Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Totalförsvar

Betänkande 2025/26:FöU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 mars 2026

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Totalförsvar(pdf, 642 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:10 Totalförsvar

Beslut

Nej till motioner om totalförsvaret (FöU10)

Riksdagen sade nej till 160 förslag om totalförsvaret. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om Försvarsmaktens operativa förmåga och krigsorganisation, övningsverksamheten och Sveriges stöd till Ukraina.

Riksdagen hänvisar främst till att de överväganden som gjordes i beslutet om totalförsvaret för perioden 2025–2030 ligger fast och till det pågående arbetet inom många av de olika områdena som motionärerna lyft.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 56

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2026-01-29
Justering: 2026-02-17
Trycklov: 2026-02-24
Reservationer: 43
Betänkande 2025/26:FöU10

Alla beredningar i utskottet

2026-01-22, 2026-01-29

Nej till motioner om totalförsvaret (FöU10)

Försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 160 förslag om totalförsvaret. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om Försvarsmaktens operativa förmåga och krigsorganisation, övningsverksamheten och Sveriges stöd till Ukraina.

Utskottet hänvisar främst till att de överväganden som gjordes i beslutet om totalförsvaret för perioden 2025–2030 ligger fast och till det pågående arbetet inom många av de olika områdena som motionärerna lyft.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2026-03-17
Debatt i kammaren: 2026-03-18
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:FöU10, Totalförsvar

Debatt om förslag 2025/26:FöU10

Webb-tv: Totalförsvar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Björn Söder (SD)
Anf. 17 Björn Söder (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag försvarsutskottets betänkande om totalförsvaret.

Det är en fråga som ytterst handlar om statens mest grundläggande ansvar, nämligen att skydda nationen och säkerställa att Sverige kan fungera även i krig och svåra kriser. Detta är inte längre en teoretisk diskussion. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har brutalt påmint Europa om att krig mellan stater fortfarande är en realitet. Samtidigt ser vi ökande stormaktsrivalitet, geopolitisk osäkerhet och en värld som blir alltmer instabil.

I ett sådant läge måste varje nation ställa sig en enkel fråga: Är vi redo?

Fru talman! Under stora delar av tiden efter kalla krigets slut har svaret på den frågan tyvärr varit nej. Under många år monterades stora delar av det svenska försvaret ned. Beredskapslager avvecklades. Det civila försvaret försvann i praktiken. Försvarsanslagen sjönk, och det militära försvaret reducerades till en nivå där uthålligheten i vissa avseenden räknades i dagar.

Det var en politik som byggde på förhoppningen att historien hade tagit slut och att fred och stabilitet i Europa var något permanent. Det visade sig vara en mycket farlig illusion.

Sverigedemokraterna har under lång tid varnat för konsekvenserna av denna utveckling. Redan i slutet av 90-talet när jag skrev avsnittet om försvarspolitik i vårt ungdomsförbunds första principprogram varnade jag för att utvecklingen i Ryssland snabbt kunde komma att förändras.

Jag skrev då: ”Att då besluta om nedrustning av svenska försvaret, med hänseende till vad som hände efter försvarsbeslutet 1925, är vansinnigt. Ett nedrustat försvar tar åratal att bygga upp igen – den tiden har man inte vid ett krigshot i modern tid.”

Vi har återkommande lyft behovet av högre försvarsanslag. Vi har varnat för Rysslands aggressiva utveckling. Vi har betonat vikten av att återuppbygga det civila försvaret.

När man i dag läser debatterna från försvarsbesluten 2015 och 2020 är det tydligt att många av de frågor som nu betraktas som självklara då möttes av skepsis eller ointresse. Det är därför viktigt att konstatera: Den omläggning av svensk försvarspolitik som nu sker hade behövt påbörjas långt tidigare.

Fru talman! Samtidigt ska sägas att mycket nu sker. Återuppbyggnaden av totalförsvaret har tagit fart, och försvarsanslagen ökar kraftigt. Det är nödvändigt och välkommet.

Totalförsvaret handlar om hela samhällets förmåga att möta krig och kriser. Det handlar om Försvarsmakten men också om energiförsörjning, transporter, sjukvård, livsmedelsförsörjning och skydd av kritisk infrastruktur. Det handlar om uthållighet. Ytterst handlar det om ett samhälles motståndskraft.

När det gäller det civila försvaret tas i dag många viktiga initiativ runt om i landet. Myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv arbetar med att stärka beredskapen. Men samtidigt är bilden tydlig: Arbetet är fortfarande i ett tidigt skede och ofta fragmenterat.

En central utmaning är att det saknas tillräckligt tydliga nationella målbilder. Vad ska det civila försvaret dimensioneras för? Hur länge ska samhället kunna fungera under krig? När ska olika förmågor vara uppbyggda?

Utan tydliga mål riskerar vi att få 290 olika lösningar runt om i landet med varierande förmåga och olika nivåer av beredskap. Det är inte ett hållbart totalförsvar. Staten måste ta ett tydligare strategiskt ansvar och säkerställa att hela samhället arbetar mot samma mål.

Fru talman! Vi måste också tala om uthålligheten i samhället.

Under decennier byggdes Sverige upp kring maximal effektivitet. Lager avskaffades, redundans togs bort och många system blev helt beroende av stabila globala leveranskedjor. Det fungerade så länge världen var stabil. Men i en alltmer osäker omvärld behövs något annat: robusthet, redundans och beredskap. Det gäller allt från energiförsörjning och transporter till livsmedelsproduktion och digital infrastruktur.

Det gäller också att samarbetet mellan staten och näringslivet fungerar. En stor del av den samhällsviktiga infrastrukturen finns i dag i privat regi. Därför är ett nära samarbete mellan stat och näringsliv avgörande för totalförsvarets funktion.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill också särskilt lyfta betydelsen av Sveriges försvarsindustriella kompetens. För oss handlar detta om mer än industriell politik. Det handlar om nationell rådighet.

Sverige är ett av få länder i världen som fortfarande kan utveckla avancerade vapensystem, inklusive stridsflyg. Den kompetensen är strategiskt viktig och något vi måste värna. Ett land som kan utveckla och producera avancerade försvarssystem står starkare och har större handlingsfrihet i en osäker värld.

Fru talman! En annan avgörande fråga är personal och kompetens inom det civila försvaret.

Kommuner och regioner spelar en central roll i totalförsvaret, men många saknar i dag tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens för att fullt ut möta de krav som ställs. Detta är en fråga som måste tas på största allvar. Om vi inte lyckas stärka kompetensförsörjningen riskerar vi att stå här om fem eller tio år och fortfarande diskutera samma problem.

Fru talman! Totalförsvaret bygger ytterst på en enkel insikt: Ett land som vill vara fritt måste också vara berett att försvara sin frihet. Det gäller militärt, det gäller civilt och det gäller hela samhället. Sveriges säkerhet kan aldrig tas för given. Den måste byggas upp, steg för steg, med långsiktighet, beslutsamhet och politiskt mod.

Regeringen, men även riksdagen, behöver hitta fler gemensamma nämnare för att återuppbyggnaden av totalförsvaret ska ta fart – särskilt när det gäller den mycket restriktiva miljölagstiftningen, som ligger i uppenbar målkonflikt med försvarets uppbyggnad. Det gäller även plan- och bygglagar som är fördyrande och kräver långa utredningstider.

Sverigedemokraterna kommer att fortsätta vara en drivande kraft för ett starkare svenskt totalförsvar. Ett land som inte kan försvara sig självt riskerar nämligen i längden också att förlora rätten att bestämma över sin egen framtid.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Peter Hultqvist (S)
Anf. 18 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Först vill jag markera att jag står bakom alla S-reservationer. Jag väljer dock att yrka bifall till reservationerna 5, 17 och 43.

Vi lever nu i en tid av stor osäkerhet. Vi har krig i Ukraina. Vi har krig i Mellanöstern. Vi har olika typer av aktiviteter som ständigt pågår och som hotar svensk säkerhet och svensk suveränitet. Det är i det ljuset denna debatt genomförs.

Vi har också ett pågående arbete i Försvarsberedningen.

Jag vill lyfta fram några viktiga saker som behöver göras. Vi behöver förstärka vår militära närvaro på Gotland. Utöver det regemente som vi tidigare har etablerat behöver vi också etablera en amfibiebataljon. Vi behöver också etablera brigadluftvärn på Gotland.

Gotland är ett strategiskt mål. Gotland kan också vara en ö där främmande makt kan utöva utpressning. Från rysk synpunkt är Gotland en väldigt viktig ö utifrån möjligheten att dominera Östersjön och försvåra för Natos olika typer av operationer och transporter. Om någon har fått fotfäste på Gotland innebär det också stor risk för svenskt fastland, finskt fastland och Baltikum. Det är alltså väldigt viktigt att ha starkare försvarsrepresentation där.

Luftvärnet i Sverige måste också förstärkas. Vi har i dag inte tillräckligt med luftvärn för det basskydd och det befolkningsskydd som är nödvändigt. Visserligen har det presenterats luftvärnssatsningar från regeringens sida, men de täcker inte i det långa loppet upp det som krävs. De klarar en liten del av behovet. Detta är också en viktig punkt vi bör fundera på inför framtiden.

Territorialförsvarsförband är nödvändiga men finns inte med i de beslut som har fattats här i riksdagen. Ska vi kunna klara att skydda vårt territorium och skydda transporter genom Sverige, framför allt ur ett värdlandsstödsperspektiv och för att Natos planering ska kunna fungera, krävs det territorialförband som kan skydda militära transporter med materiel och med stridande personal.

