Skogspolitik

Betänkande 2009/10:MJU17

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 18 februari 2010

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

PDF

Skogspolitik(pdf, 116 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2009/10:17 Skogspolitik

Beslut

Nej till motioner om skogspolitik (MJU17)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om skogspolitik. Motionerna handlar bland annat om forskning, användningen av skogsråvaran, skogsvårdande insatser och skogsbruksmetoder.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 11

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2010-01-21
Justering: 2010-02-04
Trycklov till Gotab och webb: 2010-02-08
Trycklov: 2010-02-08

Reservationer: 6
Betänkande 2009/10:MJU17

Alla beredningar i utskottet

2010-01-21

Nej till motioner om skogspolitik (MJU17)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om skogspolitik. Motionerna handlar bland annat om forskning, användningen av skogsråvaran, skogsvårdande insatser och skogsbruksmetoder.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2010-02-17

Debatt om förslag 2009/10:MJU17

Webb-tv: Skogspolitik

Dokument från debatten

2010-02-17Protokoll 2009/10:76

Protokoll från debatten

Ann-Kristine Johansson (s)

Anf. 103 Ann-Kristine Johansson (s)

Fru talman! I det här betänkandet om skogspolitik finns enbart ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden och utskottsmajoritetens svar på dessa motioner. Jag vill peka på några saker som vi i olika sammanhang har lyft fram, inte minst när vi hade förra debatten om regeringens skogspolitik. Det vi socialdemokrater saknade då och fortfarande saknar är tanken på hur den moderna skogspolitik som Sverige behöver ser ut. En skogspolitik för framtiden behöver långsiktiga, genomtänkta och framför allt övergripande satsningar för att anpassas efter den ökade efterfrågan på skogsråvara. Skogsstyrelsen har i en rapport beskrivit fyra olika scenarier inför kommande decennier, och de resonerar också om att ett kriterium för vad som är högsta hållbara avverkningsvolym behöver införas. Vad säger utskottsmajoriteten om det? Regeringen har fortfarande, efter snart fyra år vid makten, inte lyckats samla sig till något större helhetsgrepp. Det är passivt, tillbakalutat och det saknas visioner för framtiden. I det här betänkandet konstaterar majoriteten att det inte finns något behov av en samlad strategi för att öka tillväxten i skogen, men, säger man sedan, om det inte går vägen kanske andra angreppssätt behövs. Det menar jag är att ha en passiv, tillbakalutad attityd när det gäller den så viktiga skogspolitiken. Fru talman! Skogsstyrelsens arbete måste stödjas för att man ska kunna hantera avvägningen mellan de två jämställda skogspolitiska målen, miljömålet och produktionsmålet. Myndigheten måste få verktyg för att vara den expertmyndighet som jag tror att vi alla är överens om att den ska vara. Uppdragsverksamheten har varit ett viktigt verktyg för dem att använda, och vi motsätter oss starkt den avveckling som nu har skett av den. Möjligheten att ha kvar uppdrag finns om synnerliga skäl föreligger. Med det menas situationer där det inte finns någon annan aktör som kan utföra uppdraget. I dessa synnerliga situationer ska Skogsstyrelsen fortsätta sin verksamhet. Men en avvecklad uppdragsverksamhet har fått till följd att kompetens försvinner. Den lokala närvaron i glesbygden minskar, och beslutet har inneburit ökade omställningskostnader. Jag förstår ärligt talat inte hur ni i majoriteten resonerar. Det verkar som om ni förblindas av marknaden och att den ska styra i alla politiska beslut. Politiken frånhänder sig sitt ansvar och överlåter allt till marknaden. Den svenska skogs- och träindustrin har ett stort behov av råvara. Efterfrågan på pappersmassa och bioenergi ökar, liksom efterfrågan på sågtimmer av hög kvalitet. Samtidigt är Sverige fortfarande en bra bit från att nå miljömålet om levande skogar. Nya konkreta strategier, byggda på breddad forskning, krävs för att möta den motstridiga efterfrågan på skogsprodukter och levande skogar. Var finns den strategin, det tänket hos majoritetsföreträdarna? En eftersatt skogsvård är inte förenlig med ett skogsbruk som ska generera ökad efterfrågan på råvara och värna den biologiska mångfalden. Röjningen är fortfarande katastrofalt eftersatt. Hur tänker ni i majoriteten här? Behövs det inga åtgärder? Ska vi fortsätta vänta och se, eller vad tycker ni? Vi behöver ett långsiktigt hållbart brukande av vårt gröna guld. Fru talman! Ett av miljöpolitikens viktigaste mål är att bevara den biologiska mångfalden. Utvärderingar som genomförs bekräftar att miljöarbetet i dag går för långsamt. Delmålet om en hejdad förlust fram till i år, 2010, nås inte nu under det biologiska mångfaldsåret. Vi saknar en fullödig strategi som omfattar bevarandet av den biologiska mångfalden genom olika skyddsformer, och det saknas pengar både regionalt och nationellt för att kunna göra det som behövs. Nu kommer ni i majoriteten säkert att prata om Kometprogrammet. Ja, det är ett intressant projekt som vi också stöder. Det är viktigt med skogsägarens engagemang och intresse för det vackra man har i sin skog. Det ska inte vara så att man är rädd för att ha skyddsvärda områden eller arter på sin skog. Men Kometprogrammet räcker inte. De krävs mer av allt för att nå målet. Fru talman! Drygt halva Sveriges yta är täckt av skog. Våra skogar är en viktig del av utvecklingen av vårt samhälle. De har gett arbetstillfällen i såväl glesbygd som industrisamhällen och de innebär en stabil bas i den svenska ekonomin. Grunden för dagens skogspolitik, som beslutades av en enig riksdag 1993, bygger på principen om omsorg gentemot kommande generationer. Skogen ska vårdas och nyttjas så att vi alla, våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn får del av dess nyttigheter. Här är kärnan till allt. Vi socialdemokrater menar att omsorgen om kommande generationer är den självklara utgångspunkten när vi diskuterar en skogspolitik för framtiden. Det måste finnas långsiktighet i tänket. Och det saknas i dag. Fru talman! Den svenska skogen förtjänar en övergripande helhetssyn över dagens möjligheter och problem samt en visionär satsning för framtiden. Skogs- och tränäringens betydelse för utvecklingen av det framtida Sverige, för omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle, kan inte nog poängteras. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nr 6.

