka 12,4 miljarder kronor 2009. EU-ordförandeskapet hösten 2009 och miljöcertifiering av riksdagsförvaltningen är två prioriterade utgiftsområden. Riksdagen godkände också två lagförslag som handlar om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete och om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Lagändringarna innebär en höjning av anslaget till politiska sekreterare och en möjlighet att låta miljöhänsyn avgöra valet av färdväg för ledamöternas tjänsteresor inrikes.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Redogörelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 33
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-11-11
Justering: 2008-11-18
Trycklov till Gotab och webb: 2008-11-19
Trycklov: 2008-11-19
Reservationer: 4
Betänkande 2008/09:KU1

Alla beredningar i utskottet

2008-10-21, 2008-10-28, 2008-11-11

Anslag till regeringen, riksdagen, hovet och presstöd (KU1)

Regeringens och Riksdagsstyrelsens föreslår i budgetpropositionen anslag på området Rikets styrelse. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt cirka 12,4 miljarder kronor 2009. EU-ordförandeskapet hösten 2009 och miljöcertifiering av riksdagsförvaltningen är två prioriterade utgiftsområden. Två lagförslag föreslås också som handlar om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete och om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Lagändringarna innebär en höjning av anslaget till politiska sekreterare och en möjlighet att låta miljöhänsyn avgöra valet av färdväg för ledamöternas tjänsteresor inrikes. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens och Riksdagsstyrelsens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-11-27
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:KU1, Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Debatt om förslag 2008/09:KU1