Vi måste också se över hur vi klarar att skydda fartygstransporter över Östersjön mot Finland och fartygstransporter från svenskt fastland till Baltikum.

Detta är punkter som är nödvändiga för att logistiken ska kunna fungera, vilket är nödvändigt i en kris- eller krigssituation. Ett krav från vår sida är alltså att inrätta territorialförsvarsförband för att klara skyddet av försörjningslinjer och logistik.

Två nya armébrigader behöver vi redan nu uttala att vi vill fortsätta med, efter att vi har byggt upp de fyra som är planerade i det försvarsbeslut som redan är taget. De ska vara levererade till 2030, men fyra armébrigader räcker inte för att klara skyddet av Sverige och det som är nödvändigt i förhållande till hjälp och stöd i annat Natoterritorium.

Vi har i dag ett åtagande i Lettland, och vi har en stabsposition i norra Finland i Forward Land Forces. Det innebär också att vi i vår planering kommer att avsätta stora resurser för att klara försvaret i norra Finland. Det kräver en större armé, men det kräver också att vi utökar antalet värnpliktiga. Det finns i dag ett beslut om 10 000 till 2030. Det kommer inte att räcka för att klara de behov som vi kommer att ha. Vårt långsiktiga mål måste vara 20 000 för att kunna upprätthålla en rimlig rotation i förbanden som vi skickar till andra delar av vårt närområde, klara att ersätta egna förluster och klara försvaret av svenskt fastland. De mål som vi hittills har byggt upp är inte tillräckliga utan måste utökas, och möjligheten att tidigarelägga en utökad värnplikt måste ses över.

Vi måste ha en starkare motståndskraft och ett starkare totalförsvar i Sverige. Det vi har gjort sedan försvarsbeslutet 2015, där vi gick från ett försvar baserat på internationella operationer till att börja bygga ett nationellt försvar, har inneburit mycket positiva framflyttningar av positioner och förändringar i svensk försvarsmakt, men det är inte tillräckligt. Motståndskraften måste bli större. Då måste vi se till helheten när det gäller våra framtida resurser för marinen och för stridsflyget.

Vi bör redan nu initiera en process för att beställa ytterligare en svensk ubåt. Östersjön är ett viktigt område där Sverige och Natosidan måste bygga upp en marin styrka så att vi får en dominerande position.

Ubåtsvapnet är i reell mening avskräckande för en eventuell fiende, och det är en strategisk fördel som vi ska använda oss av. Polen har sagt sig vara intresserat av att gå in i ett samarbete med Sverige om att beställa ubåtar. Det kan initiera att vi kan bygga upp en gemensam praktik, en gemensam ubåtsflotta, och det skulle vara en stor fördel när vi ser till helheten när det gäller agerandet i Östersjön.

Ubåtar är viktiga. Då ska vi komma ihåg att ubåtsvapnet är av riksdagen betraktat som ett svenskt säkerhetsintresse. Det gäller också för oss att slå vakt om våra kunskaper på området, våra utvecklingsmöjligheter på området och vår produktionsförmåga på området. Vi ska ha klart för oss att de ubåtar som Sverige producerar är världens bästa ubåtar för att agera under operativa förhållanden i bräckta vatten och i skärgårdsområden i Östersjön. Vi har alltså en resurs som ligger i framkant som vi ska vara rädda om och slå vakt om.

Vi måste också se till att vi har svensk rådighet över nästa generation stridsflyg. Det är mycket viktigt. Vi har under en mycket lång period byggt stridsflyg i ett samarbete mellan Saab och staten, och nu står vi i en situation där det utreds vilket alternativ vi ska välja inför framtiden när det gäller nästa generation stridsflyg efter Gripen E-systemet. Naturligtvis kan vi köpa från eller samarbeta med annat land, men det jag vill slå fast i dag, och som också bör fastställas i ett riksdagsbeslut, är att vi ska ha svensk rådighet över nästa generation stridsflyg. Det innebär i vår mening att Sverige också måste vara med och utveckla, utforma och producera nästa generation stridsflyg. Det är mycket viktigt.

Vi vill få en översyn av upphandlingen av försvarsmateriel så att vi i större utsträckning öppnar för direktupphandling från svensk industri. Vi måste använda oss av de resurser som en gång byggdes upp för att förse svensk försvarsmakt med försvarsmateriel. Vi måste hitta system för att i ökad utsträckning koppla ihop svenska staten och försvarsindustrin på området.

Det krävs också en nationell försvarsindustri som kan arbeta med frågorna. Hur försörjer vi svensk försvarsmakt med materiel? Hur klarar vi våra ansträngningar att hjälpa Ukraina?

Vi vill återuppta den verksamhet som tyvärr lades ned en gång i tiden, det vill säga inrätta en svensk myndighet för försvarsexport. Försvarsexporten är en viktig verksamhet, där vi bygger samarbeten med andra länder. Det kräver ordentliga och stora resurser för detta ändamål. Det är en bestämd erfarenhet jag har från mina år som försvarsminister.

I logik med det resonemang jag förde tidigare om kopplingen till svensk försvarsindustri vill jag öppna för att ha ett statligt delägande i olika försvarsindustriföretag. Det handlar inte om övertagande eller om majoritetsägande, utan det handlar framför allt om våra särskilda säkerhetsintressen, ubåtar och stridsflyg, och att koppla ihop direkt inflytande och ägande i Saab från statens sida.

Det är mycket jag skulle kunna gå igenom i dag, och tiden går. Utmaningarna att hantera det ryska hotet i Sverige innebär att vi måste fatta ordentliga beslut. Det finns ryskt ägande och intressen i näringsliv, i tomter, i fastigheter och i företag som gör sig gällande i det svenska samhället på olika sätt. Den uppgift jag har är att ryska ägarintressen i Sverige omfattar en omslutning på 12,8 miljarder kronor. Det finns stora deläganden av många personer med rysk bakgrund, och det finns ett nätverk som har intresse av att ha stödjepunkter i form av fastigheter och infrastruktur. Vi måste ha en lagstiftning som i princip innebär att vi stegvis kan avveckla detta. Mycket av detta är positioneringar från rysk underrättelsetjänst och i praktiken infiltration i det svenska samhället.

I Finland har man stärkt lagstiftningen väsentligt för att komma åt problemet. Sverige är inte i samma steglängd som Finland på området, och det är viktigt att åtgärda detta. Det ingår också i vårt förslag att ett sådant arbete ska genomföras.

Jag yrkar bifall till reservationerna 5, 17 och 43, och i övrigt står jag bakom alla S-reservationer.

(Applåder)

Jörgen Berglund (M)
Anf. 19 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Även om jag inte står bakom reservationerna – jag står självklart bakom utskottets majoritet – finns det många bra motioner från partierna som innehåller bra förslag. Det ska man vara medveten om. Det betyder inte att förslagen ska genomföras just nu. Många saker pågår redan, men det är viktigt att understryka att det råder en bred enighet om totalförsvaret.

Fru talman! Ibland när vi står här i talarstolen talar vi till oss själva, men det är inte därför vi är här. Vi är här för medborgarnas skull, och det ska vi inte glömma bort. Jag tänkte därför göra ett kort försök att bidra till folkbildningen om totalförsvaret.

Jag vill påminna alla om vad totalförsvaret är. Jag ska läsa innantill, och jag har hämtat mina uppgifter från Myndigheten för civilt försvar.

Totalförsvaret är Sveriges samlade försvar. Det består av det militära försvaret och det civila försvaret. Tillsammans bildar det totalförsvaret. Det är all verksamhet i hela samhället som ska förbereda Sverige för krig. Att försvara Sverige och våra gemensamma värderingar, säkerhet, frihet och självständighet är ett ansvar för hela samhället och kräver ytterst en personlig insats av alla oss. Grunden för totalförsvaret är alla vi som bor här och vår motståndskraft att möta ett väpnat angrepp. Ju bättre förberedd du själv är, desto mer kraft kan samhället lägga på att hjälpa dem som verkligen behöver hjälp. I Sverige omfattas alla svenska medborgare och alla som är stadigvarande bosatta i Sverige av totalförsvarsplikt från det år de fyller 16 år till det år de fyller 70 år.

Fru talman! Det upprepas ofta att Sverige befinner sig i det kanske allvarligaste säkerhetspolitiska läget i modern tid. Rysslands aggression i Ukraina fortsätter, med ett fruktansvärt lidande för det ukrainska folket. Dessutom växer hybridhoten, stormaktsrivaliteten gör sig ständigt påmind, det är krig i Iran och så vidare. Det innebär att Sveriges samlade försvarsförmåga måste stärkas. Det ska göras målmedvetet och snabbt och vara långsiktigt och uthålligt.

Betänkandet vi behandlar i dag omfattar en hel del som riksdagen redan har fattat beslut om när det gäller ett robust totalförsvar. Regeringen genomför nu också med riksdagens stöd den största förstärkningen av svensk försvarsförmåga sedan kalla kriget. Det är därför, precis som jag sa inledningsvis, rimligt att vi avstyrker en rad motionsyrkanden. Antingen pågår det arbetet redan, eller så riskerar det att splittra helheten. Ledorden är: Totalförsvaret – helhet före särlösningar.

Jag vill även påminna om det jag sa i inledningen: Det betyder inte att saker är dåliga, utan arbetet kanske redan pågår, eller så riskerar det att splittra helheten.

Totalförsvaret ska vara sammanhållet, samordnat och styrt av den inriktning som riksdagen slog fast här i kammaren i december 2024 om propositionen Totalförsvaret 2025–2030. Vi ska inte göra avkall på principen om ett totalförsvar som är väl balanserat mellan civilt och militärt försvar, där myndigheter, näringsliv och civilsamhälle arbetar mot samma mål och där resurser satsas där de också ger störst effekt.

