Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Betänkande 2020/21:FiU15
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 10 december 2020
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Regeringen bör utreda det kommunala utjämningssystemet (FiU15)
Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Eftersom internationell forskning visar att utjämningssystem som det svenska kan ha negativ påverkan på tillväxten bör översynen även omfatta en analys av hur systemet påverkar kommuners och regioners drivkrafter att stimulera tillväxt.
Riksdagen gjorde sitt tillkännagivande i samband med att den behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport om den kommunala inkomstutjämningen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Tillkännagivande om utredning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet med delvis bifall till två motionsyrkanden. Avslag på ett motionsyrkande.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningenSkrivelse 2020/21:28
Motioner från ledamöterna
- Motion 2020/21:3757 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) med anledning av skr. 2020/21:28 Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
- Motion 2020/21:3759 av Rickard Nordin och Lars Thomsson (båda C) med anledning av skr. 2020/21:28 Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Beredning, Genomförd
Justering: 2020-12-03
Trycklov: 2020-12-04
Betänkande 2020/21:FiU15
Alla beredningar i utskottet
Regeringen bör utreda det kommunala utjämningssystemet (FiU15)
Finansutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Eftersom internationell forskning visar att utjämningssystem som det svenska kan ha negativ påverkan på tillväxten bör översynen även omfatta en analys av hur systemet påverkar kommuners och regioners drivkrafter att stimulera tillväxt.
Finansutskottet lade fram sitt förslag till tillkännagivande i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport om den kommunala inkomstutjämningen. Finansutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar det ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2020-12-10
Debatt om förslag 2020/21:FiU15
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Dokument från debatten
- Protokoll 2020/21:51 Torsdagen den 10 decemberProtokoll 2020/21:51 Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Protokoll från debatten
Anf. 12 Ilona Szatmari Waldau (V)
Fru talman! Jag är född i en bruksort där det bodde strax över 9 000 personer. Från min barndom minns jag bokhandeln, parfymeriet, klädaffärerna, guldsmeden, prylbutiken, skoaffären, bilhallen, järnhandeln, kioskerna, biografen, hotellet, Konsum där min morfar jobbade och tidningens lokalredaktion. I dag finns bara skoaffären kvar, allt annat är nedlagt.
Kommunen har i dag Sveriges lägsta medianinkomst. Andelen personer med minst tre års eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25-64 år är Sveriges tredje lägsta. Förvärvsfrekvens är sjunde lägst i Sverige.
Det finns dock några listor som kommunen toppar. Till exempel är andelen förtidspensionärer allra högst i den kommunen, och andelen som försörjs av olika ersättningssystem och ekonomiskt bistånd är den femte högsta.
I kommunen var i september i år 4 701 personer folkbokförda. I slutet av 50-talet bodde det över 10 000 människor i kommunen. Visst flyttade folk dit. Medan de unga flyttade ut för att utbilda sig och få jobb flyttade andra in.
Bostadsöverskottet gör att många privata fastighetsägare hyr ut till personer med låga inkomster och skuldsatta. Människor med låga inkomster och skulder ska också ha någonstans att bo. Men när de inte kan få en bostad på sin hemort flyttar de till kommuner med tomma lägenheter, och ibland med sin rikare hemkommuns hjälp. När valet står mellan att vara hemlös eller att flytta till en kommun som brukar komma sist eller i botten i Fokus undersökning Här är det bäst att bo är valet ändå enkelt.
I somras kom statistik från Kronofogden som visar att i kommunen är det 20,1 procent av barnen som har föräldrar med skulder. Det är högst andel av alla kommuner i Sverige. Det är alltså vart femte barn, jämfört med vart tolfte, som är snittet. Var tolfte är också högt, alldeles för högt.
Fru talman! Bruksorten jag föddes i är inne i en negativ spiral och har varit det ända sedan den viktiga industrin lades ned på 70-talet, och det är inte den enda kommunen som drabbats. Medan några kommuner växer och har en god skattekraft när människor flyttar in har andra en äldre befolkning på grund av utflyttning.
Medan några kommuner består av en tydlig tätort med korta avstånd har andra kommuner långa avstånd. Medan några kommuner har invånare som gör avdrag på skatten för städning och husrenovering har andra kommuner invånare som lever på existensminimum och ibland inte ens har några inkomster att skatta för.
Medan färre än vart femtionde barn i Lomma och Danderyd har föräldrar som är skuldsatta hos kronofogden är det vart femte i min födelsekommun. Smaka lite på den skillnaden, och känn de förödande klyftorna i vårt samhälle.
En arbetare i Dorotea, som har Sveriges högsta kommunalskatt, betalar nästan 1 500 kronor mer i skatt per månad än en arbetare i Österåker om de båda tjänar 25 000 kronor.
Den skillnaden i skatt beror inte på att Dorotea har det lattjolajbans och bygger konserthus och arenor för glatta livet medan Österåker suger på ramarna. Skillnaden beror på att Dorotea har utmaningar som Österåker, Vellinge, Täby och andra lågskattekommuner saknar.