Webb-tv: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Berit Andnor (S)
Anf. 143 Berit Andnor (S)
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 4. Den budget som vi socialdemokrater presenterade i början av oktober var och är en helhet. Den är ett heltäckande förslag till statsbudget med andra ramar för utgifter och intäkter, men framför allt med en helt annan inriktning på politiken. Eftersom vårt helhetsförslag redan har fallit i och med behandlingen av ramarna här i kammaren har vi inget yrkande i den delen utan hänvisar till det särskilda yttrande som återfinns i betänkandet. De reservationer som vi har riktar in sig på de områden där vi ser att inriktningen är felaktig utan att det för den skull har budgetpåverkan. Denna budgetdebatt kommer i mångt och mycket att bli en upprepning av fjolårets debatt. Regeringens förslag är nämligen i mångt och mycket en upprepning av fjolårets dåliga förslag som självfallet inte har blivit bättre av att upprepas. Först och främst handlar det om regeringens förslag till nytt demokratimål. I fjol ändrades demokratimålet. I förslaget till nytt demokratimål saknas flera viktiga delar. Under den socialdemokratiska regeringens tid var målet brett och detaljerat, och det var inriktat på att föra ut demokratins ideal till alla. De mänskliga rättigheterna skulle försvaras, deltagandet i de demokratiska processerna skulle öka, kvaliteten i det demokratiska arbetet skulle förstärkas, och deltagandet i de allmänna valen skulle öka. Konkret var det fråga om många olika åtgärder. Det gällde särskilda demokratiprojekt i utsatta områden, skolval, försök med nya former av medborgarinflytande, insatser för att främja mänskliga rättigheter och politiskt deltagande, insatser för att fler med utländsk bakgrund skulle åta sig förtroendeuppdrag med mera - tusen och en insats i människors vardag varje dag året runt just för att hålla demokratin levande och bidra till att mota antidemokratiska krafter innan dessa vuxit sig starka. Den målsättning med demokratiarbetet som vi socialdemokrater hade tillsammans med samarbetspartierna byttes ut förra året. Kvar blev en skrivning om mänskliga rättigheter och om individens möjligheter till inflytande, något som bara kan beskrivas som en kraftfull ambitionssänkning. Det som framför allt är en brist är att det saknas en analys av var de viktigaste insatserna för att stärka demokratin behöver göras. Utan en analys blir alla åtgärder som gripna ur luften. Utan sammanhang och utan en strategi blir insatserna rapsodiska och därmed utan den samlade styrka som behövs. Nu ska målet ändras igen, inte till innehållet men väl till formen. Därför finns det, tycker vi, anledning att ta tillfället i akt och förändra även det dåliga innehållet i regeringens demokratimål. Herr talman! År 2006 lade regeringen ned Kommittén för EU-debatt. Under de år vi hade den kommittén genomfördes 1 700 aktiviteter och 450 projekt. 10 600 elever har berörts. Men för två år sedan valde den borgerliga regeringen att ta bort den här möjligheten till en bred folklig debatt. Nu väljer man att inför nästa år föreslå en förstärkning av anslaget för "information om EU från regeringens sida". Folklig debatt ska ersättas med regeringspropaganda. De farhågor som vi hade inför det beslut som riksdagen fattade om regeringens förslag - det gäller också den syn som vi ansåg att regeringen hade när det gäller en fri och öppen EU-debatt - blir nu besannade. Vi tycker att agerandet är ett uttryck för ett elitistiskt och mycket snävt synsätt. För oss socialdemokrater är det ett faktum att det inte går att kommendera fram en debatt uppifrån utan bara stimulera den underifrån. Vi vill därför att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur en bred och folkligt förankrad EU-debatt bäst kan stimuleras. Herr talman! I fjol kallade jag presstödet för en sorglustig historia. I år börjar det likna en fars. Efter det att kulturministern upprepade gånger framfört mantrat att EU tvingar oss att förändra vårt presstöd skedde plötsligt en total omsvängning i årets budget. Nu skulle presstödet vara oförändrat. Och nu spekuleras det i fackpressen kring om omsvängningen har något att göra med att statssekreteraren på Kulturdepartementet är gift med en ledamot i styrelsen för en tidning som får presstöd. Det må vara hur det vill med den saken, men faktum är att kulturministern under två års tid har lyckats inta nästan alla ståndpunkter som finns i den här frågan. Men hon har fortfarande inte lyckats verkställa riksdagens beslut från sommaren 2006 om presstödet. Vad som är nästa besked från regeringen i den här frågan vet väl egentligen ingen. Jag är helt säker på att det inte är fråga om det sista beskedet. Herr talman! I vårt förslag till ramar för utgiftsområde 1 har vi en nettobesparing. Vi socialdemokrater ser inte det enorma behov av en utökning av resurser för Regeringskansliets verksamhet som den borgerliga regeringen ser. Vi anser att det finns mer angelägna saker att lägga pengarna på. Sedan både regeringens proposition och vårt eget budgetförslag lades fram har den finansiella situationen radikalt försämrats. Med bankakuten öppen och massarbetslösheten väntande runt hörnet känns det verklighetsfrämmande - ja, nästan stötande, tycker jag - att lägga 1 miljard på en utökning av Regeringskansliet för år 2009. Man kan inte låta bli att tänka på vad de pengarna i stället kunde ha använts till i form av åtgärder för att motverka effekterna av jobbkrisen. Nu väljer man alltså att utöka Regeringskansliet i stället för att göra insatser för de arbetslösa och i stället för att motverka jobbkrisen. Men så ser politiken ut när en borgerlig regering gör sina prioriteringar.
Marianne Berg (V)
Anf. 144 Marianne Berg (V)
Herr talman! I dag är det dags att debattera utgiftsområde 1 som gäller rikets styrelse. Allra först vill jag bara konstatera att Vänsterpartiets förslag gällande statsbudgeten har fallit i och med att en majoritet av riksdagsledamöterna, det vill säga högeralliansen, den 19 november i år fattat beslut om ramarna för statsbudgetens utgiftsområde och en beräkning av statens inkomster. Vi har nu inget yrkande eftersom vårt förslag om hela statsbudgeten fallit. I stället hänvisar jag till vårt särskilda yttrande i betänkandet. I detta betänkande finns det många, om jag får uttrycka det så, spännande områden att belysa. Kungliga hov- och slottsstaterna är ett område. Riksdagsledamöternas arvoden är ett annat område. Vidare gäller det Riksdagens ombudsmän, Sametinget, Regeringskansliet, demokratipolitik, pressfrågor med mera. Ungefär vid den här tiden förra året tog jag upp det som Vänsterpartiet hade med i sin budgetmotion gällande utgiftsområde 1, nämligen arvoden, Sametinget och kungliga hov- och slottsstaterna, så det tänker jag inte beröra i dag. I stället väljer jag att i detta anförande belysa Vänsterpartiets reservation om en handelspolitik för jämställdhet - reservation 3 i betänkandet. Handel är en av de viktigaste relationerna mellan länder. För de fattigaste länderna är just regelverkets utformning för handel helt avgörande för deras möjligheter att utvecklas och bekämpa fattigdomen. Handel och de regler som finns befinner sig inte och bedrivs inte bara i en tomhet, i ett vakuum, utan präglas till stor del av maktrelationer och olika intressen. Det handlar om relationer mellan länder eller mellan grupper inom samma land. Men, herr talman, det kan också handla om relationer mellan män och kvinnor. Trots detta har internationell handel - det gäller då både forskning och politiska institutioner - betraktats som könsneutral. Ett mycket tydligt exempel på detta var regeringens egen handelspolitiska deklaration som presenterades i mars i år. På 22 sidor nämns vare sig ordet "kvinna" eller ordet "jämställdhet". Det är faktiskt riktigt illa. Sverige borde ha kommit längre och borde ha drivit på frågan och verkligen fått fram den i ljuset. Högeralliansen som så ofta pratat om just jämställdhet visar i denna fråga, liksom i alla andra frågor där jämställdhet berörs, att det bara är tomt prat. Ingen som tittar på hur det ser ut runt om i världen kan väl förneka att kvinnor och män har olika roller inom ekonomin och olika tillgång till makt och till så enormt viktiga resurser som kapital, krediter, jord, utbildning och teknik. Möjligheterna för kvinnor och män när det gäller att påverka och att delta i det politiska livet och i det politiska beslutsfattandet är också olika. Herr talman! Jag vill nämna några konkreta exempel - exempel som vi också har med i vår motion - på hur det i verkligheten faktiskt kan se ut i vår värld. I Bangladesh är 85 procent av alla anställda inom textilindustrin kvinnor. I Guangdongprovinsen i Kina saknar 60 procent av kvinnorna anställningskontrakt. I genomsnitt har de 150 timmars övertid varje månad. Två tredjedelar av världens jordbrukare är kvinnor. Kvinnor står för 60-90 procent av den globala matproduktionen. Medan kvinnor dominerar i småjordbruken som producerar för den lokala marknaden i utvecklingsländerna dominerar männen i de stora och medelstora jordbruken med inriktning på exportprodukter. Denna arbetsdelning och skillnaden i roller gör att en ökad internationell handel, nya produktionsmönster och handelspolitiska regler påverkar kvinnor och män olika. Det är inte acceptabelt att Sveriges regering inte lyfter fram frågan och försöker förändra situationen. Men det är inte så konstigt - liberala ekonomiska teorier dominerar den handelspolitiska debatten. Centralt i dessa teorier är att enskilda länder tydligare ska specialisera sig på områden där de kan producera till lägre kostnader och med högre produktivitet än andra länder, och den allra billigaste arbetskraften är just kvinnor. Åter vill jag säga att trots detta diskuteras handel alltid i stort sett som om den vore könsneutral. Vänsterpartiet anser att det behövs ett tydligt jämställdhetsperspektiv inom handelspolitiken. Ett verktyg kan vara FN:s konvention om avskaffande av allt slags diskriminering av kvinnor, den så kallade Cedawkonventionen, som trädde i kraft redan 1980. Det är alltså 28 år sedan, men Sverige har inte tagit några direkt stora kliv framåt i frågan för att åstadkomma en förändring. Jag anser att det är dags att agera nu. Vi inom Vänsterpartiet anser, herr talman, att Sverige inom ramen för EU och WTO måste verka för att alla förhandlingar om nya handelsavtal ska inkludera en analys av hur avtalet förhåller sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Det är dags att Sverige för en handelspolitik som bidrar till ökad jämställdhet och som synliggör handelns konsekvenser för maktrelationerna mellan kvinnor och män. För detta behövs naturligtvis en politisk vilja men också resurser och kunskap. På Utrikesdepartementets enhet för internationell handelspolitik saknas just dessa resurser. Jag hoppas nu att regeringen verkligen tar till sig detta, agerar kraftfullt och återkommer till riksdagen med en handlingsplan värd namnet för hur man avser att förstärka jämställdhetskompetensen inom Utrikesdepartementets enheter för handel och att det också tillförs ekonomiska resurser. Härmed yrkar jag bifall till reservation 3 och ställer mig helt bakom reservation 1 om mål för demokratipolitiken.
Mikael Johansson (Mp)
Anf. 145 Mikael Johansson (Mp)
Herr talman! Jag vill börja med att hänvisa till det särskilda yttrande från Miljöpartiet de gröna som finns i betänkandet. Vi deltar inte i det aktuella beslutet om fördelningen av anslagen eftersom vårt förslag till budgetram för detta utgiftsområde inte bifölls av riksdagen förra veckan. Vi har andra prioriteringar, och jag tänkte kortfattat redovisa de avvikelser som vi gröna har jämfört med regeringens förslag angående budgeten för 2009. Herr talman! Miljömålsarbetet anger en struktur, kontinuitet och helhetssyn i det offentliga miljöarbetet. Det ligger även till grund för merparten av länsstyrelsernas arbete med miljöfrågor. I den senaste utvärderingen Miljömålen - nu är det bråttom! anger Miljömålsrådet att en rad ytterligare åtgärder behöver vidtas för att uppnå tidigare fastställda mål och delmål samt det övergripande målet att miljöproblemen ska vara omhändertagna inom en generation. Flera av åtgärderna innebär mer arbete för länsstyrelserna. Även om regeringen skjutit fram behandlingen av utvärderingen Miljömålen - nu är det bråttom! på framtiden anser Miljöpartiet att det är viktigt att börja genomföra en del av deras förslag till åtgärder redan nu. För länsstyrelsernas del föreslår vi ökade anslag med drygt 130 miljoner kronor för nästa år, 150 miljoner kronor för 2010 och 170 miljoner kronor 2011 för arbetet med miljömålen. Den största posten avser en aktivare roll för länsstyrelserna i samhällsplaneringsfrågor. En annan stor post avser åtgärder för att nå målet Hav i balans. Ytterligare åtgärder avser miljömålen Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag samt Myllrande våtmarker. Vidare behöver länsstyrelserna utöva tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken och har som ett led i detta getts i uppdrag att se över befintliga tillstånd för att om möjligt skärpa kraven i tillstånden. Detta arbete kräver resurser, som inte finns. Det bör därför tillföras resurser motsvarande minst 10 miljoner kronor. Herr talman! Jag vill sedan uppehålla mig vid det synsätt som präglar den moderatledda regeringen avseende vem som ska betala för kalaset, nämligen avgifter för djurskyddskontroller och den obligatoriska förprövningen av djurstallar. Miljöpartiet anser att det saknas skäl till att den obligatoriska förprövningen av djurstallar ska vara avgiftsfri, det vill säga att skattebetalarna ska behöva stå för fiolerna. Detta är en normal del av näringens verksamhet och kan jämföras med till exempel avgift för bygglov i andra sammanhang. Det finns ingen anledning till att kostnaden för detta normala inslag i företagens näringsverksamhet ska bekostas av andra. Vi föreslår därför att avgiften återinförs. Miljöpartiet anser vidare att det finns starka skäl att behålla den nuvarande ordningen avseende djurskyddskontroller. Kommunerna ansvarar för miljötillsynen. Det finns både samordningsfördelar för myndigheterna och fördelar för företagen med att ansvaret för djurskyddskontroller finns på samma ställe som ansvaret för miljötillsynen. När det finns problem med djurskydd finns det ofta också sociala problem, vilket också talar för att ansvaret för djurskyddskontroller bör ligga på kommunal nivå. Vi avvisar därför regeringens aviserade ökning av anslaget på 118 miljoner kronor gällande 2009. Miljöpartiet anser att länsstyrelserna bör få ett utökat uppdrag, däribland en samordnad roll bland annat vad gäller kartläggningar och ökad tillsyn på området mäns våld mot kvinnor samt att arbeta med bland annat fortbildningar och kunskapsutveckling inom socialtjänsten angående våldsutsatta kvinnor. Satsningen kan beräknas motsvara 10 miljoner kronor. Herr talman! Regeringen vill inrätta ett socialt råd. Det är tänkt att agera rådgivare till regeringen i sociala frågor och sprida kunskap om forsknings- och utredningsresultat med relevans för utformning av välfärdspolitiken. Vi menar att detta är helt överflödigt. Regeringen förbiser helt folkhälsoforskningens roll och den roll som Folkhälsoinstitutet redan har. Tar man bättre till vara denna har man en klar kompass för välfärdspolitiken. Sist lite om EU: Svenska institutet för europolitiska studier, Sieps, initierar och bedriver forskning, utvärdering och analys av EU-politik inom områdena ekonomi, handel, statsvetenskap och juridik. Det fungerar i huvudsak som en debattklubb som producerar skrifter, håller symposier med mera. Detta kan inte anses prioriterat eller ens behövligt. Därför föreslår vi att Sieps helt avskaffas. Sverige står nu inför ett läge att förbereda ordförandeskapet i EU. Den stora ökning av utgifterna avseende detta ordförandeskap som regeringen vill göra kan inte motivera att hela summan leder till en anslagsökning på Regeringskansliet. Det borde rimligtvis leda till omprioriteringar och vissa neddragningar inom andra verksamheter i Regeringskansliet.
Per Bill (M)
Anf. 146 Per Bill (M)
Herr talman! Jag vill börja med att på hela alliansens vägnar yrka bifall till budgetförslaget och avslag på samtliga motioner. Jag ska fokusera mitt lilla anförande på anslag 4.1 om Regeringskansliet med mera. Mina alliansvänner kommer att gå in på de andra områdena mer i detalj. Först vill jag göra en liten överblick. Vi har här och nu att diskutera utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Jag konstaterar att på många områden har vi en ganska lika budget. Det handlar om 12,4 miljarder. Där det diffar mest är Socialdemokraternas besparing på 593 miljoner. I det mesta finns det alltså en samstämmighet mellan regeringen och oppositionen. Men jag kan samtidigt för den enda gången i dag hålla med Berit Andnor när hon säger att det inte finns några större nyheter. Det finns inga större nyheter i oppositionens förslag, och det fanns inte heller några större nyheter under utgiftsområde 1 när regeringen presenterade sin budget. Det var ingen mediehausse kring de frågor som vi har att diskutera i dag. Herr talman! Vi väntar på en gemensam budgetmotion från vänsterkartellen, och vi lär få vänta länge till. Om man ska travestera den lilla gubben som gick till skräddaren bidde det inte någon gemensam budgetmotion i år heller. Det bidde inte ens en liten gemensam kappa i riksdagens betänkande - inte ens en liten gemensam vante här i KU. Det bidde faktiskt ingenting med vänsterkartellens samarbete. Om man tittar på s. 10, där man har alla de 20 anslagen plus ytterligare ett anslag som Socialdemokraterna vill lägga till, och sedan tittar på var det finns besparingar och var det finns påplussningar ser man inte ett enda av dessa 21 områden där vänsterkartellen är överens. Det finns alltså en hel del kvar att göra. Herr talman! Ett av de områden där det skiljer ganska mycket är Regeringskansliet. Framför allt är det Socialdemokraterna som har en besparing på ca 600 miljoner kronor där. Samtidigt passar de på att kritisera regeringen för att den inte lägger tillräckligt mycket vikt vid de utländska beskickningarna, för att det är dåligt med nyrekryteringen och för att vi håller på att förlora kompetent personal. Det är kanske lite svårt att få ihop detta med att man ska ta bort nästan två tredjedelar av den ökning som alliansen föreslår. Herr talman! En del av ökningen beror på en viktig sak, nämligen att vi nu försöker se till att Regeringskansliet har en krishantering som verkligen är värd namnet. Det är en krishantering som jag är helt övertygad om att vi har ett mycket brett folkligt stöd för. Jag tror inte att man vill gå tillbaka till hur det var förut. Vi vill dessutom satsa ordentligt inför EU-ordförandeskapshalvåret. Speciellt så här i finanskrisens tider tror jag att vi ska fundera över hur viktigt EU här och vilken viktig roll EU har spelat i det scenario vi har sett hittills. Det är viktigt att se till att EU-samarbetet fungerar och flyter så bra som möjligt. Men det är naturligtvis också viktigt att se till att Sverige visar sig och visar sin kompetens. Vi ska stärka varumärket Sverige under den tid vi har ordförandeskapshalvåret. Det brukar vi kunna vara överens om. Herr talman! Låt oss gå tillbaka i tiden och titta på hur det var förra gången vi hade ett ordförandeskapshalvår. Då var det en socialdemokratisk regering. Då såg vi också en höjning av anslagen till Regeringskansliet. Det är ingenting att säga om. Däremot är problemet att den höjningen sedan inte gick ned efter ordförandeskapshalvåret. Här, herr talman, tycker jag att det är viktigt att sända signalen till regeringen att man efter ordförandeskapshalvåret bör se en minskning av anslagen. Det är inte rimligt att man får en permanent höjning av anslagen bara därför att vi har ordförandeskapshalvår då och då. Herr talman! Det finns många andra spännande saker och många andra anslag inom utgiftsområde 1. Men dessa återkommer mina alliansvänner med alldeles snart.
Mikael Johansson (Mp)
Anf. 147 Mikael Johansson (Mp)
Herr talman! Jag kan hålla med Per Bill om att det inte är några större nyheter i det betänkande vi har framför oss här vare sig från regeringens sida eller från något av regeringspartierna här - och för den delen inte heller från oppositionen. Däremot tänkte jag lite grann på vad som var en nyhet för fyra år sedan, om vi nu ska göra den jämförelsen, vilket Per Bill var inne på. Jag har för mig att nyheten i konstitutionsutskottet för fyra år sedan knappast var att de borgerliga ledamöterna hade ett gemensamt budgetförslag. Det dröjde väl ett tag innan de partierna hade något gemensamt budgetförslag över huvud taget under den förra mandatperioden. Jag kanske minns fel; jag satt inte i KU då. Men jag misstänker att det inte fanns något sådant förslag. Per Bill står nu här och kritiserar vänsterkartellen för samma sak. Jag får väl hålla mig till de partier som har bestämt sig för att försöka bilda regering ihop, det vill säga Socialdemokraterna och Miljöpartiet. I början på oktober hade vi bestämt oss för att vi skulle göra ett sådant här försök, och pekade ut för väljarna att vi kommer att gå fram med ett gemensamt regeringsförslag. Skulle vi då ha kommit med ett gemensamt budgetförslag? Jag tror att vi möjligtvis kan vänta och se om den nyheten kommer, dock inte inför det här betänkandet. Den kanske kommer nästa höst eller våren 2010. Jag är lite nyfiken på om den minnesgode Per Bill kan påminna sig om hur de borgerliga partierna gjorde under förra mandatperioden med ett gemensamt budgetförslag på KU:s utgiftsområde 1.
Per Bill (M)
Anf. 148 Per Bill (M)
Herr talman! Nästan varje år som jag har varit med, förutom en kort tid när ett av allianspartierna inte riktigt höll ihop med de andra, försökte vi såvitt jag vet varje år att skriva fram en gemensam kappa. Det var en liten ram, och sedan hade varje enskilt borgerligt parti sin budget. Men vi var överens om grunderna, och jag tror att vi var det samtliga fyra år under förra mandatperioden. Jag gick tillbaka och tittade och såg att vi då hade hunnit ganska långt i vårt samarbete för att hitta de gemensamma strukturerna. Vi var redan klara med fokus på att så många som möjligt skulle komma i arbete. Vid den här tiden för fyra år sedan hade alliansen hunnit ganska långt i sitt arbete med att skapa en gemensam politik.
Mikael Johansson (Mp)
Anf. 149 Mikael Johansson (Mp)
Herr talman! Per Bill anger att det skulle ha varit någon sorts gemensam kappa i KU under förra mandatperioden. Jag kan inte motsäga det; jag satt inte i KU då. Men en kappa säger knappast särskilt mycket. Den är mest till som något slags yttre som ska se bra ut eller skydda för väder och vind och annat. Det är innehållet, hjärtat och hjärnan som räknas! Det fanns inte något gemensamt KU-budgetförslag från de borgerliga partierna under förra mandatperioden. Jag kan inte tolka något annat ur Per Bills utsagor. Ändå försöker han dra upp detta att vi, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, inte har lyckats skapa ett gemensamt förslag som någonting dåligt. Jag tycker att det faller lite platt. Men nyheter är ju till för att skapas, och vi får väl se inför kommande år vad det blir för nyheter då.
Per Bill (M)
Anf. 150 Per Bill (M)
Herr talman! Det är en stor satsning som görs på Regeringskansliet - nästan 1 miljard i ett läge där man dessutom har ett anslagssparande på ungefär lika mycket. Det är stora resurser och en prioritering. Detta prioriteras från den borgerliga regeringen framför att göra insatser för att motverka den jobbkris som vi nu ser utvecklas. Efter omfattande försämringar i a-kassan, nedskärningar på arbetsmarknadsutbildning, yrkesutbildning, lärlingsutbildning, komvux och högskole- och universitetsutbildning prioriterar regeringen att bygga ut Regeringskansliet. Detta gör man i ett läge där man i län efter län mottar varsel. Vi har nu den värsta varselsituation som vi har haft sedan 90-talet. Ort efter ort drabbas. Fack och näringsliv står enade i sina krav på regeringen. De kräver aktivitet från regeringens sida. Enskilda människor står inför en mycket svår situation. I detta läge prioriterar den borgerliga regeringen och den borgerliga majoriteten här i riksdagen att satsa resurserna på Regeringskansliet. Regeringen står handfallen inför jobbkrisen. Detta är vad man presterar. Det krävs starkt ledarskap, det krävs snabba insatser för att hålla uppe efterfrågan och det krävs insatser för att hindra krisens spridning. I detta läge satsar man resurserna på att bygga ut Regeringskansliet. Är det på Regeringskansliet som de arbetslösa ska arbeta, Per Bill? Vi socialdemokrater tycker att det är viktigare att satsa resurserna på det som kan motverka jobbkrisen, som kan förhindra att lågkonjunkturen sprider sig med de effekter detta får för enskilda människor, för orter och hela det svenska samhället. Är det på Regeringskansliet som de arbetslösa ska arbeta, Per Bill?
Berit Andnor (S)
Anf. 150 Berit Andnor (S)
Herr talman! Det är en stor satsning som görs på Regeringskansliet - nästan 1 miljard i ett läge där man dessutom har ett anslagssparande på ungefär lika mycket. Det är stora resurser och en prioritering. Detta prioriteras från den borgerliga regeringen framför att göra insatser för att motverka den jobbkris som vi nu ser utvecklas. Efter omfattande försämringar i a-kassan, nedskärningar på arbetsmarknadsutbildning, yrkesutbildning, lärlingsutbildning, komvux och högskole- och universitetsutbildning prioriterar regeringen att bygga ut Regeringskansliet. Detta gör man i ett läge där man i län efter län mottar varsel. Vi har nu den värsta varselsituation som vi har haft sedan 90-talet. Ort efter ort drabbas. Fack och näringsliv står enade i sina krav på regeringen. De kräver aktivitet från regeringens sida. Enskilda människor står inför en mycket svår situation. I detta läge prioriterar den borgerliga regeringen och den borgerliga majoriteten här i riksdagen att satsa resurserna på Regeringskansliet. Regeringen står handfallen inför jobbkrisen. Detta är vad man presterar. Det krävs starkt ledarskap, det krävs snabba insatser för att hålla uppe efterfrågan och det krävs insatser för att hindra krisens spridning. I detta läge satsar man resurserna på att bygga ut Regeringskansliet. Är det på Regeringskansliet som de arbetslösa ska arbeta, Per Bill? Vi socialdemokrater tycker att det är viktigare att satsa resurserna på det som kan motverka jobbkrisen, som kan förhindra att lågkonjunkturen sprider sig med de effekter detta får för enskilda människor, för orter och hela det svenska samhället. Är det på Regeringskansliet som de arbetslösa ska arbeta, Per Bill?
Per Bill (M)
Anf. 151 Per Bill (M)
Herr talman! Jag börjar med att svara på det jag egentligen tror var en retorisk fråga. Nej, de ska inte jobba allihop på Regeringskansliet. Herr talman! Det fina är att Sverige i dag har en av de mest expansiva budgetarna redan från start. Jag tror att det är två länder som redan i dag klarar EU-kommissionens förslag till krispaket, och ett av dessa två är Sverige. Vi står väl rustade i dag. Vi har sparat under goda år. Vi har amorterat på statsskulden. Vi kan göra både-och, herr talman. Vi kan både satsa på EU-ordförandeskapshalvåret och se till att vi får en riktigt bra krisfunktion i departementet och samtidigt göra en offensiv satsning för att så många som möjligt kan få behålla sina jobb.
Berit Andnor (S)
Anf. 152 Berit Andnor (S)
Herr talman! Den här budgeten, som man nu försöker rubricera om på diverse sätt, är ju gjord innan finanskrisen och jobbkrisen kom och innan varslen började dugga tätt över landet. Den är gjord innan människor fick varselbeskedet i handen, Per Bill. Det är så det är. Regeringen står handfallen. Det är som om man är ensam i öknen. Man lyssnar inte, tänker inte, vill inte. Välj vad ni vill! Den situation som vi har just nu är allvarlig. Fackliga organisationer och näringslivets företrädare kräver kraftfulla åtgärder. Vi socialdemokrater har presenterat vårt alternativ. Vi tycker att det är viktigare att satsa på åtgärder mot jobbkrisen och mildra lågkonjunkturens verkningar. Det behövs insatser nu. Då väljer den borgerliga regeringen att satsa resurser på att bygga ut Regeringskansliet. Har Per Bill glömt vad vi gjorde på förmiddagen? I dag har vi konstaterat att under det senaste året byggdes Regeringskansliet ut med över 240 tjänster. Det är klart att vi ska ha folk till krishantering. Det tycker vi också, men räkna bort det. Vi tycker också att vi ska satsa resurser på att vi får ett bra ordförandeskap. Men nu handlar det om att satsa ytterligare resurser på att förstärka Regeringskansliet. Det är det som den borgerliga regeringen och den borgerliga majoriteten i den här riksdagen prioriterar i stället för insatser för att motverka jobbkrisen. Det är tydligen viktigare att satsa resurserna på Regeringskansliet. Det tycker vi socialdemokrater är en felaktig prioritering. Men, som vi har sagt tidigare, kan man inte vänta sig annat än detta av en borgerlig regering.
Per Bill (M)
Anf. 153 Per Bill (M)
Herr talman! Det finns en given gång för en budget. En klok budget klarar en hel del påfrestningar. Vi har en klok ordning på den svenska arbetsmarknaden där man börjar med att varsla om uppsägning. Om olyckan skulle vara framme går man sedan efter ett antal månader vidare med att verkställa dessa varsel till uppsägningar. Det är, för att citera Dagens Industri tror jag, viktigare att göra rätt än att göra fort och göra av med så mycket pengar som möjligt. Herr talman! Vi ligger i gränslandet till en allmänpolitisk debatt skulle jag vilja säga, men det är ändå viktigt att säga att vi faktiskt har god ordning på statsfinanserna och att det finns goda möjligheter att både satsa på ett gott ordförandeskapshalvår och en bra budget. Och, herr talman, när väl budgeten är antagen finns det, om läget skulle bli ännu sämre, goda möjligheter att komma tillbaka med en tilläggsbudget, vilket inte är möjligt innan budgeten är antagen.
Stefan Tornberg (C)
Anf. 154 Stefan Tornberg (C)
Herr talman! Tidigare talare har pratat om att det är få nyheter i detta betänkande och i budgetpropositionen i detta avsnitt. Det kan tyckas vara tryggt eftersom det här handlar om rikets styrelse och grunderna för vår demokrati. Det finns en beständighet både i det som vi är överens om, som ju är det mesta, och i de skillnader som finns. Samtidigt tycker jag att det är angeläget att lyfta upp att vi står, och det framkommer också i budgetförslaget, inför ett par mycket spännande år. Det gäller såväl i KU som på det här området. Grundlagsutredningen är i slutfasen av sitt arbete. Beredningen av Ansvarskommitténs förslag pågår i Regeringskansliet. Sveriges Kommuner och Landsting har spännande projekt som berör utvecklingen och grunderna för vår demokrati. Jag tänker på till exempel Brytpunktsprojektet. Därför är det angeläget att vi diskuterar de här frågorna. Demokrati är ju inte beständigt utan måste ständigt återerövras. Det är också viktigt att ha det i tanken. I förra veckan fattade vi beslut om Lissabonfördraget, och nästa år har vi ordförandeskapet i Europeiska unionen. Det handlar om att ständigt kämpa för att erövra och förnya demokratin inte bara i vårt land, inte bara i Europa utan i hela världen. Vi står också inför ett jubileumsår 2009. Såväl konstitutionsutskottet som Justitieombudsmannen firar 200 år. Det finns också skäl att uppmärksamma riksseparationen mellan Sverige och Finland. Det är saker som också berör grunderna för vårt statsskick. Ordföranden i utskottet tog upp presstödet i sitt inlägg. Det är en historia som har varit en följetong under den här mandatperioden såväl i kammaren som i konstitutionsutskottet ända sedan riksdagen fattade beslut i juni 2006. Det är helt rätt. Turerna har varit många i denna fråga. Jag tycker att det är rätt skönt att det både i kammaren och i det svar som regeringen har gett till EU-kommissionen finns ett klart besked om att det beslut som riksdagen fattade i juni 2006 kommer att genomföras från den 1 januari 2009. Det framgår klart att tidningsföretagen inte riskerar någon återbetalningsskyldighet av presstödspengarna. Det var ett mycket viktigt besked från kommissionen. Samtidigt bekräftar kommissionens svar på Sveriges försök att notifiera att det finns ett milt ifrågasättande av presstödet som sådant och framför allt av storstadsstödet. Det kommer till ett avslut nu, men jag tror inte att turerna är slut i den här frågan. Det kan nog fortsätta ett tag till. Men det är viktigt att det beslut som fattades 2006 nu kan förverkligas. Herr talman! Inom det här området finns också, förutom grunderna för statsskicket och demokratin, ett viktigt inslag i vårt kulturarv, nämligen det ansvar vi har för de nationella minoriteterna i vårt land. Där kan vi också se fram emot en proposition som är att vänta under våren. Jag gläder mig åt att regeringen redan nu aviserar en rejäl höjning av anslaget på det området till 2010, nästan en femdubbling. Det är också viktigt att se att den förändringsprocess som pågår - här har jag stora förväntningar - inte bara berör mitt eget län, Norrbotten, och de sju kommuner som nu är förvaltningsområden där. Det sker nu en utveckling där man kopplar rätten till sitt eget språk och sin egen kultur till individen, oavsett var man bor i vårt land. Av de nationella minoriteterna är ju samerna vårt urfolk med en egen myndighet, Sametinget, som under alliansregeringen har fått en klart stärkt ställning. Det är också positivt att 10 miljoner tillsätts till en fortsatt process för att man ska kunna förverkliga en sametingsbyggnad. Det finns också en ambition från regeringens sida att kunna slutföra och samla ihop mycket av det otal utredningar som har genomförts på det här området till en sameproposition, förhoppningsvis under nästa år. Herr talman! Det finns också en otålig väntan runt om i Sverige på vad som nu händer när det gäller beredningen av Ansvarskommitténs förslag. Av budgetpropositionen framgår att i en klar majoritet av länen antingen pågår det försök med direktvalda regioner eller finns det regionala samverkansorgan. Från flera håll i landet har man också ansökt om att få bilda nya regionkommuner. Det finns en otålighet om ett besked från regeringen på det här området, både om vad som kan förverkligas och om tydliga kriterier. Vad är det som krävs för att få bilda regioner? Man efterfrågar också en tydlig tidsplan på området. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 155 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Utgiftsområde 1 spänner över många områden som rör demokratins hjärta. Det handlar om riksdagen, regeringen, de politiska partierna och det svenska mediesystemet. Det handlar om demokratiforskning och skyddet för den personliga integriteten. År 2009 blir ett viktigt år av många skäl. Det viktigaste är förstås att Sverige på nytt tar över ordförandeskapet i Europeiska unionen, en union som har vuxit med tolv stater sedan vi förra gången var ordförande, 2001. Ett framgångsrikt ordförandeskap som lägger grunden för fortsatt utvidgning och en tillväxtskapande, klimatvänlig politik i hela Europa är Sveriges främsta uppgift för det kommande året. Jag måste säga att jag därför blev förvånad över Miljöpartiets budgetalternativ. Miljöpartiet, som numera påstår sig vara för Sveriges medlemskap, vill så här ett halvår före ordförandeskapet halvera Regeringskansliets budget för att kunna genomföra ordförandeskapet. Den budgetram som finns för nästa års ordförandeskap är snarast stram. Den utgår förstås från erfarenheterna från 2001 men tar hänsyn till antalet toppmöten i Sverige och antalet medlemmar i EU. Låt mig påminna om att Miljöpartiet själva stod bakom budgetpropositionen för 2001. Då var ni ett EU-fientligt parti som ställde upp på en budgetram på totalt 835 miljoner kronor för ett ordförandeskap för 15 medlemmar. Nu påstår ni er vara för EU men kan inte godta en budgetram i ungefär samma storleksordning för 27 medlemmar. Är det seriöst? Hur tänker ni göra för att halvera ordförandeskapets budget? Berätta! Jag är faktiskt nyfiken på besked från det nya, ansvarsfulla och EU-vänliga Miljöpartiet i denna debatt. Låt mig i det här anförandet också ta upp två andra viktiga händelser under 2009. På sätt och vis hänger de ihop. År 2009 är märkesåret för att uppmärksamma att det var 200 år sedan Finland och Sverige skildes åt - ett centralt årtal i båda våra länders historia. 200-årsminnet uppmärksammas med en rad aktiviteter som finansieras under det här utgiftsområdet. Fram till 1809 var Sverige och Finland ett gemensamt rike med två dominerande språk: svenska och finska. Den svenskspråkiga befolkningen i det självständiga Finland har ett mycket starkt skydd för sina språkliga rättigheter, men i Sverige har vi varit alldeles för långsamma med att erkänna att vi är ett flerspråkigt land med urgamla nationella minoriteter. Inte minst för oss i Folkpartiet liberalerna har den svenska minoritetspolitiken varit ett prioriterat område, och jag är därför mycket glad över att regeringen aviserar en minoritetspolitisk proposition under 2009, som planeras följas av mycket kraftiga anslagsökningar 2010. Herr talman! Det är värt att göra satsningar för att värna våra fem nationella minoritetsspråk finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch och ge individer som tillhör de fem nationella minoriteterna sverigefinnar, samer, tornedalingar, romer och judar bättre möjligheter att utveckla och bevara sin egen kultur. Av den orsaken tycker jag också att Vänsterpartiet slår in öppna dörrar när man i sitt budgetalternativ föreslår 5 miljoner i ökade anslag för 2009. Som framgår i budgetpropositionen föreslår vi i Allians för Sverige ett påslag med hela 66 miljoner från och med 2010. Det är åtta gånger mer än den nivå som gällde förra mandatperioden. Det är en historisk satsning, och den kommer att ge rejäla avtryck. Herr talman! Med detta vill även jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.
Mikael Johansson (Mp)
Anf. 156 Mikael Johansson (Mp)
Herr talman! Jag tänkte bara försöka klarlägga för Helena Bargholtz hur seriösa vi är. Jag uppfattade att vi fick en sådan typ av fråga. Jag har inte hävdat att regeringen ska dra ned på sin satsning på ordförandeskapet. Jag har hävdat att den inte ska leda till en anslagsökning, det vill säga att regeringen kan spara på andra områden i Regeringskansliet. Det sade jag, herr talman, och jag hoppas att jag ska kunna få dem som lyssnar på den här debatten att förstå att det var det jag menade. Jag hoppas att jag har klargjort för Helena Bargholtz att det inte alls var så som hon uppfattade det.
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 157 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Jag får tacka Mikael Johansson för detta klargörande då och hoppas att ni ställer upp till fullo på regeringens olika aktiviteter inför ordförandeskapet. Herr talman! Låt mig ta upp en annan sak som jag faktiskt har undrat över när det gäller Miljöpartiets budget. Det handlar faktiskt om att ni talar om att det förekom en teknisk besparing därför att ni föreslår att ansvaret för djurskyddstillsyn flyttas från länsstyrelserna till kommunerna. Det tog Mikael Johansson upp också. Men kompenserar ni kommunerna för det här? Det innebär en ökad kostnad. Jag har inte kunnat hitta någonting sådant under ett annat utgiftsområde, nr 25. Vi har ju den statliga finansieringsprincipen, som är så viktig, det vill säga att när staten lägger på kommunerna uppgifter ska man se till att det också finns pengar till dem. (TALMANNEN: Det är utgiftsområde 1 vi diskuterar, inte utgiftsområde 25.)
Mikael Johansson (Mp)
Anf. 158 Mikael Johansson (Mp)
Herr talman! Jag kan svara på den principfråga som Helena ställde. Vi avser att näringen ska betala de avgifterna, som de har gjort tidigare. Det är det vi syftar till. Därför blir det ingen anslagsförstärkning till kommunerna. Det behövs inte. Det tar kommunerna ut av dem som har den här verksamheten.
Helena Bargholtz (Fp)
Anf. 159 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Jag tackar för upplysningen.
Ingvar Svensson (Kd)
Anf. 160 Ingvar Svensson (Kd)
Herr talman! Jag blir lätt road när jag hör diskussionen om anslagen till Regeringskansliet. Jag har erfarenhet av detta från den tid jag satt i opposition. Då brukade vi i oppositionen använda olika nivåer för att spara in på Regeringskansliet, och jag ser att ett par av oppositionspartierna nu fullföljer den tekniken. För budgetnissarna i riksdagskanslierna är det intressant att försöka hitta pengar, och då är det lätt att spara in på Regeringskansliet. Låt mig också konstatera, vilket kan vara intressant, att jag inte tror att det finns någon korrelation mellan anslagsnivåerna till Regeringskansliet och konjunkturläget. Över tid tror jag att det varit ganska oförändrat; egentligen har anslagen hela tiden varit stadigt ökande. För övrigt anser jag, herr talman, att budgetprocessens andra steg kanske inte ska förstöras men möjligen reformeras. Eftersom talmannen är tjänstgörande för närvarande passar jag på att framföra detta. Jag satt en gång i tiden med i Riksdagsutredningen som tog fram underlaget till den nya budgetprocessen, även om inte alla detaljer togs fram just då utan kom senare. Tanken var kanske inte att vi skulle få denna något trista debatt. Slutligen blev det så att vi tar hela anslagsbeslutet och anslagsvillkoren i ett enda klubbslag. Det gör att det hela inte blir särskilt intressant eftersom man inte kan göra förändringar i budgeten. Därför är det min förhoppning att vi så småningom börjar utvärdera och reformera systemet.
Annie Johansson (C)
Anf. 161 Annie Johansson (C)
Herr talman! Riksdagens Öppet hus i helgen gjorde mig uppmärksam på att få vet vad konstitutionsutskottet gör och vilka ärenden vi hanterar. Det som är innehållet i det nu debatterade betänkandet, KU1 om rikets styrelse, rör centrala frågeställningar i vår demokrati. Frågeställningarna handlar om demokrati. Demokrati är inget som ska tas för givet, och de anslag vi i dag diskuterar berör detta i allra högsta grad. Vi måste värna demokratiska värden, och här spelar politiken och statliga medel roll, även om människors engagemang och påverkansmöjligheter är oändligt mycket mer betydelsefulla. Det övergripande nya målet för demokratipolitiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. I detta finns en reservation från Socialdemokraterna som vill ha kvar det gamla om att folkstyrelsen ska värnas och fördjupas. Jag har svårt att se hur det gamla demokratimålet fångar in andra centrala demokratimål. Målet för arbetet med demokrati och deltagande är att stärka individens närhet till de politiska besluten genom förbättrade möjligheter till aktivt deltagande och naturligtvis ansvarsutkrävande samt att skapa en god social sammanhållning där individens rätt till självbestämmande inte inskränks av andra individer. Det nya demokratimålet inkluderar på så vis fler och har en större bredd än det gamla. Det nya demokratimålet handlar om mänskliga rättigheter och om att skapa en levande demokrati. I detta finns yttrandefrihet, att få rösta, att inneha förtroendeuppdrag, att människor känner att man kan påverka. Det handlar om att makten ska utgå från människorna och att varje individ ska ha makt över de beslut som rör den egna vardagen. Demokratipolitiken delas därför in i två olika verksamhetsområden, ett för demokrati och deltagande och ett som rör integritet, yttrandefrihet och rättssäker förvaltning. I Centerpartiets och alliansregeringens kamp för att öka den enskildes trygghet, frihet och integritet på bekostnad av staten vill jag vidhålla statens ansvar att slå vakt om ett öppet samhälle, att ha de grundläggande funktionerna som skapar transparens. Funktioner och medel till våra justitieombudsmän, Datainspektionen och Justitiekanslern är därför centrala demokratiinsatser för områdena demokrati och deltagande, mänskliga rättigheter samt integritet, yttrandefrihet och en rättssäker förvaltning. Demokrati är ett begrepp med brett innehåll beroende på vem man frågar. I denna församling är vi förmodligen rörande överens om vilka hörnstenar som är av vikt. Utskottets betänkande Rikets styrelse , och därmed också anslagen rörande demokrati, är väl genomarbetat och jag yrkar därför bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet. Herr talman! Demokrati utgör kärnan, och det är av den anledningen vi alla här har fått möjlighet att ens diskutera det vi gör i dag. Staten är här en viktig aktör för att säkerhetsställa ett demokratiskt samhälle. Pengar är som vanligt inte allt men oftast en förutsättning. Folkrörelser och övriga föreningslivet, liksom enskilda människor, är viktiga aktörer i att utveckla demokratin. Staten vill här utgöra grundplåten och inte vara den som rycker undan mattan för människor och grupper av människor som vill skapa ideellt. Vi har också en skyldighet att garantera människors fria åsiktsutbyten och rättssäkerheten i den offentliga förvaltningen samt vara vakthund för den personliga integriteten. En central och viktig roll spelar här Justitieombudsmannen, JO. När JO var på besök hos konstitutionsutskottet för någon vecka sedan fick vi höra om den ärendetillströmning som drabbat dem. För att hinna omhänderta medborgarnas klagomål är det viktigt att de får extra resurser. En del av den ökning som JO nu kommer att få möjliggör personalförstärkningar. Herr talman! Jag kan inte låta bli att beröra Socialdemokraternas reservation till förmån för en egen hovstat för kronprinsessan. Jag tycker att det är omtänksamt av republikanerna att visa hovstaten så pass mycket intresse att en reservation i frågan är aktuell. Som rojalist tycker jag att det är ytterst viktigt att de anslag som kommer hovstaten till del fördelas på ett tillfredställande och transparent sätt samt att regeringen kontinuerligt, tillsammans med hovstaten, bedömer behovet av anslag och anslagsposter och återkommer. Organisationen för hovstaten är dock inget för riksdagen att besluta om innan tillräcklig utredning lagts fram. Därför vill vi avvakta med att uppfylla intentionerna i republikanernas motion om att ge den blivande statschefen en egen hovstat. Herr talman! Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, ska vara ett oberoende forskningsinstitut och en länk mellan den akademiska och politiska världen. En översyn har gjorts av Sieps verksamhet, och utvärderingen remissbehandlades i våras. Regeringen kunde med utvärderingen som grund i september i år besluta om en ny förordning med instruktion till Sieps. Sieps får i år ökade anslag, inte minst på grund av det stundande ordförandeskapet i EU och ett allmänt större behov av information och dialog under valrörelsen inför valet till Europaparlamentet under kommande år. Avslutningsvis vill jag framhålla att det är viktigt med en bred och folkligt förankrad EU-debatt. Vi har som ledamöter av riksdagen ett stort ansvar att diskutera dessa frågor och skapa dialog och opinion. Sieps rapporter kan här vara ett bra underlag.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-12-03
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 10, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag m.m. för 2009 inom utgiftsområde 1

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:

    a) Finansiering av demokratiforskning
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 6:1 Allmänna val och demokrati besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kr under 2010, högst 5 000 000 kr under 2011 och högst 5 000 000 kr under 2012.

    b) Finansiering av stöd till politiska partier
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 6:6 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 170 200 000 kr under 2010.

    c) Fördelning av anslagen inom utgiftsområde 1
    Riksdagen anvisar anslagen för 2009 inom utgiftsområde 1 Rikets
    styrelse i enlighet med specifikationen i bilaga 3.

    d) Ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen
    Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

    e) Ändring i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
    Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.

    f) Investeringsplan för riksdagsförvaltningen
    Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2009-2011.

    g) Låneram för riksdagsförvaltningen
    Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2009 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar som används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr samt för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 150 000 000 kr.

    h) Anslagskredit för riksdagens ledamöter och partier m.m.
    Riksdagen beslutar att för ramanslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. ska för 2009 finnas en anslagskredit på högst 5 procent av anvisat anslag.

    i) Anslagsfinansiering av Justitieombudsmännens anläggningstillgångar
    Riksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen (JO) för 2009 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.
  2. Mål för demokratipolitiken

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner dels att målet för politikområdet Demokrati upphör att gälla, dels det mål för demokratipolitiken som regeringen föreslår.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:1 utgiftsområde 1 punkterna 1 och 2 samt avslår motion 2008/09:K397 yrkande 6.
    • Reservation 1 (s)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0115015
    m870010
    c22007
    fp25003
    kd21003
    v01633
    mp16003
    Totalt171131344
    Ledamöternas röster
  3. Mål för regeringens politik avseende nationella minoriteter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner dels att målet för politikområdet Minoritetspolitik upphör att gälla, dels det mål för regeringens politik avseende nationella minoriteter som regeringen föreslår.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:1 utgiftsområde 1 punkterna 5 och 6.
  4. Hovstat för den blivande statschefen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:K397 yrkande 2.
    • Reservation 2 (s)
  5. Regeringskansliets upphandling av varor och tjänster

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:K265 yrkande 2 och 2007/08:K354.
  6. Regeringskansliets organisation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K215, 2008/09:K231 yrkande 2, 2008/09:C209 yrkande 4 och 2008/09:A290 yrkande 2.
  7. Svenska språket i Regeringskansliet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K306 och 2008/09:K388.
  8. Utrikesförvaltningens organisation m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K223, 2008/09:K259, 2008/09:K264, 2008/09:K266, 2008/09:K281, 2008/09:K286 yrkandena 2 och 3, 2008/09:K328, 2008/09:K350, 2008/09:K362, 2008/09:K397 yrkande 4, 2008/09:U293 yrkande 3, 2008/09:U349 yrkande 101 och 2008/09:Ub540 yrkande 2.
  9. Utrikesdepartementets jämställdhetskompetens

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K255 och 2008/09:N210 yrkande 5.
    • Reservation 3 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1140016
    m870010
    c22007
    fp25003
    kd21003
    v01903
    mp16003
    Totalt28519045
    Ledamöternas röster
  10. Debatt kring EU-frågor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K314 och 2008/09:K397 yrkande 5.
    • Reservation 4 (s)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1114015
    m870010
    c22007
    fp25003
    kd21003
    v17113
    mp00163
    Totalt1731151744
    Ledamöternas röster
  11. Integritetsskyddsombudsman

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:K367.
  12. Översyn av presstödet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K262 och 2008/09:K385.
  13. Riksdagsförvaltningens årsredovisning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger redogörelse 2007/08:RS2 till handlingarna.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.