Hastighet i förmågehöjande insatser är också viktigt. Det betyder att vi ska göra vissa saker först, för att det ger snabbast effekt.

När det gäller den operativa förmågan, som tas upp här, måste fokuset ligga på krigsförband som fungerar. Förmågan i krigsförbanden är det viktigaste.

Krigsorganisationen ska vara personellt och materiellt uppfylld. Förbanden ska vara tränade, samövade och insatsberedda. Försvarsmaktens tillväxt ska ske i hög takt med leveranser av materiel, personal och infrastruktur.

Det tar dock tid på alla tre områdena. Mycket har gjorts för att snabba på det hela, men mer måste göras.

Försvarsmakten och regeringen arbetar redan efter en tydlig, ambitiös och hållbar plan för att bygga operativ effekt, allt i enlighet med vad riksdagen beslutade för knappt ett och ett halvt år sedan.

Fru talman! Stödet till Ukraina ska vara uthålligt, långsiktigt och strategiskt. Sveriges stöd till Ukraina är inte bara moraliskt rätt. Det är även strategiskt nödvändigt. Europas säkerhetspolitiska framtid beror i mångt och mycket på hur kriget i Ukraina slutar.

Ukrainaramen, som vi i utskottsmajoriteten hänvisar till i betänkandet, skapar den förutsägbarhet och långsiktighet som Ukraina behöver. Sverige är ett av de absolut ledande länderna när det gäller militärt stöd, och vårt bidrag gör skillnad på slagfältet och för Ukrainas civilbefolkning. Vi stöder Ukraina inte bara militärt utan också ekonomiskt, humanitärt och diplomatiskt. Och stödet ska fortsätta så länge som det behövs.

I betänkandet tas också det psykologiska försvaret upp. Sverige utsätts trots allt dagligdags för informationspåverkan från Ryssland, Kina, Iran och andra aktörer. Syftet är att försöka splittra vårt samhälle och undergräva tron på våra myndigheter, våra institutioner och ytterst vår försvarsvilja.

Därför är det såklart avgörande att Myndigheten för psykologiskt försvar får fortsätta arbeta, att satsningarna på motståndskraft och demokratiskt skydd fortsätter och att civilsamhällets roll värnas. Men det ska ske utan att bygga några parallella strukturer, som skulle ske vid sidan av redan pågående arbete.

Fru talman! Sverige bygger nu upp den försvarsindustriella kapaciteten i historisk takt. Det handlar om kraftfulla ökningar i materielanslagen, långsiktiga beställningsbemyndiganden och satsningar på innovation, produktion och forskning. Vi ska stärka svensk försvarsindustri ytterligare, men det görs bäst genom strukturerade, långsiktiga strategier, inte genom punktinsatser i form av eventuella enskilda tillkännagivanden.

Fru talman! Till sist: Sverige ska både försvaras och fungera. Det innebär att militär verksamhet måste ges nödvändigt utrymme. Viktiga samhällsresurser, som energi och infrastruktur, ska kunna samexistera med totalförsvaret och samplaneras. Tillståndsprocesser ska påskyndas och förenklas, vilket regeringen redan arbetar med. Men jag vill ändå understryka att mer måste göras.

Fru talman! Sveriges totalförsvar ska stärkas. Sverige försvaras bäst tillsammans med våra allierade. Ukraina ska få ett fortsatt och långsiktigt stöd, för vår och Europas säkerhet. Och svenska folket ska kunna lita på att staten bygger ett robust totalförsvar som fungerar i fred, i kris och i krig.

(Applåder)

Peter Hultqvist (S)
Anf. 20 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Det jag reagerade på i Jörgen Berglunds anförande var det här med att det finns många bra förslag i olika motioner men att de stör helheten eller att det på något sätt redan pågår arbete.

Jag tog upp ett antal exempel från våra motioner. Vi har exempelvis föreslagit en amfibiebataljon på Gotland. Vad jag känner till pågår det inget arbete med detta. Det stör inte heller någon helhet. Däremot förstärker det. Det finns en uppenbar problematik med att vi måste ha ett starkare försvar på Gotland.

Jag pekade även på att vi bör ha två armébrigader efter 2030. Mig veterligen pågår inget sådant arbete. Det stör inte heller någon helhet. Det är nämligen en nödvändig åtgärd för att kunna bygga upp en starkare armé och en starkare försvarsförmåga. Och det är något som vi bör peka ut redan nu, så att Försvarsmakten har möjlighet att börja tänka på det i sitt sätt att agera framöver.

Jag föreslog också inrättande av territorialförsvarsförband. Det är i högsta grad nödvändigt. Det stör absolut ingen helhet, och jag uppfattar inte att det pågår verksamhet där.

Jag pekade på en lång rad luckor. Jag skulle kunna gå igenom det med ett antal exempel till. Jag menar att det är ytterst relevanta förslag. Jag hoppas att de genomförs så småningom. Men det är ingenting som man kan avfärda med pågående arbete eller att det stör en helhet. Däremot stärker de helheten och är nödvändiga.

Jörgen Berglund (M)
Anf. 21 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Jag tackar Peter Hultqvist.

När riksdagen i december 2024, för knappt ett och ett halvt år sedan, fattade beslut om nuvarande krigsorganisation fanns det ett brett stöd för det i Sveriges riksdag. Det är jag glad för. Och jag uppfattar ändå att det fortfarande håller.

Vi är fortfarande inte klara med den krigsorganisation som vi då beslutade om. Vi vet, precis som jag tog upp i mitt anförande, att det finns mycket att göra. När försvaret ska växa handlar det inte bara om att besluta om något på pappret. Det handlar om människor – värnpliktiga och officerare – om infrastruktur och om materiel som man ska kunna öva med. Det har vi inte, utan det är det vi håller på med nu.

Låt oss först bygga upp och genomföra det som står i det försvarsbeslut vi har. Vad som sker i framtiden är det svårt att sia om. Men jag kan inte se att det sedan vi fattade det försvarsbeslutet, med en sådan bred enighet, har förändrats så mycket att man nu vill och ska lägga till ytterligare saker. Förutom pengar är personal och materiel också stora begränsningar. Det tar också tid att få fram.

Peter Hultqvist (S)
Anf. 22 Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag är väl medveten om de problem som kan uppstå när det gäller både personal och värnpliktiga. Men problem är till för att lösas.

Den politiska ambitionen måste vara att ta ut steglängden på ett nödvändigt sätt, så att det blir tydligt för organisationen vad vi går mot. Och det försvarsbeslut som vi var överens om senast, vilket jag tycker är bra, är inte slutpunkten på något sätt. Det är liksom inte formeln för att lösa det här. Det är ett steg på vägen.

Vi måste ta nya och fler försvarsbeslut. Med tanke på hur omvärlden utvecklas måste vi kanske också snabba upp vissa saker. Det var därför jag nämnde de tre olika förslagen i förra anförandet.

Nu pågår ett arbete i Försvarsberedningen också, och jag hoppas att jag ska kunna få gehör för detta där. Men de här sakerna är så pass självklara att jag inte tror att ett riksdagsbeslut i frågan skulle störa några ritningar i djupare mening.

Samtidigt tror jag att de flesta som är inblandade i den här typen av processer kan se bägge problematikerna. Det handlar dels om de praktiska problem med materiel och personal som vi måste lösa och som är lösbara, dels om det förmågeökningsbehov som finns och behovet av att tidigt ge den här typen av signaler, så att förberedelsetiderna blir hanterbara.

Om någon skulle ställa sig upp i riksdagen eller Försvarsberedningen och säga att vi inte ska utöka arméns storlek tycker jag att det vore en väldigt märklig ståndpunkt. Då anser jag att man befinner sig i en värld som inte existerar.

Det här kan inte vara svårt, och det går inte att göra på så väldigt många olika sätt. Därför är vi påstridiga.

Jörgen Berglund (M)
Anf. 23 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Vi behöver en större armé, och det är det vi arbetar med i enlighet med det riksdagsbeslut som fattats. Detta pågår naturligtvis. Men att lägga på ytterligare saker som ska genomföras nu, när man inte har gjort klart det vi redan har beslutat om, förstår jag inte logiken i. Det finns inte personal, det finns inte officerare, det finns inte infrastruktur och det finns inte materiel att öva med.

Det är bra med ambitioner, men i Socialdemokraternas budget för utgiftsområde 6 finns det ingen avvikelse i pengar från regeringens förslag. Det finns inga medel avsatta för att genomföra en amfibiebataljon, två armébrigader och ett territorialförband. Då blir det ett slag i luften, kan jag tycka. Apropå territorialförband fattade regeringen beslut i januari om bland annat luftvärn som ett steg på vägen. Även den förra Försvarsberedningen kom fram till att territorialförband behövs. Där har nog jag och Peter Hultqvist samma uppfattning.

Håkan Svenneling (V)
Anf. 24 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag gör ett litet gästspel i försvarsutskottet i dag. Jag sitter i utrikesutskottet, som får sägas vara försvarsutskottets systerutskott när det gäller frågorna om vårt totalförsvar. Jag ska framför allt beröra två frågor i mitt anförande: havsbaserad vindkraft och DCA-avtalet med USA.

Fru talman! I dag har vi en situation där Försvarsmakten kan stoppa planer på byggande av havs- och landbaserad vindkraft bara genom att bedöma att den riskerar att inkräkta på militära övningsområden. Redan tidigt i processen lämnar Försvarsmakten genom så kallade hindersremisser preliminära yttranden om nya projekt. Tidiga besked är helt avgörande för att en vindkraftsaktör ska våga ta steget vidare och investera i dyra och omfattande tillståndsansökningar.

