Transportstöd för Norrland och kostnader för visst värderingsförfarande
Betänkande 1990/91:TU21
Trafikutskottets betänkande
1990/91:TU21
Transportstöd för Norrland och kostnader för visst värderingsförfarande
Innehåll
1990/91
TU21
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen om förändrade regler för transportstödet till Norrland samt de 20 motioner som med anledning härav väckts. I betänkandet tas vidare upp anslag till buss- och taxivärderingsnämnden.
Utskottet instämmer i den uppfattning som kommit till uttryck i en rad motioner om att godstransportstödet har en viktig regionalpolitisk betydelse. Utskottet avstyrker mot den bakgrunden regeringens förslag till förändringar i godstransportstödet och anser att nuvarande regler bör bestå.
Utskottet tillstyrker däremot de besparingsförslag för transportstödet med slopade bidragsformer som ingår i regeringens åtstramningspaket för att minska det offentliga utgiftstrycket. Detta innebär en avveckling av stöden för persontransporter och datakommunikation.
C-, v- och mp-ledamöterna reserverar sig mot att utskottet tillstyrker slopandet av data- och persontransportstödet. V-ledamoten anför vidare i en reservation att transportstödet bör utsträckas till att gälla skärgårdsbefolkning som bor på ö utan landförbindelse.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) i avsnitt G. Kollektivtrafik m.m.
dels under rubriken G2. Transportstöd för Norrland m.m. (s. 111--115) 1. att riksdagen till Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 300300000 kr., 2. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om en systemförändring i transportstödet fr.o.m. den 1 januari 1992, 3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en besparing på godstransportstödet för transporter kortare än 40 mil i zon 1 och indragning av data- och persontransportstödet,
dels under rubriken G4. Kostnader för visst värderingsförfarande (s. 116--117) 4. att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslaganslag på 1000 kr.
Motionerna
1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användning av persontransportstöd för Norrland (anslag G2.) även för egenföretagare, 11. att riksdagen avvisar regeringens förslag till ändrade regler för transportstöd för Norrland, 12. att riksdagen till G2. Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 55000000 kr. förhöjt anslag om 355300000 kr.
1990/91:T242 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) vari yrkas 6. att riksdagen beslutar om en förstärkning av transportstödet för Gävleborgs län med 25000000 kr.
1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 12. att riksdagen under punkt G2. Transportstöd för Norrland m.m. beslutar att avslå regeringens förslag om en minskning av anslaget med 20 milj.kr.
1990/91:T259 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om transportstödet enligt de förslag som finns i motion 1990/91:A489, 2. att riksdagen anslår ytterligare 5000000 kr. till utökat transportstöd. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:A489.
1990/91:T261 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A491 anförts om behovet av och nivån på transportstödet.
1990/91:T270 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A501 anförts om behållande av transportstödet.
1990/91:T905 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att Härnösands kommun skall tillhöra transportstödsområdet. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A412.
1990/91:T916 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om godstransportstödets omfattning.
1990/91:T917 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att godstransportstödet i Västerbottens och Norrbottens kustland (zon 4) bibehålls på hittillsvarande nivå, dvs. 35% med central administration.
1990/91:T920 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar att medel för transportutvecklingsbidrag också skall tillföras Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län.
1990/91:T921 av Mats Lindberg och Rinaldo Karlsson (båda s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett bibehållande av nuvarande godstransportstöd med central administration av TPR, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i första hand nedskärningar sker genom att stödet till persontransporter och datakommunikationskostnader slopas och i andra hand, om så erfordras, stödet till transporter under 400km slopas.
1990/91:T922 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att de reserverade medlen för transportutvecklingsbidrag också skall tillföras Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län.
1990/91:T924 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om godstransportstödet.
1990/91:T925 av Ulla Orring och Britta Bjelle (båda fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i norra Norrlands inland nuvarande transportstöd även skall utgå för godstransporter mellan 25 och 40 mil, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nuvarande godstransportstöd på 35% skall bibehållas för transporter i tidigare zon 4, dvs. Västerbotten och större delen av Norrbottens kustland.
1990/91:T926 av Göran Engström (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållet transportstöd för Norrland m.m., 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Västerbergslagen skall ingå i det geografiska område som är berättigat till transportstöd.
