Statliga företag

Betänkande 1992/93:NU27

Näringsutskottets betänkande 1992/93:NU27

Statliga företag

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
NU27

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels proposition 1992/93:100 bilaga 13
(Näringsdepartementet) littera B (näringspolitik m.m.) punkterna
3 och 9,
dels -- helt eller delvis -- sex motioner från allmänna
motionstiden.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av
statssekreterare Hans Karlander och departementsrådet Hans
Christer Olson, Näringsdepartementet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till
kostnader för omstruktureringsåtgärder m.m. i statliga företag
inför förestående privatiseringar. Motioner (s; v) med krav på
att privatiseringarna skall stoppas avstyrks. Vidare avstyrker
utskottet motionsyrkanden (s) med begäran om att ett
förvaltningsbolag för de statliga företagen på nytt skall
bildas. I båda fallen får motionerna stöd i en reservation (s)
och en meningsyttring (v).

Även förslaget i budgetpropositionen om medel till AB Göta
kanalbolag för upprustning och drift av kanalen tillstyrks av
utskottet. Motioner (s; fp) som går ut på att riksdagen redan nu
skall uttala sig om nivån på anslaget för budgetåret 1994/95
avstyrks.

Slutligen avstyrker utskottet en motion (s) om en förändrad
organisation inom Svenska rymdaktiebolaget; detta är en fråga
som det i första hand ankommer på företaget att fatta beslut om,
framhåller utskottet.

Propositionen

I proposition 1992/93:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet)
framlägger regeringen -- efter föredragning av statsrådet Bo
Lundgren -- förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för
budgetåret 1993/94. Under här angivna rubriker föreslås:

B 3. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag m.m. (s.36)

att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.

B 9. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift
av kanalen (s.44)

att riksdagen till Medel till AB Göta kanalbolag för
upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1993/94 anvisar
ett reservationsanslag på 15000000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1992/93:N235 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om AB Göta kanalbolags framtida
underhållsbehov.

1992/93:N236 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den förändrade organisationen inom Svenska
rymdaktiebolaget.

1992/93:N258 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bilda ett förvaltningsbolag för statens företag
för att få en bättre ledning,
2. hos regeringen begär att försäljningen av statens företag
och naturtillgångar stoppas och att regeringen i stället
överväger att bilda en statlig skogskoncern.

1992/93:N281 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandet (12) att riksdagen beslutar att återinföra
förvaltningsbolaget Fortia.

1992/93:N313 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om AB Göta kanalbolags framtida behov av medel
för drift och underhåll.

1992/93:N316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga företag,
15. beslutar återkalla bemyndigandet vad gäller regeringens
rätt att sälja statliga företag, enligt vad i motionen anförts.

Utskottet

Privatiseringen av statligt ägda företag

På förslag av regeringen beslutade riksdagen i december 1991
att privatisera vissa statliga företag (prop. 1991/92:69, bet.
NU10). Regeringen bemyndigades att sälja statens aktier m.m. i
34 angivna företag. Till dessa företag hör Procordia AB, Celsius
Industrier AB, SSAB Svenskt Stål AB, AB Statens Skogsindustrier
(ASSI), Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) samt -- efter
genomförd ombildning till aktiebolag -- Statens vattenfallsverk
och Domänverket. Vidare bemyndigades regeringen att avveckla
Förvaltningsaktiebolaget Fortia, vilket hade förvaltat statens
aktier i ett antal hel- eller delägda företag. En särskild
kommission, den s.k. Privatiseringskommissionen (ordförande:
tekn. dr Curt Nicolin), har tillsatts med uppgift att bedöma
vissa centrala frågor kring varje enskilt försäljningsärende.

I en reservation (s), som fick stöd i en meningsyttring (v),
avvisades förslaget om försäljning av statens aktier i de
aktuella företagen. Staten borde även fortsättningsvis ha en
viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrier som
andra branscher, anfördes det. Förändringar av det statliga
ägandet måste, sades det vidare, prövas från fall till fall och
i vederbörlig ordning underställas riksdagen för beslut.

I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 13 s.6)
lämnas en redovisning över hittills genomförda försäljningar.
Beslut har fattats om försäljning av statens aktier i fyra
bolag, nämligen SSAB Svenskt Stål AB, Svalöf AB, Svensk
Avfallskonvertering AB (SAKAB) och Nordiska
Satellitaktiebolaget. Vidare har -- bl.a. som en förberedelse
inför en framtida privatisering -- Statens vattenfallsverk och
Domänverket ombildats till aktiebolag, Vattenfall AB och Domän
AB. Även verksamheten vid Statens hundskola har bolagiserats.
Arbete på ytterligare privatiseringar av statliga företag pågår
för närvarande inom regeringskansliet.