Det här är en av de allra första pusselbitarna i att få fram den förnybara energi som vår industri ropar efter. Senast i fredags besökte jag värmländsk industri, som inte ville se något annat än det. Men vi ser tydligt att det planeras för vindkraft som sedan inte blir av. Jag tänker inte minst på den vindkraftspark som skulle byggas av Blekinge Offshore i Hanöbukten. Senast på EU-nämndsmötet i morse hörde jag statsministern säga att han vill öka vår energiproduktion i spåren av kriget i Mellanöstern.

Vi i Vänsterpartiet menar att det är fullt möjligt att bygga ut den havsbaserade vindkraften där förutsättningarna är som allra bäst och samtidigt ge Försvarsmakten rimliga förutsättningar för dess övningsverksamhet. När det uppstår låsningar därför att en myndighet i praktiken kan stoppa viktig utbyggnad av förnybar energi måste regeringen ta ansvar. Det behövs en lösning som är framåtsyftande, klok och långsiktig. Därför menar vi att regeringen bör ge Försvarsmakten i uppdrag att ta fram ett underlag för hur övningsverksamheten kan organiseras utan att den hindrar utbyggnaden av havsbaserad vindkraft.

Fru talman! För snart två år sedan hade vi här i riksdagen en stor och lång debatt om DCA-avtalet. Debatten var så lång att jag förstörde för Vänsterpartiets sommarfest. Även andra partiers kvällsplaner förstördes. Men så viktigt är och var DCA-avtalet att debattera.

I dag är de argument som användes då lika viktiga – eller kanske till och med ännu lite viktigare. Sedan Donald Trump blev USA:s president har allvaret i effekterna av DCA-avtalet börjat sjunka in och blivit en realitet för många. I går kom en rapport från V-Deminstitutet. Där framgår det att USA sjunker som en sten i indexet för länders demokratiska status.

Efter nyår har det nu brutit en ny DCA-debatt där det sagts att det vore klokt för Sverige att bryta DCA-avtalet med USA. Det kanske inte är så konstigt, med tanke på antalet gånger Donald Trump brutit mot folkrätten. Först kidnappade han Venezuelas president. Sedan riktade han militära hot mot Grönland och Danmark. Därefter attackerade han Iran i strid med folkrätten – att Iran svarat på attackerna genom att attackera sina grannländer strider såklart också mot folkrätten. Sverige ska därför inte ha ett DCA-avtal med Donald Trump och USA, tycker jag.

Våra argument mot DCA-avtalet är många. För det första är vårt motstånd principiellt. Vi vill inte ha ett avtal med USA på försvarsområdet där amerikanerna ges så långtgående rättigheter och möjligheter på svensk mark.

För det andra innehåller DCA-avtalet långtgående skattefrihet för både amerikanska soldater och deras anhöriga samt för alla anställda i företag som har koppling till den amerikanska militären. Sådant här gillar inte vi i Vänsterpartiet. Människor ska betala skatt.

För det tredje är det fråga om jurisdiktion – vilket lands lagstiftning ska tillämpas om brott begås? Här är det extra viktigt att svenska brottsoffer alltid har möjlighet att delta och följa rättegångarna, vilket blir svårare om det är amerikansk lagstiftning som gäller och rättegången sker i amerikansk militärdomstol. Jag tror att många utan större problem kan tänka sig vilka situationer som kan uppstå. Vad talar för att Trump kommer att följa något slags god rättsordning? Jag vill påminna om hur det gick till i caset med Asap Rocky för ett antal år sedan. Trump skickade sin chefsförhandlare för kidnappningar och gjorde allt möjligt för att pressa Sverige.

För det fjärde vill vi inte se att USA får tillgång till svenska garnisoner och övningsområden. DCA-avtalet ger USA stor möjlighet att inte bara vistas på utan också bestämma över platser inne på svenska garnisoner, regementen och flottiljer. Så kan vi inte ha det. Den svenska militärens garnisoner ska den svenska Försvarsmakten bestämma över och kunna kontrollera och spärra av när det behövs.

För det femte ger DCA-avtalet Sverige liten möjlighet att veta vad det är som amerikanerna tar med sig och förvarar i Sverige. Det bör alltid vara Sverige som slutligen stänger dörren till ett lager och håller i nyckeln. Inte heller kontroll av amerikanska fordon och fartyg har bedömts vara möjlig utan amerikanskt godkännande. I vår reservation föreslår vi därför ett tillkännagivande om att svenska staten genom en myndighet ska ges möjlighet att kontrollera vad som finns i lager som hålls av andra länders militär på svensk mark.

För det sjätte handlar det om kärnvapen. Vi i Vänsterpartiet hör både regeringen och partier utanför regeringen säga att det inte är aktuellt med kärnvapen. Men då borde vi också stifta en lag mot kärnvapen så snart som möjligt. Vi har sett kärnvapendebatten fullkomligt explodera de senaste veckorna. Det är något som sannolikt blir ett hett ämne när riksdagen ska debattera bland annat kärnvapen på nytt den 23 april i vår. Men det är tydligt att vi behöver en lagstiftning mot kärnvapen på svenskt territorium, för nu börjar partier glida och kunna tänka sig att kärnvapen används både i vårt namn och på vårt territorium.

DCA-avtalet är ungefär 30 sidor långt och har förhandlats under mycket lång tid. Man har lagt tid på att skriva in regler om bilbesiktning, körkort och till och med frimärken samt behandlat en hel massa skattefrågor, men om något så viktigt som frågan om att ha kärnvapen på svensk mark har inget skrivits. När det gäller hur allvarliga brott ska hanteras har avtalet otydliga skrivningar som ger utrymme för olika tolkningar. Jag tycker att det är att sila mygg och svälja kameler.

Därtill kan svenska baser riskera att användas för att hota våra grannländer, som i fallet med Danmark och Grönland. Trump har varit väldigt tydlig i olika konflikter – han tycker att USA ska ha rätt till allt möjligt. Nu senast utsattes Spanien för tryck när landet framförde att USA inte får använda de amerikanska baserna i Spanien för att attackera Iran i Mellanöstern.

Fru talman! Jag vill också lägga lite fokus på andra saker i den här debatten. Sverige är inne i en mycket stor uppbyggnad av totalförsvaret. Vi är överens om detta här i riksdagen. Vi är överens om utgifterna, men vi är inte överens om finansieringen. Det är uppenbart att Sverige behöver en beredskapsskatt där de rika betalar mest för vårt totalförsvar.

Uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret och specifikt det militära försvaret tar väldigt mycket tid och resurser i anspråk. Antalet värnpliktiga ska öka, fler officerare ska utbildas, fler soldater och civila ska anställas, fler fordon och olika system ska köpas in. Det behöver byggas garage och hallar för förvaring. Dessutom ska hela nya regementen sättas upp, som till exempel hemma i mitt län, Värmland, där A 9 i Kristinehamn nu återetableras.

Utöver detta ska vi alltså upplåta plats till amerikanska soldater. Det kan tyckas som en mindre fråga i sammanhanget, men det är också viktigt att tänka på hur vardagen funkar på våra garnisoner. Om även amerikanska soldater och deras verksamhet och lager ska få plats så kommer någon att behöva fatta beslut och prioritera. Ska det vara sängar till fler värnpliktiga eller sängar till amerikanska soldater? Ska det vara förråd till svenska vapen eller till amerikanska vapen?

Den andra frågan som jag vill ta upp i den här debatten och som ofta inte nämns är också konflikterna kring markanvändning. Vi är stolta över den svenska allemansrätten. Men med det här avtalet vet vi att vi kommer att behöva öva mer, också inom det svenska totalförsvaret. Då finns det mycket stora risker för att det blir fler avspärrningar och områden som används för militära områden om också USA ska vara med och bestämma vilka områden man ska öva på.

Att vi inte spärrar av mer än vi behöver är viktigt för den folkliga förankringen av vår egen försvarsmakt. Det blir också svårare för kringboende, företagare, turister, bostadsbyggande och kommunal service om våra garnisoner och övningsfält blir massiva områden som inte kan tas i bruk. Vi pratar om 17 baser, från öster till väster, från norr till söder. Detta har stor påverkan för många i närheten av dessa platser.

Mig veterligen har inga amerikaner anlänt till Sverige under DCA-avtalet. Det beror inte främst på Sverige utan på att amerikanerna fortfarande till stor del är i omprövning av var de ska fokusera sina resurser internationellt. Däremot har svenska myndigheter, som Försvarsmakten, förhandlat med USA om hur implementeringen av DCA-avtalet ska gå till i praktiken. Mycket sker i det dolda under sekretess, men det finns en stor oro för vilka konsekvenser avtalet kommer att få i praktiken i framtiden.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 32 om DCA-avtalet.

Jörgen Berglund (M)
Anf. 25 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för ett intressant inlägg!

Jag fastnade först och främst för den reservation Vänsterpartiet har gällande vindkraften. Jag läser innantill ur det ställningstagande som Vänsterpartiet föreslår: ”Vänsterpartiet menar att det måste vara fullt möjligt att både bygga ut den havsbaserade vindkraften, där förutsättningarna är som bäst, och att ge Försvarsmakten rimliga förutsättningar för övningsverksamhet.”

Det är väl inte så svårt, kan man tycka. Men nu har vi ju inte Försvarsmakten bara för att den ska kunna öva. Vi har en försvarsmakt som vi ska kunna sätta in ifall det värsta händer – om avskräckningen inte lyckas, om vi måste gå upp i höjd beredskap och ytterst hamnar i krig mot en motståndare. Det är detta som är det stora problemet med att etablera havsvindkraft överallt.

Jag tycker att det är fullt rimligt att Försvarsmakten, som ändå får anses vara vår expertmyndighet på området, kan göra bedömningen av var det är lämpligt eller inte. Vänsterpartiet verkar bara ha förstått halva utmaningen. Övningsverksamheten är nog inte det stora problemet, utan frågan är: Vad gör vi om det värsta händer? Menar Vänsterpartiet att vindsnurrorna ska stå där? Det känns som om ni har missat något, men Håkan Svenneling får gärna upplysa mig.

Håkan Svenneling (V)
Anf. 26 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Den högerregering vi har nu är väldigt tydligt för kärnkraft och väldigt tydligt emot vindkraft. Om man ska utgå från Jörgen Berglunds verklighet och använda något slags militärstrategiska argument kring detta borde analysen leda till att man också bör vara emot kärnkraft, med tanke på hur Ryssland använder Zaporizjzjas kärnkraftverk i kriget i Ukraina. Det är Europas största kärnkraftverk, och det har använts som en bas för attacker för att påverka den ukrainska krigföringen.

När det gäller vindkraft måste vi självklart ta hänsyn till Försvarsmaktens intressen. Men det beslut som regeringen fattade när man skulle göra avvägningen mellan olika intressen innebar att man lade en död hand över Östersjön. Man lade en död hand över prisområde 3 och 4, som är de områden där priserna är högst, där vi behöver öka vår energiproduktion för att sänka priserna och stärka svensk industri. Det måste vi ta hänsyn till. Vi kommer inte att ha någon industri att bygga konkurrenskraft på, så att vi kan skaffa försvarsmateriel, om vi inte satsar på detta.

Uppenbarligen går det i andra länder. Om man flyger över Danmark och Nederländerna ser man stora områden med vindkraftparker ute till havs. Storbritannien har en stor satsning på havsbaserad vindkraft. Men i Sverige har vi valt att säga nej.

Det finns en skillnad: Mellan oss och Ryssland ligger just Östersjön. Det är helt klart, och det behöver man ta hänsyn till. Men man ska inte heller överdriva riskerna med den havsbaserade vindkraften. Jag tror att det vore klokt om man kunde peka ut områden där Försvarsmakten kan samsas med vårt viktiga behov av energi och ökad kraftproduktion. Då ska vi bygga den kraftproduktionen där det blåser mest, och det är ute till havs. Den har liten påverkan. Det bor inga människor där. Det finns fiskar och fåglar.

Vi ska göra avvägningar så att vi kan både ha ett försvar och producera energi.

Jörgen Berglund (M)
Anf. 27 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Tack för ett visst förtydligande från Håkan Svenneling! Vi ska ju inte ha energidebatt nu, men jag kan väl ändå konstatera att vi står bakom alla kraftslag. Att vi värnar kärnkraften och vill bygga ut den är sant. Det är vi väldigt stolta över. Vi tror att det är den långsiktiga lösningen. Man kommer inte ifrån att även om vindsnurrorna står ute i Östersjön finns det dagar då det inte blåser.

Min kärnkritik handlade om att Försvarsmakten gör bedömningen att det inte är lämpligt med vindkraft på dessa platser utifrån ett försvarsintresse. Jag är glad över att Håkan Svenneling tog upp utbyggnaden i andra länder. Det finns en stor skillnad gentemot Danmarks och Storbritanniens utbyggnad av havsvindkraftverk. De har ett helt annat geografiskt läge. Den svenska sensorkedjan är byggd på ett annat sätt än hos dem. Därför är det inte lämpligt.

Sedan ska det sägas att om det finns platser där det går att bygga havsvindkraft på kommersiell grund utan att det krockar med ett försvarsintresse är det klart att vi ska göra det. Ingen har påstått något annat.

Fru talman! Håkan Svenneling uppehöll sig mycket vid DCA-avtalet. Det är kanske inte så förvånande. Det har väl inte undgått någon att Vänsterpartiet är stark motståndare till det. Han tog också upp detta med kärnvapen – hur ska det gå? Vänsterpartiet är i grunden Natomotståndare, även om både jag och Håkan tillhör Natos parlamentariska församling och till och med har tagit på oss uppdrag som viceordförande i olika kommittéer. Det är med lite av skräckblandad förtjusning man har en vänsterpartist i den rollen, men jag uppskattar ändå att Håkan Svenneling gör detta. EU-skepsisen finns där också, även om det inte längre är EU-motstånd, som jag har uppfattat det.

Det var ju ganska hård kritik som kom från Håkan Svenneling här. Då blir den nyfikna frågan: Hur ska det gå med Vänsterpartiet i regering? Vilken linje kommer då att gälla? Där ska man ju trots allt vara kollektivt ansvarig som regering i Sverige. Ni är emot DCA-avtalet, men Socialdemokraterna var väldigt positiva till det, vilket jag är väldigt glad över.

Håkan Svenneling (V)
Anf. 28 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Det kanske är tur att jag är ansvarig för civil beredskap och resiliens i Natos parlamentariska församling. Det kanske lugnar Jörgen Berglund något.

Det jag saknar när regeringen går fram och säger att man vill ha ny kärnkraft är just säkerhetsperspektivet. Man lyfter fram det i så många andra aspekter. Jag undrar var man ska få uran ifrån. Det vill man nu börja bryta i Sverige, med stora risker, trots att det är väldigt lite uran som finns i Sverige. Men det gör oss beroende av andra länder för ett viktigt energislag.

Dessutom har vi i kriget i Ukraina sett hur man använder kärnkraftverk som en del i den militära taktiken. Det måste den här regeringen också ta på allvar.

DCA-avtalet har vi varit tydliga om. Riksdagen har också varit tydlig med att man beslutade om DCA-avtalet och gick in i det. Jag var lätt förvånad, men till och med det danska Folketinget sa ja till DCA-avtalet, samtidigt som Danmark stod under visst hot från USA gällande Grönland.

Jag tycker att det är fel väg att gå, och jag kommer att lyfta de argumenten om igen. När vi bildar regering, vilket jag är rätt övertygad om kommer att ske efter den 13 september, kommer såklart DCA-avtalet att finnas. Implementeringen av det kommer att finnas. Men jag kommer hela tiden att argumentera för att det är klokt att inte låta amerikanska soldater få tillträde till Sveriges territorium.

Jörgen Berglunds parti och dess ministrar och förespråkare var väldigt tydliga om den samtyckesklausul som finns i inledningen av DCA-avtalet. Jag tycker att man övervärderar dess betydelse, men det bygger ändå på att den svenska regeringen alltid kan säga ja eller nej till den amerikanska, så att säga, i fråga om vad man gör här i Sverige.

Jag tycker att ett klokt agerande, nu när Donald Trump är president, är att vi signalerar att nej är huvudingången här. Vi är inte intresserade av det militära samarbetet med USA så länge Donald Trump är president och bryter mot internationell rätt. Det tycker jag att vi samlat borde kunna komma överens om, och jag hoppas på Jörgen Berglund och Försvarsberedningen i den delen.

Yusuf Aydin (KD)
Anf. 29 Yusuf Aydin (KD)

Fru talman! Även jag är här tillfälligt. Jag ersätter min kollega Mikael Oscarsson, som har förhinder. Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Vi lever i ett fortsatt oförutsägbart och osäkert omvärldsläge. Rysslands fullskaliga aggressionskrig mot Ukraina gick nyligen in på sitt femte år, och fortfarande syns ingen tydlig fredsupplösning i sikte. Ryssland skyr inga medel i sin krigföring, och man riktar sig konstant och medvetet mot den ukrainska civilbefolkningen samt andra mål som inte anses vara av militärt värde. Den gångna vintern har varit särskilt hård, då den ukrainska energiförsörjningen har varit det explicita målet för ryska missil- och drönarangrepp. Ryssland försöker inte bara vänta ut det ukrainska folkets lidande utan också frysa ut ukrainarna till underkastelse.

Hur detta krig slutar kommer att forma Europas säkerhet i generationer. Därför är stödet till Ukraina såväl en moralisk solidaritetshandling som en investering i vår säkerhet. Sverige står på Ukrainas sida – politiskt, militärt och ekonomiskt – så länge som det krävs. Det är inte bara ord. Sverige har visat, och ska fortsatt visa, detta även i handling.

Herr talman! Längs Natos östra flank, inklusive mot Finland, bygger Ryssland nu upp den infrastruktur som är nödvändig för att man snabbt ska kunna skala upp sin förmåga. Enligt Must råder det ingen tvekan om att Ryssland kommer att flytta en ansenlig mängd soldater från fronten i Ukraina till Natos östra flank i händelse av ett varaktigt vapenstillestånd i Ukraina. Bedömningen är att Ryssland kan vara redo för att föra ett lokalt krig redan ett par år efter ett eventuellt stridsuppehåll.

Enligt Säpos årliga lägesbild, som publicerades i dag, varnar man också för att hoten från Ryssland kan komma att öka.

Det är dessa oönskade och oroväckande scenarier som vi är förpliktade att förbereda vårt land inför. Det är precis vad den här regeringen, med brett stöd, gör. Och det görs med besked.

Herr talman! Jag är stolt över att representera ett parti och en regeringskoalition som tydligt har gått från ord till handling gällande att värna svensk säkerhet. Vi har varit med och tagit in Sverige i Nato. Vi har med brett stöd antagit ett nytt försvarsbeslut som avsevärt höjer ambitionen och förmågan. Men takten i försvarets tillväxt behöver öka. Vi har därför intensifierat upprustningen ytterligare genom att anta Natos mål om att spendera 5 procent på vårt totalförsvar, varav 3 ½ på det militära.

Totalförsvaret består av två ben – det militära och det civila. De är beroende av och en förutsättning för varandra. Därför sker upprustningen simultant, och stora investeringar görs i båda dessa delar. För det militära försvaret tillförs över 170 miljarder kronor till och med 2030, bland annat till materielsatsningar och anskaffning och modernisering av stridsfordon, fartyg och flygplan. I ljuset av erfarenheterna från kriget i Ukraina görs även särskilda satsningar på ytterligare luftvärn, på mer ammunition och på att fylla förnödenhetslagren. Och krigsorganisationens storlek ska under samma period öka från cirka 88 000 till 115 000.

För att stärka det civila försvaret investeras det över 37 miljarder kronor till och med 2030. Pengar går till att säkerställa tillgång till läkemedel, sjukvårdsmateriel och livsmedel vid en kris eller krigssituation. Investeringar görs för att skydda elförsörjning, dricksvatten och viktiga kommunikationsnät. Det satsas även på att erbjuda stöd till kommuner och regioner för att de ska kunna upprätthålla skola, vård och omsorg under höjd beredskap. Beredskapslager för spannmål i form av omsättningslager i de fyra nordligaste länen har återupprättats, och medel har avsatts för att påbörja etableringen av beredskapslager för spannmål i resten av landet. Regeringen har återinfört och utökat civilplikten generellt samt skyldigheten att fullgöra repetitionsutbildning.

Detta sammantaget är utan konkurrens en upprustning som saknar motstycke efter andra världskriget. En farlig omvärld kräver ett starkt Sverige, och styrka är just vad upprustningen medför. Detta kräver stora investeringar, men detta är helt avgörande. Det är därför vi till och med initialt lånar pengar för att nå våra mål till 2030. Ingen i vår omvärld, vare sig allierade eller antagonister, kan längre tvivla på den svenska beslutsamheten och vår förmåga och ambition.

Sveriges fred, frihet och oberoende beror på de åtgärder som vi vidtar nu och på de beslut vi fattar nu och på de beslut som fattas de kommande åren. Genom ett starkt nationellt försvar, kombinerat med ett starkt samarbete med våra allierade inom Nato, kan vi gemensamt avskräcka Rysslands imperialistiska ambitioner. Ett starkt totalförsvar är den yttersta garanten för ett Sverige i fred. Ingenting är i slutändan viktigare än detta.

(Applåder)

Mikael Larsson (C)
Anf. 30 Mikael Larsson (C)

Herr talman! I svåra tider krävs det samling och handling och att vi alla arbetar mot samma mål och med idén om att alla behövs. Det är i de starka lokalsamhällena som vi bygger motståndskraft, försvarsvilja och en känsla av att vi ska och vill skydda vår demokrati och de mänskliga rättigheterna och att man ska få älska och leva med den man vill.

När vi nu debatterar totalförsvaret kommer jag att gå in på en hel del olika saker som bygger Sveriges totalförsvar starkare. Det handlar både om det som görs och om det som Centerpartiet tycker är viktigt i detta.

Herr talman! Just nu byggs Sveriges totalförsvar starkare. Det byggs ut i hela landet. Det planeras och byggs nya regementen. Det planeras för skyddsrum och omsättningslager för spannmål. Utbildningar hålls på många platser runt om i landet. Hemma vid köksborden och i lunchrummen pratas det kanske om vad som kommer att hända och om man är förberedd om någonting händer.

I mitt anförande kommer jag att gå in på det stora, som vi påverkar här i kammaren, men också på det som verkligen sker vid köksborden och i lunchrummen.

Herr talman! Jag vill börja med det militära försvaret och nämna några punkter som är viktiga för att stärka totalförsvaret och göra Sverige till en ännu säkrare plats.

Det första som jag vill lyfta är Sveriges inträde i Natoalliansen och det samarbete som vi nu har. Sverige har gjort en fantastiskt fin och bra resa in i alliansen, och det arbetet ska fortsätta och stärkas alla dagar och alla år framöver. Tillsammans i alliansen är vi tryggare.

På hemmaplan är det viktigt både att den beslutade grundorganisationen byggs ut och blir färdig och att den ständigt utvecklas. Centerpartiet ser alla försvarsgrenar som lika viktiga, och de måste hänga ihop.

Krigsdugligheten ska öka i våra olika krigsförband, vilka vi beslutade om i totalförsvarsbeslutet. Den kanske allra viktigaste frågan är att personalförsörjningen i det militära försvaret måste hänga ihop med materielanskaffningen och också utbyggnaden av infrastrukturen. Personal, materiel och infrastruktur måste hänga ihop i alla beslut som tas. Det viktiga både för att stärka Sveriges totalförsvar och för att kunna samverka i Natoalliansen är att bygga ut och fatta de kloka och bra beslut som gör att Sverige kan bidra till att stärka värdlandsstödet i Sverige och till våra grannländer.

Herr talman! Kopplat till totalförsvaret måste jag också nämna det som rör den digitala världen. Just nu, under denna debatt, kanske Sverige utsätts för stora eller små cyberangrepp. Det kan vara saker som vi aldrig kommer att upptäcka men också sådant som vi kommer att upptäcka. Centerpartiet har föreslagit att ett cyberhemvärn ska instiftas och byggas upp för att sätta ett ännu större fokus på cybersäkerhet och för att kunna stoppa cyberattacker från antagonister.

Herr talman! Näringslivet är en oerhört viktig del i att stärka totalförsvaret. Hela näringslivet i Sverige måste vara med i att bygga ett starkare totalförsvar runt om i hela landet. Jag ska gå in på en del som jag tycker är väldigt viktig att lyfta när vi pratar om totalförsvaret, och det är kopplingen till livsmedelsförsörjningen i händelse av kris och krig.

Sverige är beroende av import av insatsvaror, exempelvis foder, utsäde, fröer, bekämpningsmedel och reservdelar, och när nu kriget rasar i Mellanöstern, där exempelvis handelsgödsel tillverkas, blir vi ännu mer sårbara. Försvarsberedningen föreslog omsättningslager för spannmål, och det är jättebra att detta nu har kommit igång i de fyra norra länen. Jag och Centerpartiet kommer att följa frågan för att se hur det kan tas vidare och kanske även kan utvecklas till att omfatta hela landet.

I budgetpropositionen för 2026 finns det också avsatta medel just för att bygga lager för insatsvaror. Det är oerhört viktigt att uppbyggnaden av lager för insatsvaror kommer igång. Nu är det läge att verkligen visa handling – saker och ting behöver inte utredas mer när det gäller lagerhållningen.

Herr talman! Kriget i Ukraina fortsätter med dagliga hemskheter. Det påverkar Ukraina djupt, men det påverkar också övriga Europa. Sverige och Europa måste fortsätta att stötta Ukraina med materiel, reservdelar, forskning och innovation och verkligen stå på Ukrainas sida framöver. Civilbefolkningen har under åren av krig drabbats oerhört hårt. Det gäller även den gångna vintern. Det är oerhört viktigt att både Sverige och övriga Europa fortsätter att stötta Ukraina och civilbefolkningens behov.

Herr talman! I denna debatt om totalförsvaret vill jag även lyfta fram de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet. Dessa organisationer bidrar genom sin närvaro i hela landet på ett viktigt sätt till folkförankring, försvarsvilja och samlad totalförsvarsförmåga. För att kunna planera och bemanna för krigets krav behöver dock de frivilliga försvarsorganisationerna ha aktuell kunskap och hela tiden bjudas med i planering och övningar i hela samhället.

Hemvärnet har en hög beredskap och mycket god lokalkännedom runt om i hela landet och skapar därmed förutsättningar för krigsförbanden att mobilisera för att skydda och bevaka viktiga områden och anläggningar. Vidare har också hemvärnet en viktig roll i värdlandsstödet. För att kunna utföra sin roll behöver modernare och tyngre materiel anskaffas till hemvärnet så att de ständigt kan utvecklas.

Centerpartiet har länge drivit på att vi vill se en starkare frivillighet både vid fredstida kriser och i ett modernt civilt försvar. Det är viktigt att kommunerna och regionerna tänker frivillighet också i ett scenario av höjd beredskap och att man där utvecklar verksamheten tillsammans. De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet täcker många olika viktiga områden och kan ha en viktig roll inte minst kopplat till befolkningsskyddet.

Civilsamhällets aktörer kan också ha en aktiv roll både i den operativa krishanteringen och det konsekvensförebyggande arbete som behöver ske. Kunskapen om hemberedskap och hur man klarar sig själv behöver bli bättre på en bred front i hela samhället. Frivilliga behöver komma in i utbildning och planering men också i övningar på ett ännu mer systematiskt sätt. Därtill behöver avtal och överenskommelser regelbundet skrivas och uppdateras.

Herr talman! Jag brukar i alla debatter som rör totalförsvaret nämna två viktiga saker som vi ibland glömmer men som är en viktig del i att stärka Sveriges totalförsvar och därför aldrig får glömmas. Det är folkbildningen, och det är samlingslokaler med bygdegårdar, Folkets hus och nykterhetsrörelsens Våra Gårdar. Dessa kan tillsammans verkligen stärka uppbyggnaden av totalförsvaret och få med hela svenska folket i att förstå allvaret och att det är tillsammans som vi bygger ett starkare totalförsvar.

Med detta, herr talman, vill jag avslutningsvis yrka bifall till Centerpartiets reservation 15.

(Applåder)

Gulan Avci (L)
Anf. 31 Gulan Avci (L)

Herr talman! Vi lever i ett Europa där kriget inte längre är en historisk parentes utan en pågående verklighet. Rysslands brutala angrepp på Ukraina är inte bara ett angrepp på ett enskilt land utan ett angrepp på hela den europeiska säkerhetsordningen. Putin visar med all tydlighet att han är beredd att använda militärt våld, hot och utpressning för att flytta gränser och undergräva demokratier.

Detta, herr talman, är den verklighet som vi måste förhålla oss till. Samtidigt ser vi hur oberäkneligt Donald Trump uppträder. Vi är många som har dragit slutsatsen att Europa måste ta ett mycket större ansvar för vår säkerhet, fördjupa samarbetet mellan Europas länder och skapa oss ett starkt oberoende, och mot den bakgrunden är det helt avgörande att Sverige fortsätter att bygga ett starkt totalförsvar, både inom det militära och inom det civila området.

För drygt ett år sedan fattade riksdagen ett historiskt försvarsbeslut som markerade en tydlig kursomläggning från nedrustning till upprustning, från naivitet till realism. Det beslutet ligger fast, och det finns en bred politisk enighet om riktningen framåt bland riksdagens åtta partier. Det är en styrka i den mycket osäkra tid vi lever i.

Men ett beslut på papper räcker givetvis inte. Nu handlar det om att genomföra beslutet, att öka tempot och att säkerställa att både det militära och det civila försvaret faktiskt levererar den förmåga som situationen kräver av oss.

Det militära försvaret måste växa snabbt i volym och förmåga. Förband måste fyllas, materiel måste finnas på plats och vi ska kunna agera tillsammans med våra allierade inom Nato.

Det civila försvaret är minst lika avgörande. Ett samhälle som inte fungerar i kris kommer inte heller att fungera i krig. Det innebär bland annat att energiförsörjning, transporter, sjukvård och livsmedelsförsörjning måste hålla även under mycket svåra påfrestningar i samhället.

Herr talman! I Ukraina ser vi hur samhället varje dag fortsätter att fungera trots massiva ryska attacker. Tågen rullar, elnätet repareras, vården håller ihop och barnen går i skolan. Varken forskningen eller försvarsindustrin tar någon paus. Det är imponerande att se vilken uthållighet det ukrainska folket har haft i över fyra år. Det har stärkt försvarsviljan och motståndskraften i hela samhället. Men detta hade inte varit möjligt utan omvärldens stöd. Därför ligger Sveriges stöd till det ukrainska folket fast så länge som vårt stöd behövs.

Herr talman! Vi vet att krigets natur snabbt förändras. Det finns en tendens att förbereda sig för det senaste kriget snarare än det som kommer. Det är ett misstag vi inte har råd att göra. Därför är innovation och teknologi avgörande för att hantera framtidens konflikter, från drönare och AI till rymdbaserade system och avancerad underrättelseförmåga. Därför välkomnar vi liberaler att forskning och utveckling är en stor del av den upprustning som nu behöver ske.

I veckan kom beskedet att Sverige tar ett viktigt steg framåt på just rymddomänen. Genom avtal mellan FMV och SSC skapas nu möjlighet att från 2028 skjuta upp satelliter från Esrange. Det stärker vår egen förmåga men också vår roll som partner till andra länder och allierade. Det är precis den typen av satsningar som visar att vi tar framtidens försvar på största allvar.

Herr talman! En del av detta, som ibland underskattas i debatten, är den svenska försvarsindustrins betydelse. Sverige har något som många andra länder saknar: en innovativ, tekniskt avancerad och snabbrörlig privat försvarsindustri. Det är en strategisk tillgång inte bara för vår egen säkerhet utan även för Europas säkerhet. Vi ser hur svenska system efterfrågas internationellt. Intresset för Jas Gripen från både Ukraina och Kanada är ett tydligt exempel på detta. Det säger något om kvaliteten men också om att Sverige spelar roll för den bredare västliga försvarsförmågan.

För oss liberaler är det självklart att värna om försvarsindustrin och ge dem rätt förutsättningar för att bidra till att det militära försvaret snabbt ska kunna rustas upp genom leverans av materiel. Försvarsföretagen bidrar till säkerhet, innovationer och förmåga till snabb anpassning till en föränderlig hotbild. Men, herr talman, totalförsvaret handlar i grunden om mer än strukturer och resurser. Det handlar om ett samhälle som håller ihop när det verkligen gäller, om tillit mellan människor, om ansvarstagande och om viljan att försvara det som är vårt. Det är också därför det är så viktigt att vi fortsätter att stå enade i stort.

Vi kan och ska ha olika politiska uppfattningar, men i frågor som rör Sveriges säkerhet måste vi klara av att hålla en fortsatt gemensam linje. Hotet mot Europa och Sverige är verkligt och kräver att vi tar ansvar fullt ut och förstår den nya världsordning vi lever i. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Ulf Holm (MP)
Anf. 32 Ulf Holm (MP)

Herr talman! I en debatt om det svenska totalförsvaret går det inte att låta bli att inleda med några ord om det allvarliga säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i. I vår absoluta närhet pågår ett fruktansvärt krig, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, sedan över fyra år. Det handlar inte bara Ukrainas rätt till självbestämmande och frihet. Det handlar minst lika mycket om vår och Europas frihet.

Ryssland utgör ett reellt hot mot Sverige och andra länder i Europa. Vi behöver stärka vårt totalförsvar både för att kunna fortsätta stötta Ukraina och för att skydda oss mot Ryssland. Vi måste stå enade om en flerårig, systematisk plan för det ekonomiska, civila och militära stödet till Ukraina.

Herr talman! Nu har vi också ett annat krig att förhålla oss till. USA och Israel har startat krig mot Iran. Även detta krig är folkrättsvidrigt. Miljöpartiet kräver att stridigheterna i regionen omedelbart upphör och att de diplomatiska förhandlingarna återupptas. Enligt medieuppgifter i går framförde en engelsk toppdiplomat som deltagit i förhandlingarna att ett avtal var nära men att USA och Israel ändå startade kriget.

Herr talman! I detta sammanhang måste man fråga sig vad USA:s opålitliga president Trump innebär för världen och för Sverige. Hittills har det mest varit elände och en upptrissad säkerhetspolitisk oro, minst sagt, vilket givetvis även påverkar Sverige. Trumps attack mot Grönland och beslutet att dra tillbaka allt stöd till Ukraina är händelser som påverkar oss i Sverige väldigt mycket.

Man kan också fråga sig om majoriteten i denna kammare, som tyckte att vi skulle ansluta oss till DCA-avtalet, nu tycker att det var en bra idé. Avtalet innebär ju att amerikanska styrkor kan vara på svensk mark. Vem vet vad Trump hittar på? Han är inte mannen som brukar titta på avtal och vad de innebär, utan det handlar snarare om vad han får för sig på kvällskvisten. Jag tycker att det vore rimligt om Sverige hade någon sorts kontroll över de amerikanska militärer som kommer till Sverige, vad de har i bagaget och vad de har i förråden. Det är inte en orimlig uppgift för svenska myndigheter.

Det är dessutom dåligt att Sverige inte krävde ett avtal i samband med Natomedlemskapet som säkerställer att kärnvapen inte får finnas på svenskt territorium i vare sig freds- eller krigstid. Kärnvapen är ett massförstörelsevapen. Världen behöver inte fler kärnvapen utan färre. Miljöpartiet tycker att det ska införas lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium.

Herr talman! Det har blivit alltmer uppenbart det senaste året att kampen om naturresurserna blir alltmer avgörande för det säkerhetspolitiska läget. Olja är fortfarande en drivkraft i krig och oro.

En omställning bort från den fossila oljan skulle öka Sveriges motståndskraft här och nu och öka säkerheten för framtida generationer. Trots denna insikt gör regeringen tyvärr tvärtom, pådrivna av Sverigedemokraterna. Man har ökat behovet av fossila bränslen den här mandatperioden samtidigt som man försvårat elektrifieringen av till exempel den svenska fordonsflottan, vilket gör att många människor och också svensk ekonomi allvarligt påverkas av utvecklingen i Mellanöstern.

Herr talman! EU måste sluta göda Putins krigskassa. Det är fullständigt orimligt att med ena handen stötta ukrainarna samtidigt som andra handen i många EU-länder betalar ryska staten för fossila bränslen. EU har infört många sanktionspaket mot Ryssland, vilket är bra, men luckor finns fortfarande. Miljöpartiet vill därför se ett totalstopp för den ryska skuggflottan. Luckorna måste täppas till. Vi vill se ett snabbspår för kraftfulla åtgärder, och vi är glada för att svenska myndigheter nu börjat agera mer resolut.

Herr talman! Klimatfrågan, kampen om naturresurserna och klimatomställningen kommer att beröra Sverige mer och mer. Klimatet är vår tids ödesfråga. Vi kommer att drabbas av fler extrema värmeböljor, skyfallsliknande regn, torka, bränder, översvämningar, ökad risk för skred och erosion, förstörda skördar och kontaminerat dricksvatten. Det är några av de konsekvenser som många svenskar tyvärr kommer att uppleva. Jag anser därför att Sverige måste säkerställa en beredskap som kan möta konsekvenserna av klimatförändringarna. En bred syn på säkerhet tar ju i beaktande militära hot såväl som andra hot, exempelvis klimatförändringar, pandemier och naturkatastrofer.

Genom att stärka vår beredskap och skapa ett robust samhälle skapas förutsättningar för att hantera både samtidens och framtidens utmaningar. Mot denna bakgrund anser jag att det är nödvändigt att klimatanpassa hela samhället, inklusive totalförsvaret, för att möta effekterna av klimatförändringarna.

Miljöpartiet föreslår att arbetet med klimatanpassning även ska knytas till och bli en del av det civila försvaret. Därför tycker Miljöpartiet att Försvarsmakten ska ges i uppdrag att återkomma med en plan för hur utvecklingen av försvaret ska kunna genomföras utan negativ påverkan på klimat och miljö. Det ska även ges ett uppdrag till myndigheten att planera för att även Försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av framtidens energisystem som baseras på el och förnybara bränslen.

Miljöpartiet tycker dessutom att regeringen ska ges i uppdrag att utreda möjligheterna till ökad varuförsörjning genom inhemsk produktion.

Herr talman! På samma tema anser Miljöpartiet att Försvarsmakten måste samarbeta med aktörer i energisektorn för att hitta lämpliga lokaliseringar och tekniska lösningar för utbyggnad av främst den havsbaserade vindkraften och för att detta inte ska störa försvarets olika intressen.

Vi föreslår ett särskilt uppdrag till Försvarsmakten så att man verkar för att möjliggöra och underlätta utbyggnaden av just havsbaserad vindkraft. Sverige måste möta ett ökat behov av självförsörjning som del av det civila försvaret, och då kan inte försvaret utgöra ett hinder för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Att regeringen avslog 13 havsbaserade vindkraftsparker i Skåne och Blekinge försvårar behovet av mer elkraft i södra Sverige och vårt mål att bli mer självförsörjande.

Herr talman! Miljöpartiet lägger stor vikt vid den utgångspunkt som Försvarsberedningen har angett om att totalförsvaret ska ha en sådan styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet att det kan verka krigsavhållande och därmed förebyggande och fredsbevarande. Miljöpartiet vill därför att totalförsvaret ska växa på ett balanserat sätt mellan verkan och stöd i både det militära och det civila försvaret.

Vi tycker i sammanhanget att Sveriges samarbete med de nordiska och baltiska grannländerna måste utvecklas ytterligare inom ramen för det civila försvaret, krisberedskapen samt det militära samarbetet.

Herr talman! Jag står givetvis bakom samtliga reservationer från Miljöpartiet men yrkar bifall endast till reservation 2 under punkt 1 om totalförsvaret och reservation 38 under punkt 16 om vindkraft.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2026-03-18
Förslagspunkter: 21, Acklamationer: 14, Voteringar: 7
Stillbild från Beslut 2025/26:FöU10, Beslut: Totalförsvar

Beslut 2025/26:FöU10

Webb-tv: Beslut: Totalförsvar

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Totalförsvaret

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:544 av Isak From m.fl. (S) yrkande 1,

    2025/26:1054 av Jamal El-Haj (-),

    2025/26:2857 av Markus Wiechel (SD),

    2025/26:3410 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 1.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009313
    SD62009
    M60008
    C21003
    V15007
    KD17002
    MP01602
    L10006
    -1040
    Totalt186169750
    Ledamöternas röster
  2. Psykologiskt försvar och försvarsvilja

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1971 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2025/26:3243 av Marléne Lund Kopparklint m.fl. (M),

    2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 63 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 92.
    • Reservation 3 (S)
    • Reservation 4 (MP)
  3. Sveriges territorium och territoriell integritet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:225 av Björn Tidland (SD),

    2025/26:399 av Gudrun Brunegård (KD),

    2025/26:544 av Isak From m.fl. (S) yrkande 4,

    2025/26:1069 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1,

    2025/26:1616 av Jennie Nilsson m.fl. (S),

    2025/26:1659 av David Josefsson och Marie-Louise Hänel Sandström (båda M),

    2025/26:2475 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

    2025/26:2503 av Anna af Sillén och Ann-Sofie Lifvenhage (båda M),

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 1,

    2025/26:2887 av David Josefsson och Marie-Louise Hänel Sandström (båda M),

    2025/26:3443 av Ludvig Ceimertz m.fl. (M) yrkande 1 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 8 och 9.
    • Reservation 5 (S)
    • Reservation 6 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S092014
    SD62009
    M60008
    C01203
    V14008
    KD17002
    MP15012
    L10006
    -1130
    Totalt179942452
    Ledamöternas röster
  4. Försvarsmaktens operativa förmåga

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:332 av Bo Broman (SD),

    2025/26:742 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1,

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 2 och 5-7,

    2025/26:3410 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 6-8 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 2, 10, 11, 13, 33, 35, 37 och 39.
    • Reservation 7 (S)
    • Reservation 8 (C)
    • Reservation 9 (MP)
  5. Forskning och tillämpning av ny teknologi

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:226 av Björn Tidland (SD),

    2025/26:544 av Isak From m.fl. (S) yrkande 3,

    2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 3,

    2025/26:3407 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 9,

    2025/26:3408 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5,

    2025/26:3410 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 9 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 34.
    • Reservation 10 (S)
    • Reservation 11 (MP)
  6. Försvarsmaktens krigsorganisation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 3, 31 och 32 samt

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 4, 5 och 32.
    • Reservation 12 (S)
    • Reservation 13 (C)
  7. Försörjningstrygghet och beredskapslager

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1069 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3,

    2025/26:2031 av Sten Bergheden (M),

    2025/26:2805 av Markus Wiechel och Eric Palmqvist (båda SD),

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 8, 49 och 50,

    2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 38,

    2025/26:3232 av Marléne Lund Kopparklint (M),

    2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 29, 32 och 33,

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 70 och

    2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 29.
    • Reservation 14 (S)
    • Reservation 15 (C)
    • Reservation 16 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009313
    SD62009
    M60008
    C02103
    V15007
    KD17002
    MP00162
    L10006
    -2030
    Totalt1662111250
    Ledamöternas röster
  8. Försvarsindustri och regeringens försvarsindustristrategi

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:58 av Josef Fransson (SD) yrkandena 1, 2 och 4-7,

    2025/26:1443 av Patrik Lundqvist m.fl. (S),

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 12 och 13,

    2025/26:3145 av Joar Forssell (L),

    2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 37,

    2025/26:3407 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 4,

    2025/26:3442 av Ann-Sofie Alm (M) yrkandena 1-4 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 40, 44, 59, 60, 62-66, 96 och 98.
    • Reservation 17 (S)
    • Reservation 18 (C)
    • Reservation 19 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD62009
    M60008
    C00213
    V15007
    KD17002
    MP00162
    L10006
    -1130
    Totalt165944050
    Ledamöternas röster
  9. Materielförsörjning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:3407 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 3 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 58.
    • Reservation 20 (S)
    • Reservation 21 (MP)
  10. Utbildnings- och övningsverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:750 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 2,

    2025/26:3408 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 6 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 15, 18-20 och 78.
    • Reservation 22 (S)
    • Reservation 23 (MP)
  11. Sjukvårdsberedskap

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1892 av Magnus Resare (M) och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 83.
    • Reservation 24 (S)
  12. Stöd till Ukraina

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1002 av Magnus Jacobsson (KD),

    2025/26:1891 av Magnus Resare (M),

    2025/26:2402 av Markus Wiechel (SD),

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 27 och 28,

    2025/26:3410 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1,

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 55-57 och

    2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 9.
    • Reservation 25 (S)
    • Reservation 26 (C)
    • Reservation 27 (MP)
  13. Nordisk och baltisk samverkan

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:742 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 2,

    2025/26:758 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

    2025/26:1662 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 2,

    2025/26:3047 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3,

    2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 4,

    2025/26:3410 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 17,

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 30, 31, 38 och 77 samt

    2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 47, 49 och 50.
    • Reservation 28 (S)
    • Reservation 29 (V, MP)
    • Reservation 30 (C)
  14. Att ge och ta emot militärt stöd

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:102 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 5,

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 4,

    2025/26:3408 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 3 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 41 och 42.
    • Reservation 31 (S)
    • Reservation 32 (V)
    • Reservation 33 (C)
    • Reservation 34 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 32 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009313
    SD62009
    M60008
    C00213
    V01507
    KD17002
    MP00162
    L10006
    -1220
    Totalt1501713250
    Ledamöternas röster
  15. Sanering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:3408 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 8,

    2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 27 och

    2025/26:3433 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 2.
    • Reservation 35 (V, MP)
  16. Vindkraft

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:639 av Heléne Björklund (S),

    2025/26:2797 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 9,

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 10 och

    2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 39.
    • Reservation 36 (V)
    • Reservation 37 (C)
    • Reservation 38 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 38 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920113
    SD62009
    M60008
    C00213
    V10147
    KD17002
    MP01602
    L10006
    -3020
    Totalt245163850
    Ledamöternas röster
  17. Övnings- och skjutfält samt testverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:23 av Josef Fransson (SD),

    2025/26:741 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

    2025/26:750 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 3 samt

    2025/26:2491 av Jesper Skalberg Karlsson (M).
  18. Riksintressen och strategisk infrastruktur för totalförsvaret

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:964 av Rashid Farivar och Nima Gholam Ali Pour (båda SD) yrkandena 2-4 och

    2025/26:1238 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 2.
  19. Klimatanpassning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 42,

    2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5,

    2025/26:3408 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

    2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 26 och

    2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 34 och 42.
    • Reservation 39 (C)
    • Reservation 40 (MP)
  20. Villkorade tillstånd och samexistens

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 17,

    2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 50 och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 45.
    • Reservation 41 (S)
    • Reservation 42 (MP)
  21. Direktinvesteringar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:3 av Robert Stenkvist (SD) och

    2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 102.
    • Reservation 43 (S)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 43 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD610010
    M60008
    C21003
    V15007
    KD17002
    MP16002
    L10006
    -2120
    Totalt20294251
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.