Skogspolitiken

Anf. 73 CARL G NILSSON (M)

Fru talman! Som Erling Wälivaara mycket väl vet kommer staten inte att sälja ut någon vattenkraft för att köpa någonting annat. Regeringens uppfattning är att ingen privatisering av Vattenfall ska ske. Däri ligger också att ingenting ska säljas ut för att finansie- ra någonting annat i världen. Det ska förbli statligt.

KJELL-ERIK KARLSSON (V)

Anf. 74 KJELL-ERIK KARLSSON (V)

Fru talman! Jag tackar näringsministern för svaret, men jag är inte riktigt nöjd med det. Det var egentli- gen inget svar på min fråga. Frågan löd: På vilket sätt tar staten sitt ägaransvar för att Vattenfall inte ska byta ut miljövänlig energiproduktion mot miljöskad- lig sådan? Det var den egentliga frågan.

INGER STRÖMBOM (Kd)

Anf. 75 INGER STRÖMBOM (Kd)

Fru talman! Låt mig än en gång säga att staten tar sitt ägaransvar på så vis att vi inte säljer ut vattenkraft för att köpa någon annan energi någon annanstans i världen. Det är väl ett tydligt svar. Vattenfalls expansion har sin grund i den avregle- ring av elmarknaden som har skett i Sverige och Norden. Den utökas nu till övriga Europa. Då har Vattenfall behov av att få en expansion för att vara med i den utvecklingen och kontrollera prisutveck- lingen. Detta kommer att gynna Sverige. Än en gång. Vi tar ett ägaransvar. Ingenting säljs ut för att man någon annanstans ska köpa en energi som inte är lika miljövänlig. Vattenkraft och dess kraft är, om jag får använda det uttrycket, helig för regeringen. Det svenska näringsklimatet

Anf. 76 ÅKE SANDSTRÖM (C)

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till nä- ringsministern om det svenska näringsklimatet. Enligt Världsbankens lista över BNP per capita ligger Sve- rige på 22:a plats av 30 jämförda länder. För att Sve- rige ska komma upp i nivå med de tio rikaste länder- na måste vi under 17 års tid ha en tillväxt som i ge- nomsnitt är en procentenhet högre än genomsnittet för de jämförbara länderna. I förra veckan presenterade en internationell kon- sultfirma, Artur Andersen, en rapport. Rapportens syfte var att analysera miljön för entreprenörer i Eu- ropa och uppmuntra förändringar i framtiden. Den granskar skatter, lagar och regler i nio länder i Europa plus USA. Rapporten menar att Sverige misslyckats drastiskt med att uppmuntra ekonomiskt välstånd och sysselsättning genom tillkomst av nya näringar och utveckling av tillväxtföretag. Sverige ligger lågt i alla kategorier men är allra sämst inom människor på grund av skattesystemet som överlag, enligt Ander- sen, är sämre för dem som vill starta nya företag i Sverige än i andra länder. Det är värt att notera att Österrike, Frankrike och Sverige inte tycks inrikta sig på att främja tillväxt genom fördelaktiga villkor för människor, heter det. Med den här bakgrunden skulle jag vilja fråga nä- ringsministern: Vad gör näringsministern för att sti- mulera utbildning och arbetsutbud i Sverige så att vi kan få ett bättre näringsklimat, vilket vi inte har enligt den här rapporten?

Anf. 77 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Det finns olika konsulter. Jag vet inte om man ska lita på dem. Merrill Lynch är ju en av de största. De har gjort en bedömning av Sverige och konstaterat att Sverige har den största potentialen i OECD-länderna när det gäller tillväxt. Det finns en annan rapport, en svensk rapport, som SNS Kon- junkturråd nyligen har tagit fram där de redovisar att Sverige på alla områden, både när det gäller den tra- ditionella industrin och när det gäller den nya ekono- min, ligger mycket längre fram än de flesta andra länder. Jag är inte orolig över näringsklimatet i Sverige. Men det kan självfallet bli bättre, och jag deltar i det arbetet och hoppas att ni här i kammaren också gör det.