I samband med överläggningarna i september 1992 mellan
företrädare för regeringen och Socialdemokraterna om vissa
ekonomisk-politiska åtgärder träffades en överenskommelse om att
ett moratorium i princip skulle införas för försäljning av
statliga företag. Detta skall enligt överenskommelsen inte
hindra omstruktureringar i de fall där sådana är lämpliga och
nödvändiga. En marknadsmässig bedömning skall göras av de
fortsatta möjligheterna till spridning av ägandet. Eventuell
försäljning skall föregås av samråd mellan regeringen och
Socialdemokraterna.

För kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder inför
försäljningarna och för försäljningsaktiviteter m.m. har
riksdagen för budgetåren 1991/92 och 1992/93 anvisat
förslagsanslag på formellt 1000 kr. För det förstnämnda
budgetåret har de nämnda kostnaderna uppgått till ca 1 miljon
kronor.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen också för
budgetåret 1993/94 skall anvisa medel för vissa
omstruktureringsåtgärder m.m. Med hänsyn till osäkerheten om
nivån på dessa kostnader föreslår regeringen, i likhet med
tidigare budgetår, att ett förslagsanslag om 1000 kr skall
anvisas.

Detta förslag har inte berörts i någon motion. Dock begärs i
två motioner att riksdagen skall avbryta försäljningen av
statliga företag.

Det finns ingen anledning att sälja ut välskötta företag som
sett över en konjunkturcykel uppvisar ett bra ekonomiskt
resultat, anförs det i motion 1992/93:N258 (s). De statliga
företagen har en stor betydelse för sysselsättningen i
skogslänen, framhålls det. Motionärerna motsätter sig bestämt en
utförsäljning av statens naturtillgångar. Detta, fortsätter de,
gäller inte minst vid en försäljning av Vattenfall AB, Domän AB,
ASSI, LKAB och Ncb AB. Motionärerna kräver att regeringen står
fast vid överenskommelsen med Socialdemokraterna om ett
moratorium beträffande försäljning av statliga företag.
Regeringen bör samtidigt överväga bildandet av en statlig
skogskoncern bestående av ASSI, Domän AB och Ncb AB, anförs det
avslutningsvis i motionen.

Vänsterpartiet vill ha ett näringsliv med olika ägarformer,
sägs det i motion 1992/93:N316 (v). Det statliga ägandet kan
utgöra en rimlig motvikt till den privata maktkoncentrationen.
Statligt ägande är främst motiverat inom strategiska sektorer av
näringslivet, anser motionärerna. Förutom ett uttalande om
statliga företag föreslår de att riksdagen skall återkalla
bemyndigandet till regeringen att sälja statens aktier i de
aktuella företagen; riksdagen borde ta ställning till varje
enskild förändring i ägandet.

Som tidigare nämnts har riksdagen bemyndigat regeringen att
sälja statens aktier m.m. i 34 angivna företag. Den träffade
överenskommelsen hösten 1992 -- i anslutning till uppgörelsen om
den ekonomiska politiken -- mellan regeringen och
Socialdemokraterna om ett moratorium i princip beträffande
försäljningen av statliga företag medför inte, anser
utskottet, att det finns skäl för riksdagen att återkalla
bemyndigandet. Moratoriet utgör inget hinder för
omstruktureringar i de fall de är lämpliga och nödvändiga. Som
framgår av överenskommelsen skall en eventuell försäljning
föregås av samråd mellan regeringen och Socialdemokraterna.

Ett fritt enskilt ägande och en fri konkurrens är, som
utskottet tidigare anfört, grundstenar i en vital ekonomisk
politik. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken måste
vara att ange ramarna för näringslivets verksamhet och bidra
till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Ett
omfattande statligt ägande av företag är inte förenligt med
dessa uppgifter.

Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena i
motionerna 1992/93:N258 (s) och 1992/93:N316 (v). Förslaget i
budgetpropositionen om anslag till kostnader för vissa
omstruktureringsåtgärder m.m. tillstyrks.

Förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen

Efter beslut av riksdagen (prop. 1989/90:88, bet. NU35)
bildades hösten 1990 det statliga Förvaltningsaktiebolaget
Fortia med uppgift att förvalta statens aktier i tio hel- eller
delägda företag. Till Fortia överfördes statens aktier i bl.a.
Celsius Industrier AB, LKAB, Procordia AB, ASSI och SSAB.

I samband med riksdagens beslut i december 1991 om
privatisering av statliga företag beslutades, som tidigare
redovisats, att Fortia skulle avvecklas. Bolaget har därefter i
januari 1992 trätt i s.k. frivillig likvidation. Beredningen av
frågor om försäljningen av statliga företag görs nu inom
regeringskansliet. Som redan nämnts har vidare en
privatiseringskommission tillsatts med uppgift att pröva
försäljningsvillkor m.m. i enskilda försäljningsärenden.

I motionerna 1992/93:N281 (s) och 1992/93:N258 (s) krävs att
ett förvaltningsbolag återigen skall bildas för de statliga
företagen. Överenskommelsen om moratorium för försäljning av
statens aktier i olika företag innebär att det statliga
ägarskapet kommer att kvarstå under lång tid, anförs det i den
förstnämnda motionen. Den gällande ordningen innebär enligt
motionärerna en olycklig återgång till en politisk ägarfunktion
där regeringen och dess näringsminister blir direkt ansvarig för
de löpande ägarfrågorna. I den andra motionen påpekas att den
nuvarande formen för ledning av företagen tidigare har
kritiserats av företrädare för partier som nu ingår i
regeringen.

Enligt utskottets mening motiverar inte moratoriet i fråga
om försäljning av statliga företag att dessa företag nu inordnas
i ett nytt statligt förvaltningsbolag. Inom ramen för
överenskommelsen om moratoriet måste förberedelsearbetet för den
fortsatta privatiseringen av de statliga företagen fullföljas i
linje med riksdagens beslut i december 1991. Som tidigare nämnts
innebär vidare överenskommelsen inget hinder för lämpliga och
nödvändiga omstruktureringar. De här berörda yrkandena i
motionerna 1992/93:N281 (s) och 1992/93:N258 (s) avstyrks
alltså.

AB Göta kanalbolag

Våren 1992 beslutade riksdagen om riktlinjer för ombildningen
av Domänverket till ett aktiebolag (prop. 1991/92:134, bet.
NU33). I samband härmed bestämdes att AB Göta kanalbolag, som
dittills hade förvaltats av Domänverket, skall kvarstå i statlig
ägo och att medel för kanalens upprustning skall tillförsäkras
genom statsmakternas försorg.

Riksdagen har tidigare vid två tillfällen, åren 1984 och 1990,
beslutat om finansieringen i enlighet med femåriga
upprustningsplaner för kanalen. Enligt den senaste planen (prop.
1989/90:100 bil. 14, bet. NU28) beräknades ett belopp på 76
miljoner kronor för femårsperioden 1990/91--1994/95. Inkl.
bidrag till driften uppgick beloppet till 77,8 miljoner kronor
för perioden eller omkring 15,6 miljoner kronor per år.

För innevarande budgetår anvisades hösten 1992 ett anslag om
15 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen (prop.
1992/93:51, bet. NU15). AB Göta kanalbolag hade begärt ett högre
anslag -- 18 miljoner kronor.

Också för nästa budgetår bör enligt regeringens förslag 15
miljoner kronor anvisas till kanalbolaget för nämnda ändamål.
Även denna gång har bolaget begärt att 18 miljoner kronor skall
anvisas. Regeringen bedömer emellertid att det föreslagna
anslaget på 15 miljoner kronor är tillräckligt för att den
nödvändiga upprustningen och driften av kanalen skall kunna
klaras av.

I motionerna 1992/93:N235 (s) och 1992/93:N313 (fp) erinras om
riksdagens beslut år 1990 om bidrag till upprustning och drift
av kanalen under perioden 1990/91--1994/95. Motionärerna påpekar
att det årliga beloppet om 15,6 miljoner kronor omräknat till
nuvarande penningvärde motsvarar 18,5 miljoner kronor. Det
minskade anslaget jämfört med vad riksdagen tidigare har
beslutat om innebär inget hinder för verksamheten vid bolaget
men nödvändiga underhållsåtgärder blir än mer eftersatta, anförs
det i båda motionerna. Riksdagen bör därför, enligt
motionärerna, redan nu i ett uttalande till regeringen påtala
nödvändigheten av ett kraftigt utökat anslag för budgetåret
1994/95.

