Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Betänkande 2024/25:UU9
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 10 juni 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Svensk export av krigsmateriel under 2024 (UU9)
Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.
Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2024. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2024 och från följdmotioner. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös.
Riksdagen hänvisade bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.
- Utskottets förslag till beslut
- Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och avslår samtliga motionsyrkanden
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- Strategisk exportkontroll 2024 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområdenSkrivelse 2024/25:114
Motioner från ledamöterna
- Motion 2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige
- Motion 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) Stärkt beredskap och ett robustare samhälle
- Motion 2024/25:3088 av Markus Wiechel (SD) Militära relationer med Taiwan
- Motion 2024/25:3405 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skr. 2024/25:114 Strategisk exportkontroll 2024 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
- Motion 2024/25:3406 av Rasmus Giertz m.fl. (SD) med anledning av skr. 2024/25:114 Strategisk exportkontroll 2024 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
- Motion 2024/25:3408 av Jacob Risberg m.fl. (MP) med anledning av skr. 2024/25:114 Strategisk exportkontroll 2024 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
- Motion 2024/25:955 av Martin Ådahl (C) Vapenexport till Saudiarabien
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-05-22
Trycklov: 2025-05-27
Betänkande 2024/25:UU9
Alla beredningar i utskottet
Svensk export av krigsmateriel under 2024 (UU9)
Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.
Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2024. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmateriel till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap.
Utskottet föreslår att riksdagen ska lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Utskottet sa också nej till förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2024 och från följdmotioner. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös.
Utskottet hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-06-10
Debatt om förslag 2024/25:UU9
Webb-tv: Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Dokument från debatten
- Tisdag den 10 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:129
- Protokoll 2024/25:129 Tisdagen den 10 juniProtokoll 2024/25:129 Strategisk exportkontroll 2024 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
- Tisdag den 10 juni 2025Talarlista 2024/25:20250610
Protokoll från debatten
Anf. 1 Ann-Sofie Alm (M)
Herr talman! När vi i dag debatterar strategisk exportkontroll, denna till synes tekniska fråga om regelverk, klassificeringar och tillståndsprövningar, gör vi det i en tid då världen brinner, då Europas säkerhet skakas i sina grundvalar, då ett suveränt demokratiskt land – Ukraina – för fjärde året i rad kämpar för sin frihet och sin rätt att existera mot ett Ryssland som försöker förändra den regelbaserade världsordningen och inte respekterar något liv, inte ens de egnas.
När det svenska utrikesutskottet våren 2023 besökte Ukraina upplevde vi det största flyganfallet som Kiev dittills hade upplevt. Vi och Kievborna överlevde attacken tack vare det luftvärn som sköt ned allt som de förhatliga ryssarna skickade mot Kiev den natten. Den stolthet som fullkomligt lyste ur de ukrainska soldaternas ögon när de visade filmer på hur de hade skjutit ned varenda missil, robot och drönare kommer jag aldrig att glömma.
Jag kommer inte heller att glömma den tacksamhet de visade de länder vars skänkta luftvärnssystem gjorde det möjligt. Inte heller glömmer jag den förtvivlan som stockade sig i halsen på mig vid tanken på vad som hade hänt om de misslyckats. Den känslan och den vreden återkommer vid varje nyhetsrapportering om Ukraina.
Vi visste utan tvekan vad vår uppgift var när vi kom hem: Ryssland ska ut ur Ukraina. Ukraina ska få den hjälp de behöver så länge det krävs. Svensk försvarsförmåga ska bli både stark och farlig.
Sedan dess har det heroiska folket i Ukraina visat upp en exceptionell motståndskraft, och både riksdag och regering i Sverige har varit ett solidariskt föredöme. Med hjälp av svensk försvarsindustri och en svensk försvarsmakt som vet vad som krävs har vi kunnat vara en del av Ukrainas motståndskraft.
Regeringen har efter riksdagens godkännande beslutat att lämna betydande militärt stöd till Ukraina. Det mesta av det här stödet har krävt ISP:s tillstånd enligt lagen om krigsmateriel. Sammantaget beviljade ISP 52 utförseltillstånd under 2024 rörande statliga donationer av krigsmateriel från Sverige till Ukraina. Därutöver beviljades 30 utförseltillstånd som rör direktförsäljning från svensk försvarsindustri av krigsmateriel till Ukraina. Vid 19 tillfällen under året har dessutom andra länder som innehar svensktillverkad krigsmateriel fått rätt att donera dessa materiel till Ukraina.
Det vi ger till Ukraina har inga röda linjer, som en del andra länder har. Det står Ukraina fritt att använda dessa som de vill, med största möjliga verkan i målet. I övrigt är Sveriges exportkontroll en av de striktaste i världen. Det härrör från kalla kriget, när Sverige var alliansfritt och inte skulle göra sig beroende av någon annan stat för vårt försvar. Vi var tvungna att bygga vår egen försvarsindustri stark – och som det har byggts! I dag kan vi stoltsera med en icke-statlig försvarsindustri som producerar bland den vassaste, smartaste och farligaste försvarsmateriel som världen skådat i alla domäner.
Svenska vapen är en garant för fred i Sverige. Därför är det en stark uppmaning till svenska banker, kreditinstitut och fonder, speciellt de som handhar svenska skattepengar, att investera i svensk försvarsindustri för en hållbar fred och en regelbaserad ordning.
Ryssland kommer nämligen inte att stanna i Ukraina. Det är här, i solidariteten med det ukrainska folket, som hjärtat i vår säkerhetspolitiska hållning måste finnas. Deras kamp är Europas, och det är i den andan som vi nu måste förstå varför en tydlig, ansvarstagande och förutsägbar exportkontrollpolitik är avgörande.
Herr talman! Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll visar tydligt att Sverige tar sitt ansvar både som militärt alliansland, som rättsstat och som leverantör av teknologi som måste användas med respekt, med eftertanke och i försvar av friheten. Moderaterna står bakom detta och anser att exportkontrollpolitiken måste bygga på både säkerhet och rättssäkerhet men också principfasthet.