1990/91:T927 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nytt förslag angående transportstödet för Norrland utarbetas i samråd med de norrländska företagen.
1990/91:T933 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om transportstöd för Norrland, 2. att riksdagen till G2. Transportstöd för Norrland m.m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 60000000 kr. förhöjt anslag om 360300000 kr.
1990/91:T935 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar överföra innevarande budgetårs anslag för transportstöd till industridepartementets huvudtitel i form av ett regionalt transportutvecklingsbidrag som fördelas mellan de sju skogslänen och som skall ingå som ett medel i regionalpolitiken.
1990/91:T936 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om transportstödet för gods, 2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel Transportstöd till Norrland m.m. på 315300000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen avslår regeringens förslag till systemförändring i transportstödet vad avser godstransportstöd, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag till besparing av godstransportstödet för transporter kortare än 40 mil i zon 1. Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:A492.
1990/91:T937 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att förändra transportstödet i enlighet med vad i motionen anförts. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A496.
Bakgrund och gällande regler för transportstödet för Norrland m.m.
Det regionalpolitiska godstransportstödet infördes den 1 januari 1971 (prop. 1970:84, bet. SU 105, rskr. 271). För att främja de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet i Norrland och övriga delar av det dåvarande allmänna stödområdet föreslogs i propositionen införandet av ett transportstöd i syfte att minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med de långa avstånden inom stödområdet. Denna tanke -- att kompensera för den naturgivna nackdelen av långa transportavstånd för näringslivet -- har sedan dess varit grundläggande vad gäller motiven för transportstödets utveckling. Transportstödet har sedan införandet ändrats vid flera tillfällen. Förändringar har skett bl.a. vad gäller bidragsprocent, stödområdets geografiska utsträckning, bidragsberättigade varugrupper, transportavstånd och zonidelning. Bidragsformen har vidare utvidgats med ett stöd för tjänsteresor, ett s.k. hamntransportstöd och ett stöd för viss datakommunikation. De gällande statsbidragsreglerna för de tre huvudtyperna av stödformerna är i korthet följande:
Godstransportstödet är ett fraktbidrag i efterskott till företag. Enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportstöd lämnas bidrag till transporter över 250 km som sker på järnväg eller på landsväg i yrkesmässig trafik. Det gäller transporter av dels varor som förädlats inom stödområdet till hel- eller halvfabrikat, dels råvaror och halvfabrikat som anskaffats av företag i stödområdet inom vissa bestämda näringsgrenar samt vissa jordbruks- och livsmedelsprodukter som härrör från stödområdet. För uttransporter från stödområdet lämnas även enligt det s.k. hamntransportstödet ersättning om transporterna skett till hamnar som är belägna längs Norrlandskusten, vid Mälaren eller vid Vänern oavsett transportavståndet. Stödet lämnas med 10--50% av nettofraktkostnaden beroende på transportsträckans längd och var avsändningsorten är belägen. Stödområdet, som är indelat i fem olika stödzoner, utgörs av Norrland förutom vissa delar av Gävleborgs län samt delar av Kopparbergs och Värmlands län. För kalenderåret 1990 beräknas ca 320 milj.kr. utbetalas i bidrag.
Persontransportstödet omfattar enligt förordningen (1985:855) om statligt stöd till vissa tjänsteresor ersättning för resor med flyg och järnväg för personal anställda vid industriföretag med arbetsställe inom stödområdet. Företagens produktion skall vara sådan att den är berättigad till godstransportstöd eller är inriktad på uppdragsverksamhet av datateknisk och teknisk natur samt vissa former av ekonomisk natur. Ersättningen beräknas år 1990 uppgå till ca 11 milj.kr.
Datastödet möjliggör reducerade kostnader för datakommunikation för vissa företag belägna i kommunerna Gällivare, Kiruna och Pajala enligt förordningen (1988:856) om statligt stöd till viss datakommunikation. För kalenderåret 1990 har drygt 500 000 kr. utbetalats i bidrag.