Jacob Johnson (v)

Anf. 104 Jacob Johnson (v)

Fru talman! Som vi har hört behandlar dagens betänkande, Skogspolitik , motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Det handlar om forskning, användning av skogsråvara, skogsvårdande insatser och skogsbruksmetoder. Vänsterpartiet står bakom två gemensamma reservationer med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Den första handlar om forskning om kontinuitetsskogsbruk och den andra om Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet. Vi har tidigare pratat om ekosystem, och skogen är ett av de viktigaste ekosystemen på vår jord - inte minst i vårt land. Skogen producerar råvara till skogsindustrin - den ekonomiska delen av vårt samhälle - och står för en stor del av tillförseln av förnybara energiråvaror nu när vi ska göra en klimatomställning. Skogen producerar också biologisk mångfald, rent vatten och sociala tjänster, till exempel friluftsliv och naturupplevelser. Skogen är helt enkelt vårt lands kanske viktigaste naturresurs som måste nyttjas på ett hållbart sätt. Det är vi säkert alla överens om. Skogen har också kommit i fokus i klimatdebatten, inte minst efter Köpenhamnsmötet - där några steg förhoppningsvis trots allt har tagits för att hejda skogsskövlingen på vår jord och där även skogsskötseln i övrigt har aktualiserats. En fråga där vi väntar på regeringens ställningstagande är hur vi ska nå miljömålet Levande skogar. Svar får vi förhoppningsvis när regeringen lägger fram sin miljömålsproposition om en dryg månad. Då får vi anledning att debattera inte bara i vilken grad delmålet till 2010 har nåtts men även hur miljömålet i sin helhet ska nås, hur gammelskogarna ska skyddas med mera. Till den större debatten får vi alltså anledning att återkomma i närtid. Jag tror att forskning om utveckling av alternativa skogsbruksmetoder är viktig i perspektivet av målet Levande skogar. Därför står vi i Vänsterpartiet bakom reservationen om forskning om kontinuitetsskogsbruk. Kontinuitetsskogar som inte slutavverkats har rikare biologisk mångfald än kalhyggesproduktionsskogar. Det är inte så konstigt eftersom många av skogens naturliga arter inte klarar av en kalhyggesfas. Vi vet att många av de rödlistade arterna är knutna till skogslandskapet. Införandet av kalhyggesskogsbruk för drygt 50 år sedan är ett hot mot dessa arter. Det pågår forskning om kontinuitetsskogsbruk, men vi anser att SLU och Skogsforsk bör forska vidare om detta på olika ståndorter i skilda delar av landet. Då kan man se vilka känsliga kontinuitetsarter som har särskilt svårt att återkomma i ny skog efter kalhuggning. Vi står också bakom reservation 6 om Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet. Jag menar att den borgerliga regeringen har gått ganska hårt fram mot Skogsstyrelsen. Den avsatte exempelvis den förre generaldirektören Göran Enander. Formellt sett var det på grund av brister i redovisningen, men enligt min uppfattning var det troligen främst därför att Enander stod upp för de båda skogspolitiska målens jämbördighet. Dessutom innebar den borgerliga regeringens plötsliga nedläggning av det då omfattande projektet Gröna jobb en administrativ ansträngning som delvis förklarar bristerna i den ekonomiska redovisningen. Regeringen borde kanske själv ha tagit ansvar för de konsekvenserna i stället för att avskeda sin generaldirektör. Det är ett exempel på dålig ägarstyrning, enligt min uppfattning. Dessutom har regeringen, som vi har hört, kraftigt begränsat Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet. Det är inte ett rationellt hanterande i vårt vidsträckta och i stora delar glest befolkade land. Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet har inneburit trygghet för framför allt många små skogsägare i de inre delarna av Sverige. Det är en verksamhet som också har varit ett stöd för Skogsstyrelsen att använda i sin rådgivning av hur skogsägarna ska sköta våra skogar. Fru talman! Med detta står jag bakom våra två gemensamma reservationer.