Vår försvarsindustri, från de stora, internationella, välkända företagen till de mindre, innovativa och högteknologiska entreprenörerna är fortfarande en helt avgörande del av Sveriges säkerhet. De utvecklar inte bara vapensystem utan även idéer, teknologier och samarbeten som stärker vår motståndskraft. Deras kompetens är en resurs inte bara för Sverige utan för hela vår gemenskap inom Nato och EU. Det är också därför vi måste vara tydliga med att exportkontroll inte får bli ett verktyg för symbolpolitik. Exportkontrollen måste vara tekniskt grundad, folkrättsligt förankrad och säkerhetspolitiskt nykter.
Det finns de i den här debatten som vill se fler generella förbud, fler listor och fler politiska signaler. Men vår uppgift är inte att skicka signaler. Vår uppgift är att fatta beslut som håller för internationell granskning, som stärker vår trovärdighet och som i verkligheten bidrar till fred och säkerhet.
Herr talman! Vi måste också våga tala om det krig som inte syns i rubrikerna – kriget vars mål är att splittra oss, bryta banden mellan likasinnade demokratier, så misstro och skapa rädsla. Det kriget förs inte med blanka vapen eller missiler utan med lögner, desinformation, cyberattacker och finansiell utpressning. Vi ser till och med hur svenska riksdagspartiers höga företrädare använder sig av lögner för att misskreditera sina motståndare. Så bygger vi inte svensk säkerhet.
Här måste vi därför stå fasta. Vi måste vara som Ukraina – beslutsamma och motståndskraftiga.
Vi ska stå upp för en exportkontrollpolitik som inte gör avkall på våra principer men heller inte låter vår industri och våra partner lida för att vi är rädda för att fatta svåra beslut, för ibland är det svåraste beslutet att säga ja. Vi litar på vårt system. Vi litar på ISP, våra lagar och våra internationella förpliktelser.
Ukrainas kamp för överlevnad visar att vår frihet kräver motståndskraft. Sveriges exportkontroll är en del av den motståndskraften, och det ska den fortsätta att vara. Därför ställer sig Moderaterna bakom utskottets förslag i dess helhet. Jag yrkar bifall till det.
Anf. 2 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Jag börjar med att säga att jag håller med om mycket i Ann-Sofie Alms ord om Ukraina. Jag minns också den bombnatt i Kiev som vi upplevde tillsammans och vet hur den påverkade mig själv som människa och också hur den hjälpte oss att få en förståelse för det ukrainska folkets lidande och för alla folk som lider av bomber och attacker.
Vi har en omfattande vapenhandel med Israel, och den tänkte jag ta upp. I den årliga skrivelse som vi behandlar i dag handlar det om att vi förra året exporterade för 21,4 miljoner kronor till Israel. Det inkluderar inte alla typer av export till Israel. Vi kan i betänkandet också lyfta fram export av en produkt som inte klassas som krigsmateriel, nämligen de rödpunktsikten som det svenska företaget Aimpoint exporterar genom en israelisk samarbetspart. Vi vet att de har kommit både den israeliska militären och bosättarrörelsen till del.
Till detta kommer också vapenimporten. Det har kommit uppgifter om att vi under det senaste decenniet har importerat för motsvarande närmare en halv miljard kronor från Israel. Nu har regeringen också beslutat om att teckna ett avtal gällande ledningssystem. Det är ett miljardavtal. Till detta kommer också att Israel deltar i en pågående upphandling av drönare, där det ännu inte är klart vem som får kontraktet. Vi har dessutom en militärattaché i Tel Aviv.
Gaza står fullständigt i lågor och ligger i förödelse. Barn dör varje dag. Det humanitära lidandet är enormt. Jag undrar vad regeringspartierna gör för att stoppa det indirekta stöd till Israels militär som denna export innebär. Jag undrar också, utifrån det resonemang som Ann-Sofie Alm för, hur alla de länder som vi exporterar till verkligen kan kallas för partner. Hon använder ju det ordet. När 37 procent av de länder vi exporterar till är icke-demokratier med demokratiska brister, är det verkligen rimligt att kalla dessa länder för våra partner i världen?
Anf. 3 Ann-Sofie Alm (M)
Herr talman! Jag har inte svårt att känna stor empati för civilbefolkningen i Gaza. De bilder som vi ser är inte särskilt trevliga. Det är hemskt. Men jag hör också Vänsterpartiet tala om att rödpunktsikten inte ska få hamna i Israel. Ni försöker alltså stoppa en storm med en gardinstång. Ni vill införa ett förbud mot civila produkter som används av tusentals laglydiga jägare här i Sverige med argumentet att de potentiellt kan missbrukas någon annanstans.
Det är klart att vi inte ska bidra till att de missbrukas. Men vad ledamoten föreslår är att vi ska klassa civila siktessystem som krigsmateriel, inte på grund av deras tekniska egenskaper utan för att ni ogillar mottagarlandet. Det är att göra symbolpolitik av lagtext, och det är att undergräva förtroendet för hela vår exportkontroll.
Vänsterpartiet vet mycket väl att sådana här beslut ska fattas av Inspektionen för strategiska produkter. De ska inte fattas under oordnade former i ett betänkande om en skrivelse om vad ISP har gjort under föregående år.
Vi har ett rättssäkert system som fungerar. Det är inte där problemet ligger. Men med detta sagt har jag all empati för vad som händer i Gaza.
Anf. 4 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Moderaternas argumentation här är ju ganska talande för hur de ser på vapen och vapenexport.
Man önskar sig en saklig debatt. Svenska sikten sätts på vapen, och med de siktena blir bosättare eller militärer – till exempel reservister, som har ganska lite militär träning – bättre på att träffa de mål de siktar mot. Då går Moderaterna runt och låter som om det är sikten som man slår människor med! Om vi inte klarar av att förstå vilken funktion sikten har på ett vapen förstår vi heller inte hur ett vapen fungerar, skulle jag säga.
Det är inga oordnade former vi pratar om, utan det handlar om Sveriges ansvar. Vi har ett ansvar att stoppa Israels ockupation av Palestina. Det finns beslut i Internationella domstolen om att vi inte får underlätta för Israels ockupation och för dess militär.