De tre olika stödformerna handläggs av transportrådet som också meddelat ytterligare föreskrifter om stödsystemen. Med anledning bl.a. av de överväganden som den tidigare regionalpolitiska kommittén redovisat i betänkandet Fungerande regioner i samspel (SOU 1989:55) tillsatte regeringen i november 1989 en särskild utredare med uppgift att lämna förslag om hur det regionalpolitiska transportstödet borde utformas i framtiden. Resultatet av transportstödsutredningens översyn har presenterats i betänkandet Transportstöd (SOU 1990:73). I betänkandet har två förslag för ett reformerat transportstöd redovisats. Det första alternativet innebär att de aktuella stödformerna regionaliseras. Stödet förutsätts enligt denna modell administreras av statens industriverk och fördelas mellan de berörda länsstyrelserna. Länsstyrelserna får därefter inom vissa ramar använda stödet för insatser till näringslivets transporter av gods och personer på ett för regionen lämpligt sätt. Enligt det andra alternativet, kallat en partiell reform, behålls till stora delar nuvarande godstransportstöd med en central administration. En koncentration sker dock av stödinsatserna mot de inre delarna av stödområdet och till längre transportsträckor. Även enligt denna modell förutsätts att stödet slopas till personresor och till datakommunikation. Frigjorda resurser förutsätts enligt alternativet omföras till vissa länsstyrelser för regionala utvecklingsinsatser på transportområdet. Utredningens förslag har remissbehandlats under år 1990.
I sammanhanget kan vidare nämnas att kommunikationsministern vid sin behandling i årets budgetproposition av transportrådet förordat att rådet avvecklas och att uppgiften att ansvara för transportstödet för Norrland överförs till statens industriverk. Denna organisationsfråga har behandlats av utskottet i betänkande 1990/91:TU18 Transportrådet.
Utskottet
1 Godstransportstödet
Kommunikationsministern inleder sina överväganden med att framhålla att transportstödsutredningen konstaterat att godstransportstödet i dess nuvarande form fyller en viktig funktion för företag speciellt i Norrlands inland. Den centrala administrationen av stödet genom transportrådet uppges vidare fungera effektivt. Samtidigt finns det dock enligt statsrådet en rad skäl för att förändra systemet. Driftstödet kritiseras sålunda ofta för att det kan bidra till att konservera en förlegad näringslivsstruktur. Vidare är det svårt att mäta effekterna av stödet. Konstruktionen av stödet har också inneburit en automatik i de årliga kostnadsökningarna. Detta förklaras dels av ökade transportvolymer, dels av ökade transportkostnader. Tveksamhet råder dessutom enligt departementschefen om transportstödet kan accepteras vid ett svenskt närmande till den Europeiska gemenskapen. Kommunikationsministern bedömer mot denna bakgrund att godstransportstödet bör reformeras genom en delvis regionalisering av stödformen.
De förslag som han framlägger vad gäller en systemomläggning i stödet kan sammanfattas i följande sex punkter: 1. Godstransportstödet bibehålls med central administration men stödet koncentreras mer mot de inre delarna av stödområdet och mot de längsta transporterna. 2. Godstransportstödet slopas för transporter under 40 mil i hela landet. 3. Godstransportstödet i Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län slopas utom för kommunerna Torsby, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen och Ljusdal där stödet i stället höjs från 10% till 30%. 4. Godstransportstödet slopas för Västernorrlands län i kommunerna Sundsvall, Timrå och Härnösand men höjs i Ånge kommun från 20% till 30%. 5. Godstransportstödet sänks i Västerbottens och Norrbottens kustland från 35% till 20%. 6. De frigjorda resurserna på ca 70 milj.kr. överförs till länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Medlen skall användas som ett regionalt utvecklingsbidrag för att uppnå en högre grad av transportkvalitet för företag belägna i det berörda området. Det beskrivna förslaget avses kunna träda i kraft nästa bidragsår, dvs. fr.o.m. den 1 januari 1992.
Utöver den nu beskrivna systemomläggningen av transportstödet föreslås att som en besparing bör godstransportstöd inte längre lämnas för transporter kortare än 40 mil i stödzon 1, dvs. för vissa delar av Värmlands-, Kopparbergs- och Gävleborgs län. Denna senare förändring är enligt vad utskottet erfarit avsedd att genomföras den 1 juli 1991.
Kommunikationsministerns förslag till regelförändringar i godstransportstödet har tagits upp i en rad motioner. Motionärerna yrkar i flera fall på att stödet bör bestå oförändrat. Synpunkter finns dock också från vissa motionärer om att den föreslagna omläggningen till ett regionalt utvecklingsbidrag för transporter bör bli mer omfattande än vad regeringen föreslagit.