Tina Ehn (mp)

Anf. 105 Tina Ehn (mp)

Fru talman! I det här betänkandet behandlas motioner om skogspolitik. Ett par motioner tar upp frågor om forskning. Det är intressant att i fråga om skogsforskning hänvisas till den forskningsproposition som behandlades i riksdagen förra året. Vi i utskottet hade knappast någon större inblandning i den propositionen. Jag vet att propositionen omfattade både jord- och skogsforskning, eftersom jag tittade en del i den. I svaret från utskottet hänvisas till att det i forskningspropositionen sägs att det behövs en fördjupad forskning om konsekvenserna av biomassauttagets påverkan på biologisk mångfald, läckage av växthusgaser och näringsläckage samt ekosystemen och dess buffertförmåga. Det tycker jag kan vara viktigt att påpeka. Skogen är så mycket mer och är så komplex. Den är mycket mer än biomassa. Det är fråga om biologisk mångfald, ekosystem, hem för djuren samt rekreation och frihet för många människor. I dag går skogsbruket alltmer mot specialisering och mer av skogsplantage. Sammantaget finns en samlad önskan om att producera mer från skogen och samtidigt veta att vi skyddar tillräckligt för att inte utarma för många arter eller för viktiga ekosystem. Jag hittade en liten redovisning om att år 2009 skyddades 10 700 hektar för bildande av naturreservat. Det kan jämföras med att mellan 2004 och 2008 avverkades 1,7 procent av kända och oskyddade värdekärnor, alltså 12 586 hektar. Något som vi behöver vara rädda om är värdekärnorna. Vi har alltså under 2009 skyddat mindre än det som avverkades under många år. Det här är en allvarlig utveckling, och vi har ett stort ansvar. I motioner som behandlas i detta betänkande berörs det faktum att vissa skogar inte sköts, att det är svårt att få ut skörden från vissa skogar och marker eftersom det finns markskador. Tjälen är inte längre stabil och maskinparken blir allt tyngre. Det är ett faktum att det trakthyggesbruk och skogsbruk som i dag används ifrågasätts ur ett längre hållbarhetsperspektiv. Vi behöver skydda den gammelskog som finns, men vi behöver också utveckla skogsbruk som inte är monokulturskog. I en monokulturskog finns inte den rika biologiska mångfalden. Det är precis likadant med jordbruket. Mångfald är däremot intressant. Den måste få finnas i större områden. Det behövs ett starkt skydd för vissa delar, men det behövs också ett skogsbruk med större hänsyn. Vi måste nå fram till att ha ett bra skogsbruk samtidigt som flera arter som i dag missgynnas ändå kan trivas och finnas i den skog som brukas. Därför har jag väckt en motion om kontinuitetsskogsbrukets roll och om inventering av svenska skogar som aldrig har slutavverkats. Jag föreslår bland annat att en heltäckande inventering över skogar som aldrig fallit offer för slutavverkning ska ske och att Skogsstyrelsen i sin rådgivning till skogsägare ska ges ett fortlöpande uppdrag att stödja utvecklingen av hyggesfria skogsbruksmetoder. Det handlar alltså om vilka värden vi vill förvalta för framtiden och vad det får kosta. I år har vi året för biologisk mångfald. Meningen och vikten av det är att uppmärksamma dess viktighet. Det är ganska uppenbart. Samtidigt beslutade vi i kammaren, förra året eller 2008, att skogsproduktionens mål skulle vara viktigare än själva miljön. Vi har i ett par års tid fått besked om att de andra målen ska antas i den kommande miljömålspropositionen. Den har vi ännu inte sett röken av. Så här under mandatperiodens sista vår ska den dimpa ned i mars, och det ska bli intressant. Förra året debatterade vi även skogen utifrån ett hållbart skydd av naturområden. Då lekte man med siffrorna för att kunna påvisa att man skyddade massor av arealer. Men i verkligheten flyttade man runt en hel del siffror, och skyddade områden bytte helt enkelt kategori. Anslaget till skydd har sänkts under mandatperioden. År 2009 var anslaget för områdesskydd nere i 465 miljoner kronor. Det är mindre än hälften av anslaget för 2005. Samtidigt ökade priset på skogsfastigheter och skog. Det är faktiskt svårt att skydda mer skog för mindre pengar. Det har också svept förbi en lagrådsremiss som tar upp frågan om affektionsvärdestillägg. Jag vet inte var den kommer att hamna, men jag förstår att det kommer att kosta ännu mer pengar att skydda skog om den frågan blir verklighet. Mer pengar behövs i så fall, inte mindre, eller också får man hitta på någonting annat. Avslutningsvis skulle jag vilja ställa mig bakom Miljöpartiets reservationer, och jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 6, som det också tidigare har yrkats bifall till.