Anf. 78 ÅKE SANDSTRÖM (C)

Fru talman! Jag tycker att det är oroande att nä- ringsministern inte är orolig över näringsklimatet i Sverige. Man kan i och för sig ta fram ett antal olika rapporter, och man kan se att dessa rapporter entydigt talar om att vi har dåligt entreprenörskap osv. Jag kan mycket väl förstå att ministern inte är orolig. Om man tittar i propositionslistan kan man se att det inte finns någonting med som kan göra klimatet bättre. Rege- ringen har gjort väldigt lite av Småföretagsdelegatio- nens förslag. Min fråga är: Tänker ministern göra någonting eller tänker han bara sitta och vänta på att situationen ska förändras? Vi ser inga förslag från näringsminis- tern.

Anf. 79 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Utländska företag och investerare in- vesterar ungefär 225 miljarder i Sverige per år. Det gör de därför att Sverige har ett bra företagsklimat. Jag tycker att det är ett väldigt bra mått på detta. Vi har gjort en hel del för små och medelstora fö- retag. Tiden förbjuder mig att ta upp det nu. Vi kom- mer också att göra en hel del på det området när det gäller regelförenklingar etc. Det kommer vi att lägga förslag om så småningom. Upphandlingskrav

Anf. 79 ÅKE SANDSTRÖM (C)

Anf. 81 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Nuvarande upphandlingslagstiftning ger staten och statliga myndigheter stora möjligheter att ställa krav vid upphandlingen. Så sker också re- gelmässigt. Vi har dessutom ett omfattande arbete i gång i en särskild upphandlingskommitté som för närvarande ser över lagstiftningen. Jag förutser att när den kommittén inom kort kommer med sina förslag kommer vi att få en intressant diskussion om hur vi ytterligare kan skärpa reglerna och villkoren kring upphandlingen. Det är också riktigt, som frågeställaren säger, att det oerhört stora antal miljarder kronor som vi använ- der för statlig upphandling kan användas på ett sätt som t.ex. främjar miljöintressen och andra viktiga intressen.

Anf. 82 GUDRUN LINDVALL (Mp)

Fru talman! Det är sant att det pågår en mängd ar- beten på det här området. Men problemet är att Sveri- ge och Finansdepartementet måste lämna svar till kommissionen redan i februari. I utkastet till tolk- ningsmeddelande står det t.ex. att krav på grön el inte får ställas, och då kan man ju fundera. Det här är självklart någonting som vi tycker borde vara möjligt. En annan sak som absolut borde vara möjlig är att en kommun kan ställa krav när det gäller hur livsme- del har producerats, exempelvis ställa som villkor att djuren inte har fått lida under uppfödning, transporter och slakt. Sådana saker måste framföras till EU. Jag undrar: Hur kommer departementet att göra?

Anf. 83 ÅKE SANDSTRÖM (C)

Fru talman! Att Finansdepartementet och rege- ringen ska lämna svar i olika sammanhang till Euro- peiska unionen när det gäller dess arbete ser jag inte som något problem. Det är snarast en möjlighet att beskriva den ambitiösa lagstiftning och de ambitioner vi har på området. När det gäller den här typen av upphandlingskriterier handlar det ofta om målkon- flikter mellan olika saker och ting, och vi är oerhört intresserade av att få till stånd en diskussion om hur man kan lösa sådana målkonflikter. Då måste natur- ligtvis våra oerhört höga ambitioner när det gäller miljölagstiftning, energilagstiftning och annat stå i förgrunden. Arbetslösheten bland invandrare

Anf. 84 GUDRUN LINDVALL (Mp)

Fru talman! Min fråga vänder sig till näringsmi- nistern. Vi hade en debatt för en tid sedan där vi diskute- rade bekämpningen av arbetslöshet. Vi var då helt överens om att invandrargrupper som har egna initia- tiv och egna förslag ska få möjlighet att pröva dessa. Men sedan har ingenting inträffat på området. Jag har väldigt många kontakter med folk i arbetslöshetsmas- san, och vad jag vet finns det inga direkta praktiska kontakter mellan arbetsförmedlingar, länsarbets- nämnder, olika kommunala projekt etc. och invand- rargrupper. Jag vill veta om näringsministern har praktiska idéer om hur den här bristen på kommuni- kation kan åtgärdas.