Som riksdagen tidigare uttalat (bet. 1991/92:NU33) får det i
första hand anses vara en statlig angelägenhet att ansvara för
att Göta kanal upprustas och drivs så att dess värde, såväl som
kulturhistoriskt byggnadsverk som turistattraktion, kan
vidmakthållas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
anslag till upprustning och drift av kanalen för det kommande
budgetåret. Enligt utskottets mening finns det inte skäl för
riksdagen att redan nu diskutera nivån på anslaget för det därpå
följande budgetåret. Motionerna 1992/93:N235 (s) och
1992/93:N313 (fp) avstyrks med det sagda.

Svenska rymdaktiebolaget

Motion 1992/93:N236 (s) har väckts med anledning av en
planerad omorganisation inom Svenska rymdaktiebolaget. Bolaget,
som har sitt huvudkontor i Solna, driver bl.a. den svenska
rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Tack vare de anställdas
insatser har Esrange blivit internationellt känt och fått ett
respekterat namn, framhåller motionärerna. De erinrar om de
förändringar av bolagets organisation som har aktualiserats.
Dessa förändringar har bidragit till en växande oro bland de
anställda och kommer att försvåra rymdbasens utveckling, anförs
det. I motionen pläderas för bildandet av en egen ekonomisk
enhet för Esrange. Alternativt borde en utlokalisering av hela
bolaget till Kiruna prövas.

Svenska rymdaktiebolaget arbetar inom följande områden:
rymd- och fjärranalysverksamhet, inkl. drift av raketskjutfält
och markstation för satelliter vid Esrange utanför Kiruna,
projektering, utveckling och upphandling av satelliter,
teknisk konsultverksamhet,
mottagning och bearbetning av data från fjärranalyssatelliter,
försäljning av tjänster i telesatelliten TELE-X.

För närvarande är bolaget organiserat i två divisioner,
rymddivisionen och fjärranalysdivisionen, båda med ledningen
stationerad i Solna. Esrangeavdelningen tillhör den förstnämnda
divisionen. I Kiruna finns också en avdelning (Satellitbild) som
sorterar under fjärranalysdivisionen. Totalt är ca 330 personer
anställda i företaget, varav ca 120 personer är stationerade i
Solna och resterande personer i Kiruna.

Rymdbolagets styrelse har i februari 1993 fattat beslut om en
förändrad organisation av bolaget. Beslutet innebär att en
"plattare" organisation med fem divisioner tillskapas. Av dessa
skall två -- Esrange- och jordobservationsdivisionerna -- ha
ledningen placerad i Kiruna. Genom beslutet kommer samtidigt
verksamheter som tidigare har bedrivits inom Esrangeavdelningen
att splittras upp på olika divisioner. Enligt företagsledningen
motiveras omorganisationen av främst marknadsmässiga skäl.

Näringsminister Per Westerberg besvarade i november 1992 en
fråga (1992/93:150) av Bruno Poromaa (s) om den tilltänkta
omorganisationen inom Svenska rymdaktiebolaget. Statsrådet
anförde därvid (RD 1992/93:25) att han anser att företagens
styrelser och ledningar bör besluta om inriktning, utveckling
och organisation av verksamheten. Han påpekade emellertid
samtidigt att i motsats till gällande ordning kommer med den nya
organisationen några enheter inom Rymdaktiebolaget att ledas av
chefer som är placerade i Kiruna.

Enligt utskottets mening bör motion 1992/93:N236 (s) inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Organisationen av
verksamheten inom statliga företag är en fråga som det i första
hand ankommer på företagens styrelser och ledningar att, efter
vederbörligt samråd med företrädare för de anställda, fatta
beslut om. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande privatiseringen av statligt ägda företag
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
13 punkt B 3 och med avslag på motionerna 1992/93:N258 yrkande 2
och 1992/93:N316 yrkandena 14 och 15 till Kostnader för
omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. för
budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr,
res. 1 (s)

2. beträffande förvaltningsbolag för de statligt ägda
företagen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:N258 yrkande 1 och
1992/93:N281 yrkande 12,
res. 2 (s)

3. beträffande AB Göta kanalbolag
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
13 punkt B 9 och med avslag på motionerna 1992/93:N235 och
1992/93:N313 till Medel till AB Göta kanalbolag för
upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1993/94 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
15000000 kr,

4. beträffande Svenska rymdaktiebolaget
att riksdagen avslår motion 1992/93:N236.

Stockholm den 25 mars 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard
Molén (m), Axel Andersson (s), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson
(c), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund
(s), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström
(m), Bo Bernhardsson (s), Carl B Hamilton (fp), Roland Lében
(kds) och Björn Kaaling (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Privatiseringen av statligt ägda företag (mom.1)

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif
Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Björn Kaaling (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som
börjar med "Som tidigare" och slutar med "m.m. tillstyrks" bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör staten även fortsättningsvis ha
en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna
som andra branscher. Det är angeläget att de privata maktgrupper
som utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv
får en motvikt. Som sägs i motion 1992/93:N258 (s) finns det
ingen anledning att sälja ut välskötta företag som, sett över en
konjunkturcykel, uppvisar ett bra ekonomiskt resultat.

Det kan också vara motiverat av andra skäl med ett statligt
ägande av företag i vissa speciella branscher. En utförsäljning
av statens naturtillgångar skulle leda till en utarmning av
landsbygden och glesbygden. Det finns en uppenbar risk för att
privata köpare inte är beredda att ta det långsiktiga ansvar som
krävs i dessa branscher.

Det moratorium som nu råder i fråga om utförsäljning av
statliga företag fyller en viktig näringspolitisk funktion.
Enligt regeringens ursprungliga planer skulle aktier säljas för
ca 10 miljarder kronor per år under överskådlig tid framöver.
Detta skulle i ett slag ta i anspråk en stor del av det
riskkapital som behövs för det övriga näringslivet, inte minst
för de små och medelstora företagen.

Enligt utskottets mening bör riksdagen återkalla bemyndigandet
för regeringen att avyttra statens aktier i de berörda
företagen. Det i budgetpropositionen framlagda förslaget om
anslag till kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder m.m. i
företagen avstyrks följaktligen. Utskottet utgår från att
regeringen i avvaktan på att bemyndigandet återkallas står fast
vid överenskommelsen om moratorium för försäljning av statliga
företag.

Det sagda innebär emellertid inte att utskottet kategoriskt
avvisar förändringar i det statliga ägandet. Sådana förändringar
måste dock prövas från fall till fall och i vederbörlig ordning
underställas riksdagen för beslut. De av regeringen planerade
utförsäljningarna av statliga företag synes enbart ha
ideologiska utgångspunkter. I enlighet med vad som föreslås i
motion 1992/93:N258 (s) bör regeringen pröva möjligheten att
bilda en statlig skogskoncern bestående av ASSI, Domän AB och
Ncb AB.

Med det anförda tillstyrker utskottet det aktuella yrkandet i
sistnämnda motion. Med ett uttalande av riksdagen i enlighet
härmed blir även motion 1992/93:N316 (v) i allt väsentligt
tillgodosedd i här berörd del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande privatiseringen av statligt ägda företag
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N258 yrkande
2 och 1992/93:N316 yrkande 15 och med anledning av motion
1992/93:N316 yrkande 14 avslår proposition 1992/93:100 bilaga 13
punkt B 3 och därvid som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

2. Förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen (mom.2)

Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif
Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Björn Kaaling (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks
alltså" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste staten utöva sin ägarfunktion
på effektivaste möjliga sätt. Förvaltningsbolaget Fortia
bildades just med syftet att staten skulle vara mer aktiv i sin
roll som ägare av företag. I det föregående har krävts att
bemyndigandet för regeringen att avyttra statens företag skall
återkallas. I enlighet härmed anser utskottet att ett nytt bolag
för förvaltning av de statliga företagen bör tillskapas.
Regeringen bör lämna förslag till bildande av ett sådant bolag.

Även om förslaget om återkallande av bemyndigandet för
regeringen att sälja statens aktier i olika företag inte skulle
vinna riksdagens bifall bör det nämnda förvaltningsbolaget för
de statliga företagen etableras. Som sägs i motion 1992/93:N281
(s) innebär nämligen rådande moratorium att det statliga
ägarskapet kommer att bestå under lång tid framöver. Det behövs
därför en effektiv ledning för företagsgruppen.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till
vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle motionerna
1992/93:N281 (s) och 1992/93:N258 (s) bli tillgodosedda i
berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande förvaltningsbolag för de statligt ägda
företagen
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N258 yrkande
1 och 1992/93:N281 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som
företrädarna för Socialdemokraterna för fram i de två
reservationerna till detta betänkande.