Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Studiestöd

Betänkande 2025/26:UbU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
17 februari 2026

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Studiestöd(pdf, 231 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:14 Studiestöd

Beslut

Nej till motioner om studiestöd (UbU14)

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildningsbakgrund.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 33

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2026-01-13
Justering: 2026-01-22
Trycklov: 2026-01-26
Reservationer: 7
Betänkande 2025/26:UbU14

Alla beredningar i utskottet

2025-11-25, 2025-12-04, 2026-01-13

Nej till motioner om studiestöd (UbU14)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 50 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildningsbakgrund.

Utskottet hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2026-02-03
Debatt i kammaren: 2026-02-04
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:UbU14, Studiestöd

Debatt om förslag 2025/26:UbU14

Webb-tv: Studiestöd

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Fredrik Malm (L)
Anf. 203 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Vi har nu att debattera utbildningsutskottets betänkande nummer 14 under det här riksmötet, och det handlar om studiestöd. Närmare 50 yrkanden har kommit in under allmänna motionstiden som vårt utskott har satt tänderna i. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Sverige är och ska förbli en kunskapsnation som bidrar med innovationer i världsklass och säkrar vårt framtida välstånd genom uppfinningar inom områden såsom medicin, ekonomi, industri och välfärd.

En välutbildad befolkning är en av Sveriges allra starkaste tillgångar för vår konkurrenskraft och för vår förmåga att upprätthålla en generell välfärdsstat. Men bildningsnivån i det svenska samhället uppvisar också en del oroande trender. De senaste Pisaresultaten pekar på en veritabel läskris bland svenska högstadieelever. Var fjärde elev på högstadiet kan inte läsa ordentligt i dag. Vi riskerar att fostra en generation av funktionella analfabeter, om det här fortsätter.

Det finns också en del ljusglimtar i resultaten från en del andra undersökningar. Man ser vissa förbättringar i bland annat matematik och även bland vuxnas förmågor. Men det kvarstår rätt stora skillnader mellan grupper, och föräldrars bildningsnivå fortsätter att ha en stor inverkan på våra barns livschanser.

Därför är det viktigt att peka på vad som för oss i Liberalerna är en viktig princip, nämligen att ens framtid inte ska avgöras av hur många hyllmeter böcker som finns hemma, utan den ska avgöras framför allt av ens egna förmåga och driv.

I det här hänseendet, fru talman, är studiestödet helt centralt för att garantera lika möjligheter för alla att utbilda sig i Sverige. Det här är något som vi i Liberalerna helhjärtat står bakom. Det är en viktig frihetsinstitution i bemärkelsen att alla individer i Sverige ges möjligheten att förverkliga sig själva. Vi gör ingen åtskillnad på rik eller fattig, utan vi ska ha ett system för högre utbildning som kan lyfta fram begåvade och ambitiösa personer oavsett bakgrund, kön, ort eller status.

Dagens system fungerar relativt bra. Det ska vara rekryterande för såväl kvinnor som män oavsett bakgrund, såväl unga som äldre, såväl arbetslösa som anställda samt oavsett utbildningsbakgrund, kön eller härkomst. Studiestödet ska vidare vara långsiktigt hållbart, och principen är att lånet ska betalas fullt ut.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen i höstas en översyn av studiestödssystemet. Jag tror att det är bra att göra. Det system vi har nu kom 2001, och det har nu gått 25 år. Det är en förhållandevis lång tid, och arbetsmarknaden förändras. Det är en god idé att göra en större översyn, och en sådan utredning kommer väl att tillsättas under våren. Vi måste säkra att systemet är följsamt mot dagens och framtidens utbildningssystem och arbetsmarknadens behov.

Fru talman! Låt mig också säga något om omställningsstudiestödet. Det har funnits nu i något mer än tre år för att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Det handlar om att säkra de kompetenser som en snabbt föränderlig ekonomi också kräver.

Omställningsstudiestödet är fortfarande en ny reform. Det har funnits i tre år, men det är fortfarande en ny reform som behöver hitta sin plats i det utbildningspolitiska landskapet. Det byggs upp och det byggs ut, och allt har självklart inte fungerat perfekt från början. Men vi genomför nu rätt stora reformer, särskilt reformer som vi aldrig har genomfört tidigare. Omställningsstudiestödet är en sådan reform. Då behöver man under resans gång komplettera och förstärka olika saker. Under åren har en del regelförenklingar gjorts, och CSN har fått ökat stöd för att hantera att den utbildningsformen blev betydligt mer populär än vad man hade prognostiserat för när den infördes. Det är förstås roligt och bra att människor får fler möjligheter, för matchning och för den svenska arbetsmarknaden.

Vi har vidtagit flera åtgärder för att korta handläggningstiderna. Det blir även en uppgift för Centrala studiestödsnämnden när stödet införs att få det att fungera bra, att handläggningen inte ska gå ut över alla andra som studerar på universitet och högskolor. Arbetet ska fungera bättre, och vi har sett det ske under resans gång.

Niklas Sigvardsson (S)
Anf. 204 Niklas Sigvardsson (S)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 7 i betänkandet.

Det här är den åttonde och avslutande betänkandedebatten om studiestöd under den här mandatperioden. Det är en viktig fråga. Studiestödet är en av de mest centrala frågorna i utbildningspolitiken, men det är också konsekvent att regeringen har valt att inte skjuta till de resurser som krävs på området.

Vi kan konstatera att redan i fredags hade gymnasieelever runt om i landet haft 200 kronor mer i plånboken i studiebidrag om den socialdemokratiska budgeten hade gått igenom i december. I stället valde regeringen och Sverigedemokraterna, precis som i övriga budgetar, att prioritera skattesänkningar för de rikaste i stället för 200 kronor till gymnasieeleverna.

Vi socialdemokrater har gjort andra prioriteringar i studiestödspolitiken under hela mandatperioden, både i budgetar och i dessa motionsdebatter. För oss är studiestödet inte bara en abstrakt konstruktion eller ett tekniskt regelverk. Det är ett konkret löfte till varje enskild student och elev om att utbildning ska vara möjlig oavsett bakgrund, livssituation eller tidigare erfarenheter. Studiestödet är ett av våra viktigaste verktyg för att öka jämlikheten i samhället.

Fru talman! Den här debatten handlar inte bara om nuläget, utan den handlar om framtiden. Ordförande Malm var inne på att regeringen har aviserat en studiestödsöversyn. Det gjorde man redan för två budgetar sedan. Trots det har vi fortfarande inte sett utredningen. Det kan vara positivt om den kommer under våren.

Behovet finns. Arbetsmarknaden har förändrats, och utbildningssystemet har förändrats. Studiestödssystemet måste utvecklas i takt med detta. Vi socialdemokrater är positiva till en översyn, men vi är också tydliga med att den borde genomföras brett och i parlamentarisk anda med sikte på långsiktiga och stabila regelverk som håller över tid och regeringsskiften. En sådan översyn får inte reduceras ned till teknisk genomgång av nivåer och paragrafer, utan den måste ta sin utgångspunkt i studenters faktiska livsvillkor.

Översynen borde se över hur vi tar hand om de studenter som blir sjuka under sin studietid och förhindras att studera i den takt de önskar. I dag riskerar studenter som hamnar mellan system att komma i ekonomisk otrygghet, vilket i förlängningen leder till avhopp. Ett rättvist studiestödssystem måste ha förmågan att hantera livets oförutsägbarhet.

Översynen borde också gälla studenter som har barn, både de som blir föräldrar under studietiden och de som har barn innan de börjar studera. Föräldrar som studerar investerar inte bara i sin egen och samhällets framtid utan även i sina barns framtid. Men vi vet att deras ekonomiska villkor ofta är ansträngda och att stöden inte är anpassade efter deras verklighet. Det behövs en seriös översyn av detta.

Fru talman! Vi behöver också se över den del som gäller dem som har kort utbildningsbakgrund. För många är steget in i studier stort som det är, och för just den här gruppen är vägen till examen lång. Behovet av stöd är därför mer omfattande. Det är mot den bakgrunden vi socialdemokrater har varit kritiska till avskaffandet av studiestartsstödet, även om det hade sina brister.

När det stödet nu är borta måste studiestödssystemet utvecklas så att personer med kort utbildningsbakgrund och lång väg till examen faktiskt ges möjlighet att ta steget in i studier. Det är så vi bygger vägar till arbete och egen försörjning.

Fru talman! Den här regeringen har också haft problem med förvaltningen av myndigheten CSN. Vi har sett administrativa brister, inte minst kopplade till omställningsstudiestödet. Där har regeringen underlåtit att tillföra nödvändiga resurser i tid och har varit reaktiv snarare än proaktiv.

Även det ordinarie studiestödet har drabbats av längre väntetider. I både november och januari fick studenter vänta flera dagar extra på sina utbetalningar till följd av it-problem. Senast, för bara några veckor sedan, i januari – årets fattigaste månad – gick det till och med en hel helg utan att pengar kunde betalas ut till vissa studenter.

För studenter som lever med små marginaler är detta inte bara ett irritationsmoment. Det är ett allvarligt problem som påverkar möjligheten att klara av vardagen. Här behöver regeringen ta ett tydligt ansvar och ta på sig ledartröjan för att säkerställa att CSN har de resurser som krävs på lång sikt för att klara av sitt uppdrag.

Fru talman! Vi behöver ha ett studiestödssystem som är hållbart och som levererar i tid. Annars kommer det aldrig att kunna anses rättvist. För oss socialdemokrater är tillförlitlighet en del av rättvisan.

Avslutningsvis: Studiestödet är inte bara ett budgetanslag eller ett tekniskt system. Det är ett uttryck för vilket samhälle vi vill ha. För oss socialdemokrater handlar det om att se varje student i varje livssituation och att säkerställa att utbildning är en reell möjlighet för alla, inte bara i teorin utan också i praktiken. Utbildning och studiestöd får aldrig bli en klassfråga. Då har vi som samhälle misslyckats.

I detta anförande instämde Caroline Helmersson Olsson (S).

Anders Alftberg (SD)
Anf. 205 Anders Alftberg (SD)

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Utbildning är en av de mest avgörande investeringarna för ett samhälle. Det är genom utbildning som människor får möjlighet att växa, ta ansvar för sina liv och bidra till samhällets utveckling. Men för att utbildningen ska kunna fungera som denna möjliggörare krävs det att de system som omger den är stabila, långsiktiga och hållbara. Det är därför vi i dag behandlar ett betänkande som berör en av de mest centrala delarna i utbildningspolitiken: studiestödet.

Fru talman! Sverige har i dag ett av världens mest generösa studiestödssystem. Det har sagts tidigare, och jag upprepar det igen. Det är ett system som gör det möjligt för människor att studera oavsett bakgrund, oavsett om man kommer från en akademikerfamilj eller från en familj där ingen tidigare satt sin fot i universitetsvärlden. Det är ett system som ger trygghet, förutsägbarhet och möjligheter.

Just därför måste vi dock vara varsamma. Ett system som är så omfattande och viktigt får inte bli föremål för ryckighet, kortsiktiga lösningar eller politiska impulser under valåret. Det måste utvecklas med eftertanke, helhetsperspektiv och ansvar. Det är precis det som utskottet gör i detta betänkande.

Fru talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har aviserat en omfattande översyn av hela studiemedelssystemet. Det stämmer. Det handlar inte om små justeringar i marginalen. Det handlar om en genomlysning av systemets grundläggande konstruktion: fribeloppet, bidragsnivåerna, lånedelen, trygghetsreglerna, samspelet med arbetsmarknadspolitiken och hur olika stödformer ska kunna harmoniera med varandra.

Det är ett stort och viktigt arbete som måste få ske utan att vi springer åt olika håll och gör punktinsatser som riskerar att motverka helheten. Det är därför utskottet föreslår att motionerna avslås, inte för att det saknas engagemang i motionerna och inte för att frågorna är oviktiga, utan för att det vore lite oansvarigt att föregripa ett omfattande reformarbete genom att fatta beslut i förtid.

Fru talman! Låt oss titta lite på de områden som motionerna berör. För det första har vi fribeloppet. I flera motioner vill man höja det. I andra vill man sänka det, avskaffa det eller göra det månadsbaserat. Det är frågor som många studenter bryr sig om – absolut. Och det är frågor som förtjänar att behandlas seriöst. Men fribeloppet är inte en isolerad fråga. Det påverkar arbetsmarknaden, studietakten, skuldsättningen och statens kostnader. Därför är det rimligt att regeringen tar med fribeloppet i den större översynen. Att börja ändra på det nu, utan att helheten är klar, vore att riskera både systemets stabilitet och studenternas trygghet.

För det andra är den högre bidragsnivån aktuell. I motionerna vill man antingen utvidga den, förstärka den eller rikta den till särskilda grupper. Men även här är utskottets linje tydlig med att det är en del av en större översyn. Vi kan inte plocka ut enskilda delar och förändra dem utan att se till hur helheten påverkas. Det är inte så man bygger ett hållbart system.

För det tredje har vi omställningsstudiestödet. Det är ett nytt och viktigt verktyg för att stärka människors möjligheter att vidareutbilda sig mitt i livet. Men det är också ett system som nyligen har förenklats, med nya regler som trädde i kraft vid årsskiftet. Det är därför klokt att utskottet säger: Låt dessa förändringar få verka innan vi gör nya justeringar. Låt oss se hur systemet fungerar i praktiken under längre tid innan vi börjar ändra det igen.

Fru talman! En annan fråga som lyfts upp i motionerna är stödet till kortutbildade. Det är en viktig fråga, särskilt i ett land där många står långt ifrån arbetsmarknaden. Men även här pågår redan ett arbete inom regeringen för att harmonisera stöden med arbetsmarknadspolitiska program. Det vore direkt kontraproduktivt att fatta beslut som riskerar att skapa överlappningar och ineffektivitet.

Kärnan i utskottets resonemang är att vi måste se till helheten. Vi måste låta pågående reformer få verka. Vi måste låta regeringen slutföra sin översyn innan vi kastar in förändringar som riskerar att dra åt olika håll.

Fru talman! Det finns också motioner som rör mer specifika frågor, såsom merkostnadslån för musikinstrument, studiestöd för taxiförarutbildningar, särskilt boendestöd för studenter och indexering av studiebidraget. Alla dessa frågor är viktiga för dem de berör. Men även här gäller samma princip: Vi kan inte fatta ett beslut i isolering. Vi måste se till helheten. Och helheten är att studiestödssystemet står inför en större reform och översyn. Därför avstyrker utskottet dessa motioner.

Fru talman! Vi har ett studiestödssystem som är långsiktigt hållbart. Det är ett system som ger människor möjligheter men som också är ekonomiskt ansvarsfullt. Det är ett system som är tydligt, förutsägbart och rättvist.

Fru talman! Oppositionen presenterar en rad förslag som på ytan låter som bra och enkla lösningar för att stärka studenternas ekonomi. Men det är just det som är problemet: De är enkla. Det är kortsiktiga och i många fall väldigt dyra lösningar som saknar helhetsperspektiv. De bygger på samma gamla reflex: Höj bidragen och lägg till några stöd, så hoppas vi att problemen försvinner!

Vi väljer en annan väg. Vi väljer en mer ansvarsfull väg, en väg som faktiskt stärker studenternas ekonomi – inte bara i dag utan även på lång sikt.

När Sverigedemokraterna och regeringen pressar ned inflationen sjunker kostnaderna för mat, boende och el. Det är en av de mest kraftfulla förbättringar för studenters ekonomi som över huvud taget går att åstadkomma. När skatten sänks för låg- och medelinkomsttagare får studenter som jobbar extra behålla mer av sin lön. När vi återupprättar arbetslinjen växer arbetsmarknaden och fler jobb blir tillgängliga, särskilt sommarjobb. Det är verkliga förbättringar, inte enkel plakatpolitik under ett valår.

När Sverigedemokraterna och regeringen förenklar byggprocesserna och så småningom ökar takten i bostadsbyggandet påverkar det också på sikt ekonomin för studenterna. Då kommer det inte bara att handla om några enstaka hundralappar hit eller dit. Hyran är som sagt den största utgiften för nästan varje student. Att få ned den kostnaden är en reform som verkligen kommer att påverka plånboken. Detta kommer vi att se under 2026 och framför allt 2027, tror jag.

Vi stärker studenternas ekonomi genom att stärka hela den svenska ekonomin. Det är skillnaden mellan oppositionens politik och vår. Vi vill bygga stabilitet, ordning och långsiktighet. Vi gör reformer som gäller alla, även studenter, och vi gör det utan att äventyra statsfinanserna eller skapa nya beroenden. Det är så man tar ansvar. Det är så man bygger ett land och ett system som fungerar. Det är därför vi står bakom utskottets linje.

Fru talman! För att sammanfatta vill jag säga fem saker. För det första gör regeringen och Sverigedemokraterna en nödvändig och omfattande översyn. För det andra måste pågående reformer få verka innan nya beslut fattas. För det tredje har Sverige fortfarande det generösaste studiestödssystemet. För det fjärde måste förändringar göras samlat och inte styckevis. För det femte är utskottets linje ansvarsfull, långsiktig och väl avvägd.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

Niklas Sigvardsson (S)
Anf. 206 Niklas Sigvardsson (S)

Fru talman! Jag hade nog egentligen inte tänkt begära replik den här sena timmen, men i Anders Alftbergs långa anförande fanns det ganska mycket att studsa på.

Något som Alftberg återkom till gång på gång var att det gäller att se saker som en helhet och på så sätt ta ansvar för studiestödspolitiken. En sak som angränsar till detta på grund av att CSN troligtvis kommer att administrera systemet är den betalda polisutbildning som regeringen går fram med och som kommer att påverka hur vi finansierar alla typer av studier och utbildning. Det väljer dock Sverigedemokraterna och Alftberg att inte ta upp som en viktig del. När vi ser över studiestödssystemet ska allt ske i en helhet, säger Alftberg. Vi kan inte ha olika delar, utan all finansiering av studier måste vi se som en helhet. Men den här delen väljer Sverigedemokraterna och Alftberg att undvika.

Det kan vara mycket bra att man gör det här för att förstärka polisväsendet. Men vi behöver också fundera över vad som händer nästa gång en yrkesgrupp behöver stärkas. Vi behöver tiotusentals lärare. Vi behöver sjuksköterskor, läkare och tandläkare runt om i hela landet. Man kan fundera över vad det här får för långsiktiga konsekvenser.

Jag uppfattade i Anders Alftbergs inlägg att det är viktigt att vi väntar och ser. Vi ska analysera och diskutera för att se till att vi inte gör enskilda saker som kan få stor inverkan på studiestödssystemet. Jag uppfattar att det är med den motiveringen Sverigedemokraterna yrkar avslag på alla de motioner som vi socialdemokrater och andra oppositionspartier har i den här debatten.

Hur går det här ihop, Anders Alftberg?

Anders Alftberg (SD)
Anf. 207 Anders Alftberg (SD)

Fru talman! Vi står inför en stor och akut samhällsfråga. Kriminaliteten genomsyrar stora delar av samhället, vilket skapar en chockvåg. För att kunna upprätthålla mycket av det som bär upp vårt samhälle behövs många fler poliser – lagens väktare. Vi fann denna åtgärd oerhört väsentlig för att tackla kriminaliteten och få Sverige på rätt väg. Det är tyvärr nödvändigt att göra på det här sättet, eftersom man har försummat inte bara polisväsendet utan också roten till den kriminalitet vi ser i dag. Ja, det är en drastisk åtgärd att se till att våra poliser får utbildningen betald. Men nöden kräver detta.

Niklas Sigvardsson (S)
Anf. 208 Niklas Sigvardsson (S)

Fru talman! Nöden kräver detta, är svaret jag fick. Jag delar bilden – vi behöver lösa kriminaliteten, som är ett av våra största samhällsproblem. Men det gör vi även genom förebyggande arbete. Då behöver vi tiotusentals lärare som ser till att våra barn och elever får den utbildning de förtjänar. Fler lärare och fler poliser är ett sätt att vara både proaktiva och reaktiva när vi behöver vara det.

Ibland behöver vi inte vara långsiktigt analyserande. Ibland kan vi göra saker. Vi socialdemokrater vill stärka gymnasieelevernas ekonomi. Det går att göra det och tycka att det faktiskt behövs, med tanke på att vi har haft en kostnadskris under den här mandatperioden.

Den socialdemokratiska politiken är en helhet. Nio av tio svenskar skulle ha fått mer pengar i plånboken med Socialdemokraterna än vad den SD-ledda regeringen levererar under 2026. Det visar tydligt att det går att vidta kraftfulla åtgärder tillsammans med översynspolitik.

Även vi socialdemokrater anser att de här systemen behöver ses över långsiktigt. Det var därför vi inte var emot översynen av studiemedelssystemet utan ville lägga till saker. Det var det hela mitt anförande gick ut på, fru talman. Vi är för en översyn, men den behöver ske i bred parlamentarisk samsyn. Vi ska ha långsiktiga spelregler. Där är vi överens.

Jag förstår Alftbergs resonemang som att det är oöverlagt att vidta drastiska små åtgärder när vi föreslår dem men att vi kan göra när det passar Sverigedemokraterna.

Anders Alftberg (SD)
Anf. 209 Anders Alftberg (SD)

Fru talman! Jag anser inte att vår åtgärd gällande polisutbildningen är liten, som ledamoten hävdar. Det är en ganska stor åtgärd.

Ledamoten ojar sig lite över att vi inte ställer oss bakom Socialdemokraternas förslag. Han menar att de vill göra stora satsningar på studenterna och deras ekonomi.

Det kommer eventuellt att gälla 100–300 kronor i månaden. Vår politik har lett till att vi gått från 10 procent till 2 procent i inflation. Det påverkar ekonomin inte bara för studenterna.

Nu när vi genomför en sänkning av matmomsen den 1 april i år från 12 till 6 procent kommer det att innebära många fler hundralappar för studenterna.

När vi tittar på skattesänkningarna över huvud taget är det över 60 procent av studenterna som arbetar vid sidan av studierna. De kommer att tjäna åtskilliga hundralappar på denna skattesänkning.

Vi stärker faktiskt ekonomin för studenterna på många olika plan och med betydligt mer än vad ledamoten föreslår.

Malte Tängmark Roos (MP)
Anf. 210 Malte Tängmark Roos (MP)

Fru talman! Ledamoten Anders Alftberg påstår upprepade gånger i sitt anförande att Sverigedemokraterna och regeringen stärker studenternas ekonomi. Det gör mig konfunderad. Det stämmer inte rent objektivt.

Flera analyser av Tidöpartiernas budget, bland annat Swedbanks, konstaterar tvärtom att studenter är en av de grupper som tillsammans med garantipensionärer och människor som får sjuk- och aktivitetsersättning får det sämre av deras budget.

Studenter får en sämre ekonomi i år än tidigare år som en direkt följd av Sverigedemokraternas och regeringens politik.

Samtidigt säger Sverigedemokraterna och regeringen nej till Miljöpartiets förslag om högre studiemedel, nej till höjt tilläggsbelopp för studerande föräldrar och nej till avskaffat fribelopp på sommaren.

Fru talman! Antingen har ledamoten fel i sak eller så far han med osanning. Jag skulle gärna vilja veta vilket det är.

Anders Alftberg (SD)
Anf. 211 Anders Alftberg (SD)

Fru talman! Tack för den väldigt ledande frågan!

På sikt gäller det att stärka både studenternas ekonomi och ekonomin i sin helhet. Vissa av reformerna siktar in sig på flera år framöver i tiden.

Det handlar till exempel om att stärka studenternas ekonomi på sikt när det gäller boendekostnaderna. Vi har haft remissvaren när det gäller reformen med förenklade regler, där beslut fattades i juni i förra året.

Studentbostadsföretagen, fastighetsägare och byggbolag har i remissvaren svarat att om man genomför den reformen kommer det på sikt att leda till 300–700 kronor i minskade hyreskostnader. Nu kan vi bygga mindre och effektivare.

Det här är någonting som kommer att ske stegvis. Vi ser en långsam återhämtning när det gäller byggandet. Man räknar med att regelförenklingarna kommer att få sin effekt först nu 2026 och 2027.

Vill vi räkna siffror på kontot i januari kan det vara så som ledamoten säger. Men vi siktar lite längre när det gäller att på sikt och stadigt förbättra ekonomin för studenter.

Det är den enda vägen att gå, i stället för att bara höja några enstaka hundralappar och hoppas att problemet är löst i framtiden. Vi bedriver en långsiktig politik, och förhoppningsvis till och med över mandatperioden.

Malte Tängmark Roos (MP)
Anf. 212 Malte Tängmark Roos (MP)

Fru talman! När ekonomin är så tuff som den är just nu tror jag inte att studenterna i vårt vackra land är särskilt glada över att eventuellt så småningom få det lite bättre i sina plånböcker.

Vi har sett i stort sett samtliga större studentorganisationer gå ut och kritisera regeringen för hur lite den gör för studenters ekonomi. De väldigt små förändringar som sker här och nu kommer inte att räcka till någonting, och knappt ens till ett paket nudlar extra.

Jag tror inte att Sveriges studenter är så glada över att höra Sverigedemokraterna säga: Vi stärker studenternas ekonomi så småningom. Det är självklart att man ska ha ett långsiktigt perspektiv på frågorna. Men stärker man studenters ekonomi här och nu med exempelvis ett högre studiemedel får det positiva effekter även de kommande åren och inte bara här och nu.

Att förbättra möjligheterna för studenter att betala sin hyra är jättebra. En av de frågor jag jobbar med i socialförsäkringsutskottet är en översyn av bostadsbidraget. Det vore väldigt välkommet, men där vägrar regeringen att göra någonting över huvud taget.

Det finns så många saker som regeringen och Sverigedemokraterna hade kunnat göra både här och nu och framöver men som de väljer att inte göra. Jag tror tyvärr inte att Sveriges studenter är särskilt lyckliga eller tacksamma för de förslag och de reformer som Sverigedemokraterna går fram med.

Anders Alftberg (SD)
Anf. 213 Anders Alftberg (SD)

Fru talman! Ekonomin kommer inte bara att stärkas på sikt för studenterna under ett antal år. Den 1 april halverar vi matmomsen. Det handlar inte om ett paket eller ett halvt paket nudlar till som man har råd med.

En halvering från 12 till 6 procent kommer trots allt att ha en väsentlig påverkan på ekonomin även för den som studerar. Det är jag helt övertygad om. Det kommer att ha en väldigt tydlig effekt på kort sikt.

Sedan återkommer jag till de 100–300 kronor som vissa partier föreslår. Det är väldigt kortsiktigt. Vi behöver ha de strukturella förändringarna av bostadsmarknaden för studenter. Men då krävs det också stegvis förändringar av både bygglov och annan praxis. Det jobbar vi intensivt med.

Det ska inte vara fler bidrag men mer i lönekuvertet. Det är ändå mottot. Den sänkta skatten gäller även för studenter.

Nadja Awad (V)
Anf. 214 Nadja Awad (V)

Fru talman! Sverigedemokraten lyfte i sitt anförande ett antal gånger upp den översyn som regeringen ska göra vad gäller studiemedelssystemet. Det sverigedemokraten inte lyfte upp var att man ämnar effektivisera studiemedelssystemet. Det nämnde han inte i sitt anförande.

Vi vet vad det innebär när en borgare säger att man ska effektivisera någonting, vare sig det är en verksamhet i välfärden eller som i det här fallet ett studiemedelssystem. Då vet vi att det kommer att presenteras nedskärningar. Det är den prioriteringen som regeringen och Sverigedemokraterna gör. Vi ser det i en rad olika förslag.

Det är någonting som studenter runt om i landet lägger märke till. De ser hur deras bankkonton ser ut. Det är minus 210 kronor per månad. Det är vad prognosen är för studenter som bor i studentboende. De kommer att gå back med minus 210 kronor per månad.

Det var någonting som uppdagades efter årsskiftet när TV4 meddelade vilka som var vinnare och förlorare av regeringens och Sverigedemokraternas höstbudget för 2026.

Även ensamstående föräldrar och personer som får sjuk- och aktivitetsersättning är förlorare i regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar.

Min fråga till sverigedemokraten är: Varför tycker Sverigedemokraterna och regeringen att studenter ska gå back med 210 kronor per månad? Är det en satsning enligt regeringen?

Anders Alftberg (SD)
Anf. 215 Anders Alftberg (SD)

Fru talman! Ledamoten säger att när borgare talar om effektivisering innebär det nedskärningar. Det säger väl någonting om fördomarna gentemot folk som vill ha en effektiv ekonomisk hushållning.

Med vänsterns politik hade vi inte haft en inflation på 2 procent. Med vänsterns politik – som handlar om allt åt alla, om höjda bidrag, om att belåna mer och så vidare – hade vi inte haft en inflation på 2 procent i dag. Då hade vi haft en inflation på det dubbla, som en del europeiska länder har, och det hade varit mer än minus 200 kronor i plånboken för studenter och för människor överlag.

Jag tycker att jag har redogjort för detta. De långsiktiga reformerna när det gäller byggandet av särskilt studentbostäder kommer på sikt att förbättra förhållandena för studenter på ett markant och tydligt sätt.

Den generella momssänkningen kommer att vara till stort gagn för studenter. Den skattesänkning som ligger på bordet och som ska genomföras kommer att gynna dem som arbetar, och det är ju nästan 60 procent av alla studenter.

Med ansvarstagande kommer det alltså samtidigt att bli bättre för studenterna.

Nadja Awad (V)
Anf. 216 Nadja Awad (V)

Fru talman! Vänsterpartiet säger inte: allt åt alla. Vi tycker nämligen inte att miljardärerna och mångmiljonärerna ska få enorma skattesänkningar – på miljardtals kronor. Vi tycker inte att Sverigedemokraterna och regeringens ministrar ska få höjda politikerlöner. Vi tycker inte att regeringen och Sverigedemokraterna ska få skattesänkningar på 6 000 kronor varje månad eller mer än 70 000 kronor per år. Nej, vi säger inte: allt åt alla. Vi säger att vi ska satsa på vanligt folk och därmed även studenter. Detta stämmer alltså inte.

Ledamoten säger att man på sikt kommer att förbättra studenternas ekonomi. Men det är bokslutsår nu. Vi har ju ett val i år, den 13 september. Jag antar att ledamoten är säker på att man får ett förnyat förtroende i valet, men det behöver inte stämma.

Vi har bokslutsår här och nu, och då behöver vi se svart på vitt vad Sverigedemokraterna och regeringen ämnar göra. Nu har man vårändringsbudgeten framför sig. Då får vi se ifall det blir några nya satsningar, kanske nya skattesänkningar för de allra rikaste eller en satsning på studenter som bor i studentboende och som nu kommer att gå back med 210 kronor varje månad.

Jag har inte fått svar på min fråga. Ledamoten försöker få det till att det är just studenterna som kommer att få de här skattesänkningarna. Det stämmer inte. Jag vill återigen veta: Varför tycker Sverigedemokraterna och regeringen att en student ska kunna gå back med 210 kronor varje månad? Är det rimligt?

Anders Alftberg (SD)
Anf. 217 Anders Alftberg (SD)

Fru talman! Jag tror att de flesta studenter är klokare och att de faktiskt förstår att vissa saker kommer att ta tid.

Det är inte att bedriva en ansvarsfull politik, som ska hålla över tid, att säga: Vi sätter in 250 kronor extra på kontot, och så hoppas vi att ni röstar på oss. Vi tänker inte dela ut några mutor till studenterna bara för att det är valår, utan vi kommer att vara raka och tydliga.

Det är långsiktiga reformer och processer som gör att även studenterna kommer att få det bättre. Att höja studiebidraget med någon enstaka hundralapp skulle kanske vara lite mildrande de första månaderna. Men på sikt kommer vår politik att gynna studenternas ekonomi, precis som det kommer att gynna hela svenska befolkningen. Så är det oavsett om man med vänsterretoriken försöker ställa rika mot fattiga och sådant.

Man har inte förstått elementär nationalekonomi när det gäller beskattning av befolkningen. Att vi har en skattelindring över hela fältet innebär inte att folket i sig, människor i sig eller nationen blir fattigare. Det stimulerar ekonomin, och det är det vi verkligen behöver. Vi behöver inte ha fler skatter och pålagor, för det får aldrig ekonomin att växa.

Nu fick vi en allmänekonomisk debatt, men det var ju så här det lät från ledamoten, och då fick väl jag haka på.

Nadja Awad (V)
Anf. 218 Nadja Awad (V)

Fru talman! Det var ett ganska intressant replikskifte. Man for med en massa osanningar från Sverigedemokraternas håll om vad den här regeringen och Sverigedemokraterna nu prioriterar.

I och med att det är bokslutsår vill man på något sätt påvisa att man har gjort enorma satsningar för studenter. Men faktum är att vi har studenter som, efter 2026 års budget, kommer att gå back med 210 kronor varje månad. De som bor i studentboende kommer att gå back med 210 kronor varje månad.

Tidöpartierna vill få det att se ut som att de gör enorma satsningar på studenter. Man lyfter upp den halverade matmomsen som ett exempel på hur studenterna kommer att få en bättre ekonomi. Det kan man faktiskt tro. Men det finns många prognoser som säger att detta riskerar att bli ett Icabidrag på miljardtals kronor, för man bryter inte upp den oligopolliknande marknad som vi nu ser. Det är få aktörer, stora matjättar, som kan göra rekordvinster medan alla andra får betala för det. Om man är pensionär får man välja mellan mat och medicin. Om man är student får man välja mellan tandvård och mat.

Sverigedemokraterna pratar även om regelförenklingar. Ja, jag vill påminna om att Sverigedemokraterna och regeringen har slopat tillgänglighetskravet när det gäller studentbostäder. Det innebär att studentbostäder kommer att bli alltmer otillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Man vill helt enkelt inte satsa med investeringsstöd för att det ska kunna byggas billigare studentbostäder. Detta är prioriteringen. Tillgänglighetskravet slopas för att det ska bli billigare att bygga studentbostäder. I stället hade man kunnat se till att de både blir billigare för alla och blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar.

Men det är bokslutsår, och det innebär att det är valår. Den 13 september kan faktiskt svenska folket rösta för en annan riktning, och det hoppas jag att varenda en tar till sig därute. Vi kan faktiskt bygga ett samhälle som inte bara gynnar de allra rikaste. Sverigedemokraten nämnde i replikskiftet att vi inte behöver ha fler skattehöjningar. Men det har inte gjorts skattehöjningar på väldigt många år. Man har inte infört vare sig förmögenhetsskatt eller arvsskatt. Förmögenheterna ärvs vidare. Miljardärerna har inte blivit rika för att de har arbetat hårt, utan de har ärvt förmögenheterna. Samtidigt beskriver man Sverige som Cayman Islands, för vi har flest dollarmiljardärer i hela världen eller vi ligger på topp 5-listan. Det som sverigedemokraten sa stämmer alltså – för Sverigedemokraterna men inte för alla andra.

Nog om replikskiftet.

Fru talman! Jag vill också säga någonting om folkhögskolorna. De erbjuder en stor bredd av utbildningar inom kultur och media. För den som saknar grundskolebehörighet finns möjlighet att läsa allmän kurs med estetisk inriktning. Särskild kurs ingår ofta som ett informellt mellansteg före högre studier på kulturområdet.

En kartläggning under förra mandatperioden visade att hela 70 procent av deltagarna på de särskilda kurserna inom konst och media inte hade läst estetiskt program på gymnasiet. Det visar att folkhögskolan är en reell andra chans.

För oss i Vänsterpartiet är det oerhört viktigt att det finns en väg till högre konstnärliga utbildningar som inte innebär höga terminsavgifter. Fortfarande är det stor skillnad på bakgrund mellan deltagarna på allmän respektive särskild kurs. Här finns en stor utmaning för folkhögskolorna att locka till exempel fler nyanlända som har börjat läsa svenska att sedan fortsätta vidare på de särskilda kurserna.

Vi har också noterat att CSN:s regler för merkostnadslån för instrument inte gäller studerande på folkhögskola utan bara dem som studerar på högskolenivå. Vi i Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om förändrade regler för merkostnadslån för instrumentköp för deltagare på folkhögskolans kurser.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Oliver Rosengren (M)
Anf. 219 Oliver Rosengren (M)

Fru talman! Det svenska studiemedelssystemet har flera viktiga uppgifter. En av dem är att begåvning inte ska begränsas av bakgrund – Sverige ska vara ett land där ens möjligheter att bli sitt bästa inte begränsas av hur ens föräldrar valde att göra med studier, vilka möjligheter man har att få hjälp med läxorna i hemmet eller om man får goda studievanor med sig hemifrån.

Sverige ska vara ett land där man kan göra precis det man vill och där man genom egen ansträngning kan bygga sin framtid. För att vara ett land med ett så högt skattetryck och en så stor omfördelning är det givetvis en oacceptabel orättvisa att många barn och unga ändå begränsas och hindras av annat än sin egen ansträngning. Det är alltså inte den egna ansträngningen, prestationen, viljan och drivet som avgör ens möjligheter utan vilket område man föds till, vilka föräldrar man råkar få och andra liknande faktorer som inte ska avgöra ens chanser i livet.

Fru talman! Studiemedelssystemet är ett av flera viktiga verktyg för att se till att vi får ett samhälle där alla har goda möjligheter att bygga sitt eget liv, stå på egna ben och bli sitt bästa. Studiemedelssystemet är en central del av det som gör Sverige till en kunskapsnation där ekonomin kan växa och utvecklas och där fler människor kan nå sin fulla potential.

Högre utbildning har en serie olika utmaningar, och i några av fallen kan studiemedlet vara en del av lösningen. En av de stora utmaningarna för den högre utbildningen är att alltför många unga harvar runt i den högre utbildningen alltför länge och inte kommer ut och vidare till arbete. Sverige är ett av de länder bland jämförbara ekonomier där de som skaffar en högre utbildning är äldst vid etablering på arbetsmarknaden. Många går långa utbildningar under en mycket längre tid än den avsedda.

Fru talman! Ett bra exempel på det är civilingenjörsutbildningen. Vi vet att vi måste ha fler ingenjörer för att den svenska ekonomin ska kunna växa på det sätt som den behöver. Då är det såklart ett problem att bara hälften blir klara med ingenjörsutbildningen på utsatt tid plus tre år. Alltför många tar för lång tid på sig, och alltför många klarar inte av framför allt den komplicerade matematiken. Här behöver andra delar av politiken för högre utbildning träda fram. Vi behöver förstärka ersättningen per studieplats, och lärosätena behöver prioritera mer undervisningstid. Det finns en rad olika sådana saker.

Även studiemedelssystemet har en viktig roll i det här arbetet, fru talman, och därför har Moderaterna tagit fram en ny studiemedelsreform i flera delar. Väsentliga delar av denna studiemedelsreform presenterade vi tillsammans med representanter för studentorganisationer, Saco studentråd och Sveriges förenade studentkårer.

I korthet handlar denna reform om att se till att även de som läser komplicerade och långa utbildningar kan känna sig trygga med att de kommer att kunna gå klart utbildningen med studiemedel. Ett konkret exempel är läkarutbildningen som i sitt normalutförande är sex år i dag. Sex år är också den maximala tiden med studiemedel, men det är inte ovanligt att man behöver ta lite längre tid på sig. Det är heller inte ovanligt att man bestämmer sig för att läsa till läkare efter att först ha testat att läsa något annat.

Därför har vi föreslagit att man ska utöka studiemedlets normaltid från sex till sju år, dock med en liten begränsning. Vi menar nämligen att man samtidigt som man utökar den maximala studietiden från sex till sju år bör begränsa den tid man kan få studiemedel för studier på grundläggande nivå till fyra år. För att låsa upp de sista tre åren behöver man alltså välja att läsa studier på en mer avancerad nivå, detta för att undvika situationer där man inom ramen för det skattefinansierade studiemedelssystemet exempelvis tar två eller tre kandidatexamina på varandra i stället för att förkovra sig och fördjupa sig och på det sättet få möjlighet att bidra ännu mer till den svenska ekonomin. Det är en av de viktiga delarna av det här reformarbetet, fru talman.

En annan viktig del i reformarbetet är att vi vill slopa fribeloppet under sommarmånaderna. Det är i grunden ologiskt att man under de två månader när man inte får något studiemedel inte får arbeta om man vill kunna få fullt studiemedel. Vi menar att man bör ta bort den begränsningen så att man kan arbeta precis så mycket man vill under sommarmånaderna. Det är en viktig förbättring för att man ska kunna komma in på arbetsmarknaden och för att kunna försörja sig själv så att man kanske behöver ta mindre studielån. Det kan också handla om att man vill ha en bättre ekonomisk situation under terminerna.

Vi föreslår dessutom att man ska slopa bostadsbidraget för unga och ersätta det med ett bostadstillägg i studiemedelssystemet. I dag får 25 000 hushåll bostadsbidrag för unga, och 75 procent av dem är studerande. Det är därför rimligt att göra en sådan omfördelning. Riksrevisionen har konstaterat att bostadsbidraget för unga minskar ungas arbetsutbud och skapar negativa drivkrafter för arbete. Det är därför rimligare att skattebetalarna stöttar de hushåll som behöver flytta hemifrån till en egen bostad för studier än att man stöttar personer som är arbetslösa och därför inte har råd att skaffa en egen bostad.

Det finns också delar av något mer teknisk karaktär. Vi vill till exempel förändra reglerna för återbetalning och exempelvis slopa åldersavskrivningen i återbetalningen av studiemedel. Avslutningsvis ser vi att det finns flera skäl att försöka komma åt problemet att studenter blir återbetalningsskyldiga. Dagens system bygger på självuppskattning av ens inkomster där man själv får gissa vad man ska tjäna. Många tjänar sedan mer än så och hamnar i en situation där de blir återbetalningsskyldiga.

Här finns ett system via arbetsgivardeklarationen, fru talman, där det finns en möjlighet att månad för månad följa inkomstuppgifter. På så sätt kan man undvika en rejäl smäll senare när man har kontrollerat mot faktiska inkomster. Så kan vi alltså undvika skuldsättning och andra problem som kan dyka upp för studerande.

Vi menar att studiemedelssystemet behöver den här typen av reformprogram för att vi ska kunna nå våra viktiga mål: ett studiemedelssystem som möjliggör för att fler ska kunna bli sitt bästa, för att vi ska få en högre genomströmning genom den högre utbildningen och för att vi ska trygga studenternas ekonomi.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Malte Tängmark Roos (MP)
Anf. 220 Malte Tängmark Roos (MP)

Fru talman! Jag ska inte förlänga den här kvällen alldeles för mycket, men jag blev väldigt glad när jag hörde Oliver Rosengren nämna att Moderaterna vill avskaffa fribeloppet på sommaren. Det är ett fantastiskt bra förslag, ett förslag som Miljöpartiet har väckt en motion om som vi debatterar här i dag och som vi kommer att rösta om i nästa votering.

Jag vill därför bara säga att ni är varmt välkomna att bifalla vår reservation. Det är reservation 6; jag ser fram emot att Moderaterna stöttar den.

Oliver Rosengren (M)
Anf. 221 Oliver Rosengren (M)

Fru talman! Det kommer vi givetvis inte att göra, eftersom det inte går till på det sättet. Vi kommer att genomföra den här typen av reformer inom ramen för en samlad studiemedelsreform. Det är vårt förslag.

Vi tror inte att man ska bryta ut och bifalla enskilda motioner från enskilda partier. Det är inte så man gör i Sverige när man lagstiftar och gör den här typen av förändringar. Vi kommer i stället att utreda detta noga för att se till att systemet i sin helhet håller ihop. Sedan presenterar vi en sådan proposition för riksdagen och röstar igenom den – högst sannolikt efter det att vi har vunnit valet i höst och har ett starkt mandat att genomföra reformer.

Malte Tängmark Roos (MP)
Anf. 222 Malte Tängmark Roos (MP)

Fru talman! Någon valvinst för Moderaterna ser jag inte framför mig i framtiden. Jag får väl helt enkelt säga att om Moderaterna inte är villiga att stötta vårt förslag denna gång får de stötta vårt förslag när det kommer som en proposition från en rödgrön regering nästa mandatperiod. Jag ser väldigt mycket fram emot det och gläder mig varje gång Moderaterna för fram positiv och bra politik för Sveriges studenter.

Oliver Rosengren (M)
Anf. 223 Oliver Rosengren (M)

Fru talman! Det är givetvis så att den här reformen, precis som andra reformer, grundar sig i det moderat politik alltid grundar sig i – det vill säga sunt förnuft och en klok inriktning mot hur vi ska kunna se till att Sverige blir ett bättre land.

Det man kommer att behöva oroa sig för om det blir som ledamoten Tängmark Roos indikerar, det vill säga en rödgrön regering, är såklart att den svenska högre utbildningen och inte minst de svenska studenterna ställs inför en serie svåra problem och utmaningar. En mycket allvarlig tid skulle vänta. Här pratar vi om en ekonomisk politik som helt saknar sammanhållning. Den gräver djupa budgethål i den svenska ekonomin, som kommer att hota finansieringen av den högre utbildningen. Den hotar möjligheten att förstärka studiemedelssystemet. Den driver på en dålig situation för den svenska ekonomin.

Det blir antagligen en försämrad konjunktur med stigande priser på grund av den typ av helt fria löften utan begränsningar som de rödgröna ger svenska folket inför val. Det är helt uppenbart. Sammantaget kan de budgetförslag som presenterats inte annat än i grunden destruera chanserna att hålla ordning och reda i den svenska ekonomin. Det kommer att drabba alla – inte minst studenter och de hushåll som har knappa resurser.

Det vore såklart på många sätt oroande om det blev på det sätt som Tängmark Roos hoppas. Vi kommer att göra vårt bästa för att skydda Sverige från den typen av politisk inriktning. Den vore mycket skadlig för Sverige, hushållen och inte minst studenterna.

Fru talman! Det kommer att erbjudas en mycket god möjlighet för Malte Tängmark Roos och hans kollegor att efter valet rösta ja till en proposition som kan läggas fram av en omvald moderatledd regering och som kommer att presentera precis den här typen av klok politik för Sveriges studenter. Den ska stärka genomströmningen i den högre utbildningen och säkerställa att studenter har en trygg ekonomi så att alla unga människor kan bli sitt bästa jag utan att begränsas av sin bakgrund.

Malte Tängmark Roos (MP)
Anf. 224 Malte Tängmark Roos (MP)

Fru talman! Åren 2017–2019 var jag språkrör för Miljöpartiets studentförbund Gröna Studenter. Jag hade genom det uppdraget förmånen att åka runt i Sverige och träffa studenter och studentföreningar på olika lärosäten i hela landet. Det var en fantastisk möjlighet, och jag fick ta del av många berättelser om utmaningar som svenska studenter möter i vardagen. Det var en del berättelser som motsvarade mina egna upplevelser som student och en del som var nya för mig. Jag lyfter fram detta för att det har gått sju åtta år sedan min tid som språkrör för Gröna Studenter. Trots det möter jag som riksdagsledamot fortfarande likadana berättelser från studenter och studentorganisationer när vi träffas för att prata om studenternas förutsättningar.

Bostadskostnaderna äter fortfarande upp en enorm bit av studiemedlet varje månad, och alldeles för få studenter tar del av bostadsbidraget. Studenterna får fortfarande för få lärarledda timmar. Sjuka studenter får fortfarande inte sjukskriva sig på deltid.

Högre utbildning är både en investering i personlig utveckling för den enskilde och en investering i kompetent arbetskraft för samhället i stort. Men för att fler ska ha möjlighet att göra den investeringen och för att vi som samhälle ska ha nytta av den investering som görs måste förutsättningarna för dem som väljer att studera bli mycket bättre än de är i dag. Vi måste satsa på att ge studenter en god ekonomisk standard under hela utbildningstiden.

Dagens debatt handlar om studiestöd, ett sorgebarn i sammanhanget. Den ekonomiska situationen för studenter har varit svår länge. Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter prisutvecklingen. Ensamboende studenthushåll tillhör en grupp som drabbats särskilt hårt av den höga inflationen. Miljöpartiet föreslog därför i budgetmotionen för 2026 att bidragsdelen av studiemedlet skulle höjas med 300 kronor extra i månaden utöver den automatiska höjningen. Detta står i skarp kontrast till regeringens och Sverigedemokraternas politik.

Analyser av Tidöpartiernas budgetproposition för 2026 visar att gruppen studenter förväntas förlora pengar på deras reformer och få mindre pengar i plånboken i år jämfört med 2025. Det är en skamlig prioritering av regeringen och Sverigedemokraterna.

Fru talman! Det finns grupper av studenter som drabbats särskilt hårt av de senaste årens svåra kostnadsläge. Inte minst Saco studentråd har under hösten uppmärksammat att en sådan grupp är studenter med barn. Deras utgifter är höga, och de har av förståeliga skäl ofta begränsade möjligheter att arbeta vid sidan av studierna. Enligt siffror från CSN skulle cirka 60 procent av studerande föräldrar inte klara av en oväntad utgift på 12 000 kronor utan att låna pengar.

Heltidsstuderande föräldrar med ett barn har rätt till ett tilläggsbidrag till studiemedlet. Tilläggsbidraget låg 2025 på 776 kronor i månaden för ett barn. Det är lägre per barn om du är flerbarnsförälder, och det är begränsat till endast en förälder ifall båda studerar. Jag tror att alla kan förstå att ett så lågt tillägg inte nämnvärt ökar den ekonomiska tryggheten för studerande föräldrar.

Samtliga partier i den här riksdagen brukar säga att studerande föräldrar ska ha goda förutsättningar att klara sig ekonomiskt. Samtliga riksdagspartier brukar också säga att det behöver skapas bättre incitament för människor senare i livet att vidareutbilda sig eller byta karriär. Det är helt rätt. Men om vi alla menar allvar med de orden, om vi menar att studerande föräldrar ska ges goda förutsättningar att klara sig ekonomiskt och om vi vill skapa bättre incitament för föräldrar att vidareutbilda sig eller byta karriär behöver tilläggsbidraget helt enkelt stärkas.

Miljöpartiet vill att regeringen tillsätter en utredning om att höja tilläggsbidraget för studerande föräldrar med 50 procent från dagens nivå och att begränsningen av bidraget till endast en studerande förälder tas bort. Det säger regeringen och Sverigedemokraterna nej till.

Fru talman! Drygt fyra av tio studenter tacklar problemet med ett för lågt studiemedel genom att arbeta vid sidan av studierna. Särskilt vanligt är det att studenter arbetar under sommaren, då de inte får något studiemedel och därför behöver en extra inkomst för att betala mat och hyra.

Det finns en maxgräns för hur mycket en student får tjäna under ett halvår och behålla sitt studiemedel; det är det så kallade fribeloppet. För en heltidsstuderande med fullt studiemedel var gränsen ungefär 113 000 kronor per halvår under 2025, eller knappt 19 000 kronor per månad, enligt CSN.

Att det finns en maxgräns är i sig inte problematiskt eftersom vi inte vill uppmuntra studenter att arbeta mer än vad de klarar av vid sidan av sina studier. Det är dock problematiskt att de inkomster som tjänas in under sommaren räknas in i fribeloppet och alltså påverkar rätten till studiemedel, eftersom de tjänas in under den period då studenterna inte har en inkomst från studiemedel och behöver den extra inkomsten.

Om en student arbetar mycket under sommaren kan det leda till att hen får lägre studiemedel under hösten eller blir återbetalningsskyldig till CSN i efterhand. Förra året, 2025, blev hela 17 142 personer återbetalningsskyldiga i genomsnitt 27 082 kronor för att ha tjänat över fribeloppet 2023. Det är astronomiska summor att betala tillbaka för människor som är mitt i eller just har avslutat sina studier.

Miljöpartiet anser att studenter ska ha möjlighet att arbeta på somrarna utan att riskera att få lägre studiemedel under terminerna eller bli återbetalningsskyldiga för stora summor långt i efterhand. Att undanta inkomster under de studiefria månaderna från fribeloppet skulle göra det möjligt för studenter att arbeta i den grad de vill, klara sommaren och bygga upp en ekonomisk buffert för de kommande terminerna och en arbetslivserfarenhet för framtiden, utan att det skapar risk för sänkt studiemedel eller för återbetalningsskyldighet. Det är en fullständigt rimlig åtgärd, som borde samla ett större stöd i den här församlingen än den gör i dag.

Slutligen, fru talman, vill jag slå ett slag för vårt förslag om ett omställningsstudiestöd för kultursektorn. Många människor vill söka sig till kulturen som yrkesbana senare i livet, och behovet av vidareutbildning och möjlighet till omställning för att arbeta i den sektorn är stort. Där skulle omställningsstudiestödet kunna spela en viktig roll, så som det är tänkt att göra när människor vill byta bana under arbetslivet. Vi vill se att stödet även aktivt riktas mot kultursektorn, just för att kunna möta det stora behov som faktiskt finns där.

Men för att detta ska vara möjligt krävs också att stödet kan handläggas effektivt. Omställningsstudiestödet har behandlats väldigt styvmoderligt av Tidöregeringen. Många nekas i dag möjlighet till utbildning, trots att viljan och behovet finns, för att handläggningstiderna är oacceptabelt långa på grund av den här regeringens kroniska underfinansiering av både stödet specifikt och myndigheten generellt. Det innebär en missad chans både för individen som vill söka sig till ett yrke där hen behövs och för samhället som skriker efter utbildad arbetskraft.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet står bakom alla våra förslag i detta betänkande, men jag yrkar bifall specifikt till reservationerna 2 och 6.

Anders Ådahl (C)
Anf. 225 Anders Ådahl (C)

Fru talman! Från regerings- men även oppositionssidan har det lyfts att det måhända är tid att reformera studiemedelssystemet. Regeringssidan har också kommit ganska långt på den vägen.

Vi i Centerpartiet menar att det finns god anledning att fundera över om det inte är tid att på allvar se över hur systemet ser ut, och jag vill anlägga två perspektiv som grund för detta: ett näringslivspolitiskt och ett frihetligt perspektiv.

Om vi börjar med det näringslivspolitiska perspektivet har vi en väsentligt annorlunda tid för Sverige och Europa nu och framöver jämfört med hur det såg ut för bara ett antal år sedan. Europas tillväxt har krympt i relation till hur det ser ut i Asien och i USA. Samtidigt pratar Kina, USA och Ryssland alla om sina intressesfärer och sina inre marknader – USA först, Kina först och så vidare.

Parallellt med en utveckling där Europas konkurrenskraft har sjunkit ser vi också en explosionsartad utveckling när det gäller artificiell intelligens, som i grunden kommer att förändra arbetsmarknaden.

Både den närings- och handelspolitiska situationen i relation till USA och Asien och inflödet av mer och mer AI kommer att få arbetsmarknaden att förändras snabbare och på ett mer dynamiskt sätt än vi kan förutspå. Förmodligen kommer de som är studenter i Sverige i dag att behöva byta bana ett antal gånger i livet. Vi ser det redan nu. Förmodligen vet vi inte riktigt vilka typer av kunskaper som kommer att vara de mest användbara bara om ett par år.

Vi pratar väldigt mycket om att vi behöver ha fler civilingenjörer i Sverige för att möta det stora techracet i världen. Ja, vi i Centerpartiet ser att vi absolut behöver få till detta. Vi hade en debatt om saken i går med gymnasie, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, där vi pratade om takbeloppen och om att ge möjligheter för Chalmers, KTH och även andra tekniska lärosäten att ta in fler studenter på civilingenjörsutbildningar.

Men ärligt talat ser vi detta behov också när det gäller andra typer av kompetenser. Vi ser det på det humanistiska området och på det samhällsvetenskapliga och ekonomiska området. Om AI väller in behöver vi också förstå hur vi kan implementera detta på nya sätt, både i industrin och i den offentliga sektorn. Vad är det att vara människa i framtiden? Den typen av frågor behöver vi ställa oss i ett väsentligen nytt samhälle.

Jag vill också säga något om det frihetliga perspektivet. Jag tror inte att det kommer som en överraskning för ledamöterna i andra partier att Centerpartiets vibrerande själ handlar om ett underifrånperspektiv, en tro på människan och en decentraliserad bild av beslutsfattande, där vi ger individen makt över både sig själv och sin närhet.

Samtidigt ser vi tendenser till något helt annat från många av partierna i Sveriges riksdag: att stärka centralmakten. Liberalerna vill att vi ska ha en skola som är statlig. En enorm myndighet i Stockholm ska styra hur svensk skola ska se ut ute i landet. På samma sätt går Kristdemokraterna fram med att man vill att vården ska bli statlig och styras från enorma myndigheter i Stockholm. Vi ser också att både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna fortsatt vill ha statliga universitet, där man med politisk järnhand ska kunna styra vad som händer i stället för att lämna frihet till lärosätena och forskarna. Samtidigt ser vi också när det gäller miljöfrågor som till exempel brytning av uran att Sverigedemokraterna förordar att lokalbefolkningen inte ska kunna säga sitt, utan det ska styras från Stockholm.

Vi vill i stället anlägga ett frihetligt perspektiv. Skogsägaren, exempelvis, ska kunna säga sitt och ha mest makt över sin skog. Forskaren ska kunna säga sitt och ha mest makt över forskningen. Och vi vill att studenten ska kunna säga sitt och ha mest makt över sitt liv och sina val.

Med dessa två perspektiv som bakgrund vill jag lyfta fram två förslag från Centerpartiet. Det ena är att vi vill ha ett mer flexibelt studiestöd. Det handlar bland annat om det som den moderate riksdagsledamoten nämnde om till exempel läkarstudier, som i normalfallet tar sex år men där vi i dag har en begränsning. Vi behöver skapa en flexibilitet som gör det möjligt för dem som kanske tar något år extra på sig men går en för samhället väsentlig utbildning.

Vi behöver också ha en flexibilitet med tanke på att människor behöver kunna få en andra chans. Vi har folkhögskolorna som alldeles utmärkta exempel på hur människor kan få en andra chans. Vi vill se andra chanser även i den högre utbildningen. Men det kan också handla om att människor är i olika livssituation eller bor på olika platser i landet. Vi vill inte att de regler som vi beslutar om i Sveriges riksdag ska verka begränsande på våra studenters förmåga att studera och uppbära ett studiemedelsstöd.

Det andra förslaget, jämte ett flexibelt studiestöd, är att vi helt vill slopa fribeloppet för lånedelen. Vi har hört både Moderaterna och Miljöpartiet föreslå en begränsad frihet genom att det man intjänar under sommaren inte ska ligga till grund för fribeloppsberäkningen. Vi i Centerpartiet menar att vi behöver gå hela vägen, inte minst därför att vi har en föränderlig framtid runt hörnet. Vissa studenter kommer kanske framöver att välja att bara studera på sommaren och ta sin examen, kanske från ett internationellt universitet, via digitala studier. Hur ska vi i så fall kunna sätta gränser som är rimliga?

Vi menar att det är helt onödigt att krångla till det genom att införa en sommarbegränsning. En liknelse skulle kunna vara matmomsen. Vi har satt ned momsen på mat från 12 till 6 procent, och det gäller om man handlar i en matbutik eller om man handlar på en restaurang och bär hem maten. Men sitter man i restaurangen ska man betala 12 procent. Är du på McDonalds och ber om takeaway är det 6 procent moms, men sitter du i restaurangen är det 12 procent.

Vi tycker att den typen av regelkrångel är helt onödig. Låt oss därför gå hela vägen och ta bort fribeloppsbegränsningen på hela lånedelen. Det skapar en frihet för våra studenter att själva välja hur mycket de vill jobba, hur mycket de vill förkovra sig och hur mycket kontakter de vill ha med ett framtida arbetsliv.

Vi har ingen reservation att yrka på, så jag stannar här.

Oliver Rosengren (M)
Anf. 226 Oliver Rosengren (M)

Fru talman! Jag har en avslutande fråga denna sena timme, men först och främst tack för ett gott omdöme när det gäller våra reformförslag. Det känns positivt att höra att det finns sådant.

Om sanningen ska fram, vilket den ju gärna ska här i kammaren, har debatten om fribeloppet gått förhållandevis het i Moderaterna. Det har funnits ställningstaganden åt flera olika håll, som har debatterats och sammanvägts innan man landade i det förslag som nu presenterats. För att det inte ska uppstå någon oklarhet är det förstås något av en förenkling att säga att det ska vara undantag bara för just sommarmånaderna.

Poängen med förslaget är att fribeloppet inte ska beräknas på de månader då man inte har CSN. Men studerar man under sommaren och uppbär studiemedel för det bör fribeloppsbegränsningen gälla under de månaderna. Det är detta som är tanken. Men i många fall studerar man ju inte under sommaren, och då kan man ha det på det sättet.

Riksrevisionen har konstaterat att ett av de vanligaste skälen till avhopp och utdragen studietid är att man arbetar mycket parallellt med studierna. Det var en av de viktiga faktorerna som fick oss att landa i att inte vilja slopa hela fribeloppet.

Därför är min fråga till ledamoten Ådahl: Hur ser Centerpartiets bild av detta ut? Ni föreslår att helt slopa fribeloppet på lånedelen. Bedömer då inte Centerpartiet att det finns en risk för att man kan hamna i en situation där ännu fler avbryter sina studier eller drar ut på studierna? Vi har ju redan i dag ett stort problem med detta i Sverige.

Anders Ådahl (C)
Anf. 227 Anders Ådahl (C)

Fru talman! Först vill jag tacka den moderata ledamoten för en tydligare varudeklaration gällande Moderaternas fribeloppspolitik. Den informationen hade inte framkommit tidigare. Jag förstår att det möjligen är vissa konvulsioner i partiet när det handlar om frihetsbegränsningar och hur sådana i så fall ska se ut.

Av flera skäl menar vi att det är alldeles onödigt att ha begränsningar när det gäller fribeloppet. Ett huvudskäl är just det som jag var inne på, nämligen att det är väldigt svårt för oss att veta exakt hur morgondagens studiemiljöer ser ut. Universiteten kan mycket väl i framtiden komma att bli ackrediteringsinstitut – alltså att man läser och förkovrar sig på annat sätt medan universitetens roll är att ordna med tentamen och kontrollera kunskap.

Sedan kommer jag till Oliver Rosengrens fråga om Riksrevisionens rapport och om det finns en ökad risk för avhopp. Vi menar att individens frihet trumfar den typen av risker. Vi måste tro att unga vuxna som väljer att studera på högre utbildning har förmågan att själva besluta om sina liv och göra sina val. För många skulle jag säga att det är en oerhörd erfarenhet att kunna både studera och arbeta och skapa sin arbetsinkomst. Genom arbetet kanske man också bättre förstår vilken typ av arbetsmarknadsframtid man har framför sig. Några kan säkert tappas bort på vägen, men vi menar ändå att vinsterna är betydligt större.

Oliver Rosengren (M)
Anf. 228 Oliver Rosengren (M)

Fru talman! Det kan så klart bli sådana mycket stora förändringar som ledamoten Ådahl beskriver. En positiv sak är dock att vi inte är begränsade till att reformera studiemedelssystemet en gång per sekel. Man kan alltså göra reformer baserat på ungefär hur det ser ut nu eller på vad vi förväntar oss kommer att ske den närmaste tiden.

Att de svenska lärosätena inom ett par år skulle ställa om till att bli ackrediteringscenter är kanske inte det mest sannolika om man ser till utvecklingen av den högre utbildningen under överskådlig tid. Därför tror jag att man kan vara lite mer konkret och lite mer nära i sitt reformarbete. Jag kanske kan ha det som ett medskick till Centerpartiet.

Systemutformning påverkar beslutsfattandet på alla områden. Vi har sänkta skatter på arbete för att vi vill att människor ska arbeta mer, och man vill kanske höja skatten på någonting man tycker är dåligt för att det ska bli mindre av sådant. Det är ju hela poängen. Det är därför till exempel Miljöpartiet tycker att det är bra med högre skatt på arbete, för de tycker att man ska arbeta mindre.

Centerpartiet menar att det inte skulle spela någon roll med systemutformningen när det handlar om studiemedel, för det beslutet klarar man av att fatta helt fristående och på egen hand. Men i det läge vi har – det är ju inte på något sätt ett helt fritt system – där den studerande har ett statligt subventionerat och garanterat lån, ökar förstås riskerna om man kan arbeta hur mycket som helst parallellt med detta. Då kan man ta det stora lånet och kanske göra andra saker med pengarna – investera dem eller liknande – och sedan arbeta mycket och på det sättet dra ut på studietiden, minska genomströmningen och senarelägga arbetsmarknadsinträdet. Det är den typen av konsekvenser som jag är intresserad av att höra om. Har inte Centerpartiet tagit in dem i sin analys av förslaget?

Anders Ådahl (C)
Anf. 229 Anders Ådahl (C)

Fru talman! Jo, vi har tagit in alla dessa perspektiv när vi har funderat på hur man bäst bör utforma ett studiemedelssystem. Det handlar om balansen mellan bidrag och lånedel och balansen mot hur mycket man skulle kunna arbeta.

Vi vill gärna poängtera de dynamiska effekter som kan uppstå när en ung vuxen på 20 eller 25 år väljer att gå ut i arbetslivet parallellt med sina studier. Som jag var inne på i min förra replik kan det handla om att man tidigt lär sig att förstå vilken typ av arbetsmarknad som väntar och vilken typ av arbetsplatser som kan passa en bäst.

En annan aspekt är att vi i Sverige vet att studier dessvärre inte alltid lönar sig ur ett livsperspektiv. Vi menar att det är en ganska god sak om man som ung vuxen, när man studerar, kunde ha en möjlighet att tidigt bygga en inkomst för att ganska snart kunna komma in på bostadsmarknaden och ganska snart också skapa sig ekonomisk frihet att göra andra egna val.

De problem som Oliver Rosengren lyfter fram med minskad genomströmning och förlängd studietid är kanske delvis ett pris vi får betala för de stora dynamiska vinster vi gör i stället. Centerpartiets analys är att individens frihet och möjligheten att tidigt få en inkomst övertrumfar de risker som Rosengren lyfter fram.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 februari.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2026-02-17
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 3, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2025/26:UbU14, Beslut: Studiestöd

Beslut 2025/26:UbU14

Webb-tv: Beslut: Studiestöd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Förändrade villkor för studiestöd

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:462 av Lili André och Larry Söder (båda KD),

    2025/26:957 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L),

    2025/26:1079 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S) yrkande 2,

    2025/26:1196 av Magnus Resare (M) yrkande 2,

    2025/26:2819 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

    2025/26:3753 av Lina Nordquist och Helene Odenjung (båda L) och

    2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkandena 5-7.
    • Reservation 1 (V)
    • Reservation 2 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920014
    SD62009
    M59009
    C21003
    V01903
    KD17002
    MP00162
    L14002
    -2201
    Totalt267211645
    Ledamöternas röster
  2. Den högre bidragsnivån

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4.
    • Reservation 3 (S, V)
  3. Omställningsstudiestöd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 och

    2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 12.
    • Reservation 4 (S, V)
    • Reservation 5 (MP)
  4. Fribeloppet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1589 av Cecilia Rönn (L),

    2025/26:3266 av Alexandra Anstrell (M),

    2025/26:3615 av Patrik Karlson (L),

    2025/26:3771 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 11 och

    2025/26:3800 av Patrik Karlson (L).
    • Reservation 6 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920014
    SD62009
    M59009
    C21003
    V19003
    KD17002
    MP01602
    L14002
    -2021
    Totalt28616245
    Ledamöternas röster
  5. Studiestöd för personer med kort utbildning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1832 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 4,

    2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 19 och

    2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 7 och 8.
    • Reservation 7 (S)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S191014
    SD62009
    M59009
    C21003
    V19003
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -1121
    Totalt21092245
    Ledamöternas röster
  6. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.