Ola Sundell (m)

Anf. 106 Ola Sundell (m)

Fru talman! Efter att ha lyssnat på vänsteroppositionens skogspolitik kan jag med gott samvete yrka avslag på samtliga reservationer och yrka bifall till alliansens skogspolitik. Jag skulle vilja påstå att er skogspolitik är ett hopkok av perifera skogsbruksmetoder, typ blädning, att exempelvis få myndigheten att utföra stämpling och införa hyggesfria skogsmetoder. Man vill också utreda vad skogen ska användas till. Jag tror att vi åtminstone på min sida i denna sal är ganska väl medvetna om vad den svenska skogen ska användas till. Det finns inte ett ord och inte en skrivning om förutsättningarna för skogsnäring och skogsindustriell verksamhet - ryggraden i vår ekonomi, med 11-12 procent av nettoexporten, 4 procent av bnp och 100 000 människor sysselsatta. Det är en näring som når långt ut i vår glesbygd, med sågverk spridda över hela vårt land. Till det kommer också processindustrins lokalisering runt våra kuster och större vattendrag. Skogsägandet är kopplat till inkomster där skog växer, och det gör att det i hela vårt land skapas förutsättningar för intäkter i områden med små och besvärliga möjligheter. Skog är kanske den viktigaste regionalpolitiska faktorn i detta land. Allt detta bortser vänsteroppositionen från. I stället är det tal om blädning, som kanske berör någon promille av den svenska skogsmarken, och det är om Skogsstyrelsen ska få stämpla. Om just denna betydelse andas man inte ett jota. Det är viktigt i ett land som Sverige att skapa förutsättningar för skogsbruk och skogsindustri och tillhörande näringar som transporter och avverkningsresurser. Framtiden enligt vänstern är hyggesfritt, blädning, om myndigheten ska få stämpla eller inte och naturvård och avsättningar. Ni i vänsteroppositionen glömmer att skogsvårdslagen baseras på både produktion och miljö. Om ni är enbenta, enfaldiga eller både och får ni själva svara på. Faktum kvarstår att den svenska skogen behöver både produktionstänkande och miljötänkande. Det är också något som alliansen står upp för väldigt tydligt. Sverige behöver råvaror till industrierna och råvaror till klimatomställningen. Men vi har ett lika tydligt uppdrag att värna den biologiska mångfalden - en hörnsten i alliansens miljöpolitik. Vi ska vidare se till att den generella miljöhänsynen i skogsbruket inte luckras upp. Jag tycker inte att miljöinriktningen på det svenska skogsbruket är dålig - den är föredömlig. Sveriges skogsvårdslagstiftning, med frihet under ansvar med återplanteringsskyldighet, framstår som ett föredöme, inte minst vid internationella jämförelser. I mitt perspektiv är det produktionsfrågorna som har tappat i aktualitet. Med klimatkrisen flåsande i nacken var det en välkommen present till klimatomställare och det svenska folkhushållet att produktionsfrågorna fick ett lika stort utrymme som miljöfrågorna i den skogsproposition som riksdagen antog för några månader sedan.

Åke Sandström (c)

Anf. 107 Åke Sandström (c)