Anf. 85 ÅKE SANDSTRÖM (C)

Fru talman! Det görs väldigt mycket för invandra- re när det gäller arbetslösheten. Jag vill börja med att säga det. Ett av de bättre exemplen är IFS, Internatio- nella Företagarföreningen i Sverige, som får väldigt mycket pengar från regeringen. Det är det bästa ex- emplet jag har sett. Många invandrare startar egna företag med utgångspunkt i sin egen erfarenhet och kompetens. Det är en oerhörd expansion i detta. Det andra jag vill säga är att vi har flest invandra- re i storstadsområdena, och det satsas ungefär 3 mil- jarder kronor i storstadssatsningarna. Mycket av de åtgärderna går till invandrare. Slutligen vill jag säga att när vi tittar på arbetslös- heten generellt kan vi konstatera, och det är glädjan- de, att invandrarna procentuellt sett minskar sin ar- betslöshet snabbare än genomsnittet i landet. Det är roligt att konstatera.

Anf. 86 GUDRUN LINDVALL (Mp)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Men just när det gäller de här frågorna finns det fortfarande väldigt mycket att diskutera. Vi har t.ex. ett område, in- satsområde 4, inom arbetet med stöd från Europeiska socialfonden, som är ägnat åt civilsamhället och små organisationer. I Stockholm får man 3 miljoner om året. Det är oerhört lite pengar jämfört med de hund- ratals miljoner som går till storstadssatsningen och de miljarder som går till AMS. Jag skulle gärna vilja veta varför de här organisationerna i det civila sam- hället får så lite ekonomi för sina egna projekt?

Anf. 88 GUDRUN LINDVALL (Mp)

Fru talman! Jag skulle vilja fråga finansminister Bosse Ringholm om den s.k. begränsningsregeln för fastighetsskatt. I en debatt här i kammaren den 21 november förra året sade finansministern att en begränsningsregel var under utarbetande i departementet och skulle komma att föreläggas riksdagen under våren. Det som Fastig- hetsskattekommittén inte hade klarat på två år hoppa- des regeringen klara av samtidigt som man var ordfö- rande i EU. Jag uttryckte vid samma tillfälle oro över att riks- dagen fattade ett beslut om en upptining av taxerings- värdena med kraftiga skattehöjningar som följd utan att samtidigt ha något konkret förslag om en begräns- ning av fastighetsskatten. Tyvärr har mina farhågor besannats. När vi i tisdags i skatteutskottet fick vår ärendeplan föredragen fanns inget förslag om en s.k. begränsningsregel med. Fru talman! Min fråga till finansministern blir där- för om och när ett förslag kan väntas och vilka besked ministern har att ge alla de småhusägare som i dag är oroliga för sin boendeekonomi.

Anf. 89 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Först vill jag gärna säga att Fastig- hetsbeskattningskommittén gjorde ett utomordentligt bra jobb och lade förra våren fram ett förslag som ligger till grund för det arbete som nu pågår i Finans- departementet. Vi har ambitionen att inom kort kunna presentera ett förslag som handlar just om en begränsningsregel som gör att vanliga fastighetsägare, vanliga småhus- ägare, maximalt behöver betala 6 % av sin inkomst i fastighetsskatt. Det är det förslag som regeringen hela tiden har talat om. Vi har ambitionen att det ska kun- na gälla från den 1 januari i år, eftersom man kan införa en sådan här regel retroaktivt. På den punkten kan jag alltså ge ett mycket tydligt besked.

