Infrastrukturen inom kommunikationsområdet för Gävleborgs län

Motion 1990/91:T242 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c)

För att Gävleborgs län skall kunna stå starkt för
framtiden behövs kraftfulla infrastrukturella satsningar.
Detta gäller naturligtvis inom flera områden, men det vi
väljer att lyfta fram i denna motion är satsningar på
kommunaktioner.

I Europa och inte minst inom EG planeras nu kraftiga
investeringar i järnvägar för att förbättra såväl person- som
godstransporterna. Man satsar även på kombinationer av
järnvägs- och lastbilstrafik som ger ett bättre trafiksystem
ur miljösynpunkt.

Stora delar av järnvägsnätet i Sverige byggdes under
1800-talet och i början av 1900-talet. Detta har gjort att det
stämmer dåligt överens med den samhällsstruktur som vi
har idag med mycket tuffa krav på framför allt snabbhet och
tillgänglighet. Det krävs omfattande nyinvesteringar för att
göra järnvägstrafik konkurrenskraftig idag. Detta gäller för
såväl persontrafik som godstrafik. Om dessa satsningar görs
kan man dra nytta av de många fördelar som järnvägen har.

Gävleborgs län måste kunna ansluta sig till det moderna
tågsystem som är under uppbyggnad. Olika investeringar
måste göras utifrån utgångspunkten att kommunikationer
blir så tillgängliga som möjligt för länets behov. Först när
användarna anser att det är intressant inte bara utifrån
kostnadsskäl utan även utifrån tidsbesparingar väljer man
tåget framför andra kommunikationer.

Heltäckande järnvägsprogram

För att få ett heltäckande järnvägsprogram för länet
behövs kraftfulla satsningar på järnvägsnätet från
Banverkets sida.

Norra stambanan har ett mycket brett och långt
upptagningsområde, både vad gäller godstrafik och
persontrafik. Relativt små investeringar behöver göras för
att inlandsbanan skall utgöra den livsnerv som behövs för
inlandet.

Olika studier har gjorts som visar att ökad trafikering
med snabbtåg på Ostkustbanan snabbt skulle löna sig.

Centern anser att tidigareläggning av följande
investeringar måste göras:Förbättringar för snabbare tåg
på Norra stambanan, sträckan Gävle--Östersund,
Utbyggnad för snabbtågstrafik på Ostkustbanan, sträckan
Stockholm--Sundsvall.

Det är mycket angeläget att Sverige knyts ihop inte bara
vertikalt utan även horisontellt. Det finns transportbehov
för hela norra Sverige ned mot västra Sverige utan att
behöva resa runt Stockholm. Det behövs klara lösningar på
hur dessa behov kan tillgodoses. Till dess att man
bestämmer hur framtida trafikering skall se ut är det viktigt
att man upprätthåller den trafik som utövas idag. Detta
finns det ett riksdagsuttalande på. I årets budget har
transportrådet gått emot riksdagens beslut att upphandla
trafik på sträckan Gävle--Avesta--Örebro för budgetåret
1991/1992.

Centern anser att 25 miljoner kronor skall anslås för
trafikering av sträckan Gävle--Avesta--Örebro. Vi anser att
en samlad studie måste göras tillsammans av berörda som
kommuner, näringsliv, trafikhuvudmän och län för att
utveckla en långsiktig lösning.

Bollnäs--Edsbyn

Järnvägssträckan Bollnäs--Edsbyn är hotad. Den
trafikeras idag med ett godståg per dag, ett tåg som går i en
fart av 40 kilometer per timme. En kommunikationsstudie
har gjorts som visar att det finns en klar möjlighet att öka
trafikvolymerna på järnväg. Förutsättningarna är att
konkurrenskraftiga priser och lösningar kan erbjudas. Det
som också är mycket intressant i denna trafikstudie är att
av totalvolymen uppgår de långväga godstransporterna till
över 280 000 ton per år. Det finns alltså en stor volym som
borde vara intressant för SJ att konkurrera om. Idag
transporteras enbart ca 55 000 ton per år.

Vi anser att särskilda resurser behövs för att möjliggöra
utökad godstrafik på sträckan Bollnäs--Edsbyn. Därför är
vi beredda att satsa 1 miljon kr. för utvecklingsinsatser.

Dellenbanan

Dellenbanan är en elektrifierad länsbana som stängdes
för trafik hösten 1986. Under två somrar har sedan
föreningen Dellenbanans vänner visat att det är en attraktiv
sträcka som det går att utöva trafik på. Alla möjligheter som
finns för att få mer trafik på järnvägen måste prövas. Vi
anser att just den här järnvägen borde kunna utgöra en
lämpling bana att använda som utvecklingsprojekt.

Transportstödet

Det är viktigt att näringslivet kan konkurrera under så
lika villkor som möjligt. Transportstödet har haft som effekt
att utjämna transportkostnadsnackdelar även för
Gävleborg. Därför anser vi att det är helt oacceptabelt att
detta stöd nu har fått kraftiga nedskärningar, speciellt för
Gävleborgs län Dessutom har reglerna förändrats att gälla
för sträckor över 40 mil.

Vi anser att de gamla reglerna skall vara kvar och
dessutom vill vi utvidga reglerna att gälla även
egenföretagare. Av det totala tillskott av anslaget på 55
miljoner bedömer vi att det för vårt län behövs 25 miljoner
kronor.

Vägar

Gävleborgs län måste knytas ihop med hela landet och
inom länet genom att vägnätet effektiviseras. På sikt krävs
nya dragningar, som t ex föreslagna Bergslagsdiagonalen.
På kort sikt anser vi att riksvägsanslaget måste utökas så att
reinvestering av väg 83, sträckan Skog--Lilltjära kan
påbörjas 1991/1992 i stället för som i vägplanen 1994/1995.

Underhållet av det statliga vägnätet måste förstärkas.
Flera av våra länsvägar är i så dåligt skick så att de måste
stängas av under långa perioder under tjällossningen. Flera
näringar, särskilt skogsindustrin som vårt län är helt
beroende av, drabbas av stora extrakostnader. Här finns
många angelägna projekt som vi lyfta fram, som t.ex.
Marmaverken--Kinsta, Söderhamns kommun
Stationsgatan, Hudiksvalls kommunFörbifarten Edsbyn,
Ovanåkers kommun.

Totalkostnaderna för dessa projekt är beräknade till 34
miljoner kr. och vi bedömer att 15 miljoner kr. behövs
under budgetåret 1991/1992.

Förbättringar av statskommunala vägar och förstärkning
av broar är andra angelägna projekt, som t.ex.Bro över
Mörtsjöns utlopp, Bogården, BollnäsVägport vid
järnvägen, Holmsveden, SöderhamnBro över Jädraån,
Kungfors, SandvikenBro över Framängsån, Olsbygget,
Nordanstig.

Totalkostnaderna för dessa projekt är beräknade till ca
25 miljoner kr. och vi bedömer att 10 miljoner kr. behövs
under budgetåret 1991/1992.

Bro Sundet--Hasselön i Gävle kommun

Centern aktualiserade frågan om en bro vid Sundet--
Hasselön redan i början av 70-talet. En enig länsvägnämnd
har uttalat sig för att bron skall prioriteras. Länsstyrelsen
har placerat bron i tilläggsplanen. Riksdagen beslöt 1981
utifrån ett motionsförslag från socialdemokraterna i
Gävleborg att en bro skulle byggas över Dalälven vid
Sundet--Hasselön i Hedesunda. Ett beslut som ännu inte
har verkställts. Detta är ett svek mot Utomälvens
befolkning.

Under dessa år har färjetrafik drivits vilket har varit en
mycket dyr lösning. Byggandet av en bro hade varit
finansierad flera gånger om det hade genomförts i enlighet
med beslutet. Stelbentheten att ej ha förmåga att omvandla
driftsanslag till investeringsanslag utslaget på en
avskrivningsperiod saboterar många investeringar.

Vi anser att projektering av denna bro måste komma till
stånd under budgetåret 1991/1992 och vi är beredda att
anslå 2 miljoner kr.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen för upprustning av norra stambanan
anvisar
135 000 000 kr.,

2. att riksdagen för upprustning av ostkustbanan anvisar
200 000 000 kr.,

3. att riksdagen för att bibehålla nuvarande banan
Gävle--Avesta/Krylbo--Örebro anslår 25 000 000 kr.,

4. att riksdagen hos regeringen begär att trafiken i
Bergslagen utreds för att få en långsiktig lösning,

5. att riksdagen beslutar om ett utvecklingsbidrag för
sträckan Bollnäs--Edsbyn med 1 000 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar om en förstärkning av
transportstödet för Gävleborgs län med 25 000 000 kr.,

7. att riksdagen att beslutar sträckan Lilltjära--Skog, väg
83, tidigareläggs och att anslaget utökas med 45 000 000 kr.,

8. att riksdagen beslutar att det statliga vägnätet förstärks
med 42 000 000 kr. för att genomföra ovan nämnda projekt,

9. att anslaget för statskommunala vägar och förstärkning
av broar ökas med 30 000 000 kr. för att tidigarelägga ovan
nämnda projekt,

10. att bro över Hasselsundet byggs enligt tidigare
riksdagsbeslut.

Stockholm den 24 januari 1991

Karin Starrin (c)

Gunnar Björk (c)