Fru talman! I den svenska skogspolitiken har jag utgått från att vi är i stort sett överens om de grova riktlinjerna. Vi är överens om att vi ska ha frihet under ansvar och att vi ska ha två jämställda mål. När man hör på inledningen av debatten om detta motionsbetänkande får man en känsla av att det är fel på det allra mesta, men så är det inte. Vi tog ett skogspolitiskt beslut här i höstas. En skogspolitik i takt med tiden tycker jag är ett lysande namn. Det visar att vi behöver justera och anpassa skogspolitiken till rådande förhållanden. Jag studerade det särskilt noga i går kväll och fann då att det fanns 45 reservationer från vänstersidan till den skogspolitiken. Man var överens om en reservation, och det var den som handlade om ökade sanktioner mot den enskilde om han eller hon bryter mot gällande lagstiftning. Fru talman! I detta betänkande behandlas ett antal motioner som det finns en hel del matnyttigt i. Låt mig först konstatera att användningen av skogsråvaran har ökat markant de senaste tio åren - det är helt otroligt. Det är energisortimentet som har ökat mest. År 2009 passerades en milstolpe i detta land då vi för första gången kunde konstatera att biobränslena sammantaget stod för mer energi än vattenkraften och kärnkraften tillsammans. Det är verkligen en milstolpe. Då är frågan: Behövs det, som man säger i en reservation, verkligen en utredning om vad vi ska använda vår skogsråvara till? Knappast! I den översyn och skogsutredning som jag deltog i, som leddes av den förra vänsterpartiledamoten Maggi Mikaelsson, konstaterade även hon att marknaden måste få avgöra till vad och hur vi ska använda vår skogsråvara. Jag delar den uppfattningen. Någon planekonomi tror jag inte är aktuell inom skogens område heller. Fru talman! Då det gäller behovet av ökade skogsvårdsinsatser delar jag reservanternas uppfattning att det behövs stora röjningsinsatser. Det har blivit klart bättre de senaste tre åren, och det är viktigt för att nå en ökad tillväxt i skogen. Alla som har insikter i skogsbruk vet att det är kopplat till de ekonomiska realiteterna. Det görs ökade skogsvårdande insatser i skogen i tider av bättre konjunkturer. Så har det varit under alla år. De här insatserna betonas också i regeringens skogsproposition. De övriga insatser som behövs är bättre förädlat plantmaterial, utvecklade försök med nya trädslag liksom även dikning och gödsling inom ramen för gällande miljölagstiftning och på lämpliga marker. Här i kammaren har också berörts behovet av ytterligare skyddad skogsmark, och vi tog ett beslut 2001 som är på väg att uppfyllas. Det fattas en del, och jag kan inte säga exakt hur mycket som fattas. Jag tror att vi kommer att vara väldigt nära att nå målet innan detta år är slut. Som Ann-Kristine Johansson nämnde har försöksverksamheten med friare former för att finna vägar och framför allt minska motståndet mot att skydda skog äntligen kommit i gång. Jag är själv kritisk mot att det har tagit så lång tid att komma i gång. Det ska bli intressant att följa hur vi kan nå friare former. Jag kommer själv från det län som har haft det största motståndet mot reservatsbildningar av alla län i landet, och det har varit en väldigt intensiv debatt. Fru talman! Jag har förstått att frågan om uppdragsverksamheten har engagerat väldigt mycket. Om man tittar på verkligheten ute i landet - jag sitter själv i ett skogligt sektorsråd - ser man att de hittillsvarande besluten inte har lett till någon stor, katastrofal utveckling. Det handlar om ett tiotal tjänster i ett så stort skogslän som Västerbotten. Frågan vi ska ställa oss generellt är om statliga myndigheter ska operera på en konkurrensutsatt marknad när det finns företag i bygden som jobbar med planläggning och projektering med skogsbilvägsbyggnader. Ska i första hand en statlig myndighet göra det när vi har ekonomiska föreningar som jobbar med att ta fram skogsbruksplaner? Jag ställer bara frågan och hoppas att alla som har insikter kommer att svara på den. Ola Sundell berörde frågan om hyggesfritt skogsbruk eller kontinuitetsskogsbruk. Där pågår sedan många år en omfattande forskning, och jag känner en av de mest berömda forskarna på området. Men det är ingalunda enkelt att säga att det är detta som är det allena saliggörande. Tvärtom är det bevisat att det inte går att klara det i hela landet. Det går inte heller att ha det på alla marker och använda det för alla trädslag. Det var kommentarer till några motioner. Jag ska för tids vinnande inte gå in närmare på de övriga motionerna utan yrkar bifall till förslagen i föreliggande betänkande och avslag på reservationerna. (Applåder)

Ann-Kristine Johansson (s)

Anf. 108 Ann-Kristine Johansson (s)

Fru talman! Det är alltid intressant och roligt att lyssna på Åke Sandström. Och jag måste säga att vi nog är rätt så överens om mycket, inte minst om röjningsbehovet som både du och jag ser. Jag sitter i ett sektorsråd i region Svea i Skogsstyrelsen och har också inblick i bland annat detta med uppdragsverksamheten, och det är viktigt och intressant. Det jag vill fråga är hur Åke Sandström ser på Skogsstyrelsens möjligheter framöver att utföra sina myndighetsuppdrag och se till att lagen efterföljs med de ökade uppdrag som har kommit från regeringen till Skogsstyrelsen men utan mer resurser till dem. Hur ser du på möjligheten för dem att utföra allt det som vi egentligen ställer krav på ska följa med lagen? Jag vill också ställa en fråga om uppdragsverksamheten. Förut hade vi något som hette Gröna jobb inom Skogsstyrelsen. Nu har jag förstått att regeringen vill ha något liknande, fast nu heter det Lyftet. Vad är skillnaden mellan Gröna jobb och Lyftet? Och vad har ni för syn på uppdragsverksamhet? Ena gången säger ni att Skogsstyrelsen inte ska hålla på med uppdragsverksamhet, nästa gång säger ni att Lyftet är bra. Det var mina två frågor.