Anf. 90 GUDRUN LINDVALL (Mp)

Fru talman! Jag får tacka för svaret men samtidigt uttrycka en viss besvikelse. Finansministern säger att han har en ambition att inom kort presentera ett för- slag. Om det nu är så att det är 6 % som gäller blir min följdfråga varför ett förslag inte kan presenteras nu i vår. Orimligheten i att inte ha alla bitar på plats när man genomför förändringar som påverkar så många så tydligt står i tydlig dager när nu alla fastighetsäga- re i vår ska skattedeklarera. De kommer då inte att kunna räkna ut sin fastighetsskatt. Man kommer alltså inte att veta vilka kostnader man har för sitt boende. En regel kan man måhända införa retroaktivt, men boendekostnaderna är svåra att påverka retroaktivt. Min följdfråga blir alltså varför man inte redan nu kan presentera ett förslag så att alla fastighetsägare kan få besked i god tid innan det blir deklarations- dags.

Anf. 91 CARL G NILSSON (M)

Fru talman! Helena Höij konstaterade i sin förra fråga att det var ett komplicerat område och att Fas- tighetsskattekommittén hade behövt två år på sig för att diskutera bl.a. det här problemet. Då tycker jag kanske att det är ganska rimligt att regeringen i varje fall får några månader på sig att bearbeta detta och lägga fram ett sådant förslag. Det här är komplicerat, eftersom det är ett delvis nytt inslag i vårt skattesystem. Vi är dock helt överty- gade om att det förslag som vi inom kort lägger fram också uppfyller de krav som vi hela tiden har ställt på att skydda låginkomsttagare, inte minst pensionärer, från stora höjningar av fastighetsskatten genom be- gränsningsregeln om att maximalt betala 6 % av in- komsten i fastighetsskatt. Mänskliga rättigheter i Turkiet

Anf. 92 GUDRUN LINDVALL (Mp)

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern. Vi diskuterade tidigare bristen på mänskliga rät- tigheter i Turkiet och det på många sätt dubbla age- randet från Turkiets sida för att förespegla att stora förändringar är på gång samtidigt som verkligheten just nu verkar gå åt motsatt håll, särskilt när det gäller MR-organisationernas möjligheter att arbeta. Jag skulle vilja ta upp en fråga som jag inte berörde i den debatten. Turkiet är ju en viktig Natomedlem på grund av det geografiska läget. Det kommer signaler om att Turkiet skulle använda Natomedlemskapet som nå- gon sorts bräckjärn när det gäller dess deltagandet i EU:s krishantering, liksom inför kraven från EU att uppfylla Köpenhamnskriterierna för mänskliga rättig- heter. De har ju en maktposition där. Jag skulle vilja veta hur det ser ut med detta och hur regeringen avser att agera i den frågan. Det får inte bli så att man kan idka utpressning mot EU.

Anf. 93 CARL G NILSSON (M)

Fru talman! Det här är två olika debatter, som Ma- rianne Andersson också säger. Den ena handlar om att Turkiet, som vill bli medlem i EU, för att ens få börja förhandla om sitt medlemskap måste uppfylla det som kallas Köpenhamnskriterierna, kraven på politiska och mänskliga rättigheter samt demokrati. Det måste Turkiet göra. De förhandlingarna pågår hela tiden. Den diskussonen driver bl.a. Sverige, nu som EU-ordförande, med Turkiet. Den andra frågan handlar om EU:s s.k. krishante- ring, när vi ska sätta in gemensamma fredsbevarande styrkor, när vi ska kunna agera civilt eller militärt för att hjälpa till. I sådana aktioner ska Turkiet som Na- tomedlem ibland också vara med. Det ser vi t.ex. i Kosovo, där EU-länder, USA och bl.a. Turkiet agerar gemensamt under FN-mandat, under Natoflagg. I de sammanhangen har Turkiet krävt att man ska få ett större inflytande på EU:s krishantering. EU har sagt: Vi samarbetar gärna med Turkiet, men det går en gräns vid inflytandet. Det kan bara EU:s medlem- mar ha.

Anf. 94 GUDRUN LINDVALL (Mp)

Fru talman! Det är som sagt två debatter, och det var inte riktigt svar på min fråga. Farhågorna kan vara att EU på något vis påverkas av Turkiet som har den här nyckelpositionen. Jag förstår att Sverige inte avser att över huvud taget ge efter för sådana påtryckningar, men jag skulle kunna tänka mig att det kan finnas andra länder ute i Europa som har en något mjukare syn på Turkiet. Jag hoppas att Sverige i så fall står emot mycket starkt. Det är viktigt att man inte kan idka utpressning när det gäller mänskliga rättigheter. Det är det som kommer absolut först. Jag vet att vi är överens om det, men det är viktigt att vi också agerar hårt i den frågan.

Anf. 95 ALF ERIKSSON (S)

Fru talman! Jag skulle vilja säga att det inte bara är Sverige som säger att det är omöjligt att blanda ihop de här två debatterna. Det är omöjligt för Turkiet att så att säga få rabatt när det gäller mänskliga rättig- heter därför att man bidrar till krishanteringen. Det är samma uppfattning i alla EU-länder. Nedsättning av sociala avgifter

Anf. 96 CARL G NILSSON (M)

Fru talman! Frågan är mest riktad till Ulrica Mes- sing, men eftersom den berör Björn Rosengren också får ni själva avgöra vem som ska svara. Det gäller nedsättningen av de sociala avgifterna i Norrlands inland, en lång och segdragen diskussion, utan svar, tyvärr. Skatteupproret i Tornedalen är bara ett exempel, som Björn Rosengren väl känner. Vid en uppvaktning i april föregående år sade Ro- sengren: Skulle EU fatta beslut om att vi får fortsätta med den reducerade arbetsgivaravgiften kommer vi självfallet att skaffa fram de pengar som behövs. Jag har i dag fått ett brev från kommissionen, där man något överraskande säger att den svenska rege- ringen för det första faktiskt aldrig har ansökt om att få någon nedsättning av sociala avgifter annat än för ett mycket begränsat antal tjänster. För det andra sägs det att man kan lämna trans- portbidrag till tillverkningsindustrin. För det tredje säger man att det inte är något hin- der för den svenska regeringen att fortsätta med ned- satta sociala avgifter i mindre skala om det finns en särskild regel. Jag vill få en kommentar till dels uttalandena, dels kommissionens besked.

Anf. 97 ALF ERIKSSON (S)

Fru talman! Det brev från kommissionen som Åke Sandström refererar till känner jag inte till. Däremot känner jag till de diskussioner som jag själv har fört med kommissionär Monti och representanter för kommissionen och dem kan jag gärna återberätta. När jag tog över ansvaret för frågorna i oktober var vi i ett läge där regeringen hade fryst bidragen till de företag i vårt land som redan tidigare hade haft en nedsättning av de sociala avgifterna. Det var en del tjänsteföretag i framför allt Norrlands inland. Vi hade fryst dem just därför att kommissionen tittade över avgifterna. De var kritiska till det systemet och me- nade att det inte var riktigt ur ett konkurrensperspek- tiv. Nu har kommissionen lämnat ett besked till oss. Jag var själv nere före jul och träffade kommissionär Monti. Då underströk jag att det var viktigt för Sveri- ge, både för regeringen och riksdagen, men framför allt för alla de företagare som hade haft stödet att få ett klart och tydligt besked. Det fick vi strax innan jul från kommissionär Monti. Han slog fast att kommis- sionen inte accepterade det system för nedsättning av sociala avgifter som vi tidigare hade haft.

Anf. 98 CARL G NILSSON (M)

Fru talman! Då står uppgift mot uppgift. I brevet står att den svenska regeringen för det första inte har gjort någon framställan om nedsättning för tillver- kande företag, utan för en liten grupp av tjänsteföre- tag. För det andra är det inget hinder att man tillåter nedsatta sociala avgifter upp till minimigränsen, alltså 100 000 ecu på en treårsperiod. Det är märkligt att vi får motstridiga uppgifter på den här punkten.

