Riksrevisionens styrelses redogörelse om regeringens redovisning av skatteuppskov
Betänkande 2009/10:SkU3
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2009-11-17
- Debatt
- 2009-11-24
- Avgörande
- 2009-11-25
- Beslut fattades
- 2009-11-25
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Regeringens redovisning av skatteuppskov bör förbättras (SkU3)
Riksrevisionen har granskat regeringens redovisning av skatteuppskov. Det gäller uppskovet med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostäder, bostadsuppskovet, och privatpersoners avdrag för pensionssparande, pensionssparavdraget. Granskningen visar att uppskoven uppgår till betydande belopp och att den ökande internationaliseringen kan riskera att skatterna inte inbetalas till staten. Dessutom kan uppskoven innebära risker för enskilda personer. Riksrevisionen menar att det behövs normer för hur regeringen redovisar skatteuppskoven. Regeringen bör bli bättre på att dels informera om hur uppskoven värderas, dels göra prognoser för uppskovens utveckling. Riksdagen förutsätter att regeringen tar hänsyn till Riksrevisionens ståndpunkter.
- Utskottets förslag till beslut
- Redogörelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 24 september 2009, justerades 10 november 2009 och fick trycklov 13 november 2009.
Alla beredningar i utskottet
2009-09-24
Regeringens redovisning av skatteuppskov bör förbättras (SkU3)
Riksrevisionen har granskat regeringens redovisning av skatteuppskov. Det gäller uppskovet med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostäder, bostadsuppskovet, och privatpersoners avdrag för pensionssparande, pensionssparavdraget. Granskningen visar att uppskoven uppgår till betydande belopp och att den ökande internationaliseringen kan riskera att skatterna inte inbetalas till staten. Dessutom kan uppskoven innebära risker för enskilda personer. Riksrevisionen menar att det behövs normer för hur regeringen redovisar skatteuppskoven. Regeringen bör bli bättre på att dels informera om hur uppskoven värderas, dels göra prognoser för uppskovens utveckling. Skatteutskottet förutsätter att regeringen tar hänsyn till Riksrevisionens ståndpunkter.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2009/10:SkU3
Webb-tv: Riksrevisionens styrelses redogörelse om regeringens redovisning av skatteuppskov
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 75 Ulf Berg (M)
Fru talman! Riksrevisionen har granskat regeringens redovisning av två av de finansiellt mest betydande uppskovsreglerna i skattesystemet, dels uppskov med beskattning av vinst i samband med försäljning av och köp av en ny permanentbostad, det så kallade bostadsuppskovet, dels avdrag för privatpersoners pensionssparande, det så kallade pensionsspardirektivet. Det finns inga exakta siffror, men uppskattningar gör gällande att det är hisnande uppskovsbelopp som det rör sig om. Den troliga siffran ligger mellan 600 och 700 miljarder kronor. Riksrevisionen har uttalat kritik mot att det i statens budget inte klart kan utläsas hur det påverkar statens budget. Regeringen har tillsatt en utredare som har till uppgift att se över dessa frågor och komma med förslag till förbättringar. Det finns inga skilda uppfattningar om detta behov.
Fru talman! Jag tänker dock uppehålla mig vid just dessa frågor lite närmare om huruvida vi kan fortsätta att öka detta uppskovsberg. I skatteutskottets betänkande kan vi läsa att med dagens skattesatser innebär detta utestående skatter på 170-200 miljarder kronor. Dessa belopp kan jämföras med statens totala utlåning, som vid utgången av 2007 uppgick till drygt 198 miljarder kronor. Till större delen, ca 90 procent, utgjordes dessa av studielån. Skatteuppskoven har även uppvisat en betydligt snabbare tillväxttakt än den statliga utlåningen. Detta gäller särskilt bostadsuppskoven, som ökat med över 600 procent sedan år 2000.