Åke Sandström (c)

Anf. 109 Åke Sandström (c)

Fru talman! Vi är säkert överens om detta med röjningsbehovet, som du också sade, Ann-Kristine Johansson. Det är ingen tvekan om att det behövs mer pengar till Skogsstyrelsen för att förbättra rådgivningen. Det är inte så länge sedan som vi motionerade om det från Centerpartiets sida. Den senaste tidens konjunktur har inte gjort det möjligt att utöka det kontot, men det är ingen tvekan om att det behövs. Som sagt, i en god konjunktur är det också lättare att få i gång röjningen. Det är min personliga uppfattning att Skogsstyrelsen måste prioritera sin lagtillsyn och sitt rådgivningsansvar. Det är viktigt, och det är viktigt att alla människor behandlas lika i det sammanhanget. Man har med nya metoder, med flygbildstolkning och liknande, nått väldigt mycket längre, och det har blivit en mer rationell kontroll av gjorda insatser. När det gäller uppdragsverksamheten är det skillnad om jag gör angelägna arbetsmarknadspolitiska insatser eller om jag är ute och konkurrerar med företag på en konkurrensutsatt marknad, som med planläggning och projektering av vägar. Lyftet är ju helt nytt, och jag ska erkänna att jag inte i detalj kan jämföra det med de gröna jobben. Vad jag vet från tiden med de gröna jobben är att de blev kolossalt dyra per dagsverke, men det är något som är passerat nu.

Ann-Kristine Johansson (s)

Anf. 110 Ann-Kristine Johansson (s)

Fru talman! Det är bra det som Åke Sandström säger om att Skogsstyrelsen behöver mer resurser. Ja, så är det om Skogsstyrelsen ska kunna utföra lagtillsynen med alla de nya kraven från regeringen, för lagtillsynen är ju det viktigaste. Då kanske man skulle ha funderat på att i stället för att sänka skatten ge en del av den resursen till Skogsstyrelsen. Gröna jobb var en fantastisk åtgärd för alla långtidsarbetslösa som kunde få möjlighet att utföra väldigt intressanta och bra uppdrag i skogen, inte minst inventering av fornlämningar. Det är en stor brist i dag. Vi vet inte var i skogen alla fornlämningar finns, och en del blir sönderkörda när det inte görs en inventering. Det skulle behövas. Det ska bli intressant att följa Lyftet. Egentligen tror jag att ni bara har bytt namn, att det är Gröna jobb fast ni kallar det för Lyftet i stället, som det ser ut. En sista fråga gäller biologisk mångfald och om att nå målen. Vad jag förstår är man långt ifrån att nå målen under året när det gäller både biotopskydd och naturvårdsavtal. Kommer ni att tillföra mer resurser så att Skogsstyrelsen kommer att kunna se till att både biotopskydd och naturvårdsavtal kommer att uppfyllas?

Åke Sandström (c)

Anf. 111 Åke Sandström (c)

Fru talman! Jag besvarar den sista frågan först. Den stora och kostsamma delen är naturvårdsområdena. Där har det tillförts, som Ann-Kristine Johansson säkert känner till, en betydande areal genom att Fastighetsverket och Sveaskog har överfört närmare bestämt 147 000 hektar till naturvårdsområden. Frågan om naturvårdsavtal och biotopskydd kan jag inte svara på. Jag vill inte heller föregripa budgetpropositionen i april om den delen totalt sett. Jag vill heller inte ge mig in på att blanda ihop sänkt skatt med uppdragsverksamheten i Skogsstyrelsen. Det vore lite fjärran. Men jag kan konstatera att jobbskatteavdraget i näringsverksamheten har haft stor betydelse även i skogsbygderna. Den saken är fullständigt klar. Vi får jobba vidare på detta och hoppas att vi här i kammaren har en samsyn om skogens utomordentligt stora betydelse. Den har som sagt stor betydelse, och vi måste jobba gemensamt för att slå vakt om dess värde, inte minst ur klimatsynpunkt.

Irene Oskarsson (kd)

Anf. 112 Irene Oskarsson (kd)