Den föreslagna systemförändringen och besparingen avvisas i motionerna T215 (c), T242 (c), T249 (v), T259 (v), T261 (c), T270 (v), T905 (fp), T916 (s), T917 (s), T921 (s), T924 (s), T925 (fp), T926 (c), T927 (m), T933 (c), T936 (m) och T937 (fp). De argument som motionärerna anför går i många fall ut på att det nuvarande godstransportstödet är ett verksamt regionalpolitiskt medel. Ett uttryck för det är motion T215 (c) där det framhålls att stödet måste bibehållas i minst nuvarande omfattning för att rimliga reginalpolitiska ambitioner skall kunna säkerställas. Motsvarande uppfattning avspeglas även i motion T261 (c) som anser att transportstödet har en stor regionalpolitisk betydelse och på det sättet gjort Sverige "rundare". Enligt den sistnämnda motionen innebär regeringens förslag att tusentals arbetstillfällen kan komma att flytta ifrån transportstödsområdet. Den nuvarande bidragsutformningen bedöms även i motion T917 (s) ha stor betydelse och utgöra ett viktigt instrument för att främja kostnadsneutralitet mellan olika företag i landet. Stödet har vidare enligt motionärerna genomgående präglats av förutsägbarhet och kontinuitet genom att tillämpningsföreskrifter och stödnivå anpassats till transportkostnadernas faktiska utveckling. Motsvarande bedömning kommer även till uttryck i motion T921 (s) där det konstateras att godstransportstödet under ett antal år fungerat på ett alldeles förträffligt sätt. Stödet har också uppfattats som konkurrensmässigt neutralt mellan företagen och har haft en obyråkratisk organisation. Mot denna bakgrund begärs att transportstödet utvecklas. I motion T937 (fp) bedöms likaså att systemförändringen i regelsystemet är otillfredsställande från regionalpolitisk synpunkt. Motionärerna anser vidare att det förstärkta fraktbidraget för vissa kommuner som ingår i kommunikationsministerns tidigare redovisade föreslagna systemomläggning av transportstödet bör genomföras även inom ramen för det nuvarande transportstödssystemet. Detta reformyrkande innebär därmed att kommunerna Torsby, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdal och Ånge bör få sin bidragsprocent höjd till 30% för transporter på avstånd över 40 mil. Motsvarande förbättring i stödreglerna förordas även bli genomförd enligt motion T259 (v).
Förslaget om att överföra frigjorda medel till länsstyrelsernas förfogande bedöms i motion T925 (fp) som obetänkt och anges kunna leda till mycket olyckliga konsekvenser ur konkurrenssynpunkt. Länsstyrelsernas administration anges vidare i den sistnämnda motionen kräva en mångdubbling av resurserna och skapa förvirring och oklarhet om vad stödet innebär för det enskilda företaget.
Kommunikationsministerns åberopande av den tveksamhet som råder om stödets framtid vid ett svenskt närmande till den Europeiska gemenskapen har särskilt tagits upp i motion T249 (v). I motionen avvisas en EG-anpassning av transportstödet som innebär att regionalpolitiken försämras.
Flera motioner har särskilt riktat invändningar mot de olika enskilda neddragningar som ingår i omläggningen av transportstödet. Som exempel kan nämnas motion T925 (fp) som avvisar åtgärden att slopa transportstödet för transporter mellan 25 och 40 mil för norra Norrlands inland. I motionen yrkas vidare på att bidragsprocenten på 35% skall bibehållas för transporter i stödzon 4 då annars en kraftig försämring av stödvillkoren uppstår för företagen utmed norra Norrlandskusten. Vad gäller den i omläggningen ingående geografiska krympningen av stödområdet anförs i motion T905 (fp) att Härnösands kommun även fortsättningsvis skall tillhöra transportstödsområdet.
I motion T929 (c) förordas vidare en utvidgning av transportstödsområdet så att Västerbergslagen med kommunerna Ludvika och Smedjebacken också kan komma att inlemmas i stödområdet.
Behov av förnyade överväganden i frågan har tagits upp i motionerna T927 (m) och T936 (m). I den förstnämnda motionen framhålls att förändringarna i godstransportstödet står i uppenbar motsats till företagens önskemål. Transportstödet bedöms dock kunna förbättras och effektiviseras men detta bör ske i samråd med de norrländska företagen. Mot denna bakgrund yrkas att ett nytt förslag bör tas fram som utarbetas i samråd med de norrländska företagen. I den sistnämnda motionen bedöms att de alternativ som varit föremål för översyn inom ramen för transportstödsutredningen inte är tillfredsställande. Mot denna bakgrund framhålls att nuvarande stödkonstruktion bör bestå i avvaktan på att bättre modeller redovisas.
Vad gäller kommunikationsministerns förslag om en delvis regionalisering med införandet av ett utvecklingsbidrag på sammanlagt 70 milj.kr. har i några motioner yrkats att fler län bör omfattas av denna nya stödmöjlighet samt att en mer fullständig regionalisering bör genomföras. I motion T920 (v) och T922 (s) bedöms det sålunda som fel att godstransportstödet delvis slopas utan att motsvarande kompensation ges. Enligt båda dessa motioner bör därför medlen för transportutvecklingsbidrag också komma Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län till del. I motion T935 (c) yrkas att en fullständig regionalisering bör ske av transportstödet. Enligt motionärerna bör medlen för transportstödet helt omföras till ett regionalt utvecklingsbidrag för transporter som fördelas mellan de sju berörda skogslänen.
Utskottet instämmer i den uppfattning som kommit till uttryck i en rad motioner om att godstransportstödet fyller en viktig funktion för näringslivet i landets nordliga delar och bidrar till att göra Sverige "rundare". Som omvittnats i flera motioner finns vidare en bred anslutning till de huvudprinciper som nuvarande stödsystem grundas på. Samtidigt råder oklarhet om hur den förordade regionaliseringen kan komma att fungera och vilka administrativa kostnader som är förknippade med en sådan lösning.
Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som nu anförts den föreslagna systemförändringen och besparingen i godstransportstödet. Anslagsmässigt innebär detta ökade medelsanspråk på ca 10 milj.kr. för nästa budgetår. Utskottets uppfattning innebär att syftet med motionerna i denna del blir tillgodosett. Utskottet avstyrker vidare de motionsyrkanden som väckts om en mer omfattande regionalisering samt en utvidgning av stödområdets geografiska utsträckning.
Utskottets ställningstagande innebär därmed att nuvarande regler för godstransportstödet består helt oförändrade. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.
2 Stöd till persontransporter och datakommunikation m.m.
Vad gäller data- och persontransportstödet har kommunikationsministern angett att dessa särskilda bidragsformer bör slopas. Åtgärden, som kostnadsberäknats till ca 10 milj.kr. per bidragsår, ingår i den besparing som regeringen tidigare under innevarande riksmöte aviserat i en särskild skrivelse till riksdagen (skr. 1990/91:50). Regelförändringarna är enligt vad utskottet erfarit avsedd att träda i kraft den 1 juli 1991.
Förslaget att slopa data- och persontransportstödet avvisas i motionerna T215 (c), T242 (c), T249 (v), T259 (v) och T261 (c), T270 (v), T926 (c) och T933 (c). De argument som anförs överenstämmer delvis med vad som tidigare redovisats vad gäller invändningar mot den föreslagna regelförändringen för godstransportstödet. Motionärerna anser således att stödet bör bibehållas i minst nuvarande omfattning för att rimliga regionalpolitiska ambitioner skall kunna säkerställas.
Vad gäller persontransportstödet förordas i motion T215 (c), T242 (c) och T933 (c) att stödreglerna vidgas så att även egenföretagare kan komma i åtnjutande av persontransportstödet. För den särskilda bidragsformen till datakommunikation i kommunerna Kiruna, Gällivare och Pajala framhålls vidare i motion T249 (v) att stödet bör öka i omfattning.
Utskottet har när det gäller kommunikationsministerns förslag till slopade bidragsformer och de motioner som med anledning härav väckts gjort följande överväganden. Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att med hänsyn till angelägenheten att begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna är det nödvändigt att vidta besparingar även inom transportstödsområdet. Utskottet anser att dessa åtgärder bör vidtas på ett sådant sätt att stödets regionalpolitiska värde så långt som möjligt förblir orubbat.
Vad gäller persontransportstödet konstaterar utskottet att denna bidragsform fått ett tämligen ljumt mottagande. Från en beräknad bidragsram år 1986 på 24 milj.kr. per år ligger medelsnivån numera på ca 10 milj.kr. Utskottet bedömer vidare att prisbildningen för tjänsteresor i betydande utsträckning påverkas av transportföretagens konkurrenssituation och vilka rabattsystem som tillämpas med t.ex. olika lågprisavgångar. Med en framtida successiv avreglering förväntas också lägre biljettpriser främst genom fler typer av rabatter samt en förbättrad service och ett större utbud av kringtjänster.
Utskottet konstaterar vidare beträffande datastödet att också denna bidragsform har fått en tämligen begränsad omfattning -- en ram på 1 milj.kr. per år har anslagits för stödet -- och lämnas endast till ett fåtal företag belägna i kommunerna Kiruna, Gällivare och Pajala. Utskottet erinrar vidare om att post- och teleutredningen i sitt betänkade (SOU 1990:27) har berört stödet och konstaterat att något behov av ett allmänt stöd av denna typ inte finns men att modellen kan vara lämplig i vissa enskilda fall.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet med hänvisning till vad som anförts regeringens förslag till besparingar i transportstödet genom slopande av stöden för persontransporter och datakommunikation och avstyrker samtidigt aktuella motionsyrkanden om oförändrade eller förbättrade regler för dessa två stödformer.
Förslag om nya stödformer har tagits upp i motion T933 (c) som förordar att stödet utvidgas till att även innefatta stöd till kustsjöfart. Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla att godstransportstödet sedan år 1986 byggts ut med ett hamntransportstöd. Syftet med denna förändring har bl.a. varit att åstadkomma en ökad likställighet mellan de olika transportslagen. Vidare kan nämnas den kostnadsutjämning som systemet med sjöfartsavgifter innebär för fartygstrafiken mellan olika kustavsnitt. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motion T259 (v) framhålls att bidragsformen bör utsträckas till att gälla även stöd till skärgårdsbefolkning som bor på ö utan landförbindelse. Utskottet erinrar om att syftet med transportstödet är att minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med de långa avstånden inom stödområdet. Stödet har alltså inte till uppgift att reducera kostnader för lokala och regionala resor även om dessa, som motionärerna framhåller, kan vara av betydande storlek för skärgårdsbefolkningen. Vad gäller lokala och regionala resor har vidare enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik trafikhuvudmännen ett ekonomiskt och politiskt anvar för länets reguljära kollektivtrafik. Motionsyrkandet avstyrks därför.
3 Anslag för transportstöd
Kommunikationsministern föreslår vad gäller medelsanvisning för transportstödet att 300,3 milj.kr. anvisas för nästa budgetår. Medelsberäkningen har skett med beaktande av att transportstödet utbetalas i efterskott varför den förordade systemförändringen i godstransportstödet med en delvis omföring till ett regionalt utvecklingsbidrag inte får någon statsfinansiell effekt för det kommande budgetåret. Däremot har anslagsberäkningen påverkats av de besparingar beräknade till sammanlagt 20 milj.kr. som departementschefen förordat bör ske inom ramen för det nuvarande stödsystemet.
Utskottets tidigare ställningstagande under avsnitten 1 och 2 medför konsekvenser för anslagsberäkningen. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om den osäkerhet som råder om den kommande medelsbelastningen för transportstödet. Kostnaden för transportstödet är sålunda starkt konjunkturellt avhängigt. Det betyder att en minskad industriell aktivitet under år 1991 ger utslag i minskade transportvolymer och därmed också reducerade anspråk på transportstöd för det kommande budgetåret. Det är bl.a. mot denna bakgrund som stödet utformats som ett förslagsanslag, vilket innebär att kostnaden för stödet inte är låst av riksdagen till det belopp som tagits upp under statsbudgeten. Tidigare år har också anslagsbelastningen både över- och underskridit vad som anvisats under anslaget. Utskottet bedömer mot denna bakgrund och med hänsyn till det konjunkturförlopp som nu kan förutses att regeringens förslag till medelsanvisning bör tillstyrkas trots den förändring som utskottet tidigare förordat. Det bör vidare ankomma på regeringen att återkomma med förslag om förändrad medelsanvisning om anslagsbelastningen väsentligt förväntas avvika från vad som nu har förordats.
4 Kostnader för visst värderingsförfarande
Från anslaget betalas kostnaderna för buss- och taxivärderingsnämndens verksamhet. Nämndens kostnader förskotteras av staten och belastar slutligen den inlösenskyldige genom utdebitering efter varje värdering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget under nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp på 1000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande godstransportstödet att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T215 yrkandena 11 i denna del och 12 i denna del, 1990/91:T242 yrkande 6 i denna del, 1990/91:T249 yrkande 12 i denna del, 1990/91:T259 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T261 yrkande 3 i denna del, 1990/91:T270 yrkande 2 i denna del, 1990/91:T905, 1990/91:T916, 1990/91:T917, 1990/91:T921, 1990/91:T924, 1990/91:T925, 1990/91:T926 yrkande 1, 1990/91:T927, 1990/91:T933 i denna del, 1990/91:T936 och 1990/91:T937 samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:100 och på motionerna 1990/91:T920, 1990/91:T922, 1990/91:T926 yrkande 2 och 1990/91:T935 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande data- och persontransportstödet att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motionerna 1990/91:T215 yrkandena 10 och 11 i denna del och 12 i denna del, 1990/91:T242 yrkande 6 i denna del, 1990/91:T249 yrkande 12 i denna del, 1990/91:T259 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T261 yrkande 3 i denna del, 1990/91:T270 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T933 i denna del, res. 1 (c, v, mp)
3. beträffande stöd till kustsjöfart att riksdagen avslår motion 1990/91:T933 i denna del,
4. beträffande stöd till skärgårdsbefolkning som bor på ö utan landförbindelse att riksdagen avslår motion 1990/91:T259 yrkandena 1 i denna del och 2, res. 2 (v)
5. beträffande medelsanvisning för transportstödet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 300300000 kr.,
6. beträffande medelsanvisning för kostnader för visst värderingsförfarande att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
Stockholm den 19 mars 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Tom Heyman (m) och Lisbet Calner (s).
Reservationer
1. Data- och persontransportstödet (mom.2)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "två stödformer" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att transportstödet i sin helhet är ett verksamt regionalpolitiskt medel. De olika stödformerna bidrar på ett förtjänstfullt sätt till att utjämna transportkostnaderna mellan landets olika delar. Med hänsyn till de brister som finns i infrastrukturen vad gäller transportsystemet i Norrland är det vidare angeläget att inte landsdelens konkurrensförutsättningar försämras. Utskottet finner mot denna bakgrund att regeringens förslag att slopa bidragen till persontransporter och datakommunikation är olämpligt och bör avstyrkas. Anslagsmässigt kan detta beräknas innebära en ökad belastning på ca 20 milj.kr. Utskottets ställningstagande innebär således att motionsyrkanden om ett avstyrkande av regeringens förslag tillgodoses. Vad utskottet sålunda anfört om person- och datatransportstödet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande data- och persontransportstödet att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T215 yrkandena 11 i denna del och 12 i denna del, 1990/91:T242 yrkande 6 i denna del, 1990/91:T249 yrkande 12 i denna del, 1990/91:T259 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T261 yrkande 3 i denna del, 1990/91:T270 yrkande 2 i denna del samt 1990/91:T933 i denna del och med avslag på regeringens förslag samt på motion 1990/91:T215 yrkande 10 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Stöd till skärgårdsbefolkning som bor på ö utan landförbindelse (mom.4)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning och bedömer att höga transportkostnader kan utgöra ett påtagligt problem i många skärgårdsområden. För att behålla och utveckla en levande skärgård är det därför angeläget att transportstödet utvidgas till att gälla även skärgårdsbefolkning som bor på ö utan landförbindelse. Utskottet bedömer vidare att den medelsnivå på 5 milj.kr. som angetts i motion T259 (v) utgör en lämplig riktlinje för stödets omfattning. Med hänsyn till den osäkerhet som föreligger om när de reformerade stödreglerna kan genomföras och medlen utbetalas bör det ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till medelsanvisning. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande stöd till skärgårdsbefolkning som bor på ö utan landförbindelse att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T259 yrkandena 1 i denna del och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,