Kan denna utveckling få fortsätta i den internationella ekonomi vi lever i tack vare vårt EU-medlemskap? Jag är mycket tveksam till detta. Om jag börjar med att se på effekterna av det privata pensionssparandet kan det vara mycket svårt att säkra att staten får in de uppskjutna skatteintäkterna. Tidigare var det bara godkänt med nationella bolag som kunde erbjuda dessa tjänster, och då var det naturligtvis enklare att tillse att skatt inbetalades i samband med att pensionen började betalas ut. I dag är det öppet för bolag inom EU-familjen att tillhandahålla pensionsförsäkringar, och i samband med ökad rörlighet är det inte säkert att Sverige är bostadsort vid pensioneringen. Det leder naturligtvis till ökade svårigheter att kontrollera att staten får in de skatteintäkter man rätteligen borde få.
Det finns också skäl att påtala de förändringar vi genomfört med att sätta ett tak på 12 000 kronor per år som är avdragsgilla vid privat pensionssparande. Kraftiga skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare samt förskjutning av brytpunkten för statlig skatt har medfört att det är mycket troligt att det är olönsamt med dagens pensionssparande för de stora grupper som i dag inte betalar statlig skatt. Tidigare var marginalskatterna extremt höga, vilket också gynnade pensionssparandet. Även i dag bidrar skattesystemet till bra lönsamhet, i de fall inkomsterna når nivåer där den så kallade värnskatten slår till.
Det är också svårt, för att inte säga omöjligt, att veta vilka skattesatser som gäller den dag man ska ta ut sin pensionsförsäkring. Det leder till att det blir invecklat att räkna på lönsamheten. Sammantaget, med tanke på svårigheterna för den enskilde samt svårigheten för staten att kontrollera att den uppskjutna skatten erläggs, finns det orsak att se om stimulans för privat pensionssparande kan ske på annat sätt, exempelvis en skattereduktion direkt det år sparandet genomförs. På detta sätt skulle uppskoven på sikt försvinna i samband med att pensionsförsäkringar tas ut och inga nya tillkommer. Jag vill dock påpeka att det finns anledning att titta djupare på denna fråga och belysa den utifrån många sidor innan man skrider till verket. Riksrevisionen sätter dock fingret på en problematik som man bör se över på ett bredare sätt än att bara fundera över hur den ska redovisas i den statliga budgeten.
Den andra regeln som leder till stora uppskovsbelopp, och som sagt ökat med över 600 procent sedan sekelskiftet, är regeln om uppskov med beskattning av vinst i samband med försäljning och köp av ny permanentbostad. Även här leder vårt medlemskap till ökad frihet för den enskilde att skjuta på beskattningen vid förvärv av fastigheter även inom EU.
På samma sätt som privat pensionssparande internationaliseras får även dessa regler samma problem med att det blir betydligt krångligare att säkerställa att skatten kommer att erläggas långt senare än när uppskovsbeloppet uppkommit. Hittills har Skatteverket på ett bra sätt haft acceptabel kontroll på uppskovsbeloppen. I samband med avskaffandet av fastighetsskatten föreslog Skatteverket att uppskoven skulle avskaffas. Det skulle ske med sänkt skatt på den eventuella vinsten vid fastighetsförsäljningen. Samtidigt skulle befintliga uppskov betalas av på förslagsvis 20 år. Det kan vara ett sätt att på sikt minska de ofattbara summor som man i dag bedömer att uppskoven utgör.
Även här är det svårt för enskilda att göra bedömningar och på ett förutsägbart sätt fatta kloka ekonomiska beslut. Vid beslut om uppskov i dag ska det göras bedömningar av uppskovsräntans framtida storlek och av vilken nivå som kapitalvinstskatten är på den dag uppskovsbeloppen tas fram till beskattning.
Jag ser två vinnare om reglerna kan göras enkla. Det är den enskilda medborgaren, som enkelt ser vad fastighetsaffären får för skatteeffekt, men också staten, som med betydligt större träffsäkerhet kan planera för vilka eventuella skatteinkomster som uppkommer vid vinst i samband med försäljning av permanentbostad.
En låg kapitalvinstskatt som slår igenom direkt vid försäljningen vore det definitivt inte fel att titta vidare på.
Fru talman! Det finns säkert anledning att återkomma i dessa frågor, och Riksrevisionens rapport pekar på ett antal åtgärder som man behöver se över, även om jag har tagit mig friheten att peka på ytterligare frågor som det finns skäl att söka svar på. Jag yrkar bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande nr 3.
Anf. 76 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! I frågan om Riksrevisionens redogörelse över skatteuppskoven är det som sagt ingen från oppositionen som har begärt ordet. Det förvånar mig något.
Anledningen till min förvåning är Socialdemokraternas syn på den så kallade Stockholmsskatten, som de uttrycker det, och Socialdemokraternas syn på den så kallade skattefelskartan, som de ständigt åberopar och anser att regeringen gör för lite för att rätta till.
Nu lägger de fram ett förslag inom fastighetsbeskattningen som innebär att man öppnar för skatteflykt, vilket går i annan riktning än vad man pratar om i retoriken.
Det är alltså underligt att man från Socialdemokraternas sida inte deltar i den här debatten.
Fru talman! Uppskoven inom bostads- och pensionsförsäkringssektorn omfattade vid utgången av år 2007 ca 700 miljarder kronor.
Vi kan se på utvecklingen av bostadsuppskoven. De har ökat med mer än 600 procent under 2000-talet. Vid utgången av 2008 var uppskoven omkring 245 miljarder i bostadssektorn. Ökningen under år 2008 var 65 miljarder.
Nu konstaterar Riksrevisionen att kontrollen över de här enorma tillgångarna är dålig och att den har varit det under många år. Så kan det givetvis inte vara.
Fru talman! Ett uppskov eller, snarare, en skatteeffekt som ett uppskov alstrar ses som en bokförd intäkt i statskassan.
Om man nu gör som Socialdemokraterna hävdar och tar bort kontrollen över uppskoven genom att slopa uppskovsräntan öppnar man slussportarna rejält. Ingen kontroll finns då längre över vart pengarna tar vägen.
Genom den dom som vi har inom det här området via EG-rätten har alla rätt att ta med sig sina uppskov till ett annat land inom EU. När de sedan säljer sitt hus där har Skatteverket ingen kontroll över försäljningen. Den svenska skatteintäkten försvinner därmed. Det är alltså en direkt skatteflykt som stimuleras i debatten av socialdemokrater.
Fru talman! Vi talar ofta om att vi ska minska antalet särregler inom skattesektorn. En första åtgärd vore att slopa uppskovsrätten i fråga om fastigheter. Regelsystemet skulle bli enklare. Staten skulle få in sina pengar på ett tryggt och snabbt sätt. Den svarta sektorn skulle minska. Effekten skulle dessutom bli sådan att bostadsmarknaden i överhettade områden skulle kylas ned något, vilket kanske skulle innebära att även unga människor skulle kunna ha råd att köpa sin lägenhet, sitt boende, i de här områdena. Dessutom har man, precis som Ulf var inne på tidigare, möjligheten och utrymmet att sänka reavinstbeskattningen i fråga om fastigheten.
Det är därför som jag med en viss tillfredsställelse konstaterar att skatteutskottet konstaterar att det finns behov av en översyn av uppskovsbeloppens vara eller inte vara. Men det som förvånar mig är att Socialdemokraterna passar i den här frågan i debatten och inte klargör att det i dagsläget faktiskt är nödvändigt att uppskovsräntan finns kvar, att det i dag inte är möjligt att slopa någon del av räntan och att man kommer att arbeta för ett avskaffande av uppskoven när det gäller bostäder. Det är nämligen den enda logiska följden av deras sätt att agera i debatten.
Nu vill man inte klargöra det här i den debatt som handlar om en svidande kritik mot en företeelse som räknas in i de särlösningar som vi har i dagens skattesystem.
Fru talman! Riksrevisionen gör en berättigad bedömning av dagens situation inom uppskovssektorn. Jag har förhoppningen att den genomlysning av budgetlagen som regeringen nu har beslutat genomföra på ett handfast sätt även kommer att hantera frågan om uppskoven.
Det är rimligt att en regering, oavsett färg, vet vad man håller på med. Det här är ingen ny historia. Det här är en långdragen historia som även har funnits under den socialdemokratiska regeringstiden. Men jag konstaterar, oavsett hur det är, att en lösning är nödvändig på det här området.
Fru talman! När man nu ser över de här uppskoven ska man väl i ärlighetens namn också konstatera att frågan om bostadsuppskov framstår som relativt enkel i förhållande till uppskoven inom pensionssektorn. Men det förhållandet bör inte innebära att man lämnar översynen därhän, utan att man även överväger att stegvis ändra den här modellen till ett system som blir enklare och mer överskådligt för alla inblandade parter.
Fru talman! Beträffande pensionsförsäkringar är situationen dessutom sådan att många är förlorare i den sparformen då de inte omfattas av samma avdragsrätt som de som betalar statlig skatt.
Då huvuddelen av dem som i dag har pensionsförsäkringar är kvinnor med inkomster under statsskattenivån framstår dagens pensionsförsäkringar med sina uppskovsbelopp som en direkt kvinnofälla.
Det finns alltså många infallsvinklar när det gäller att åstadkomma en förändring av det här uppskovssystemet.
Fru talman! Trots avsaknaden av en debatt med oppositionen i den här viktiga frågan yrkar jag bifall till skatteutskottets förslag till beslut.
Anf. 77 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Jörgen Johansson var så ledsen för att han inte fick någon debatt. Jag tycker inte att det är jättekonstigt att vi från oppositionen inte sätter upp oss på talarlistan i ett ärende där det inte finns några motioner och inte några reservationer utan där utskottet i all enighet konstaterar att uppskovssystemet har sina fördelar och nackdelar och att det nog kan vara intressant att vrida och vända på det lite till.
Så bli inte förtvivlad för att vi inte vill debattera just det! Vi kommer att få goda möjligheter i nästa vecka att debattera inte minst bostadsuppskoven, eftersom vi då ska diskutera frågan om fastighetsbeskattningen.
Jag vill bara säga lite kort, eftersom Jörgen Johansson nu tog upp frågan, att det inte bara är Socialdemokraterna som ser problem med den räntebeläggning av uppskoven som regeringen har genomfört. Det ser vi från hela oppositionen problem med.
Utifrån ett skattetekniskt perspektiv är det klockrent att uppskov är problematiska. Men vi måste inte bara kolla utifrån ett skattetekniskt perspektiv, utan vi ska också gärna se de människor som faktiskt kan drabbas av de skatteregler som vi hittar på. De ska inte bara vara kloka och tydliga, vilket är jätteviktigt. De ska också funka i verkligheten.
Det finns ju i människor i den här verkligheten, till exempel i Stockholm, som jag som boende i Uppsala kan tycka är en del av verkligheten, som har bott väldigt länge i ett hus. Barnen har flyttat ut. Man kanske vill sälja och flytta vidare till något mindre. Men genom de skatteregler som vi har blir det kanske inte lönsamt att göra det, trots att man flyttar till en mindre lägenhet.
Det är därför man har uppskovssystemet. Man har det för att inte blockera hela rörligheten på bostadsmarknaden, för att inte det här äldre paret ska sitta i sin stora villa medan barnfamiljerna står och trampar i sin trånga tvåa. Det skulle vara jättebra för alla parter om de bytte, om vi bara inte hade skatteregler som sätter käppar i hjulen för det.
Därför tycker jag nog att det finns goda anledningar att tänka både en och två gånger innan man försvårar när det gäller bostadsuppskoven.
Vad det gäller uppskoven för pensionssparande kan det däremot finnas goda möjligheter att fundera, inte minst utifrån det feministiska perspektiv som Jörgen Johansson tar upp. Det kan faktiskt vara en ren skatteförlust för kvinnor med låga löner som pensionssparar. De tror att de ska göra en vinst med de här skattereglerna, men de gör inte det.
Jag skulle nog önska att man från regeringens sida kunde vara lite mer aggressiv gentemot skatteuppskoven i fråga om pensionssparande och lite mindre aggressiv när det gäller skatteuppskoven vid bostadsbyten.
Anf. 78 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Tack, Helena Leander, för att du räddade oppositionen i den här frågan! Jag ser fram emot den kommande debatten i den här frågan.
Att jag efterlyser den här debatten beror på att Socialdemokraterna faktiskt under det gångna halvåret har drivit en direkt kampanj om att man tänker avskaffa räntan på uppskovet med skatten. I det här fallet är det undertecknat av Östros och Jämtin.
Man har, som sagt, gått ut med flygblad till boende i Stockholmsregionen om att avskaffa den så kallade Stockholmsskatten.
Mot bakgrund av den EG-dom som jag hänsyftade till är enda sättet för staten Sverige att ha kontroll på uppskoven via den här räntan. I annat fall har du full möjlighet att flytta pengarna ur landet och ta ut dem svart.
Då tycker jag att det blir något magstarkt att säga att man står för att ta bort den svarta sektorn. Man för en politik som öppnar slussportarna för närmare 200 miljarder i direkta skatteintäkter för staten Sverige. Det är det som jag vill ha upp på bordet.
Jag kommer givetvis att fortsätta att ta upp frågan i den kommande fastighetsdebatten. Jag kommer att passa på varje tillfälle jag har att belysa det här. Det är rätt magstarkt med den situation man målar upp.
Helena Leander, jag kan se problem, men jag ser också möjligheter. En sådan här förändring skulle kyla ned Stockholmsmarknaden, vilket innebär att det kanske skulle bli billigare att köpa sin lägenhet. Man skulle få det ungdomsperspektiv som vi alla politiker talar oss varma för.
Genom diskussionen om uppskoven försöker man bevara och kanske till och med öka på kostnadsutvecklingen. Det är inte bra ur ungdomens perspektiv.
Anf. 79 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Alliansen har att förklara för ungdomarna hur man genom att sänka fastighetsskatten så radikalt som man har gjort i Stockholmsområdet för många med någorlunda dyra fastigheter skulle pressa ned priserna. Vi kan snarare se en omvänd utveckling.
Man har också att förklara för de ungdomar som står i begrepp att bilda familj att det är bra att de får hålla sig till de mindre lägenheterna. De äldre paren är kvar i sina stora villor för att det inte lönar sig att byta ned sig för dem.
Jag är precis som Jörgen Johansson medveten om att EU-reglerna ställer till det för oss. De har öppnat upp för att man ska kunna ta med sig de här uppskoven, oavsett om det gäller pensionssparande eller bostäder, om man flyttar inom EES-området.
Vad det gäller pensionssparande har regeringen inte infört någon ränta. Det är bara för bostäderna. Det faktum att man betalar räntan är inte något skydd för att den verkligen kommer in så småningom.
Man har nog varit lite inkonsekvent i det här fallet. Jag ser det som problematiskt att man är hårdare mot bostadsuppskoven, där jag av bostadspolitiska skäl ser större anledning att vara lite försiktig.
Anf. 80 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Jag ser fram emot den här debatten. Jag ser problem. Jag ser också möjligheter, eftersom reavinstbeskattningen kanske kan sänkas som Centerpartiet föreslår till 15 procent om vi gör den här förändringen. Det skulle gagna en ökad omsättning på fastigheter i storstaden.
Helena Leander säger att hon inte är övertygad om att den här räntan på uppskoven kommer att ha den effekt som jag säger. Jag är helt övertygad om att om man har flyttat med sina uppskovspengar ned till Spanien, säljer sitt hus där, tar sina svarta pengar i plånboken och åker vidare och då också i fortsättningen får betala räntan på de pengarna så börjar man att fundera.
Det är den kontrollmekanism staten Sverige har för att få in de pengarna. Det är den enda, och det är den som oppositionen, framför allt Socialdemokraterna, vill ta bort. Det innebär att man får en ökad svart marknad.
Anf. 81 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Då måste man först veta och rapportera vad som verkligen händer oavsett försäljningar och räntor. Varför föreslår man då inte att man räntebelägger pensionssparandena? Jag tänker att man skulle ha någon konsekvens.
Jag tycker fortfarande att vi bör vara försiktiga innan vi försvårar byten på bostadsmarknaden. Det blir problematiskt. Kanske inte i Arboga. Det är därifrån du är. Men i Stockholm tror jag att det kan vara lite större problem.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 25 november 2009.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Redovisning av skatteuppskov
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger redogörelse 2008/09:RRS24 till handlingarna.
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.