Fru talman! Med risk för att bli lite allmänfilosofisk efter de goda kolleger som har lyft fram mycket av det som står i motionsbetänkandet som vi behandlar i dag kan jag börja med att säga att skogen är en av våra viktigaste naturresurser. Den är förnybar. Därför kräver den ett särskilt ansvarstagande och ett förvaltarskap som ser över lång tid. Det går inte att i frågan om skog ha perspektivet några år eller en mandatperiod; det handlar om decennier och århundraden. Här gäller bokstavligt det gamla uttrycket att en sår och någon annan skördar. Det är få som har möjligheten att vara med om att både plantera träd och avverka dem under sin livstid. Skogen är källan för många produkter. Den rödgröna alliansen i opposition tycks konstatera att strategier, program och dokument kan lösa det mesta. Jag tror dock att vi kan konstatera, precis som Ola Sundell gjorde tidigare, att vi har de frågorna klara för oss utan både strategier och dokument. Skogen behövs till drivmedel, förpackningar, hus, möbler, värme med mera. Tekniska framsteg kommer att göra att vi i en snar framtid kan se nya användningsområden för träfiber som vi i dag inte har en aning om. Det kommer alltså att bli viktigt hur vi hushållar med denna råvara så att rätt träslag, rätt kvalitet och rätt del av träden används till rätt saker. Och det är precis det som den skogspolitiska propositionen som kammaren debatterade för ett antal månader sedan tar upp och har gett förutsättningarna för. Både i den propositionen och i forskningspropositionen lyftes vikten av att hitta nya trädslag, nya förhållningssätt, nya strukturer och nya produktionsmetoder fram och att vi försöker med både det som ska gödslas och det som inte ska gödslas som skogsmark. Vi ska till och med försöka se hur vi kan hitta nya trädslag med genmodifikation. Gentekniknämnden har faktiskt behandlat ett sådant ärende i dag - nu ler Tina Ehn - och vi var rörande överens i nämnden om detta försök. Vi måste kunna se hur vi på ett bra sätt kan möta de klimatutmaningar vi står inför, oavsett om vi har skapat dem själva eller inte - därom må en del tvista. Vi måste ta itu med frågan och hitta det förnybara angreppssättet, det som ger en hållbar energiutveckling för framtiden. Det är viktigt att det som görs har näringen med sig. Hur får man det? Jo, genom att göra precis som regeringen har gjort, nämligen öka kunskapen med mera. Här slår en del av motionerna som står i betänkandet in öppna dörrar. Att vara kunskapsförmedlare och brobyggare mellan skogsägare, näring, naturvård, fritidsintressen med mera är Skogsstyrelsens första, viktigaste och mest avgörande roll. Skogsstyrelsen kan med de beslut som är tagna fokusera på uppgiften att i samverkan med forskningen få ut kunskap framför allt till våra skogsägare. Kunniga skogsägare är nämligen förutsättningen för ett fungerande skogsbruk och en fungerande skogsnäring. De satsningar som regeringen gjort är tydliga med att markera miljöns viktiga roll, men de gäller också produktionens viktiga roll. Här har vi äntligen hittat en balans i och med det som alliansregeringen sett till att vi har fått besluta här i kammaren. Skydd av skogsmark är viktigt, men det kräver som sagt kunskap hos skogsägaren. Där står Kometprogrammet för en viktig pusselbit men inte den enda. Kollegerna har redan nämnt vad som har gjorts från Sveaskog, Fortifikationsverket med flera aktörer. Jag är själv medlem i en organisation som jag förväntar mig mycket av, nämligen Svenska kyrkan som är en stor markägare som måste ta sitt ansvar. Det är viktigt att vi skyddar skogen, eftersom den är värdefull. Alltså är det viktigare med kvalitet än med arealmått. Det är viktigare att vi skyddar den skyddsvärda skogen än att vi räknar hektar. I motsats till oppositionen tror jag att vi, precis som miljöministern sade i debatten, med hjälp av det som har gjorts av andra aktörer kommer att komma i närheten av att uppfylla målet. Det är viktigt att vi främjar näringsverksamheten. Skogsstyrelsen ska inte ägna sig åt det entreprenörer kan ägna sig åt. Men som Ann-Kristine Johansson sade står det att där sådana inte finns får Skogsstyrelsen göra jobbet. Det är dock självklart att vi ska se till att vi har näringsidkare som kan bedriva en verksamhet som gör att vår glesbygd och landsbygd kan leva på egenföretagarnas villkor och också generera kringarbetstillfällen. Skogsstyrelsen ska ägna sig åt att vara just den myndighet som Ann-Kristine Johansson efterlyste. Den ska följa upp att vi har en god skogsproduktion och en god kunskapsnivå hos våra skogsägare. Då tror jag, fru talman, att vi får skogsägare som tar ansvar och ser till att gallring med mera fungerar och använder den metod som är lämplig för området. Jag tror också, med förlov sagt, att vilka skogsavverkningsmetoder vi ska använda är en lärdomens resa att göra. En återgång till de gamla metoderna är inte det rätta, utan vi ska hitta nya. Det läggs, som Åke Sandström sade, stora forskningsresurser på detta i dag. Vi ska hitta nya metoder för att vårda de skogar som behöver det på ett särskilt sätt, men vi ska ha ett effektivt välfungerande skogsbruk. Det har vi, fru talman, tack vare det regeringen har gjort. Jag yrkar bifall på utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner. (Applåder)

Nina Larsson (fp)

Anf. 113 Nina Larsson (fp)