Anf. 99 ALF ERIKSSON (S)

Fru talman! Jag är övertygad om att alla de repre- sentanter från de företag som har haft nedsättningen här i Sverige delar min uppfattning när jag säger att det är just nedsättningen som kommissionen har granskat och varit kritisk mot. Jag tror inte att det finns något tvivel om att det är just nedsättningen av sociala avgifter som man har varit emot. Nu finns det andra sätt. Man kan titta på olika former av stöd, just därför att vi har avsatt pengarna för förra året, 200 miljoner. Vi har avsatt beloppet i årets budget, 200 miljoner. Vi har en vilja att diskute- ra med de företag som har haft nedsättningen om hur de nu önskar att vi gemensamt ska agera. Därför har jag bjudit in representanter för de företagen till Nä- ringsdepartementet den 13 februari. Då får vi gemen- samt diskutera hur vi, mot bakgrund av de beslut som regeringen har fått från kommissionen, vill gå vidare med de pengar som har funnits budgeterade och de nya villkor som vi nu ser gäller. Sveriges energifrågor i EU

Anf. 100 ÅKE SANDSTRÖM (C)

Fru talman! Ministerråden är bland de viktigaste mötena i EU för att kunna driva svenska politiska intressen. Avsikten är just att det är ministrarna som ska mötas. När det gäller energifrågor har det sedan förra valet varit fyra ministerråd. Inte vid något enda av dessa ministerråd har Sverige representerats på mi- nisternivå, enligt de uppgifter jag har fått. Jag vill därför fråga näringsministern hur han i fortsättningen tänker bevaka och driva Sveriges energipolitiska intressen i EU.

Anf. 101 ALF ERIKSSON (S)

Fru talman! Vi har gjort den uppdelningen inom regeringen att energifrågorna hanteras av statssekrete- rare Lars Rekke. Det är inte ovanligt att man gör så i EU-sammanhang, inte minst när det gäller detta råd. Jag vill också säga att jag nu är ordförande i Transportrådet och i Telekområdet, som numera är ett sammanslaget råd. Det innebär att jag hanterar både transportfrågor och telekomfrågor. Under ordföran- deåret har vi gjort så att Lars Rekke hanterar ener- gifrågorna. Det gör han på ett utomordentligt bra sätt.

Anf. 102 ÅKE SANDSTRÖM (C)

Fru talman! Jag tvivlar inte ett ögonblick på att det är bättre för Sverige att Lars Rekke representerar Sverige i det ministerråd som hanterar energifrågor. Men jag tror att det är beklagligt att det inte är på ministernivå som våra intressen drivs. Det finns ett antal viktiga frågor när det gäller uppföljningen av elavreglering, gasavreglering och direktivet för för- nybar el. Jag vill därför fråga: Kommer Björn Rosengren att fortsätta att prioritera bort energiråden inom EU även efter ordförandeskapsperioden?

Anf. 103 ALF ERIKSSON (S)

Fru talman! Det får vi se då. Normalt är det så att jag är ordförande i rådet för arbetsmarknad och soci- ala frågor. Vi har ändrat detta för att få högsta möjli- ga effektivitet under de sex månaderna. Vad det blir för fördelning efteråt får vi återkomma till. Som energiminister följer jag frågorna väldigt no- ga, även när det gäller den utveckling som sker inom EU. Det gör jag tillsammans med statssekreterare Lars Rekke. Detta sköts på ett utomordentligt bra sätt. Sveriges export av kalvar

Anf. 104 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Jag har en fråga till jordbruksminister Margareta Winberg. Djurskyddsfrågorna och djurhanteringen har ju hamnat i fokus. Det är bra. Sverige måste sopa rent framför egen dörr. Därför har jag en fråga som rör Sveriges export av tusentals kalvar till bl.a. Holland och övriga EU-länder. Hur tänker jordbruksministern agera för att vi ska få ett slut på det som jag tycker är djurplågeri?

Anf. 105 ALF ERIKSSON (S)

Fru talman! Jag kan delvis dela Anne Ludvigssons syn på detta. Det handlar om kalvar som är två veckor gamla. Naveln är läkt vid två veckors ålder. Då är det enligt EU:s nuvarande regelverk tillåtet att exportera dem. Då anses de vara så stora att de kan åka till andra länder. Det görs framför allt från södra Sverige till Holland. Det beror på att svenska folket uppen- barligen inte är så förtjust i kalvkött som man är på andra håll i världen. Då blir det lönsamt att exportera små kalvar, som sedan växer upp och slaktas. Jag har tidigare lovat riksdagen att se över detta. Jag ska se om det går att ändra EU:s regelverk så att det går att säga att två veckor är för ungt, att de ska vara äldre när de ska exporteras. Vi tänker också inleda ett arbete i den svenska re- geringen, som innebär att vi ska se vilka incitament som finns för att exportera djur över huvud taget, om det går att få till en ordning där djuren slaktas närma- re uppfödningsplatsen. Det arbetet ska vi precis nu inleda.

Anf. 106 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Jag tackar jordbruksministern för sva- ret. Det låter ändå ganska optimistiskt. Jag menar också att det naturligtvis vore bättre om kalvarna kunde konsumeras i Sverige och att våra svenska jordbrukare skulle kunna få avsättning här. Som det nu ser ut kanske det blir en helt motsatt situ- ation, dvs. att färre människor kommer att vilja äta kött. Jag tänker också på ungdomarna. De vill kanske inte äta kött i framtiden. Det är viktigt att vi driver frågan klart och tydligt, så att vi alla kan konsumera kött med gott samvete.

Anf. 107 ALF ERIKSSON (S)

Fru talman! Det Anne Ludvigsson nu tar upp är en lite större debatt, nämligen den om våra matvanor nu och i framtiden. Det är svårt att sia någonting om det, möjligen kan man tro att i framtiden kommer inte bara unga utan alla människor kanske att äta lite mindre kött än i dag. Det får vi se. I så fall måste vi också få ned vår produktion. Det är inte meningsfullt som det ser ut just nu att ha en produktion av kött utan att det finns någon avsättning för den. I Tyskland har konsumtionen gått ned med nästan 80 %. Då får köttet lagras eller djuren brännas upp. Det är inte etiskt försvarbart att göra det. När det gäller kalvexporten har näringen gått in med 5 miljoner kronor för att stötta jordbrukarna på gårdarna, för att de den vägen ska finna det lönsamt att behålla kalvarna längre i Sverige. Förhållandena i Turkiets fängelser

INGER STRÖMBOM (Kd)

Anf. 108 INGER STRÖMBOM (Kd)

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern om Turkiet och de mänskliga rättigheterna. Just nu pågår en omfattande hungerstrejk och dödsfasta i ett antal fängelser. Det sker i protest mot fängelseförhållandena. Det handlar om politiska fångar, och det handlar i huvudsak om kurdiska kvin- nor och män. Den 19-23 december stormades 20 fängelser av de turkiska säkerhetsstyrkorna. Resultatet av detta var 32 döda och ca 140 skadade. Så sent som i går fick jag reda på att de hungerstrejkande uppgår till 2 000, och 300 av dem är dödsfastare. Vad tänker ministern ta för initiativ i samtalen med Turkiet, just med anledning av ordförandeskapet och med anledning av att Turkiet är kandidatland?

Anf. 109 ALF ERIKSSON (S)

Fru talman! EU har redan tagit upp situationen i de turkiska fängelserna. Dels gäller det den akuta situationen med anledning av det vi nu har sett i de turkiska fängelserna, dels är det det långsiktiga arbe- tet med Turkiet för att Turkiet bättre ska motsvara våra krav på mänskliga rättigheter. Där har vi i det långsiktiga samarbetet med Turkiet tagit upp just de usla fängelseförhållandena och vikten av att Turkiet förbättrar förhållandena i fängelserna i det s.k. part- nerskap som EU nu föreslår Turkiet. Vi räknar med att få ett svar av Turkiet där Turki- et också svarar på vilka åtgärder man avser att vidta för att förbättra förhållandena i fängelserna och när man avser att förbättra förhållandena i fängelserna.

INGER STRÖMBOM (Kd)

Anf. 110 INGER STRÖMBOM (Kd)

Fru talman! Då skulle jag vilja fråga utrikesmi- nistern om ministern är beredd att kräva t.ex. en obe- roende kommission när det gäller förhållandena och händelsen med stormningen av fängelserna, så att de ansvariga kan ställas inför rätta. Dialogen mellan de politiska fångarna och myndigheterna måste åter- upptas. Är ministern beredd att föra fram de kraven?

Anf. 111 ALF ERIKSSON (S)

Fru talman! Såvitt jag känner till finns det i dag representanter från både Europarådet och Europapar- lamentet som tittar på förhållandena i de turkiska fängelserna. Det är också en fråga som vi naturligtvis fortsätter att följa och där våra olika EU-ambassader också väldigt noga följer utvecklingen. I det ingår också att de måste ha en dialog med de politiskt op- positionella för att tillsammans med dem diskutera hur man kan förbättra förhållandena i fängelserna. Vi ser det som att både göra någonting åt den akuta situ- ationen men också att på längre sikt få mer respekt- abla förhållanden i fängelserna som uppfyller de internationella krav och rekommendationer som finns. Min bok 2001

Anf. 112 GUDRUN LINDVALL (Mp)

Fru talman! Min bok 2001 ska öka ungas intresse för EU. "Enkelt, lättfattligt och användbart om EU - nu presenteras elevkalendern 'Min bok 2001' för svenska ungdomar." Så står det i ett pressmeddelande från Skolverket. Ungdomar som vill ha ett exemplar av Min bok 2001 kan få den på flera sätt. Landets skolor har er- bjudits att köpa boken till ett subventionerat pris. På arbetsförmedlingar finns boken tillgänglig för unga arbetslösa. Ursprunglig initiativtagare till Min bok 2001 är en ideell organisation med säte i Bryssel, som bl.a. ska bidra till att stärka en gemensam europeisk identitet. Min fråga får riktas till statsrådet Winberg. Hur ser statsrådet på myndigheters, t.ex. Skolverkets, sätt att medverka i alster som Min bok 2001?

Anf. 113 CARL G NILSSON (M)

Fru talman! Den frågan borde riktas till statsrådet Wärnersson. Men hon är inte här. Jag skulle föreslå att Lennart Gustavsson antingen skriver en skriftlig fråga eller tar upp den när hon är här på en fråge- stund. Eftersom jag inte har läst Min bok 2001 har jag lite svårt att ha några synpunkter på den. Det gäller även det principiella. Jag vet inte vilka diskussioner som har varit mellan författarna av boken och i det här fallet Skolverket. Jag har svårt att ge något bra svar.

Anf. 114 ÅKE SANDSTRÖM (C)

Fru talman! Statsrådet har ju en viss kännedom om hur arbetsmarknadspolitik fungerar. AMS har köpt in Min bok 2001 till landets arbetsförmedlingar, eftersom de har bedömt boken som pedagogisk och användbar. Boken ska distribueras till arbetslösa ungdomar. Av boken framgår under kapitlet Ett Europa, en valuta inte alls någon diskussion om EMU:s betydel- se för den ekonomiska politiken. Det viktiga med euron är att man ska veta vad ett frimärke kostar i euro. Det finns en mycket bra beskrivning av länkar till olika organisationer. Bland de politiska partierna finns Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Moderaterna och Socialdemo- kraterna. Jag finner inte Vänsterpartiet på den här listan över länkar. Min fråga till statsrådet blir då, kanske mot bak- grund av den debatt om betyg som vi nu för: Vilket betyg eller skriftligt omdöme skulle statsrådet Win- berg vilja ge Skolverket i fråga om detta agerande?