Dorotea är i dag den kommun som får näst mest per invånare i skatteutjämningssystemet och den kommun som har tredje högst kostnader per invånare. En boende i Dorotea kan med fog fråga sig: Vad fan får jag för pengarna? Det är inte för att de har en dålig kommunal service, utan för att de måste betala sex skattekronor mer än en boende i Österåker utan att få mer välfärd för pengarna. Ju färre de blir i denna utflyttningskommun, desto färre är det också som tillsammans ska betala för välfärden, för de som behöver omvårdnad blir kvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Förra året granskade Riksrevisionen utjämningssystemen. Revisionen konstaterar att inkomstutjämningen inte är fullständig. Det är för att den inte ska vara tillväxthämmande. Det system vi har i dag utgår alltså från att en kommun som har en hög skattekraft lutar sig tillbaka och rullar tummarna om deras skattekraftsöverskott skulle omfördelas mer än vad man gör i dag.
När det kommer till kostnadsutjämningen konstaterar Riksrevisionen att kommuner med stor yta, litet invånarantal och en liten andel som bor i tätort underkompenseras inom samtliga områden som ingår i kostnadsutjämningen.
Dorotea med sina cirka 2 500 invånare, varav nästan 1 200 bor utanför tätorten fördelade på yta som är ungefär lika stor som Blekinge, är alltså förlorare i utjämningssystemet trots att kommunen redan i dag tillhör dem som får mest.
Krympande kommuner underkompenseras dessutom för kostnader inom förskolan, förskoleklass och grundskolan. Ett system som utgår från att det är tillväxthämmande att ha en stor omfördelning ger effekten att kommuner med låg skattekraft halkar efter. Kommuner som är utflyttningsorter, har en hög medelålder och med utmaningar, som min födelseort, har inte en chans i dag.
Hur ska de kunna vända sin trend och bli attraktiva kommuner som lockar till sig fler boende när de kämpar med ett strukturproblem? Hur ska dessa kommuner kunna skapa mervärde och tillväxt när systemet prioriterar tillväxt i kommuner med hög skattekraft? Hur ska vi komma ifrån en situation där vart femte barn växer upp i skuldsatta hushåll i en kommun men vart femtionde barn i en annan?
Fru talman! Ska hela Sverige leva, och det brukar alla partier hävda, måste alla kommuner få en reell möjlighet till en fungerande välfärd. Glesbygdskommuner måste få tillräckligt stöd för att kunna utvecklas och behålla sin service eller locka tillbaka den som har försvunnit.
Det är välkommet att det är ett enigt utskott som nu vill att en utredning om utjämningssystemet ska tillsättas. Men trots att flera utredningar kommit fram till att systemet inte är tillväxthämmande, inklusive den som är grunden till dagens debatt, vill utskottsmajoriteten att det ska vara en viktig del av utredningen.
Vänsterpartiet har därför en motivreservation, som jag yrkar bifall till. Vi menar att utjämningen i systemet är för liten, vilket inte minst visar sig i att tillgången till service inte är likvärdig och att det är alltför stora skillnader i sammanlagd kommunalskatt.
Översynen bör fokusera på att ta fram ett system som ger förutsättningar för att likvärdig kommunal service och välfärd ska kunna garanteras i hela landet, oavsett i vilken kommun man bor. Översynen bör särskilt belysa hur demografiska och strukturella förändringar i kommunerna påverkar behovet av stöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Vänsterpartiet gör bedömningen att en mer omfattande omfördelning mellan kommunerna behövs och att möjligheten till en ökad statlig finansiering behöver utredas.
Fru talman! Det är dags att vi får ett utjämningssystem som lever upp till sitt syfte om likvärdig service i hela landet, ett utjämningssystem som utjämnar mer och där staten tar ett större ansvar än i dag. Det är viktigt om hela Sverige ska leva.
Anf. 13 Eva Lindh (S)
Fru talman! Riksrevisionen kom i år med en rapport som avslutades med ett frågetecken. Man hade i rapporten tittat på om den kommunala inkomstutjämningen har negativa effekter på tillväxten. Internationell ekonomisk forskning menar att det kan vara så att kommuner inte känner motivation att öka skattekraften eftersom statsbidragen då minskar och avgiften blir högre så att vinsten så att säga inte blir så stor.
Granskningen visar att det inte finns någon evidens som pekar på att det är så. Den enda slutsats man kan dra är att enligt ekonomisk teori skulle inkomstutjämningen kunna hämma incitamenten till tillväxt. Men teorin speglar ju inte alltid verkligheten. Det behöver inte handla om att teorin är fel; snarare är kanske verkligheten mer komplex än så.
Däremot är det ett stort problem att vissa kommuner i dag är i ett så svårt läge att de riskerar att inte klara sina åtaganden gentemot sina medborgare. Skillnaderna i förutsättningar för att erbjuda likvärdig service över hela vårt avlånga land är stora.
I Sverige har vi ett kommunalt utjämningssystem för att kommuner och regioner ska ha möjlighet att erbjuda vård, skola och omsorg på lika villkor över hela landet. Förra året tog vi ett viktigt steg mot ökad likvärdighet genom att göra om i kostnadsutjämningen. Men vi kan och ska göra mer.
En annan rapport från Riksrevisionen visar på att det finns ett behov av att jämna ut än mer. Där pekar man på att det befintliga utjämningssystemet inte ger kommunerna likvärdiga ekonomiska förutsättningar sinsemellan. Enligt Riksrevisionen tar den befintliga kostnadsutjämningen inte tillräcklig hänsyn till de kostnadsskillnader mellan kommunerna som följer av yta, antalet invånare och befolkningsförändringar mellan kommunerna samt storstädernas och de storstadsnära kommunernas socioekonomi - faktorer som kommuner och regioner inte kan påverka.
Summa summarum: Vissa kommuner har i dag svårt att ge sina kommuninvånare en likvärdig service utan betydande skillnader i skattesats. Det är inte rimligt.
Jag tror och hoppas att vi alla i denna kammare kan enas om att alla kommuner ska ha möjlighet att ge alla sina invånare god utbildning, goda uppväxtvillkor och bra äldreomsorg. För oss socialdemokrater är det en grundbult i vårt svenska välfärdsbygge, och utjämningssystemet är ett viktigt verktyg för att hela Sverige ska växa. Sverige ska hålla ihop, och vi socialdemokrater värnar alltid en rättvis och jämlik välfärd i hela landet.
Fru talman! En mer samlad översyn av det kommunala utjämningssystemet genomfördes senast 2008, och de ändringar som gjorts efter det har bara omfattat delar av systemet. Därför är det bra att det är ett enigt finansutskott som är överens om att se över hela systemet och inte bara pilla i delar.
Det kommunala utjämningssystemet består av flera olika delar, men inkomstutjämningen spelar störst roll för att skapa likvärdiga förutsättningar över landet. Det är ett system som ska göra att kommunerna kan ha en mer likvärdig skattebas för att klara av välfärdsåtagandet och alla de andra viktiga samhällsfunktioner som kommunerna och regionerna har ansvar för. En övergripande översyn är nödvändig eftersom skruvningar i en del av utjämningssystemet påverkar även andra delar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
I förhållande till den egna skattekraften utgjorde inkomstutjämningen förra året upp till 12 procent för de kommuner som fick bidrag. Bland de betalande kommunerna utgjorde avgifterna till systemet upp till 6 procent av den egna skattebasen.
Riksrevisionen har också påpekat att en lägre grad av utjämning med större inkomstskillnader mellan kommunerna kan innebära ännu värre effekter på de kommuner som redan har det svårt.
Fru talman! Det är ju ett antal år sedan vi gjorde en total översyn av utjämningssystemet, så det borde snart vara dags igen. Det behövs en översyn med jämna mellanrum. Det är bra att det finns en bred enighet här i dag om att utjämningssystemet ska stimulera tillväxt, utveckling och likvärdig service i hela landet.
Vi hade dock gärna väntat lite med en utredning. Vi tycker att den behövs, men med tanke på att vi nyligen ändrat i kostnadsutjämningen vill vi se hur det verkar. Vi står också mitt i en pandemi. Det är väldigt speciella tider vi lever i nu.
Med det sagt tycker vi socialdemokrater att det är bra att vi nu får ett beslut om att se över hela utjämningssystemet och att vi i bred samsyn kan enas i en utredning som ser över precis det jag nämnde: tillväxt, utveckling och likvärdig service i hela landet.
Det är viktigt att det kommunala utjämningssystemet utvecklas i takt med samhällsutvecklingen. Vi behöver jämna ut de ojämlikheter som i dag finns i välfärden mellan olika delar av landet. Det är inte rimligt med stora skatteskillnader mellan kommuner och regioner när de inte är kopplade till bättre service. Sverige ska hålla ihop.
Vårt mål är att göra allt vi kan för att alla kommuner ska vara bra kommuner och alla regioner vara bra regioner.
Kommunernas och regionernas insatser och möjligheter är avgörande för välfärden och avgörande för att alla ska få god omsorg, skola och vård. Genom att fortsätta sträva för mer likvärdiga villkor i hela landet kan vi tillsammans bygga ett starkare samhälle.
Jag yrkar bifall till förslaget och avslag på motionerna.
Anf. 14 Jan Ericson (M)
Fru talman! De svenska kommunerna är alltid den sista försvarslinjen mot samhällsproblemen, särskilt när staten sviker.
Det är kommuner med redan stor bostadsbrist som tvingas försöka lösa boende till nyanlända med mycket kort framförhållning.
Det är kommunerna som får hantera den misslyckade migrations- och integrationspolitiken och ofta försörja nyanlända med försörjningsstöd när de inte kommer i arbete.
Det är kommunerna som får försöka skapa trygghet med ordningsvakter och andra kommunala åtgärder när det statliga rättssamhället sviker.
Inte minst är det kommunerna och regionerna som ska försöka hantera den allvarliga pandemin i ett läge där stödet och riktlinjerna från regeringen och myndigheterna ibland tyvärr varit både sena, otydliga och motstridiga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Listan kan göras längre. Kommunerna är alltid de som står för den grundläggande välfärden och garanterar tryggheten för sina invånare. Det är också de som försöker bevara en viss omfattning av samhällsservice när mindre orter avfolkas och urbaniseringen går i rasande fart.
Detta ansvar tvingas kommunsektorn att ta alldeles oavsett om staten är med och betalar eller inte. Tyvärr tvingas kommunerna ibland att ta ansvar även för sådant som egentligen är statens uppgift, och det är inte alltid de får de pengar det kostar.
Fru talman! Moderaterna kommer alltid att värna kommunernas och regionernas möjlighet att utföra sitt uppdrag. Detta kommer att kräva ökade resurser från staten, och det måste prioriteras i statens budget.
Redan i början av detta år, före pandemin, drev vi moderater tillsammans med flera andra partier igenom mer resurser till kommunerna än vad regeringen var villig att tillföra. De 7,5 miljarder som tillfördes kommunsektorn har verkligen varit till nytta det här året.
Även under pandemin har vi drivit på för extra stöd till kommuner och regioner. I Moderaternas budget för kommande år ger vi också betydligt större statsbidrag till kommunerna än vad regeringen och dess stödpartier aviserar i sin budget. För 2021 handlar det om 3,5 miljarder mer än regeringen och samarbetspartierna. För 2022 handlar det om 8,5 miljarder mer och för 2023 om hela 13,5 miljarder mer än vad regeringen och samarbetspartierna tillför. Det kombinerar vi med åtgärder för att motverka kommunala skattehöjningar. Mer om detta i nästa veckas debatt, när vi debatterar kommunsektorns statsbidrag.
Fru talman! Sverige är ett till ytan stort land med mycket varierande förutsättningar. Det gäller även våra kommuner, som ser helt olika ut. Som vi hörde tidigare i dag skiljer det upp till 6 kronor per hundralapp i kommunalskatt mellan den kommun som har lägst skatt och den som har högst.
Att det sker viss omfördelning av resurser mellan kommunerna är högst rimligt. Det viktiga är att detta görs på ett sätt som skapar förtroende och legitimitet både hos de kommuner som bidrar till systemet och de kommuner som får pengar från systemet och att effekterna av utjämningssystemet inte slår mot landets samlade tillväxt.
Det vi debatterar i dag är alltså Riksrevisionens granskning av om det finns tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen.
Det visade sig vara lättare sagt än gjort att granska detta, då det är svårt att isolera effekterna från just skatteutjämningen från alla andra faktorer som påverkar tillväxt och skatteintäkter i enskilda kommuner. Riksrevisionen avfärdar inte att det kan vara så, men man har som sagt inga direkta bevis. Man beskriver dock att det länge funnits en oro för att inkomstutjämningen påverkar kommunernas incitament negativt och att internationell forskning också bekräftar denna oro samt att det i alla fall i ekonomisk teori är tydligt att det finns en risk för sådana negativa bieffekter.
Fru talman! Det kommunala utjämningssystemet har ändrats många gånger genom åren. Riksdagen har tagit beslut om förändring av både inkomstutjämningen, som är den stora delen, och kostnadsutjämningen, som utgör en mindre del. Vid varje förändring i systemet har vi från moderat sida verkat för balanserade förändringar, som gör det möjligt för mottagande kommuner att fungera utan att missgynna tillväxtkommunerna alltför mycket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Utjämningssystemet får inte heller ge oönskade marginaleffekter för kommuner som till exempel lyckas få människor att gå från bidrag till arbete, vilket är en oerhört viktig uppgift. Och självklart får systemet inte heller påverka den samlade svenska tillväxten negativt.
Vi moderater har också verkat för att förändringar i systemen inte ska vara alltför snabba och dramatiska och för att alla berörda kommuner måste ha en rimlig möjlighet att påverka och planera sin egen verksamhet.
Moderaterna har också under flera år ansett att det är dags att ta ett helhetsgrepp om utjämningssystemet. Senast vid debatten förra året vid denna tid framförde jag detta moderata krav. Utjämningssystemet är en helhet och har oerhört stor ekonomisk betydelse för både bidragande och mottagande kommuner. Det är nu som sagt tolv år sedan alliansregeringen tog initiativ till en grundlig översyn av hela utjämningssystemet; det gjordes 2008.
I en följdmotion till regeringens skrivelse som svar på Riksrevisionens granskning föreslog vi moderater att regeringen snarast ska tillsätta en översyn av hela det kommunala utjämningssystemet, som särskilt beaktar systemets inverkan på kommuner och regioner som växer och effekten på tillväxten i hela landet.
Efter diskussioner i utskottet kan jag konstatera att ett enigt finansutskott nu står bakom att ge regeringen ett sådant uppdrag: att göra en bred översyn med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Jag tycker att det är mycket glädjande att utskottet går på denna linje.
Från moderat sida ser vi samtidigt med stor oro på utvecklingen i kommunerna och regionerna de kommande åren. Vi menar att staten gradvis bör ta ett större ansvar för att säkerställa goda förutsättningar för välfärdens finansiering. Detta är ett av skälen till att vi moderater i budgeten för kommande år satsar mer pengar på kommunsektorn än regeringen och samarbetspartierna. Vi prioriterar detta framför andra saker i statens budget. Men vi menar också att det vid en översyn av utjämningssystemet bör prövas om staten kanske ska ta ett helhetsansvar för hela systemet.
Med detta yrkar jag bifall till liggande förslag.
Anf. 15 Peter Helander (C)
Fru talman! Jag dristar mig till att gissa att denna debatt inte kommer att vara helt tydlig eller lätt för en utomstående att förstå. Det kommer nog i mångt och mycket att låta som om vi alla vill ungefär samma sak, och till viss del stämmer nog detta. Jag vill nämligen påstå att det inte finns något parti som inte vill ha ett utjämningssystem i Sverige. Oavsett om jag träffar mina väljare hemma i Dalarna eller om jag pratar med väljare från Stockholm vill alla att hela landet ska leva och att det ska finnas grundläggande service och välfärd i hela landet. Dessa bärande grundprinciper kring skatteutjämningen finns det en enighet om. Konflikten i politiken handlar inte om detta.
Fru talman! Det är när vi borrar lite djupare som det skiljer sig åt. Vad menar vi med att hela landet ska leva? Vad menar vi med att det finns tillgång till grundläggande service? Och vad menar vi med tillgång till välfärdstjänster i hela landet? Jag är glad över att finansutskottet nu går vidare med att kräva att regeringen tillsätter en utredning som ska titta på hela skatteutjämningssystemet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Inte sällan handlar debatten om kommunernas och regionernas kamp när det gäller ekonomi och hur många miljarder som behöver skjutas till för att verksamheterna ska fungera - vilka pengar som behövs för att det ska bli lite mer lika. För vi har inte en jämlik kommunsektor och jämlika förhållanden mellan landets olika regioner i dagsläget.
Det är i dag inte en acceptabel skillnad vi ser i skattesatserna mellan de kommuner som är tvingade att ha den högsta nivån och de som har den lägsta. Vi behöver strukturella reformer som gör det möjligt för landets kommuner att leverera grundläggande välfärd med ett ungefär liknande skatteuttag. Skillnaden är i dag, som tidigare sagts, nära 6 kronor, och det är inte acceptabelt.
Orättvisan att man betalar mer skatt för samma välfärdserbjudande är dock ännu större eftersom stora delar av det offentliga åtagandet över huvud taget inte finns tillgängligt på de platser där man betalar allra högst skatt. Detta vet alla som måste bekosta sin egen väg, sörja för sin egen bredbandsuppkoppling eller göra gemensam sak för att rädda byskolan.
Fru talman! Propositionen som kom på plats efter utredningen Lite mer lika tog några steg i rätt riktning. Vi tycker att det var kloka överväganden som låg till grund för de nya beräkningsgrunderna när det gäller gleshet och vissa socioekonomiska faktorer. På det stora hela fick vi ett något mer välbalanserat system.
Men en utjämning handlar om balans, och i mångt och mycket är det ett nollsummespel; om någon vinner förlorar någon annan. Även om det är svårt måste vi hitta en balans mellan tillväxtkommunernas rättmätiga krav på att kunna leverera välfärd i en tillväxtfas och landsbygdskommuners och mindre, mer glest bebodda kommuners rättmätiga önskemål om och behov av att kunna leverera välfärd även i den typen av situationer.
Fru talman! Det går att hitta ett nytt och bättre system än det som vi har i dag, där vi i mångt och mycket har lappat och lagat.
Centerpartiet kan konstatera att den senaste utredningen hade i uppdrag att se över den kommunala utjämningen. Det var 2008, som flera har nämnt, då den så kallade Utjämningskommittén.08 tillsattes. Det är hög tid att se över systemet igen.
Centerpartiet vill se ett skatteutjämningssystem som vilar på en rad grundläggande principer. Systemet bör utgå från en garanterad servicenivå i hela landet. Samtidigt behöver det vara utformat så att det skapar incitament för företagande, jobb och tillväxt. Det måste löna sig för en kommun att göra reformer som stärker företagsamheten och jobbskapandet, snarare än att kommunerna fråntas ansvaret för sin ekonomiska politik.
För många av landets glest befolkade kommuner är det dock uppenbart att det finns strukturella förutsättningar som gör det svårt att klara behovet av kommunal service utan ett system för skatteutjämning. Därför behöver gleshet i högre grad beaktas inom ramen för utjämningssystemet.
Länge har vi sett hur regeringar har använt sig av en allt rikare flora av riktade statsbidrag. Detta urholkar i grunden det kommunala självstyret. De riktade statsbidragen måste sökas, vilket skapar svårigheter för små kommuner med begränsade förvaltningsresurser att söka dessa bidrag.
Att se över det kommunala skatteutjämningssystemet är ingen enkel fråga. Jag satt själv med i Kostnadsutjämningsutredningen, vars betänkande fick namnet Lite mer lika. Vi ska veta att kostnadsutjämningen berör kanske 10 procent av hela skatteutjämningssystemet. Kom det någon kritik mot kostnadsutjämningssystemet och förslaget? Ja, det kom massiv kritik även om, enligt min bedömning, nästan hälften av förändringarna i kostnadsutjämningssystemet hänförde sig till omräkning av statistik, något som görs alldeles för sällan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Egentligen skulle jag önska att vi kunde skicka ut de parametrar som ska ingå i systemet på remiss, och så får man tycka till om dem. När det kommer telefonsamtal från kommunalråd har de nämligen bläddrat till sista sidan i utredningen och kollat om det blir plus eller minus för kommunen, för att sedan vara för eller emot systemet. Så fungerar väl kommunal- och regionråd.
Detta kommer alltså att vara en svår fråga. Det visste vi också när det förra skatteutjämningssystemet sågs över. Men det måste göras - vi kan inte vänta.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 16 Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! I kommunerna bygger vi Sverige, sa Kristdemokraternas förste partiledare Birger Ekstedt. Så rätt han hade! Det är ute i Kommunsverige som välfärden byggs och vi skapar förutsättningarna för ett gott liv och också tar ansvar, ofta i pragmatisk anda, för de samhällsproblem som uppkommer.
Men vi ser också att kommuner har olika förutsättningar - att det finns olika bekymmer som gör att det blir svårare eller enklare att ta sig an dessa uppgifter. Flera av föregående talare har pekat på detta.
För ett år sedan föreslog Kristdemokraterna i en motion att vi skulle se över skatteutjämningen som helhet igen för att se hur vi kunde underlätta för alla kommuner i Sverige att ta det ansvar som de så gärna vill ta för att skapa goda förutsättningar för tillväxt, välfärd och möjligheten att leva ett gott liv.
Detta skedde i samband med att vi såg över kostnadsutjämningen och fick en proposition om att ändra i kostnadsutjämningssystemet. Det var på många sätt rimliga förändringar som föreslogs, men det gick fort, och för många kommuner innebar det kraftigt förändrade planeringsförutsättningar. Man fick minus där man trodde att man skulle ha plus. Inte minst var det kommuner som stod inför stora utmaningar vad gällde att bygga ut förskola och infrastruktur som såg att det blev väldigt tydliga förändringar. Detta var ett skäl till att det behövdes en bredare översyn igen, för Sverige har förändrats sedan den senaste översynen gjordes.
Därför är jag väldigt glad för att man nu, visserligen med viss fördröjning, hörsammar kravet från vår och flera andra partiers sida om att nu göra en ordentlig, grundlig och total översyn av systemet.
I detta sammanhang vill vi peka på att man behöver komma bort från de stora skillnaderna i kommunalskatt. Kommunalskatterna kryper hela tiden uppåt och får negativa effekter på arbete och på möjligheten att klara sig på sin egen lön och inkomst. Detta måste vara en parameter som ingår i översynen. Man måste skapa bättre förutsättningar för att inte behöva se skatterna krypa uppåt hela tiden. Skatterna slår allra hårdast mot dem med de lägsta inkomsterna. Detta är en viktig sak att ta med sig ut i arbetet.
Inte minst de små kommunerna har stora bekymmer och utmaningar. Vi måste hitta vägar att undvika att skatteutjämningssystemet blir en strid mellan stad och land. I stället måste kanske staten gå in och ta ett större ansvar än i det nuvarande systemet, också för att öka legitimiteten för detta viktiga utjämningssystem, som vi verkligen behöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Det finns också skäl att fundera på om man inte kunde ha en regional modell för skatteutjämning. I dag är det många människor som arbetar i en kommun men bor i en annan. Dessa kommuner drar ju ömsesidig nytta av varandra utan att det återspeglas i utjämningssystemet. Detta är en aspekt som jag tycker att man bör ta hänsyn till och undersöka närmare i ett utjämningssystem.
Men, fru talman, låt mig sammanfatta. Detta är angeläget och viktigt. Det handlar om att ge kommunerna bra förutsättningar, oavsett var i landet de ligger, hur demografin ser ut och hur framtiden ter sig, att faktiskt göra det som är alla Sveriges kommuners huvuduppdrag: att se till att det finns en välfärd för medborgarna att lita på när de behöver, att det finns möjligheter att växa och utvecklas och att alla kan vara med och bidra till den samhällsgemenskap som vi så väl behöver.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Anf. 17 Karolina Skog (MP)
Fru talman! Sverige är ett avlångt land med vitt skilda förutsättningar i olika delar. Det handlar om geografi och inte minst om demografi. Över tid har vi fått stora skillnader i befolkningssammansättningen i olika delar av landet, och framöver kommer skillnaderna att öka.
För att hantera detta på ett klokt sätt, så att alla medborgare var de än bor ska få tillgång till en god samhällsservice, vara en tydlig del av samhällskontraktet och också rent känslomässigt kunna känna att man är en del av det, behövs en aktiv politik på flera områden. Det utjämningssystem som finns och som involverar en kostnadsutjämning och en inkomstutjämning är en central del av den politiken. Det är inte allt, men det är en central del.
När Sverige förändras är det rimligt att också systemen utvecklas. Därför gjordes nyligen en ordentlig genomlysning av kostnadsutjämningen, och ett par viktiga förändringar gjordes, där vi stärkte effekterna. Vi stärkte överföringen från rikare kommuner i storstadsregionerna till de mer glesbebyggda delarna av vårt land för att förbättra tillgången till service i de delarna.
Men vi kan inte vara nöjda. Det finns kommuner i Sverige där samhällsservicen väldigt tydligt brister. Som påpekats av många här i kammaren - jag är glad över att detta kommer fram så tydligt - finns det också kommuner där kommunalskatten har blivit för hög. Det är inte något som jag skyller på de aktuella kommunpolitikerna, för de vill ju göra sitt bästa och försöka leverera samhällsservice, men det är en strukturell utveckling som vi i riksdagen behöver ta på stort allvar.
Vi har tidigare i Sverige haft undantag i systemet som bygger på en nationalekonomisk teori, men jag vågar säga att det ännu mer bygger på kompisskap och gynnande av kommuner med företrädesvis många borgerliga väljare. Vi har nu granskat detta än en gång - vi har gjort det om och om igen - och den teorin har inte visat sig ha någon vidare stark koppling till verkligheten. Jag hoppas verkligen att vi kan stänga det kapitlet och säga att det var en parentes.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Men det finns ändå skäl att se över detta, för landet fortsätter att utvecklas. Från Miljöpartiets sida såg vi inte att detta var helt akut. Vi menade nog att det kunde vänta något. Men det finns en majoritet i finansutskottet för att vi ska göra detta nu, och vi instämmer i verklighetsbeskrivningen och har inget emot att vi gör en översyn.
Jag tror att det kommer att vara en avgörande fråga för Sverige framöver att vi arbetar med tillgången till samhällsservice i hela landet. Då måste den ju finansieras.
Jag ser också att de här frågorna behöver vara en betydande faktor i den större skatteöversyn som har aviserats inom januarisamarbetet. Skillnaderna i skatt är en sådan fråga, där man bör titta på hur vi kan bygga upp ett skattesystem som klarar att finansiera välfärden för hela befolkningen och hela landet framöver, inte minst i ljuset av det vi kan vänta oss demografiskt. Vi måste räkna med att en större andel av befolkningen är äldre, och då menar jag äldre äldre i betydelsen att det är personer som är gamla och sjuka och behöver stöd från samhället på olika sätt. Det måste vi klara av att finansiera framöver.
Jag tror alltså att det är klokt att vi gör denna översyn, men det är också viktigt att vi kommer ihåg att detta är en faktor som vi behöver ta upp i den större skatteöversynen och i andra delar av vår politik, så att vi kan kraftsamla för att värna välfärdens funktion i Sverige och leva upp till de rimliga förväntningar som medborgarna runt om i Sverige har.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Anf. 18 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag har egentligen inga invändningar mot att Karolina Skog tycker att utredningen är bra. Men jag blir väldigt fundersam när jag hör miljöpartister beklaga den strukturella utvecklingen i vårt samhälle. Den är ju själva orsaken till att vi faktiskt behöver ha ett skatteutjämningssystem och att vissa kommuner mår ganska dåligt. Då måste man också se vad den strukturella utvecklingen beror på och faktiskt försöka motverka den med hela sin politik. Där gör ju Miljöpartiet precis tvärtom.
Jag tänker närmast på två områden. Det ena området är att Miljöpartiet driver på regeringspolitiken med mycket höga skatter på transporter. Det slår direkt mot pendling och företagande. Det leder direkt till ökad urbanisering. Människor med utbildning och jobb flyttar till andra orter för att det är dyrt att leva på landsbygden. Det leder till att man slår ut småföretag på landsbygden. Och det leder direkt till att de utsatta kommunerna tappar skattekraft.
Det andra området, som också direkt slår mot de fattiga kommunerna, är den oansvariga migrationspolitik som Miljöpartiet står för. Man tar emot mycket stora mängder av människor som behöver stöd från samhället. Dessa människor söker sig, som flera tidigare har talat om, till de kommuner där det finns lediga bostäder på grund av att andra människor har flyttat. Det är ofta de utslagna kommunerna som har jättestora problem och många tomma bostäder. Det är där många av de nyanlända hamnar. Det gör att de inte kommer i arbete utan måste försörjas av kommunerna. Så får man en ond cirkel. Man tappar skattekraft och behöver mer och mer stöd.
Min fråga till Karolina Skog är: Inser inte Miljöpartiet att det är den egna politiken som medverkar till den strukturella utvecklingen i Sveriges kommuner?
Anf. 19 Karolina Skog (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Fru talman! Jag är väldigt tacksam över att jag än en gång får möjlighet att förtydliga hur orättvis den politik kring försörjning av bilen som Moderaterna har byggt upp är för svensk glesbygd.
I moderat politik är det så här, och det är en politik som har funnits länge: Glesbygdsbor betalar för storstadsbor som pendlar till jobbet. De betalar när storstadsborna köper bilen. De betalar när storstadsborna kör bilen. De betalar när storstadsborna parkerar bilen. Alla dessa delar är starkt subventionerade. Denna subvention går framför allt till personer som bor i kranskommuner kring våra storstäder. Det är personer som i genomsnitt har väldigt goda inkomster. Detta är orättfärdigt.
Från Miljöpartiets sida har vi nyttjat makten vi har fått i regeringen till att se över alla dessa system. Vi ser över reseavdragen, så att vi kan få ett reseavdrag som får det syfte som det är tänkt. Syftet är att göra det möjligt att bo och arbeta i hela landet, inte att ge en subventionering till våra storstäder.
Tjänstebilssystemet kommer att förändras på motsvarande sätt. Det som återstår är att vi behöver komma åt de väldigt stora subventioner som också finns för parkering, som framför allt får genomslag i våra storstäder.
Jag kan tänka mig - och Miljöpartiet är starkt för detta - att genom olika typer av subventioner göra det möjligt att bo och leva, och bland annat köra bil, i glesbygden. Men jag ägnar med stor stolthet mycket av min politiska kraft åt att förhindra att bilkörning i städerna subventioneras.
Anf. 20 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag konstaterar att jag inte fick något svar om migrationspolitiken, men det har väl sina förklaringar. Det är kanske så att till och med Miljöpartiet inser att man är på fel väg.
Men när det gäller frågan om tjänstebil bygger Miljöpartiets linje på total okunskap om hur det faktiskt ser ut. Man påstår på fullt allvar att alla som har tjänstebil bor i en storstad. Man har missat att detta är fel. Tjänstebilarna är oftast registrerade på företaget, som har sitt huvudkontor i stan. Men den som kör tjänstebilen bor på landet och är beroende av bilen.
Man bygger alltså sin politik på falska fakta och sätter sig inte in i hur det ser ut i verkligheten. Det är samma sak med reseavdragen. Jag har själv tittat på de förslag som finns om reseavdrag och kan konstatera att de slår stenhårt mot människor som bor på landsbygden. Det handlar inte bara om människor som bor långt ute i glesbygd. Jag bor själv mitt emellan Göteborg och Borås, 20 minuter från Göteborgs centrum. Jag har en halvmil till närmaste busshållplats. Det är så det ser ut på landet.
Alla människor hemma i min by är beroende av bil. De flesta har inte råd att köpa någon elbil. De kör med vanliga bilar. Vår kommun är helt beroende av pendling. Om inte människor kan pendla får vi problem i vår kommun. Då kommer vi att behöva ha större statsbidrag för att klara att dra runt den kommunala servicen.
Miljöpartiet borde läsa på och se hur verkligheten ser ut på riktigt och inte bara i partiets egna modeller. Miljöpartiets politik slår tyvärr mot de små kommunerna ute på landet. Den gör att de blir mycket mer ekonomiskt känsliga. De tappar skattekraft och måste höja sina skatter. Det är så det ser ut.
Anf. 21 Karolina Skog (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Fru talman! Jag kan bara kort konstatera att allting jag har refererat till här bygger på uppgifter från statliga myndigheter, bland annat Skatteverket.
Jag ska självklart säga några ord också om migration och om vart människor tar vägen. Då tänker jag ta upp det som jag faktiskt inte tog upp i mitt anförande. Det är frågorna kring social dumpning. Vi har nyligen fått en rapport från Statskontoret som visar att kommuner med stor skattekraft - till stor del handlar det om kommuner som leds av moderata företrädare - systematiskt pekar ut och identifierar människor som på olika sätt är svaga. Det handlar om missbrukare. Det handlar om nyanlända och om andra människor som behöver samhällets stöd. Man tvingar systematiskt ut dessa människor ur sina kommuner. De tvingas till kommuner där arbetsmarknaden är svagare och där förmågan att ta hand om dem och erbjuda dem hjälp är svagare.
Ledamot Ericson vill få det att framstå som att människor söker sig till dessa platser där det inte finns något arbete. Nu har vi fått bevis på att det inte fullt ut är sant. Det är moderata politiker som sitter och gör planer och som systematiskt använder bland annat socialtjänstlagstiftningen på ett sätt som den absolut inte är tänkt att användas och tvingar ut svaga grupper från tillväxtkommunerna till kommuner där det saknas en arbetsmarknad. Det är cyniskt.
Anf. 22 Joar Forssell (L)
Fru talman! Jag tackar föregående talare. Det är mycket bra och viktigt som har sagts i denna diskussion. För Liberalerna är det - och det verkar finnas en tydlig majoritet för detta i Sveriges riksdag - oerhört viktigt att man kan leva ett gott liv och förvänta sig god samhällsservice oavsett var i landet man bor.
Fru talman! Det som dock är viktigt att förstå är att politik gör skillnad. Det är därför som vi ägnar stora delar av våra liv åt politik, och det är därför det finns människor i hela landet som ägnar mycket av sin tid åt politik i det kommunala och i det regionala.
Man har tidigare i talarstolen hävdat att utjämningssystemet och vår politik för att se till att det finns god service i hela landet skulle vara ett nollsummespel. På det ställer jag faktiskt inte upp. Det är klart att den politik man för i sin kommun påverkar vilka förutsättningar man har att erbjuda en god service.
Det system som vi diskuterar i dag har utsatts för alldeles för mycket lappande och lagande. Det behövs garanterat en helhetssyn. Det behövs helt enkelt en genomgång där man genomlyser och tittar på alla möjliga olika aspekter. Det behövs ett system för att kompensera för vissa strukturella skillnader som finns mellan kommuner och regioner, men vi ska inte tro att politik inte gör skillnad i det lokala, i det regionala och i det kommunala.
Om man jämför två extremer, en kommun som har mycket goda förutsättningar och en kommun som har mycket dåliga förutsättningar att erbjuda sina medborgare service, kommer man att kunna peka på strukturerna och säga: Detta handlar bara om strukturer. Men om man jämför två kommuner som har goda förutsättningar eller två kommuner som har mindre goda förutsättningar kan man se att det finns skillnader i vilken samhällsservice de lyckas erbjuda. Det finns skillnader i vilket klimat för tillväxt och företagande som man lyckats skapa även mellan kommuner som har ganska lika förutsättningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Fru talman! Det är av det skälet uppenbart att ett sådant här system, som verkligen behövs, också måste ta hänsyn till att politiker, lokalt och regionalt, måste kunna driva politik för att göra näringslivet bättre. Man måste göra det för att få bättre förutsättningar för välstånd även i en kommun som har knappa förutsättningar från början, så att kommunen kan stå mer på egna ben än den kunde göra tidigare.
Det finns goda exempel på detta. Dorotea har nämnts tidigare i debatten. Dorotea är en kommun där man har haft tuffa strukturella förutsättningar från början, men man jobbar väldigt tydligt med att stärka dem. Man jobbar med att stärka det lokala näringslivet, med att stärka kommunen och med att se till att man kan stå mer på egna ben.
Det är klart, fru talman, att vi ställer oss bakom detta. Det gör vi därför att vi menar att det behövs god service i hela landet. Alla Sveriges medborgare måste kunna lita på att man kan leva ett gott liv just där man bor.
Vi gör det också med en tro på den lokala politiken och på att strukturella skillnader mellan kommuner inte är allt. Vi måste också ha ett system där vi inte hämmar vare sig tillväxt eller dem som driver en politik på det ekonomiska eller sociala området eller i skolan som gör att förutsättningarna blir lite bättre i morgon än vad de är i dag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 10.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2020/21:51 Torsdagen den 10 decemberProtokoll 2020/21:51
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2020/21:28 till handlingarna.Översyn och analys av det kommunalekonomiska utjämningssystemet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet, och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2020/21:3757 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1 och
2020/21:3759 av Rickard Nordin och Lars Thomsson (båda C) samt
avslår motion
2020/21:3757 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 2.- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfrågan Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 11 0 0 59 SD 10 0 0 52 C 5 0 0 26 V 0 4 0 23 KD 3 0 0 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 0 0 0 2 Totalt 51 4 0 294