Fru talman! Skogen kan rädda jorden - detta ur ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och klimatrelaterat perspektiv. Frågor om avskogning, tillväxtpotential, bioenergi och biologisk mångfald står numera i fokus. Hela 70 procent av den biologiska mångfalden ryms i världens skogar. I takt med den ökade insikten om växthuseffekten och jordens temperaturhöjning har skogens betydelse lyfts fram. Det är av detta skäl som avskogningen i stora delar av världen får så allvarliga konsekvenser. Enligt FAO:s statistik har vi globalt en nettoförlust på 70 miljoner hektar skog per år eller 200 kvadratkilometer per dag. FN:s klimatpanel bedömer att utsläppen genererade av avskogningen 2007 uppgick till knappt 2 miljarder ton koldioxid, vilket är mer än EU:s totala utsläpp av växthusgaser. Tio länder förfogar över 80 procent av världens primära naturskog. Av dessa stod Indonesien, Mexiko, Papua Nya Guinea och Brasilien för de största avverkningarna. Det är av största vikt att åtgärder koncentreras till de tropiska skogarna på grund av dessa skogars globala påverkan på klimatet och på den biologiska mångfald som finns där. Med tanke på den omfattande illegala avverkning som finns världen över är det positivt att Sverige under ordförandeskapet i EU fick ett genombrott i och med införandet av certifiering av timmer. Det är ett viktigt steg i kampen för att rädda den värdefulla tropiska regnskogen. I dagens betänkande om skogspolitik lyfts bland annat behovet av forskning fram. Folkpartiet och alliansen har gjort Sverige till en forskningsnation. I forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation satsas forskningsmedel på exempelvis produktionsmetoder, skogsföryngring, skogsskötselmetoder och konsekvenser av ökat uttag av biomassa. Bland annat bedrivs också forskning om kontinuitetsskogsbruk vid SLU. Vi i Folkpartiet har i egna rapporter tidigare framfört behovet av forskning för att utröna de skador som kan uppstå i skogen på grund av ett ändrat klimat. Denna fråga tas upp ännu mer utförligt upp i klimatpropositionen. Det är viktigt att få mer kunskap om effekterna på ekosystemen för att kunna möta de behov som klimatförändringarna skapar. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka värdet av att vi avsätter skyddsvärd skogsmark i norr och söder, att privatägda och bolagsägda skogar vårdas och brukas på ett bra sätt och att gammelskog och fjällnära skog skyddas. Vi har ett stort ansvar och ett åtagande att leva upp till konventionen om biologisk mångfald. Det gäller inte minst ett år som detta, biodiversitetens år. Då förväntas konventionen också uppfyllas. Stora ansträngningar kommer att krävas globalt för att rädda den biologiska mångfalden. När det gäller Sverige verkar det glädjande nog som om vi också kan klara delmålet Levande skogar. Regeringen återkommer i miljömålspropositionen till vissa av de frågor som rör skydd av värdefulla skogsmarker. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2010-02-18

Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 7, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

2010-02-18Protokoll 2009/10:77

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Forskning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ428 i denna del.
Forskning om kontinuitetsskogsbruk
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ472 yrkande 5.
Reservation 1 (s, v, mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 0 98 0 32
m 80 0 0 16
c 23 0 0 6
fp 19 0 0 9
kd 20 0 0 4
v 0 20 0 2
mp 0 16 0 3
- 1 0 0 0
Totalt 143 134 0 72
Ledamöternas röster
Påverkan av klimatförändringar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ428 i denna del.
Användningen av skogsråvaran
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ428 i denna del.
Reservation 2 (s)
Skogsvårdande insatser m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ246, 2009/10:MJ274 yrkande 2, 2009/10:MJ428 i denna del och 2009/10:MJ452 yrkandena 1 och 2.
Reservation 3 (s)
Hyggesfritt skogsbruk
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ472 yrkandena 1-4.
Reservation 4 (mp)
Skydd av skogsmark
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ428 i denna del.
Reservation 5 (s)
Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ428 i denna del.
Reservation 6 (s, v, mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (s, v, mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 0 98 0 32
m 80 0 0 16
c 23 0 0 6
fp 19 0 0 9
kd 20 0 0 4
v 0 20 0 2
mp 0 16 0 3
- 1 0 0 0
Totalt 143 134 0 72
Ledamöternas röster
Motioner som bereds förenklat
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Parti	Ja	Nej	Frånvarande
s	0	98	32
m	80	0	16
c	23	0	6
fp	19	0	9
kd	20	0	4
v	0	20	2
mp	0	16	3
-	1	0	0
Totalt	143	134	72

Skogspolitik

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om skogspolitik (MJU17)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Nej till motioner om skogspolitik (MJU17)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Skogspolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 103 Ann-Kristine Johansson (s)

Anf. 104 Jacob Johnson (v)

Anf. 105 Tina Ehn (mp)

Anf. 106 Ola Sundell (m)

Anf. 107 Åke Sandström (c)

Anf. 108 Ann-Kristine Johansson (s)

Anf. 109 Åke Sandström (c)

Anf. 110 Ann-Kristine Johansson (s)

Anf. 111 Åke Sandström (c)

Anf. 112 Irene Oskarsson (kd)

Anf. 113 Nina Larsson (fp)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Forskning

Beslut:

Utskottets förslag:

Forskning om kontinuitetsskogsbruk

Beslut:

Utskottets förslag:

Påverkan av klimatförändringar

Beslut:

Utskottets förslag:

Användningen av skogsråvaran

Beslut:

Utskottets förslag:

Skogsvårdande insatser m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Hyggesfritt skogsbruk

Beslut:

Utskottets förslag:

Skydd av skogsmark

Beslut:

Utskottets förslag:

Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet

Beslut:

Utskottets förslag:

Motioner som bereds förenklat

Beslut:

Utskottets förslag: