Transportstöd för Norrland och kostnader för visst värderingsförfarande

Betänkande 1990/91:TU21

Trafikutskottets betänkande 1990/91:TU21

Transportstöd för Norrland och kostnader för visst värderingsförfarande

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91

TU21

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen om förändrade regler för transportstödet
till Norrland samt de 20 motioner som med anledning härav
väckts. I betänkandet tas vidare upp anslag till buss- och
taxivärderingsnämnden.

Utskottet instämmer i den uppfattning som kommit till uttryck
i en rad motioner om att godstransportstödet har en viktig
regionalpolitisk betydelse. Utskottet avstyrker mot den
bakgrunden regeringens förslag till förändringar i
godstransportstödet och anser att nuvarande regler bör bestå.

Utskottet tillstyrker däremot de besparingsförslag för
transportstödet med slopade bidragsformer som ingår i
regeringens åtstramningspaket för att minska det offentliga
utgiftstrycket. Detta innebär en avveckling av stöden för
persontransporter och datakommunikation.

C-, v- och mp-ledamöterna reserverar sig mot att utskottet
tillstyrker slopandet av data- och persontransportstödet.
V-ledamoten anför vidare i en reservation att transportstödet
bör utsträckas till att gälla skärgårdsbefolkning som bor på ö
utan landförbindelse.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8
(kommunikationsdepartementet) i avsnitt G. Kollektivtrafik m.m.

dels under rubriken G2. Transportstöd för Norrland m.m.
(s. 111--115)
1. att riksdagen till Transportstöd för Norrland m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 300300000
kr.,
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts
om en systemförändring i transportstödet fr.o.m. den 1 januari
1992,
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en
besparing på godstransportstödet för transporter kortare än 40
mil i zon 1 och indragning av data- och persontransportstödet,

dels under rubriken G4. Kostnader för visst
värderingsförfarande (s. 116--117)
4. att riksdagen till Kostnader för visst
värderingsförfarande för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslaganslag på 1000 kr.

Motionerna

1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om användning av persontransportstöd för
Norrland (anslag G2.) även för egenföretagare,
11. att riksdagen avvisar regeringens förslag till ändrade
regler för transportstöd för Norrland,
12. att riksdagen till G2. Transportstöd för Norrland m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 55000000 kr. förhöjt anslag om
355300000 kr.

1990/91:T242 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) vari
yrkas
6. att riksdagen beslutar om en förstärkning av
transportstödet för Gävleborgs län med 25000000 kr.

1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen under punkt G2. Transportstöd för
Norrland m.m. beslutar att avslå regeringens förslag om en
minskning av anslaget med 20 milj.kr.

1990/91:T259 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om transportstödet enligt de
förslag som finns i motion 1990/91:A489,
2. att riksdagen anslår ytterligare 5000000 kr. till
utökat transportstöd.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:A489.

1990/91:T261 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1990/91:A491 anförts om behovet av och nivån på
transportstödet.

1990/91:T270 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1990/91:A501 anförts om behållande av
transportstödet.

1990/91:T905 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att Härnösands kommun skall tillhöra
transportstödsområdet.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A412.

1990/91:T916 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om godstransportstödets omfattning.

1990/91:T917 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att godstransportstödet i
Västerbottens och Norrbottens kustland (zon 4) bibehålls på
hittillsvarande nivå, dvs. 35% med central administration.

1990/91:T920 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen beslutar att medel för transportutvecklingsbidrag
också skall tillföras Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län.

1990/91:T921 av Mats Lindberg och Rinaldo Karlsson (båda s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett bibehållande av nuvarande
godstransportstöd med central administration av TPR,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i första hand nedskärningar sker
genom att stödet till persontransporter och
datakommunikationskostnader slopas och i andra hand, om så
erfordras, stödet till transporter under 400km slopas.

1990/91:T922 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att de reserverade medlen för
transportutvecklingsbidrag också skall tillföras Gävleborgs,
Kopparbergs och Värmlands län.

1990/91:T924 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om godstransportstödet.

1990/91:T925 av Ulla Orring och Britta Bjelle (båda fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i norra Norrlands inland nuvarande
transportstöd även skall utgå för godstransporter mellan 25 och
40 mil,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att nuvarande godstransportstöd på
35% skall bibehållas för transporter i tidigare zon 4, dvs.
Västerbotten och större delen av Norrbottens kustland.

1990/91:T926 av Göran Engström (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bibehållet transportstöd för Norrland
m.m.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Västerbergslagen skall ingå i det
geografiska område som är berättigat till transportstöd.

1990/91:T927 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att nytt förslag angående transportstödet för Norrland utarbetas
i samråd med de norrländska företagen.

1990/91:T933 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om transportstöd för Norrland,
2. att riksdagen till G2. Transportstöd för Norrland m.m.
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
60000000 kr. förhöjt anslag om 360300000 kr.

1990/91:T935 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari
yrkas att riksdagen beslutar överföra innevarande budgetårs
anslag för transportstöd till industridepartementets huvudtitel
i form av ett regionalt transportutvecklingsbidrag som fördelas
mellan de sju skogslänen och som skall ingå som ett medel i
regionalpolitiken.

1990/91:T936 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om transportstödet för gods,
2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel
Transportstöd till Norrland m.m. på 315300000 kr. i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till
systemförändring i transportstödet vad avser godstransportstöd,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag till besparing
av godstransportstödet för transporter kortare än 40 mil i zon
1.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:A492.

1990/91:T937 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att förändra transportstödet i enlighet med
vad i motionen anförts.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A496.

Bakgrund och gällande regler för transportstödet för Norrland
m.m.

Det regionalpolitiska godstransportstödet infördes den 1
januari 1971 (prop. 1970:84, bet. SU 105, rskr. 271). För att
främja de regionalpolitiska strävandena att utveckla
näringslivet i Norrland och övriga delar av det dåvarande
allmänna stödområdet föreslogs i propositionen införandet av ett
transportstöd i syfte att minska de kostnadsmässiga olägenheter
som följer med de långa avstånden inom stödområdet. Denna tanke
-- att kompensera för den naturgivna nackdelen av långa
transportavstånd för näringslivet -- har sedan dess varit
grundläggande vad gäller motiven för transportstödets
utveckling.
Transportstödet har sedan införandet ändrats vid flera
tillfällen. Förändringar har skett bl.a. vad gäller
bidragsprocent, stödområdets geografiska utsträckning,
bidragsberättigade varugrupper, transportavstånd och
zonidelning. Bidragsformen har vidare utvidgats med ett stöd för
tjänsteresor, ett s.k. hamntransportstöd och ett stöd för viss
datakommunikation.
De gällande statsbidragsreglerna för de tre huvudtyperna av
stödformerna är i korthet följande:

Godstransportstödet är ett fraktbidrag i efterskott till
företag. Enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt
transportstöd lämnas bidrag till transporter över 250 km som
sker på järnväg eller på landsväg i yrkesmässig trafik. Det
gäller transporter av dels varor som förädlats inom stödområdet
till hel- eller halvfabrikat, dels råvaror och halvfabrikat som
anskaffats av företag i stödområdet inom vissa bestämda
näringsgrenar samt vissa jordbruks- och livsmedelsprodukter som
härrör från stödområdet. För uttransporter från stödområdet
lämnas även enligt det s.k. hamntransportstödet ersättning om
transporterna skett till hamnar som är belägna längs
Norrlandskusten, vid Mälaren eller vid Vänern oavsett
transportavståndet. Stödet lämnas med 10--50% av
nettofraktkostnaden beroende på transportsträckans längd och var
avsändningsorten är belägen. Stödområdet, som är indelat i fem
olika stödzoner, utgörs av Norrland förutom vissa delar av
Gävleborgs län samt delar av Kopparbergs och Värmlands län. För
kalenderåret 1990 beräknas ca 320 milj.kr. utbetalas i bidrag.

Persontransportstödet omfattar enligt förordningen
(1985:855) om statligt stöd till vissa tjänsteresor ersättning
för resor med flyg och järnväg för personal anställda vid
industriföretag med arbetsställe inom stödområdet. Företagens
produktion skall vara sådan att den är berättigad till
godstransportstöd eller är inriktad på uppdragsverksamhet av
datateknisk och teknisk natur samt vissa former av ekonomisk
natur. Ersättningen beräknas år 1990 uppgå till ca 11 milj.kr.

Datastödet möjliggör reducerade kostnader för
datakommunikation för vissa företag belägna i kommunerna
Gällivare, Kiruna och Pajala enligt förordningen (1988:856) om
statligt stöd till viss datakommunikation. För kalenderåret 1990
har drygt 500 000 kr. utbetalats i bidrag.

De tre olika stödformerna handläggs av transportrådet som
också meddelat ytterligare föreskrifter om stödsystemen.
Med anledning bl.a. av de överväganden som den tidigare
regionalpolitiska kommittén redovisat i betänkandet Fungerande
regioner i samspel (SOU 1989:55) tillsatte regeringen i november
1989 en särskild utredare med uppgift att lämna förslag om hur
det regionalpolitiska transportstödet borde utformas i
framtiden. Resultatet av transportstödsutredningens översyn har
presenterats i betänkandet Transportstöd (SOU 1990:73). I
betänkandet har två förslag för ett reformerat transportstöd
redovisats.
Det första alternativet innebär att de aktuella stödformerna
regionaliseras. Stödet förutsätts enligt denna modell
administreras av statens industriverk och fördelas mellan de
berörda länsstyrelserna. Länsstyrelserna får därefter inom vissa
ramar använda stödet för insatser till näringslivets transporter
av gods och personer på ett för regionen lämpligt sätt.
Enligt det andra alternativet, kallat en partiell
reform, behålls till stora delar nuvarande godstransportstöd
med en central administration. En koncentration sker dock av
stödinsatserna mot de inre delarna av stödområdet och till
längre transportsträckor. Även enligt denna modell förutsätts
att stödet slopas till personresor och till datakommunikation.
Frigjorda resurser förutsätts enligt alternativet omföras till
vissa länsstyrelser för regionala utvecklingsinsatser på
transportområdet.
Utredningens förslag har remissbehandlats under år 1990.

I sammanhanget kan vidare nämnas att kommunikationsministern
vid sin behandling i årets budgetproposition av transportrådet
förordat att rådet avvecklas och att uppgiften att ansvara för
transportstödet för Norrland överförs till statens industriverk.
Denna organisationsfråga har behandlats av utskottet i
betänkande 1990/91:TU18 Transportrådet.

Utskottet

1 Godstransportstödet

Kommunikationsministern inleder sina överväganden med att
framhålla att transportstödsutredningen konstaterat att
godstransportstödet i dess nuvarande form fyller en viktig
funktion för företag speciellt i Norrlands inland. Den centrala
administrationen av stödet genom transportrådet uppges vidare
fungera effektivt. Samtidigt finns det dock enligt statsrådet en
rad skäl för att förändra systemet. Driftstödet kritiseras
sålunda ofta för att det kan bidra till att konservera en
förlegad näringslivsstruktur. Vidare är det svårt att mäta
effekterna av stödet. Konstruktionen av stödet har också
inneburit en automatik i de årliga kostnadsökningarna. Detta
förklaras dels av ökade transportvolymer, dels av ökade
transportkostnader. Tveksamhet råder dessutom enligt
departementschefen om transportstödet kan accepteras vid ett
svenskt närmande till den Europeiska gemenskapen.
Kommunikationsministern bedömer mot denna bakgrund att
godstransportstödet bör reformeras genom en delvis
regionalisering av stödformen.

De förslag som han framlägger vad gäller en systemomläggning i
stödet kan sammanfattas i följande sex punkter:
1. Godstransportstödet bibehålls med central administration
men stödet koncentreras mer mot de inre delarna av stödområdet
och mot de längsta transporterna.
2. Godstransportstödet slopas för transporter under 40 mil i
hela landet.
3. Godstransportstödet i Värmlands, Kopparbergs och
Gävleborgs län slopas utom för kommunerna Torsby, Malung, Mora,
Orsa, Älvdalen och Ljusdal där stödet i stället höjs från 10%
till 30%.
4. Godstransportstödet slopas för Västernorrlands län i
kommunerna Sundsvall, Timrå och Härnösand men höjs i Ånge kommun
från 20% till 30%.
5. Godstransportstödet sänks i Västerbottens och Norrbottens
kustland från 35% till 20%.
6. De frigjorda resurserna på ca 70 milj.kr. överförs till
länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län. Medlen skall användas som ett regionalt
utvecklingsbidrag för att uppnå en högre grad av
transportkvalitet för företag belägna i det berörda området.
Det beskrivna förslaget avses kunna träda i kraft nästa
bidragsår, dvs. fr.o.m. den 1 januari 1992.

Utöver den nu beskrivna systemomläggningen av transportstödet
föreslås att som en besparing bör godstransportstöd inte längre
lämnas för transporter kortare än 40 mil i stödzon 1, dvs. för
vissa delar av Värmlands-, Kopparbergs- och Gävleborgs län.
Denna senare förändring är enligt vad utskottet erfarit avsedd
att genomföras den 1 juli 1991.

Kommunikationsministerns förslag till regelförändringar i
godstransportstödet har tagits upp i en rad motioner.
Motionärerna yrkar i flera fall på att stödet bör bestå
oförändrat. Synpunkter finns dock också från vissa motionärer om
att den föreslagna omläggningen till ett regionalt
utvecklingsbidrag för transporter bör bli mer omfattande än vad
regeringen föreslagit.

Den föreslagna systemförändringen och besparingen avvisas i
motionerna T215 (c), T242 (c), T249 (v), T259 (v), T261 (c),
T270 (v), T905 (fp), T916 (s), T917 (s), T921 (s), T924 (s),
T925 (fp), T926 (c), T927 (m), T933 (c), T936 (m) och T937 (fp).
De argument som motionärerna anför går i många fall ut på att
det nuvarande godstransportstödet är ett verksamt
regionalpolitiskt medel. Ett uttryck för det är motion T215 (c)
där det framhålls att stödet måste bibehållas i minst nuvarande
omfattning för att rimliga reginalpolitiska ambitioner skall
kunna säkerställas. Motsvarande uppfattning avspeglas även i
motion T261 (c) som anser att transportstödet har en stor
regionalpolitisk betydelse och på det sättet gjort Sverige
"rundare". Enligt den sistnämnda motionen innebär regeringens
förslag att tusentals arbetstillfällen kan komma att flytta
ifrån transportstödsområdet.
Den nuvarande bidragsutformningen bedöms även i motion T917
(s) ha stor betydelse och utgöra ett viktigt instrument för att
främja kostnadsneutralitet mellan olika företag i landet. Stödet
har vidare enligt motionärerna genomgående präglats av
förutsägbarhet och kontinuitet genom att
tillämpningsföreskrifter och stödnivå anpassats till
transportkostnadernas faktiska utveckling. Motsvarande bedömning
kommer även till uttryck i motion T921 (s) där det konstateras
att godstransportstödet under ett antal år fungerat på ett
alldeles förträffligt sätt. Stödet har också uppfattats som
konkurrensmässigt neutralt mellan företagen och har haft en
obyråkratisk organisation. Mot denna bakgrund begärs att
transportstödet utvecklas.
I motion T937 (fp) bedöms likaså att systemförändringen i
regelsystemet är otillfredsställande från regionalpolitisk
synpunkt. Motionärerna anser vidare att det förstärkta
fraktbidraget för vissa kommuner som ingår i
kommunikationsministerns tidigare redovisade föreslagna
systemomläggning av transportstödet bör genomföras även inom
ramen för det nuvarande transportstödssystemet. Detta
reformyrkande innebär därmed att kommunerna Torsby, Malung,
Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdal och Ånge bör få sin bidragsprocent
höjd till 30% för transporter på avstånd över 40 mil.
Motsvarande förbättring i stödreglerna förordas även bli
genomförd enligt motion T259 (v).

Förslaget om att överföra frigjorda medel till
länsstyrelsernas förfogande bedöms i motion T925 (fp) som
obetänkt och anges kunna leda till mycket olyckliga konsekvenser
ur konkurrenssynpunkt. Länsstyrelsernas administration anges
vidare i den sistnämnda motionen kräva en mångdubbling av
resurserna och skapa förvirring och oklarhet om vad stödet
innebär för det enskilda företaget.

Kommunikationsministerns åberopande av den tveksamhet som
råder om stödets framtid vid ett svenskt närmande till den
Europeiska gemenskapen har särskilt tagits upp i motion T249
(v). I motionen avvisas en EG-anpassning av transportstödet som
innebär att regionalpolitiken försämras.

Flera motioner har särskilt riktat invändningar mot de olika
enskilda neddragningar som ingår i omläggningen av
transportstödet. Som exempel kan nämnas motion T925 (fp) som
avvisar åtgärden att slopa transportstödet för transporter
mellan 25 och 40 mil för norra Norrlands inland. I motionen
yrkas vidare på att bidragsprocenten på 35% skall bibehållas
för transporter i stödzon 4 då annars en kraftig försämring av
stödvillkoren uppstår för företagen utmed norra Norrlandskusten.
Vad gäller den i omläggningen ingående geografiska
krympningen av stödområdet anförs i motion T905 (fp) att
Härnösands kommun även fortsättningsvis skall tillhöra
transportstödsområdet.

I motion T929 (c) förordas vidare en utvidgning av
transportstödsområdet så att Västerbergslagen med kommunerna
Ludvika och Smedjebacken också kan komma att inlemmas i
stödområdet.

Behov av förnyade överväganden i frågan har tagits upp i
motionerna T927 (m) och T936 (m). I den förstnämnda motionen
framhålls att förändringarna i godstransportstödet står i
uppenbar motsats till företagens önskemål. Transportstödet
bedöms dock kunna förbättras och effektiviseras men detta bör
ske i samråd med de norrländska företagen. Mot denna bakgrund
yrkas att ett nytt förslag bör tas fram som utarbetas i samråd
med de norrländska företagen. I den sistnämnda motionen bedöms
att de alternativ som varit föremål för översyn inom ramen för
transportstödsutredningen inte är tillfredsställande. Mot denna
bakgrund framhålls att nuvarande stödkonstruktion bör bestå i
avvaktan på att bättre modeller redovisas.

Vad gäller kommunikationsministerns förslag om en delvis
regionalisering med införandet av ett utvecklingsbidrag på
sammanlagt 70 milj.kr. har i några motioner yrkats att fler län
bör omfattas av denna nya stödmöjlighet samt att en mer
fullständig regionalisering bör genomföras. I motion T920 (v)
och T922 (s) bedöms det sålunda som fel att godstransportstödet
delvis slopas utan att motsvarande kompensation ges. Enligt båda
dessa motioner bör därför medlen för transportutvecklingsbidrag
också komma Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län till del.
I motion T935 (c) yrkas att en fullständig regionalisering
bör ske av transportstödet. Enligt motionärerna bör medlen för
transportstödet helt omföras till ett regionalt
utvecklingsbidrag för transporter som fördelas mellan de sju
berörda skogslänen.

Utskottet instämmer i den uppfattning som kommit till uttryck
i en rad motioner om att godstransportstödet fyller en viktig
funktion för näringslivet i landets nordliga delar och bidrar
till att göra Sverige "rundare". Som omvittnats i flera motioner
finns vidare en bred anslutning till de huvudprinciper som
nuvarande stödsystem grundas på. Samtidigt råder oklarhet om hur
den förordade regionaliseringen kan komma att fungera och vilka
administrativa kostnader som är förknippade med en sådan
lösning.

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som nu anförts den
föreslagna systemförändringen och besparingen i
godstransportstödet. Anslagsmässigt innebär detta ökade
medelsanspråk på ca 10 milj.kr. för nästa budgetår. Utskottets
uppfattning innebär att syftet med motionerna i denna del blir
tillgodosett. Utskottet avstyrker vidare de motionsyrkanden som
väckts om en mer omfattande regionalisering samt en utvidgning
av stödområdets geografiska utsträckning.

Utskottets ställningstagande innebär därmed att nuvarande
regler för godstransportstödet består helt oförändrade. Vad
utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

2 Stöd till persontransporter och datakommunikation m.m.

Vad gäller data- och persontransportstödet har
kommunikationsministern angett att dessa särskilda
bidragsformer bör slopas. Åtgärden, som kostnadsberäknats till
ca 10 milj.kr. per bidragsår, ingår i den besparing som
regeringen tidigare under innevarande riksmöte aviserat i en
särskild skrivelse till riksdagen (skr. 1990/91:50).
Regelförändringarna är enligt vad utskottet erfarit avsedd att
träda i kraft den 1 juli 1991.

Förslaget att slopa data- och persontransportstödet avvisas i
motionerna T215 (c), T242 (c), T249 (v), T259 (v) och T261 (c),
T270 (v), T926 (c) och T933 (c). De argument som anförs
överenstämmer delvis med vad som tidigare redovisats vad gäller
invändningar mot den föreslagna regelförändringen för
godstransportstödet. Motionärerna anser således att stödet bör
bibehållas i minst nuvarande omfattning för att rimliga
regionalpolitiska ambitioner skall kunna säkerställas.

Vad gäller persontransportstödet förordas i motion T215 (c),
T242 (c) och T933 (c) att stödreglerna vidgas så att även
egenföretagare kan komma i åtnjutande av persontransportstödet.
För den särskilda bidragsformen till datakommunikation i
kommunerna Kiruna, Gällivare och Pajala framhålls vidare i
motion T249 (v) att stödet bör öka i omfattning.

Utskottet har när det gäller kommunikationsministerns förslag
till slopade bidragsformer och de motioner som med anledning
härav väckts gjort följande överväganden.
Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att
med hänsyn till angelägenheten att begränsa tillväxten av de
offentliga utgifterna är det nödvändigt att vidta besparingar
även inom transportstödsområdet. Utskottet anser att dessa
åtgärder bör vidtas på ett sådant sätt att stödets
regionalpolitiska värde så långt som möjligt förblir orubbat.

Vad gäller persontransportstödet konstaterar utskottet att
denna bidragsform fått ett tämligen ljumt mottagande. Från en
beräknad bidragsram år 1986 på 24 milj.kr. per år ligger
medelsnivån numera på ca 10 milj.kr. Utskottet bedömer vidare
att prisbildningen för tjänsteresor i betydande utsträckning
påverkas av transportföretagens konkurrenssituation och vilka
rabattsystem som tillämpas med t.ex. olika lågprisavgångar. Med
en framtida successiv avreglering förväntas också lägre
biljettpriser främst genom fler typer av rabatter samt en
förbättrad service och ett större utbud av kringtjänster.

Utskottet konstaterar vidare beträffande datastödet att också
denna bidragsform har fått en tämligen begränsad omfattning --
en ram på 1 milj.kr. per år har anslagits för stödet -- och
lämnas endast till ett fåtal företag belägna i kommunerna
Kiruna, Gällivare och Pajala. Utskottet erinrar vidare om att
post- och teleutredningen i sitt betänkade (SOU 1990:27) har
berört stödet och konstaterat att något behov av ett allmänt
stöd av denna typ inte finns men att modellen kan vara lämplig i
vissa enskilda fall.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet med hänvisning till
vad som anförts regeringens förslag till besparingar i
transportstödet genom slopande av stöden för persontransporter
och datakommunikation och avstyrker samtidigt aktuella
motionsyrkanden om oförändrade eller förbättrade regler för
dessa två stödformer.

Förslag om nya stödformer har tagits upp i motion T933 (c) som
förordar att stödet utvidgas till att även innefatta stöd till
kustsjöfart.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla
att godstransportstödet sedan år 1986 byggts ut med ett
hamntransportstöd. Syftet med denna förändring har bl.a. varit
att åstadkomma en ökad likställighet mellan de olika
transportslagen. Vidare kan nämnas den kostnadsutjämning som
systemet med sjöfartsavgifter innebär för fartygstrafiken mellan
olika kustavsnitt. Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet motionsyrkandet.

I motion T259 (v) framhålls att bidragsformen bör utsträckas
till att gälla även stöd till skärgårdsbefolkning som bor på ö
utan landförbindelse.
Utskottet erinrar om att syftet med transportstödet är att
minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med de långa
avstånden inom stödområdet. Stödet har alltså inte till uppgift
att reducera kostnader för lokala och regionala resor även om
dessa, som motionärerna framhåller, kan vara av betydande
storlek för skärgårdsbefolkningen. Vad gäller lokala och
regionala resor har vidare enligt lagen (1978:438) om
huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik trafikhuvudmännen
ett ekonomiskt och politiskt anvar för länets reguljära
kollektivtrafik. Motionsyrkandet avstyrks därför.

3 Anslag för transportstöd

Kommunikationsministern föreslår vad gäller medelsanvisning
för transportstödet att 300,3 milj.kr. anvisas för nästa
budgetår. Medelsberäkningen har skett med beaktande av att
transportstödet utbetalas i efterskott varför den förordade
systemförändringen i godstransportstödet med en delvis omföring
till ett regionalt utvecklingsbidrag inte får någon
statsfinansiell effekt för det kommande budgetåret. Däremot har
anslagsberäkningen påverkats av de besparingar beräknade till
sammanlagt 20 milj.kr. som departementschefen förordat bör ske
inom ramen för det nuvarande stödsystemet.

Utskottets tidigare ställningstagande under avsnitten 1 och 2
medför konsekvenser för anslagsberäkningen. Utskottet vill i
detta sammanhang erinra om den osäkerhet som råder om den
kommande medelsbelastningen för transportstödet. Kostnaden för
transportstödet är sålunda starkt konjunkturellt avhängigt. Det
betyder att en minskad industriell aktivitet under år 1991 ger
utslag i minskade transportvolymer och därmed också reducerade
anspråk på transportstöd för det kommande budgetåret. Det är
bl.a. mot denna bakgrund som stödet utformats som ett
förslagsanslag, vilket innebär att kostnaden för stödet inte är
låst av riksdagen till det belopp som tagits upp under
statsbudgeten. Tidigare år har också anslagsbelastningen både
över- och underskridit vad som anvisats under anslaget.
Utskottet bedömer mot denna bakgrund och med hänsyn till det
konjunkturförlopp som nu kan förutses att regeringens förslag
till medelsanvisning bör tillstyrkas trots den förändring som
utskottet tidigare förordat. Det bör vidare ankomma på
regeringen att återkomma med förslag om förändrad
medelsanvisning om anslagsbelastningen väsentligt förväntas
avvika från vad som nu har förordats.

4 Kostnader för visst värderingsförfarande

Från anslaget betalas kostnaderna för buss- och
taxivärderingsnämndens verksamhet. Nämndens kostnader
förskotteras av staten och belastar slutligen den
inlösenskyldige genom utdebitering efter varje värdering.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget under
nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp på 1000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande godstransportstödet
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T215
yrkandena 11 i denna del och 12 i denna del, 1990/91:T242
yrkande 6 i denna del, 1990/91:T249 yrkande 12 i denna del,
1990/91:T259 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T261 yrkande 3 i
denna del, 1990/91:T270 yrkande 2 i denna del, 1990/91:T905,
1990/91:T916, 1990/91:T917, 1990/91:T921, 1990/91:T924,
1990/91:T925, 1990/91:T926 yrkande 1, 1990/91:T927,
1990/91:T933 i denna del, 1990/91:T936 och 1990/91:T937 samt med
avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:100 och på
motionerna 1990/91:T920, 1990/91:T922, 1990/91:T926 yrkande 2
och 1990/91:T935 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. beträffande data- och persontransportstödet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår
motionerna 1990/91:T215 yrkandena 10 och 11 i denna del och 12 i
denna del, 1990/91:T242 yrkande 6 i denna del, 1990/91:T249
yrkande 12 i denna del, 1990/91:T259 yrkande 1 i denna del,
1990/91:T261 yrkande 3 i denna del, 1990/91:T270 yrkande 2 i
denna del och 1990/91:T933 i denna del,
res. 1 (c, v, mp)

3. beträffande stöd till kustsjöfart
att riksdagen avslår motion 1990/91:T933 i denna del,

4. beträffande stöd till skärgårdsbefolkning som bor på ö
utan landförbindelse
att riksdagen avslår motion 1990/91:T259 yrkandena 1 i denna
del och 2,
res. 2 (v)

5. beträffande medelsanvisning för transportstödet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 300300000 kr.,

6. beträffande medelsanvisning för kostnader för visst
värderingsförfarande
att riksdagen till Kostnader för visst
värderingsförfarande för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.

Stockholm den 19 mars 1991

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Kenth
Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s),
Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s),
Sten-Ove Sundström (s), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c),
Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve
Wernersson (s), Tom Heyman (m) och Lisbet Calner (s).

Reservationer

1. Data- och persontransportstödet (mom.2)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och
Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "två stödformer"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att transportstödet i sin helhet är ett
verksamt regionalpolitiskt medel. De olika stödformerna bidrar
på ett förtjänstfullt sätt till att utjämna transportkostnaderna
mellan landets olika delar. Med hänsyn till de brister som finns
i infrastrukturen vad gäller transportsystemet i Norrland är det
vidare angeläget att inte landsdelens konkurrensförutsättningar
försämras. Utskottet finner mot denna bakgrund att regeringens
förslag att slopa bidragen till persontransporter och
datakommunikation är olämpligt och bör avstyrkas. Anslagsmässigt
kan detta beräknas innebära en ökad belastning på ca 20 milj.kr.
Utskottets ställningstagande innebär således att motionsyrkanden
om ett avstyrkande av regeringens förslag tillgodoses.
Vad utskottet sålunda anfört om person- och
datatransportstödet bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande data- och persontransportstödet
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T215
yrkandena 11 i denna del och 12 i denna del, 1990/91:T242
yrkande 6 i denna del, 1990/91:T249 yrkande 12 i denna del,
1990/91:T259 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T261 yrkande 3 i
denna del, 1990/91:T270 yrkande 2 i denna del samt 1990/91:T933
i denna del och med avslag på regeringens förslag samt på motion
1990/91:T215 yrkande 10 ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Stöd till skärgårdsbefolkning som bor på ö utan
landförbindelse (mom.4)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "avstyrks därför"
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning och bedömer
att höga transportkostnader kan utgöra ett påtagligt problem i
många skärgårdsområden. För att behålla och utveckla en levande
skärgård är det därför angeläget att transportstödet utvidgas
till att gälla även skärgårdsbefolkning som bor på ö utan
landförbindelse. Utskottet bedömer vidare att den medelsnivå på
5 milj.kr. som angetts i motion T259 (v) utgör en lämplig
riktlinje för stödets omfattning. Med hänsyn till den osäkerhet
som föreligger om när de reformerade stödreglerna kan genomföras
och medlen utbetalas bör det ankomma på regeringen att återkomma
till riksdagen med förslag till medelsanvisning.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande stöd till skärgårdsbefolkning som bor på ö
utan landförbindelse
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T259 yrkandena 1
i denna del och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,