Genom att vi inte ser att dessa sikten är vapen ser vi inte heller vilken skada de gör och på vilket sätt de dödar människor i Gaza och på Västbanken just nu. Man kan inte gömma sig bakom att det skulle finnas någon svensk jägarkår som blir drabbad av det här, för så blir det inte. I Sverige funkar vapenhandeln alldeles utmärkt. Man kan köpa dessa sikten i vilka butiker som helst. Vi har en fungerande ordning när det gäller det.
Men vi ska inte skicka dem på export till ett land som ockuperar ett annat land, där människor dör i tusental varje dag av brist på mat och för att de blir skjutna. Därför måste rödpunktsikten omfattas, men vi behöver också se över hela vår vapenhandel med Israel som stat.
Vi har inte världens mest restriktiva reglering, vilket Ann-Sofie Alm försöker göra gällande. Vi har en vapenreglering som tyvärr bidrar till Israels ockupation av Palestina.
Anf. 5 Ann-Sofie Alm (M)
Herr talman! Vänsterpartiet vill förbjuda export till en specifik aktör men inte ta bort produkten från vår egen marknad. Det är inte logiskt. Det är inte rättssäkert. Och det är definitivt inte seriös politik.
Om vi skulle börja lagstifta utifrån vilka länder som vi för tillfället ogillar – det finns alltid majoriteter i den här kammaren – är inte det en farlig väg att gå? Detta frågar jag vänsterpartisten.
Det är en helt annan sak att riva upp en svensk rättstradition för att vinna applåder i en moraldebatt. Det är ungefär lika smart som att låta en Hamasfinansiär hyra en båt för populära miljöaktivister och köra den mot Gaza.
Vi kan stå upp för folkrätten, och vi ska stå upp för folkrätten. Men vi ska inte ge upp rättsstaten.
Anf. 6 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Riksdagen behandlar nu den årliga skrivelsen från regeringen om export av krigsmateriel.
Vi socialdemokrater står upp för den ordning som vi har. Det var också vi som lotsade fram den lagstiftning som vi har sedan 2018, då vi bland annat införde ett demokratikriterium och bättre uppföljning av den svenska exporten. Den reformen fick ett brett stöd i riksdagen av alla partier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.
Den svenska försvarsindustrin är viktig för Sverige. Det var den under alla år av alliansfrihet. Vi ville inte, som Ann-Sofie Alm påpekade i sitt inlägg, under de åren att Sverige skulle vara beroende av någon stormakt. Det var därför som vi byggde upp en stor egen produktion av stridsflyg, stridsbåtar, ubåtar och stridsvagnar. Men den kommer att bli ännu viktigare nu, när vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt läge där hela Europa behöver skala upp produktionen av krigsmateriel för att möta hotet från Ryssland.
Samtidigt har svensk export av krigsmateriel, eller själva produktionen, alltid innehållit ett dilemma. För att få ekonomi i själva produktionen behöver man nämligen också en viss export. Man klarar inte att upprätthålla produktion bara för sig själv. Då måste man försöka hitta ett system där man på ett etiskt försvarbart sätt kan sköta och reglera exporten och samtidigt ha en stark demokratisk kontroll och insyn.
Jag menar att vi har detta i Sverige – med en stark lagstiftning, en professionell myndighet i form av ISP och en internationellt sett helt unik parlamentarisk insyn i form av Exportkontrollrådet, där alla partier ingår och där man behandlar de enskilda affärerna.
Ärenden kan lyftas till regeringen, men det händer mycket sällan. I de allra flesta fall beslutar ISP, ibland själva och ibland efter samråd med Exportkontrollrådet. Då får vi alltså ett parlamentariskt inflytande som jag bedömer som mycket starkt. Det här är en bra ordning. Den möter på ett bra sätt alla de intresseavvägningar som måste göras här.
Men det är klart att det då och då uppkommer lägen där riksdagen måste peka på bedömningar som den anser har blivit fel och där resultatet blir stötande – särskilt i en situation då världen omkring oss utvecklas och nya krig startar och tillkommer.
I en reservation som vi har ihop med Vänsterpartiet och Miljöpartiet pekar vi socialdemokrater på exporten av rödpunktsikten till Israel.
Först ska det sägas att Sverige sedan 50-talet inte har någon egentlig vapenexport till Israel. Så ska det vara. Israel är en ockupationsmakt som inte följt FN:s resolutioner på decennier och som just nu bedriver en extrem krigföring i Gaza. Man begår krigsbrott så gott som varenda dag, försöker dessutom svälta ut civilbefolkningen i Gaza och låter militanta bosättare härja fritt på Västbanken, där vi nu också har en situation med tiotusentals palestinier på flykt. I Gaza har över 50 000 människor dödats, och 80 procent av området ligger i ruiner. En hel befolkning är traumatiserad och lever på svältgränsen.
Så är också Israels regering misstänkt för krigsbrott och brott mot mänskligheten. Det är alltså inte vilken regering eller vilken situation som helst. Det handlar inte om att vi, som Ann-Sofie Alm sa tidigare, ogillar Israel som sådant. Det vi ogillar är Israels krigföring och de krigsbrott som begås just nu.
Vi menar att man måste vara beredd att vidta de åtgärder som behövs för att försöka minimera den här utvecklingen. Därför är vår principiella inställning att vi inte ska ha någon vapenexport till Israel – vi har inte heller haft det sedan 50-talet. Detta är de allra flesta överens om, men så visar det sig att det finns ett kryphål. Det är här frågan om kikarsikten kommer in. Det är kikarsikten som ett svenskt företag säljer till den israeliska krigsmakten. De betraktas inte som krigsmateriel utan som kikarsikten för jakt. Därmed kan den här exporten fortgå. Jag tycker att det är djupt stötande.
Här ska jag vara väldigt tydlig för vårt partis räkning. Vi socialdemokrater kan inte acceptera att svenska sikten kan användas för att skjuta palestinska civila i Gaza. Vi kan inte heller acceptera att de kan användas av militanta bosättare i deras verksamhet. Det är en bosättarrörelse som vi menar uppfyller alla kriterier för att vara en terroristorganisation. Det är inte acceptabelt att svenska sikten kan användas på det sättet. Det måste bli ett stopp för det. Det är det vår reservation går ut på.
Vi vill att regeringen vidtar åtgärder för att få stopp på den här formen av export. Det är särskilt angeläget, herr talman, nu när vi ser den fruktansvärda situationen för befolkningen i Gaza och för palestinierna på Västbanken. Världen kan inte bara stå och se på när oerhörda krigsbrott begås dag efter dag.
Med det vill jag yrka bifall till reservation 2.
Anf. 7 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Den här skrivelsen, som har kommit till riksdagens bord, är en jubileumsskrift. Det är det 40:e året som regeringen levererar en skrivelse om svensk strategisk exportkontroll. Jag tycker att det är värt att uppmärksamma. Den första kom nämligen 1985.
Det har hänt en hel del under den här tiden. Skrivelserna har utvecklats och förfinats. De innehåller mer. Vi har nya överenskommelser på den internationella nivån som reglerar det här. Vi har också EU-medlemskapet och EU:s reglering som påverkar vårt arbete i den här delen.
Låt mig vara tydlig på en punkt. Sveriges export av krigsmateriel är en förbudslagstiftning. Tillstånd för export ska ges utifrån att det är av värde för Sveriges säkerhet och försvar. Det bryter i grund och botten igenom alla andra överväganden.
Här har vi då en myndighet som är mycket speciell. Det är fristående myndighet, som på delegation fattar beslut om tillståndsfrågor. Till sitt förfogande har generaldirektören ett exportkontrollråd. Flera av ledamöterna här sitter i det rådet. Vi har då möjlighet att ge råd i olika tillståndsprocesser där ISP:s generaldirektör bedömer att det finns behov av politisk vägledning. Ytterst har vi alltid möjlighet att föreslå att vi inte vill ge råd – rådet är då att man ska lämna frågan till regeringen. Regeringen kan ytterst pröva. Och regeringen har alltid möjlighet att lyfta upp ärenden eftersom regeringens representanter från både försvarsdepartement och utrikesdepartement finns närvarande i rådets arbete och därmed har kontroll över vad som händer. Det är så att säga inte en isolerad företeelse. Regeringen har all möjlighet att, om man så önskar, lyfta ärenden för avgörande på regeringens bord.
Under de år som jag själv funnits med har det skett en stor förändring. Från början handlade det väldigt mycket, som Morgan Johansson tidigare nämnde, om att svensk export är nödvändig för att finansiera vår egen försvarsindustri. Då är det nödvändigt med export.
Just nu är vi många som våndas över att det är svårt att få upp produktionskapacitet när det gäller försvarsmateriel, krigsmateriel, som vi behöver för svenskt försvar och som vi vill säkra för våra europeiska vänner och grannar, men också för Ukraina. Vi har gemensamt ett stort ansvar för att stötta Ukrainas möjligheter att vinna freden över Ryssland.
Det är klart att vi i det här läget kommer att befinna oss i en helt ny verklighet, som vi alla brottas med. Det syns i statistiken för 2024 att det är en ny verklighet för export. ISP beviljade under 2024 utförseltillstånd till ett värde av drygt 50 miljarder kronor. Den upprustning som vi ser har sitt tydliga ursprung. Utan Rysslands fullskaliga, brutala och illegala invasion av och angreppskrig mot Ukraina hade vi inte haft den här situationen.
Men just nu ser alla länder ett behov, och osäkerheten när det gäller världsläget gör att många känner som Sverige. Vi måste stärka våra möjligheter att försvara vårt land, försvara våra grannar och bygga säkerhet. Det är klart att detta kommer att påverka hela exporthanteringen framåt.
Jag ser att det finns förslag till förändringar av exportlagstiftningen. Det kommer att komma en förändring. Regeringen har tillsatt en utredning som behandlar konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges Natomedlemskap. Detta är något som vi, misstänker jag, under kommande år kommer att få ta ställning till här i riksdagen. Det kommer alltså förändringar när det gäller den delen, och det blir intressant att se hur detta kommer att gestalta sig.
Men man kan ändå notera att det från regeringens sida är tydligt, vilket vi också säger i utskottet, att det är viktigt att den svenska exportkontrollagstiftningen följs och att vi är noggranna i vårt arbete. Jag tycker utifrån mina erfarenheter att vi är noggranna i våra prövningar av olika frågor som kommer till Exportkontrollrådets bord.
Vi har från vår sida naturligtvis sett att det finns förslag om förändringar av exportkontrollagstiftningen när det gäller rödpunktsikten. Vi får väl se hur detta kommer att hanteras. Jag noterar att det i reservationen står att man ska undersöka förutsättningarna för att klassa rödpunktsikten som krigsmateriel. Det är klart att detta inte är ett förbud, och det är väl en del av frågan. När det gäller rödpunktsikten handlar det inte bara om Israel, utan de säljs till flera länder och är därför något som man måste ha bättre koll på innan ett förslag landar här i kammaren.
Av det skälet har vi från vår sida, även om vi inte tycker att man ska använda dem i krigföringen i Gaza eller på Västbanken, inte ställt oss bakom reservationen, vars text har mer förbudskaraktär. Men vi har i grunden inte något emot att man tittar på nya produkter. Handlar det om krigsmateriel är detta inte rimligt att göra, men möjligen när det gäller produkter med dubbla användningsområden. Där har man tillfört många nya produkter under de år som har varit, så jag tänker att detta är en fortlöpande diskussion som måste föras.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 8 Rasmus Giertz (SD)
Herr talman! Sveriges säkerhetspolitiska läge har förändrats i grunden. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, Kinas växande anspråk på global dominans och de täta banden mellan auktoritära regimer som Iran, Nordkorea och Kina är realiteter som kräver ett strategiskt och realistiskt omtag i hur vi ser på svensk försvars- och säkerhetspolitik, där även vår exportkontrollpolitik är ett väsentligt verktyg.
Mot denna bakgrund har Sverigedemokraterna en reservation i betänkandet, med fokus på att Sverige i större utsträckning bör främja försvarssamarbete med och krigsmaterielexport till demokratier som hotas av just dessa auktoritära regimer, inte minst Israel och Taiwan – främst för att öka möjligheten att bygga upp vårt eget försvar. Genom att vi i ökad utsträckning samarbetar med högteknologiska demokratiska stater kan försvaret av Sverige stärkas långsiktigt.
Herr talman! Israel är en högteknologisk demokrati i en region där just de demokratiska idealen är en bristvara. Israel är inte bara världsledande inom områden som är av avgörande betydelse för svensk försvarsförmåga, såsom missilförsvar, sensorteknik och cybersäkerhet, utan är också en viktig partner i kampen mot terrorism och för demokratiska värden.
Trots detta har Sverige sedan 1950-talet i praktiken blockerat export av krigsmateriel till den israeliska staten. Det är en hållning som framstår som alltmer otidsenlig, rent av kontraproduktiv, i dagens geopolitiska kontext. Sverige importerar redan försvarsmateriel från Israel, men vi upprätthåller inte ett jämbördigt samarbete. Detta bör vi, liksom flera andra demokratier i Europa, ändra på och tillåta krigsmaterielexport till Israel.
Vi menar att det inte finns skäl att ändra det svenska exportkontrollregelverket i grunden. Däremot bör Sverige tydligt signalera att vi är positiva till samarbete med Israel även på exportområdet. Ett närmare samarbete stärker vår egen försvarsförmåga men också möjligheterna till en mer konstruktiv och principfast dialog med Israel – en dialog som bygger på ömsesidig respekt och inte på distansering.
Herr talman! Sverigedemokraterna förnekar inte att det råder en väldigt allvarlig humanitär situation i Gaza, men vi är övertygade om att ett starkt samarbete med Israel inte försvårar en svensk dialog om folkrätt och mänskliga rättigheter, tvärtom. Vi tror att Sverige får större möjligheter att påverka just genom att vara en partner och inte en passiv betraktare.
I en region där terrororganisationer som Hamas använder civila som mänskliga sköldar och systematiskt angriper demokratiska samhällen måste Sverige tydligt stå på rätt sida. Det är inte bara en fråga om realpolitik, utan det handlar också om vilka värden vi som land ska representera.
Herr talman! Vår reservation lyfter också behovet av att utveckla försvarssamarbetet med Taiwan. Taiwan är liksom Israel en högteknologisk demokrati med ledande industrier inom bland annat halvledare och komponenter till krigsmateriel. I en tid då Kina hotar Taiwan militärt och samtidigt ökar sin närvaro och sitt inflytande även i Sveriges närområde är det av strategiskt intresse att Sverige verkar för fördjupad samverkan med Taiwan.
Vi föreslår därför att regeringen ser över praxis på detta område och möjliggör ett strategiskt export- och försvarssamarbete med Taiwan. Att Sverige inte redan i dag samarbetar mer aktivt med Taiwan på detta område är en svaghet i vår säkerhetspolitik, en svaghet som bör åtgärdas.
Herr talman! Vi står inför ett skifte i den globala ordningen. Den gamla tron på att avspänning och eftergifter skulle leda till fred har gång på gång motbevisats – i Ukraina, i Mellanöstern och i Asien. Det är i denna verklighet som Sveriges försvar ska byggas. Det är i denna verklighet som vår försvarsindustri ska utvecklas och som vår exportkontrollpolitik måste formas. Vi efterlyser inte ett oreglerat system utan ett som är strategiskt, långsiktigt och verklighetsförankrat – ett system där Sverige samarbetar med demokratier och markerar mot diktaturer och bygger kapacitet tillsammans med partner som delar våra värderingar i stället för att förlamas av moraliserande som i praktiken gynnar våra motståndare.
Herr talman! Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att se Socialdemokraternas agerande i denna fråga. Å ena sidan fördömer man Israels agerande, å andra sidan har man under lång tid godkänt svensk krigsmaterielimport från Israel – en import som ökade kraftigt under den senaste socialdemokratiskt ledda regeringen, till över 100 miljoner kronor bara 2022. Man talar oerhört kritiskt om Israel, men samtidigt ökade den senaste socialdemokratiska regeringen importen från just det landet.
Det är just denna dubbelmoral vi vill komma bort ifrån. Att peka finger mot Israel när det passar men samtidigt importera stora mängder krigsmateriel från landet är inte en principfast utrikespolitik. Det är en selektiv indignation som riskerar att underminera Sveriges trovärdighet.
Herr talman! Sverige bör inta en positiv presumtion när det gäller krigsmaterielexport och försvarssamarbete med Israel. Sverige bör möjliggöra för ökad samverkan med Taiwan. Det är dags att svensk exportpolitik för krigsmateriel bidrar till att stärka västvärldens demokratiska sammanhållning och vårt gemensamma försvar mot auktoritära hot.
Med detta yrkar jag bifall till reservation nummer 4 av Sverigedemokraterna.
Anf. 9 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Regeringens skrivelse visar att den svenska vapenexporten fortsatt befinner sig på en historiskt hög nivå. År 2024 exporterade svenska företag krigsmateriel till ett värde av drygt 29 miljarder kronor. Det är den största summan någonsin och en ökning med hela 63 procent jämfört med föregående år.
Bland köparna av svenska vapen 2024 återfinns en rad diktaturer, krigförande stater och länder som begår allvarliga och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi återfinner även länder som tar stora steg tillbaka i sin demokratiutveckling och där våld och förföljelse av minoriteter och politisk opposition ökar. Den största mottagaren av svensk vapenexport under 2024 var Förenade Arabemiraten, ett land med betydande demokratiskt underskott. Totalt är mer än en tredjedel av länderna vi exporterar vapen till bristfälliga demokratier.
Dubbelmoralen i den svenska vapenexporten blir tydligast i vapenexporten till de stater som krigar i Jemen. Samtidigt som regeringen gärna talar om vikten av demokrati, fred och kvinnors rättigheter beväpnar Sverige krigförande diktaturer som systematiskt kränker kvinnors rättigheter och bombar det jemenitiska folket. Sverige kommer inte med trovärdighet att vara en röst för mänskliga rättigheter någonstans på jorden så länge denna vapenexport fortsätter, tycker jag.
Det går inte heller att som utrikesministern deklarera att demokratiska värderingar ska vara kärnan i svensk utrikespolitik samtidigt som Sverige vikt sig för Turkiets påtryckningar om bland annat vapenexport för att släppa igenom ett svenskt Natomedlemskap. I skrivelsen konstateras att det under 2024 beviljades vapenexport till Turkiet för 52 miljoner kronor.
Herr talman! Regeringens skrivelse om vapenexport är årlig. Det är även Vänsterpartiets följdmotion. Ofta innehåller den liknande frågeställningar, men i år har vi valt att fokusera lite extra på den svenska vapenimporten. Bland annat har Vänsterpartiet begärt ett antal rapporter från riksdagens utredningstjänst, RUT, för att belysa vapenimporten.
Tack vare RUT har vi bland annat fått fram den första offentliga sammanställningen av vapenimportens omfattning och från vilka länder vapen importeras till Sverige. Denna frågeställning blir allt viktigare i en tid med ökad oro när vi som politiker har bestämt oss för att stärka det svenska försvaret. Det gör att det de kommande åren sannolikt kommer att importeras mer vapen till Sverige.
Vad är då politiskt relevant med vapenimporten? Det handlar om varifrån vi importerar. Om Sverige importerar från ett land med tveksam demokrati riskerar vi att genom våra köp understödja den rådande ordningen och därigenom bidra negativt till utvecklingen i landet. Det handlar också om leveranskedjor och leveranssäkerhet. I en tid med ökade globala spänningar riskerar inköp från länder längre ifrån oss, även demokratier, att innebära ökade utmaningar när det gäller reservdelar och dylikt. Även andra aspekter kan vara relevanta, såsom sannolikheten för att landet prioriterar ned Sverige vid leveranser i en eventuell krigssituation.
Vad visar då våra RUT-rapporter? Jo, att bland de undersökta länderna utgör Sverige tillsammans med Finland undantagen när det gäller lagstiftning kring vapenimport. Hos nio av elva undersökta länder, flera av dem medlemmar i Nato, finns någon form av lagstiftning för vapenimport. De flesta har generösa undantag för till exempel länder inom EU.
Rapporterna visar också att vårt beroende av USA är stort. En tredjedel av vår vapenimport det senaste decenniet kommer från USA.
Sverige behöver reglera vapenimporten. Vi behöver ett regelverk för import motsvarande det för vapenexport, med politisk insyn och styrning. Även vid vapenimport behöver det vara förbjudet att handla med länder som bryter mot mänskliga rättigheter och demokratiska regler för att inte riskera att bidra till ökat inhemskt förtryck i dessa länder.
Ingen statlig utredning har sett över vapenimporten sedan den så kallade Krututredningen 2003–2005, och då presenterades inga förslag. En ny lagstiftning ska givetvis inte bli alltför byråkratisk och utgöra ett hinder för Försvarsmakten i samarbetet med för Sverige viktiga närstående länder. Det behöver inte bli ett problem. Flera liknande länder har som sagt redan regleringar av import av krigsmateriel. Den franska lagstiftningen, till exempel, tar sikte på import från länder utanför EU till Frankrike. Det skulle också kunna vara en modell för framtida svensk lagstiftning.
Även om lagstiftningen för vapenimport enligt min mening är långtifrån perfekt finns det ett mått av politisk styrning och ansvarstagande vid vapenexport. Det är rimligt att politiken tar motsvarande ansvar när det gäller vapenimport. Att till exempel inrätta ett råd liknande Exportkontrollrådet, EKR, som tidigare nämnts här, fast för vapenimport och kopplat till Försvarets materielverk, FMV, skulle kunna vara ett rimligt sätt att politiskt hantera styrningen av vapenimporten. Det är förslag som Vänsterpartiet vill att regeringen tittar på och utreder vidare.
Herr talman! Efter 20 månader är den humanitära situationen i Gaza helt horribel. Israels blockad av Gaza innebär att Gazaborna har nekats de mest grundläggande förnödenheter, som vatten, mat, mediciner och elektricitet, i över 20 månader. Bomber och militära attacker möter palestinier på jakt efter mat. FN har gång på gång protesterat utan att vare sig världsledare eller Israels regering har lyssnat. I stället har Netanyahu satt den egna makten framför mänskligt liv och fred. Det har lett till att det nu pågår rättegångsprocesser i domstolarna ICC och ICJ om brott mot folkrätten.
Herr talman! Det har visat sig att Sverige under det senaste året har både importerat och exporterat vapen till Israel. Den svenska vapenexporten har bestått av så kallade följdleveranser men också av vapendelar som inte omfattas av våra regler för vapenexport. De är alltså inte ens med i den skrivelse som vi nu debatterar. Framför allt handlar det om rödpunktsikten som exporterats av företaget Aimpoint i samarbete med sin israeliska samarbetspart, Emtan. Det är sikten som i grunden är till för jakt men som nu används till vapen från Emtan som används såväl av den israeliska militären som av bosättarrörelsen för att mörda palestinier. Sverige kontrollerar inte ens denna export. För mig är det häpnadsväckande.
I dag har Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet lagt fram ett skarpt förslag om att stoppa exporten av lasersikten, rödpunktsikten och liknande produkter till Israel och att de ska inkluderas i vårt regelverk för vapenexport.
Andra partier pratar gärna om att stoppa kriget i Gaza, men tyvärr ser vi inga konkreta handlingar när det kommer till åtgärder som Sverige kan besluta om på egen hand.
Import till Sverige sker från Israels största vapentillverkare, Elbit. Elbit har i sin marknadsföring varit tydliga med att deras system är så kallat battle proven, alltså testade i krig, det vill säga testade på palestinier.
Den svenska Försvarsmakten tecknade i oktober 2023, mitt under bombningarna av Gaza, ett långt avtal med Elbit om ett så kallat ledningssystem. Totalt har Sveriges vapenimport från Israel det senaste decenniet uppgått till närmare en halv miljard. Den siffran är betydligt högre än vad åtminstone jag trodde. Med anledning av köpet av ledningssystem och upphandlingen av drönare där ett israeliskt företag deltar riskerar denna import från Israel att öka kraftigt de kommande åren. Mot bakgrund av exporten av krigsmateriel och det militära samarbetet och kontakterna blir det här ett indirekt stöd till Israel.
Vänsterpartiet anser att alla militära kontakter med Israel omgående måste avbrytas och avtalet med det israeliska vapenföretaget Elbit hävas. All vapenexport måste som sagt upphöra.
I dag kommer ingen vapenexport från EU till den palestinska sidan, men flera EU-länder exporterar vapen till Israel. Omvärlden borde i stället lägga ett vapenembargo på Israel så att all vapenexport från hela EU till Israel upphör.
Vänsterpartiet anser vidare att den svenska militärattachén i Tel Aviv bör kallas hem. Det omfattande utbyte som pågår mellan det svenska försvaret och den israeliska armén måste omedelbart stoppas. Sverige ska inte vara ett land som indirekt stöder dödandet av oskyldiga civila.
Sverige och det internationella samfundet har stora möjligheter att agera mot Israels ockupation av Palestina. Att strypa vapentillförseln är ett effektivt verktyg för att sätta press på Israel som stat.
Herr talman! Jag yrkar i likhet med Morgan Johansson bifall till reservation 3 om att stoppa exporten av rödpunktsikten. Dessutom vill jag yrka bifall till reservation 5 om tillämpningen av den svenska lagstiftningen om vapenexport.
Anf. 10 Jacob Risberg (MP)
Herr talman! När Sverige var alliansfritt argumenterade man ofta för den svenska vapenexporten så här: För att kunna förse vårt eget försvar med vapen måste vi sprida ut kostnaderna för dessa vapen på andra länder. Det sades vara väldigt viktigt med en egen krigsmaterielproduktion, särskilt när man är alliansfri.
Sedan blev vi medlemmar i Nato, så nu måste vi ändra argumentationen för varför vi ska öka den svenska krigsmaterielexporten. Det handlar mer om att vi som en del av alliansen måste göra vår del. Vi måste bidra med krigsmateriel till övriga länder också.
I och med den ökade upprustningen i världen ser vi ytterligare möjligheter att stödja svensk vapenindustri genom att exportera ännu mer. Trots fulla orderböcker med flera år till leveranser och trots att investeringarna strömmat in till svenska och utländska vapenindustrier så att dessa företag nu går med stora vinster pratas det ändå ofta om att vi måste underlätta krigsmaterielexport.
Herr talman! Under 2024 var den största utländska köparen av svensk krigsmateriel Förenade Arabemiraten. Förenade Arabemiraten är en diktatur där det råder omfattande brister i efterlevnaden av grundläggande mänskliga rättigheter. Politiska partier är förbjudna. Endast utvalda medborgare får rösta i val, och all verkställande makt utgår från emirerna i de sju emiraten. Civila rättigheter som yttrandefrihet och mötesfrihet saknas, och lagstiftningen inskränker rättigheter för marginaliserade grupper, exempelvis kvinnor och hbtqi-personer.
Förutom att detta i sig borde diskvalificera Förenade Arabemiraten för krigsmaterielexport är det också ett land som brutit mot FN:s vapenembargo mot bland annat både Libyen och Sudan. I Sudan ser vi nu den största humanitära katastrofen i världen, med flera hundratusen döda och tiotals miljoner på flykt, varav runt 4 miljoner är barn.
Herr talman! Även Thailand är en stor mottagare av svensk krigsmateriel. Klassningen av Thailand har pendlat mellan diktatur och delvis fritt, men landet klassas numera som ofritt. Det visar på risken med att exportera vapen till länder med sköra regimer. En regim kan snabbt vända från att ses som något problematisk till att sedan bli en färdigutvecklad diktatur.
Därför är all export till icke-demokratier, även till dem som befinner sig i gråzonen, problematisk, särskilt när kontrakt och följdleveranser ofta pågår i decennier och vapen kan användas under mycket lång tid.
Den andel av den svenska krigsmaterielexporten som går till odemokratiska stater har ökat sedan lagen skärptes 2018. Det är ett tydligt misslyckande. Ett problem är nämligen att demokratikriteriet inte gäller följdleveranser. Enligt Inspektionen för strategiska produkter, ISP, kan dessa leveranser pågå i flera decennier. Det nyligen införda demokratikriteriet verkar därmed ha blivit tandlöst.
Herr talman! Sedan har vi exporten till Israel, som flera ledamöter redan har tagit upp. Sett till storlek är det fortfarande små volymer jämfört med övrig export från Sverige, men dessa volymer har gått upp under de senaste åren, trots det pågående kriget i Gaza.
Där har vi det stora problemet med rödpunktsikten, som nämnts tidigare, som inte ens klassas som militära produkter trots att de uppenbarligen används av israelisk militär i krigföringen i Gaza. Vi borde åtminstone kräva att dessa klassas som produkter med dubbla användningsområden så att de kan kontrolleras hårdare.
Men vi har även problemet med krigsmaterielimport från Israel, vilket innebär att vi med svenska skattemedel och mitt under brinnande folkmord i dag stöder Israels vapenindustri. Det här visar tydligt att det inte enbart är demokratikriteriet i krigsmaterielexportlagstiftningen som brister, utan vi måste även skärpa reglerna för vapenimport.
Herr talman! I och med Natomedlemskapet kommer krav på att vi måste underlätta export till samtliga Natoländer. Ett av dessa är som vi alla vet Turkiet. Turkiet är dubbelt problematiskt. Det är inte bara så pass auktoritärt att det inte ens borde ske någon krigsmaterielexport dit. Det är dessutom ett land som likt Förenade Arabemiraten har en historia av att bryta mot FN:s vapenembargon, bland annat gällande vapenexporten till Libyen.
Miljöpartiet menar att medlemskapet i Nato inte får trumfa kriterier om mänskliga rättigheter och demokrati i beslut om export. Redan nu värderas samarbetet inom Nato högt i besluten, men eventuellt skulle även försäljning till andra länder som Natomedlemsstater i sin tur samarbetar med kunna bli aktuell. Så kan ske även om det gäller stater som Sverige vanligtvis inte skulle godkänna att företag i Sverige exporterar till.
Sverige har exempelvis exporterat radarsystem till Filippinerna via den amerikanska marinen, trots att Sverige med all sannolikhet inte skulle ha godkänt export direkt till den filippinska militären vid den tidpunkten.
Det finns således risker med ökat samarbete då andra länder inte har lika strikta exportrestriktioner som vi, vilket måste tas i beaktande framöver. Denna gråzon riskerar att undergräva Sveriges exportkontrollregim ytterligare. Det krävs därför att tydligare garantier införs för att motverka detta.
Herr talman! Det är tydligt att vi måste fortsätta bevaka krigsmaterielexporten samt införa kriterier för krigsmaterielimport. Detta är inte frågor som vi ska ta lätt på. Till syvende och sist handlar det om produkter som produceras för övervakning, för försvar och i slutändan för att kunna döda människor. Det får vi aldrig glömma. Jag yrkar bifall till reservation 2.
Anf. 11 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag ska inte hålla något nytt anförande utan bara för formens skull korrigera yrkandet. Jag vill yrka bifall till reservation 3, inte reservation 2.
Anf. 12 Joar Forssell (L)
Herr talman! Jag vill tacka för en spännande och viktig debatt.
Sveriges export av vapen och krigsmateriel är ju inte bara en export av någonting som dödar, som det har beskrivits som tidigare i debatten, utan det är export av någonting som skyddar. I grunden har länder, även demokratier, vapen för att skydda sig själva från angrepp. Om jag får tillåta mig att vara lite filosofisk, herr talman, är det därför vi över huvud taget har en stat; vi har polis, rättsväsen och försvar som skyddar våra rättigheter och vår demokrati. Det är också därför det är viktigt att vi fortsätter att exportera vapen från Sverige. I grunden exporterar vi därigenom skydd av demokrati, om det sker på rätt sätt och med rätt regleringar.
Liberalerna menar att det finns en del saker som måste ändras. Till exempel bör dagens kriterier om att inte exportera till länder som saknar demokrati kompletteras med ett kriterium som innebär att vår förutsättning är att vi ska exportera till länder som har demokrati.
Taiwan är ett bra exempel på det. Taiwan är en av världens mest välfungerande demokratier. Det är en demokrati som i olika internationella rankningar är mer välfungerande än många europeiska demokratier. Det är självklart att Taiwan och den taiwanesiska militären skulle få köra Archer på Taiwan, flyga Jas över Taiwan eller ha svenska ubåtar i havet utanför Taiwan. Hotet från Kina, som ytterst också är ett hot mot Sverige, är så pass allvarligt att demokratin Taiwan måste kunna försvara sig. Man måste kunna skjuta ned kinesiskt flyg, spränga kinesiska fartyg och försvara sin demokrati.
Herr talman! Vi tycker också att det ska vara enklare för Sveriges försvarsmakt att ha med sig vapen till andra länder. Vi borde inte se det som export över huvud taget så länge vapnen fortsätter att vara i svenska händer. På europeisk nivå har Liberalernas och Centerpartiets gemensamma parti Alde ett förslag om att ha ett Schengen för militärer, vilket skulle göra det enklare för militärer att röra sig över gränserna inom Schengenområdet. Demokratier måste kunna samarbeta bättre och djupare, och därför behöver de hinder som står i vägen för det tas bort.
Herr talman! Vi ska vara stolta över den svenska vapenindustrin och den svenska exporten. Det spelar ingen roll om det handlar om stora vapensystem som Jas och Archer eller små komponenter i högteknologiska system, där Sverige ligger i framkant. Ett uppdrag jag har för Sveriges riksdag är att jag sitter i utskottet för vetenskap och teknik i Natos parlamentariska församling. När jag hör om framtidens system för att skydda vår demokrati och frihet och när jag tänker på det svenska techundret, som tog över efter det svenska industriundret, och funderar på vad som kan komma i framtiden i form av nya drönarsystem, nya, smartare vapen och nya sätt att skydda våra soldater och vår frihet blir jag rätt stolt.
Strategisk export-kontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Herr talman! Med detta sagt vill jag understryka hur viktigt det är att vi bibehåller en stark svensk vapenindustri och mycket export.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 12.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:129 Tisdagen den 10 juniProtokoll 2024/25:129 Strategisk exportkontroll 2024 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regelverket för krigsmaterielexport
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 110, 111 och 114,
2024/25:3405 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 2, 3, 17 och 19 samt
2024/25:3408 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (V)
- Reservation 2 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 0 2 13 SD 60 0 0 12 M 60 0 0 8 C 17 0 0 7 V 0 0 21 3 KD 15 0 0 4 MP 0 14 0 4 L 14 0 0 2 - 0 1 0 1 Totalt 257 15 23 54 Klassificering av sikten
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 115 och
2024/25:3405 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 9.- Reservation 3 (S, V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 60 0 0 12 M 60 0 0 8 C 17 0 0 7 V 0 21 0 3 KD 15 0 0 4 MP 0 14 0 4 L 14 0 0 2 - 0 1 0 1 Totalt 166 129 0 54 Tillämpning av regelverket
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3405 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 8, 10 och 13-16,
2024/25:3406 av Rasmus Giertz m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt
2024/25:3408 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 3.- Reservation 4 (SD)
- Reservation 5 (V)
- Reservation 6 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 0 59 1 12 M 60 0 0 8 C 17 0 0 7 V 0 0 21 3 KD 15 0 0 4 MP 0 0 14 4 L 14 0 0 2 - 0 0 1 1 Totalt 199 59 37 54 Skrivelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:114 till handlingarna.Motioner som bereds förenklat
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.