Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden

Anf. 163 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! I dag ska vi behandla regeringens skrivelse avseende Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden.

Riksrevisionens rapport granskar perioden 2018–2023 och ger en bild av hur hanteringen av medborgarskapsärenden såg ut under de sista år då Socialdemokraterna hade regeringsmakten. Det som beskrivs i rapporten ger egentligen en sorglig bild av hur det svenska medborgarskapet har nedvärderats.

I rapporten framkommer att den sökande i nästan en tredjedel av alla beviljade medborgarskapsansökningar inte har kunnat styrka sin identitet. Det framstår nog som chockerande för allmänheten att helt okända människor får medborgarskap i Sverige, men det finns möjligheter att få dispens från att styrka sin identitet när man får medborgarskap. Detta ska användas som en ventil i undantagsfall. Däremot ska dispensen inte bli norm, vilket verkar ha hänt när nästan en tredjedel av dem som fått svenskt medborgarskap inte har kunnat styrka sin identitet.

Att så många har fått dispens från att styrka sin identitet beror på att Migrationsverkets medarbetare har saknat vägledning i form av praxis och interna stöddokument. Detta har åtgärdats genom att Migrationsverket uppdaterat sin interna handbok för medborgarskapsärenden med mer vägledning för dispensbedömningar. Denna uppdatering, som ägde rum i januari 2025, var ett resultat av regeringens beslut att förstärka säkerhetsperspektivet i medborgarskapsärenden.

Redan i regleringsbrevet för budgetåret 2024 fick Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka kontrollerna i ärenden gällande medborgarskap. I ett regeringsbeslut från januari 2025 fick Migrationsverket också direktiv att ställa krav på att den som söker svenskt medborgarskap inställer sig personligen för identifiering och för att genomföra en muntlig utredning. Det kanske, återigen, låter som något självklart att den som ska få svenskt medborgarskap ska inställa sig personligen för identifiering och för att intervjuas, men så har det inte fungerat.

I Riksrevisionens rapport framkommer även att det har varit mycket ovanligt att Migrationsverket genomfört en muntlig utredning eller ställt muntliga frågor till den som har ansökt om medborgarskap. Det handlar alltså om en utlänning som har ansökt om att bli en del av den svenska gemenskapen, och man har inte ens ställt några muntliga frågor till denna utlänning. Det är inget annat än en skandal.

Vanliga människor som går till jobbet varje dag har förväntat sig att man gör en ordentlig granskning av de utlänningar som får medborgarskap, men det har man inte gjort. I april i fjol kodifierade Migrationsverket dock, genom föreskrifter, att det krävs personlig inställelse för identitetskontroll vid ansökan om medborgarskap.

Under Socialdemokraternas regeringsinnehav skänkte man i praktiken bort så många medborgarskap som man kunde. Det här är inte ett myndighetsproblem, utan det är ett politiskt arv. Mellan 2020 och 2022 – de sista år då Socialdemokraterna regerade i Sverige – beviljades fler än 258 000 medborgarskap. Så skulle det ha fortsatt om vi inte hade fått en ny regering över vilken Sverigedemokraterna har ett betydande inflytande.

Från och med det år då Tidöpartierna fick regeringsmakten började antalet beviljade medborgarskap att sjunka. Under Magdalena Anderssons år som statsminister fick cirka 89 000 utlänningar svenskt medborgarskap. Detta var en stram migrationspolitik enligt Socialdemokraterna. År 2025 landade antalet beviljade medborgarskap på omkring 38 000. Tidöpartierna har mer än halverat antalet beviljade medborgarskap årligen.

Vi har dock inte ens börjat. Kunskapskraven avseende svenska och samhällskunskap för att få medborgarskap är inte på plats. Egenförsörjning för att få medborgarskap är inte på plats. Höjt krav på hemvisttid är inte på plats. När kraven för att få medborgarskap höjs, vilket kommer att hända före mandatperiodens slut, kommer antalet beviljade medborgarskap – som var cirka 38 000 år 2025 – återigen att mer än halveras.

Det är så en stram migrationspolitik ser ut. Man kan inte bara prata om en stram migrationspolitik. Så länge det inte backas upp av resultat är det inget mer än prat. Valet står mellan ett regeringsalternativ som mer än halverat antalet beviljade medborgarskap och ett rödgrönt regeringsalternativ som vill mer än fördubbla antalet beviljade medborgarskap.

Regeringen redogör i sin skrivelse för alla de reformer som har genomförts och ska genomföras för att göra medborgarskapsprocessen mer rättssäker. Dessa reformer ser också till att medborgarskapet uppvärderas och får det värde som det förtjänar.

Möjligheterna till informationsutbyte mellan Migrationsverket och andra myndigheter har ökat under denna regering. Det innebär att underlaget vid beslut om att bevilja medborgarskap kommer att vara gediget och komplett. Om det någonstans finns information som diskvalificerar en utlänning från att bli medborgare kommer Migrationsverket lättare att kunna få tag på denna information.

Regeringen kommer att höja kraven för att få medborgarskap. Det kommer att krävas längre hemvisttid i Sverige. Det kommer även att ställas hårdare krav på ett hederligt levnadssätt på den som vill förvärva svenskt medborgarskap.

Längre hemvisttid kommer också att resultera i att utlänningar får längre tid på sig att bli en del av Sverige innan de blir svenska medborgare med en ovillkorlig rätt att uppehålla sig i landet. Det innebär att en utlännings eventuella antagonistiska avsikter kan avslöjas innan personen blir medborgare.

Viktigt att säga i sammanhanget är att Säkerhetspolisen redan 2017 lämnade in en skrivelse till den dåvarande rödgröna regeringen där man begärde att hemvisttiden för att förvärva medborgarskap skulle förlängas med minst två år. Skälet till detta var att det kan ta lång tid att upptäcka vissa typer av säkerhetshotande verksamhet, till exempel olovlig underrättelseverksamhet. Den socialdemokratiska regeringen var passiv. Tidöregeringen och Sverigedemokraterna kommer att agera före mandatperiodens slut.

Även det medborgarskapsprov som Folkpartiet föreslog 2002 kommer äntligen, efter alla dessa år, att bli verklighet. När Folkpartiet på den tiden föreslog ett språkkrav för att kunna beviljas svenskt medborgarskap var det många socialdemokrater som anklagade den dåvarande folkpartiledaren Lars Leijonborg för rasism. Nu kommer Tidöpartierna att förverkliga förslaget, oavsett vad Socialdemokraterna tycker om det.

Det kommer även att komma lagstiftning som möjliggör att biometriska uppgifter i större omfattning kan användas för att verifiera utlänningars identitet och hederliga levnadssätt i medborgarskapsärenden.

Det här är en regering som har gjort rättssäkerhet i medborgarskapsärenden och ett uppvärderat medborgarskap till prioriterade frågor. Orsaken till detta är egentligen enkel. Att bli svensk medborgare handlar om att bli en del av den svenska gemenskapen. Det handlar om att kunna rösta i valen till landets lagstiftande församling. Det handlar om att kunna sitta i landets lagstiftande församling och ha inflytande över andra svenskars liv. Det handlar om att i formell mening bli svensk.

Då kan man inte ha en slarvig process där man helt enkelt skänker bort medborgarskap. Det måste ställas krav. Vi måste veta vilka som egentligen blir medborgare. Vi måste veta vilka de nya svenskarna egentligen är, om de på riktigt ska kunna bli en del av den svenska gemenskapen. Tyvärr finns det fortfarande partier i riksdagen som inte förstår dessa resonemang.

Fru talman! Medborgarskap handlar inte om en bit papper. Det handlar om tillhörighet, ansvar och lojalitet mot Sverige. Antingen har vi en stat som vet vilka den släpper in i den politiska gemenskapen eller så har vi inte det.

Den här regeringen har valt ordning, krav och ansvar. Det är så man bygger ett tryggt Sverige och en stark nationell gemenskap. Den tid då man skänkte bort medborgarskap är över. Nu återupprättar vi värdet av det svenska medborgarskapet. Det är nödvändigt för rättssäkerheten, för tryggheten och för Sverige.

Skillnaden är tydlig. Medborgarskap ska inte delas ut – det ska förtjänas. Att på riktigt bli en del av Sverige är något som ska förtjänas. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Josef Fransson (SD).

Anf. 164 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! I sitt anförande påstår Nima Gholam Ali Pour att tusentals människor som vi inte vet vilka de är ska ha fått svenskt medborgarskap. Jag vill berätta vad som menas med att styrka sin identitet och vad det säger om vem man är.

För att du ska ha styrkt din identitet behöver du visa upp antingen ett giltigt hemlandspass eller ett nationellt id-kort. Det finns många människor, inte minst flyktingar, som inte får med sig dessa handlingar. Enligt rekommendationerna från FN:s flyktingorgan kan det faktum att du inte har hunnit samla ihop dessa viktiga papper i många fall till och med tala för att det faktiskt stämmer att du behövt ge dig av väldigt hastigt.

Det finns också de som har med sig sina pass men vars pass inte godkänns av svenska myndigheter för att styrka identitet. Det gäller ganska stora grupper. Till exempel blir en mycket stor del av dem som kommer från Afghanistan och har pass inte godkända därför att de passen inte anses tillräckligt svåra att förfalska. Samma sak gäller väldigt många som kommer från Somalia. Deras pass accepteras inte heller för att någon ska anses ha styrkt sin identitet.

Men att du inte har styrkt din identitet är inte samma sak som att ingen vet vem du är. Det kan betyda att du har levt större delen av ditt liv i Sverige och har andra typer av handlingar som visar vem du är. Du kanske till och med har en släkting som du kan visa släktskap med.

Påståendet att vi inte vet vilka dessa människor är stämmer helt enkelt inte.

Anf. 165 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Jag tror att ledamoten Hirvonen glömde en grupp som hon kunde ha berättat om, nämligen de som kommer till Sverige och förstör sina identitetshandlingar för att kunna få uppehållstillstånd. Om det kom fram vilka de var kanske de aldrig skulle få asyl. Den gruppen är rätt stor.

Det är viktigt för oss här i Sverige att vi vet vilka som kommer hit. Det är viktigt för vår säkerhet. Det är viktigt för att inte fel människor ska få asyl. Det är viktigt för att det inte ska komma hit krigsförbrytare från andra länder och få asyl för att de inte berättar vilka de är. Detta har hänt. Det har hänt att ministrar från Irak har kommit hit och fått uppehållstillstånd. Vi har inte vetat vilka de var. Det här är ett problem.

Jag pratar med många här i Sverige och berättar att det finns en möjlighet till dispens. Folk kan komma hit och behöver inte berätta vilka de är – de får ändå medborgarskap därför att de har sannolik identitet. Det kallas inte styrkt identitet utan sannolik identitet. Under flera år har de haft samma identitet. Detta kan möjliggöras genom att man kommer till Sverige och kallar sig Ali Muhammed under flera år. Under det namnet blir man då medborgare. Självklart finns det möjlighet till dispens.

Vi vill veta vilka folk är. Om Miljöpartiet inte vill veta det är det deras politik och deras inriktning. Men vi vill gärna veta vilka som blir svenska medborgare.

Under de år Socialdemokraterna hade makten gav man alltför många dispens. Man gav dispens hit och dit, och det har gjort att vi i dag har många medborgare om vilka det kanske kommer fram att de egentligen hade fientliga avsikter. Det vet vi inte. Man har gett för många dispens. Detta är ett riktigt problem, enligt de flesta svenskar som lever i det här landet.

Anf. 166 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Självklart ska vi alltid göra allt vi kan för att försöka ta reda på folks verkliga identitet. Men vissa människor har aldrig fått och kan aldrig få ett pass med den styrka som krävs för att man ska anses ha styrkt sin identitet i Migrationsverkets mening. Detta gäller till exempel nästan alla som har kommit till Sverige från Somalia och Afghanistan.

Men jag har en annan fråga till Nima Gholam Ali Pour. Det handlar om handläggningstiderna för medborgarskap, som Riksrevisionen nu har granskat. Tidigare under mandatperioden prickade KU ett antal ministrar för att de hade uttalat sig om att de ville påverka handläggningstiden för att förhindra att medborgarskap beviljas i enlighet med gällande lagstiftning. KU kritiserade detta väldigt skarpt.

När jag lyssnar på Nima Gholam Ali Pour får jag intrycket att han och Sverigedemokraterna tycker att det är bra att man på olika sätt har velat förhindra att beslut fattas med den hastighet som lagen faktiskt kräver. Många har väntat olagligt länge på beslut om medborgarskap. Vi pratar om fyra års väntan på ett beslut, när det normalt ska vara max sex månader. Jag undrar helt enkelt om jag har förstått detta rätt och Sverigedemokraterna tycker att det är bra att handläggningstiderna är långa.

Anf. 167 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Jag sörjer inte över att människor får vänta på att få sitt medborgarskap. Det ska ta lång tid att få ett medborgarskap i Sverige.

En av de reformer vi har är en förlängning av hemvisttiden. Man ska leva fler år i Sverige innan man kan få medborgarskap. Det kommer alltså att ta längre tid. Vi har också infört att man ska inställa sig personligen för att få medborgarskap så att man kan styrka sin identitet. Det tar också längre tid.

När man utreder ordentligt och ser till att de människor som får medborgarskap inte har antagonistiska avsikter gentemot Sverige tar det längre tid. Det är inget som jag är så ledsen över.

Jag tycker att det ska ta lång tid så länge Sverige blir säkrare och så länge inte fel personer får medborgarskap. Det är syftet. Det är därför man kommer att utreda mer. Speciellt när de nya reformerna kommer på plats kommer man att utreda ännu mer innan man ger någon medborgarskap. Då tar det längre tid.

Det är absolut ingenting jag sörjer över. Jag sörjer inte heller över att färre människor får medborgarskap, vilket också är ett resultat av de längre handläggningstiderna.

Niels Paarup-Petersen (C)

Anf. 168 Magnus Resare (M)

Fru talman! Vi moderater tar till oss av den kritik som framförs i den här rapporten. Jag skulle dock säga att det framför allt är kritik mot den gamla tidens hantering av ytterligare en migrationsfråga. Det gör mig faktiskt ännu säkrare på att vår totala omläggning av migrationspolitiken i det här landet är helt rätt.

Det är en gedigen rapport som sätter fingret på något som under alldeles för lång tid har varit alldeles för slappt här i Sverige, nämligen det sätt vi delat ut medborgarskap på. Vi moderater vill tillsammans med våra kompisar i Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna få ordning även på denna del av vår migrationspolitik. Vi vill se ett slut på den tid då det var enklare att få ett svenskt medborgarskap än att bli medlem i en golfklubb – en tid då man inte behövde kunna ett enda ord svenska och till och med kunde mörda någon och ändå få medborgarskap några veckor senare, innan pistolen knappt hade hunnit svalna. Den tiden är förbi.

Nu kommer vi att införa ett språkkrav för den som vill kalla sig svensk. Nu inför vi krav på att man inte mördar, tjuvar, våldtar eller drar på sig en massa skulder om man vill bli svensk medborgare.

Vägen till en uppstyrd migration kommer inte alltid att vara spikrak. Den kommer säkert ofta att kantas av myndighetsaktivister men också av andra aktivister, inte minst här i kammaren. De kommer att göra allt de kan för att få tillbaka den omdömeslösa migrationspolitik som vi hade innan vår regering tillträdde. Jag tror dock att vi med Moderaterna vid ratten kan få ordning även på detta.

Jag är också väldigt glad över att sossarna äntligen har skärpt till sig och nu ofta är med oss i migrationsfrågan. Men problemet för Socialdemokraterna är att de partier de vill samarbeta med ofta inte är med oss. Tvärtom tror jag att både Miljöpartiet och Vänstern kommer att vilja ha en total kravlöshet på den som vill bli medborgare om de får bilda regering och lägga om politiken. Jag tror att vi återigen kommer att få se en politik där varken språk eller brottslighet ska beaktas i någon större utsträckning. Om Socialdemokraterna på allvar menar att de kan samregera med den typen av partier utan att det får enorma konsekvenser för vårt land har de fel.

Fru talman! Vi behöver en omvald moderatregering för att ta oss framåt i migrationsfrågorna. Jag tror att det är vårt enda riktiga hopp när det gäller att få ordning på de här frågorna.

Jag tror på tuffare krav för att man ska kunna bli medborgare, och jag tycker att det är bra att vi snart också kommer att driva igenom möjligheten att ta tillbaka svenska medborgarskap från dem som verkligen inte förtjänar att ha det. Det gäller både den som har fuskat sig till sitt medborgarskap och den som begår allvarliga brott och utgör ett hot mot svenska staten och oss andra som bor här i Sverige.

Fru talman! I dag kan man muta eller ljuga sig till ett medborgarskap utan risk för några som helst konsekvenser om det skulle upptäckas efter beslutet. Om det väl är bläck på papperet och beslutet är fattat spelar det ingen roll om man har stoppat pengar i fickan på en handläggare eller om man har ljugit ihop en berättelse om vem man är. Man får behålla sitt medborgarskap ändå. Det är så naivt och dumt att vi närmast uppmuntrar till fusk i vårt system.

Jag förstår inte hur Socialdemokraterna kunde låta bli att göra något åt detta när de styrde i åtta år. Det var åtta år då vi såg svenska medborgare dra till Mellanöstern och begå några av de mest fruktansvärda handlingar som vår generation har skådat. Människor som med blodvittring åkte för att våldta, mörda och terrorisera i islams namn fick ändå behålla sina svenska medborgarskap och fortsätta att kalla sig för svenskar. I min värld är de inte några svenskar, och de skulle aldrig mer få kalla sig för svenskar.

Även om vissa partier här i kammaren tycker att alla som har satt sin fot i det här landet och fått uppehållstillstånd har rätt att kalla sig svenskar håller jag inte med om det: Har du bott här i bara några år, knappt pratar någon som helst svenska och dessutom får för dig att åka tillbaka till en terrorsekt för att hjälpa dem att våldta, mörda och förslava människor – då är du inte svensk. Du kommer aldrig någonsin att vara det i mina ögon, även om du skulle ha lyckats plocka ut ett svenskt pass, kanske med hjälp av en skattefinansierad tolk. Du ska bli av med ditt medborgarskap, punkt slut!

Fru talman! Det är slut på den mjäkiga migrationspolitiken. Det är slut på den kravlösa migrationspolitiken. Tidötiden är här, och Moderaterna styr nu landet. Det kommer att bli ordning på saker och ting. Vi är inte klara, men vi är på god väg.

Vi moderater inför nu alltså ett antal nya krav för att man ska kunna bli svenska medborgare. Man ska ha bott här i Sverige i minst åtta år i stället för fem, som nu. Man ska ha en egen försörjning och inte leva på bidrag, som nu. Man ska klara prov både i svenska språket och om vårt samhälle, och man ska inte leva i ett parallellsamhälle.

Vi skärper också kraven på hederligt levnadssätt: Begår du ett brott ska du försvinna ut ur landet, och du ska inte bli medborgare, som det är i dag. Det sista skulle jag vilja upprepa: Är du här och begår brott kommer du inte att bli svensk. Du ska ha väldigt klart för dig att du kommer att bli utvisad. Detta är en central del i vår nya migrationspolitik, speciellt för dem som drömmer om att bli medborgare.

Vi tar tag i utvisningarna. Den fruktansvärda tid då en våldtäktsman inte utvisades för att våldtäkten inte pågick tillräckligt länge är förbi. Det är gryning för ett nytt och bättre Sverige – ett Sverige där vi faktiskt tycker att det finns ett vi och ett dom: ett vi för alla oss som är medborgare oavsett bakgrund och ett dom för alla som inte är det. Det är ett Sverige där medborgare tillåts ha en särställning för att vi är just medborgare.

Jag tycker inte att detta är konstigt över huvud taget. Vi medborgare äger det här landet, och alla som är gäster i landet ska bete sig. Samtidigt ska de veta om en sak: Är du här som gäst, sköter dig och betalar din skatt, lär dig svenska och visar att du vill vara en del av oss – då kommer i alla fall vi moderater alltid att stå upp för dig och bjuda in dig i vår gemenskap. Då kommer du att vara en av oss, alltså vi:et. Den dagen som du blir en del av det kommer du också att få vara med och ställa krav på de andra som nyss har kommit hit.

Du ska veta att vi inte gör dessa förändringar i lagstiftningen på grund av någon unken syn på vare sig hudfärg eller ursprung. Vi gör förändringarna för att alla som bor här ska ha ett bra och tryggt liv. Det handlar om att de som bor här ska löpa liten risk att bli utsatta för brott eller trakasserier och ha så stor chans som möjligt att få göra det bästa av sina liv.

Är man med på detta förstår man vår omställning och vår ombyggnad av migrationssystemet. Då förstår man också varför det vi gör är nödvändigt och efterlängtat av så många svenskar.

Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag. Jag känner mig trygg med att både Migrationsverket och vår regering kommer att ta till sig och hantera det som påpekas i rapporten.

(Applåder)

Anf. 169 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i en del av det Magnus Resare sa. Det är bra att en del av kraven stärks, inte minst när det gäller fusket. Det har varit lätt att komma undan med fusk och ändå behålla sitt medborgarskap. Det är klart att det måste ta slut.

Samtidigt låter det lite som att ledamoten skyller ifrån sig på andra partier. Under allianstiden var det ju överlag dessa regelverk som infördes, och då fanns samma problem som under senare år. Vårt område är ju socialförsäkringen. Vem var det som var socialförsäkringsminister under allianstiden? Det var Ulf Kristersson, eller hur?

Man ska inte bara skylla ifrån sig. Man måste också ta lite eget ansvar för hur det har sett ut och hur det ser ut. Det tycker jag att vi som politiker ska göra. Har vi gjort något som inte varit tillräckligt bra får vi ta ansvar för det själva också. Det är en bra princip, tycker jag.

Sedan är vi överens om att våldtäktsmän etcetera ska ut. Men vi anser också att vårdbiträden ska kunna vara kvar, till exempel.

Här var det ändå någonting kopplat till Magnus Resares anförande. Om man sköter sig, bidrar och jobbar är man välkommen i vår gemenskap. Men just nu slänger regeringen ut människor som jobbar, bidrar, sköter sig och har följt alla regler. Det är inte att välkomna folk in i vår gemenskap – när de gör allting rätt. Den biten skulle jag gärna vilja höra Magnus Resare berätta lite mer om. Varför tycker man att detta är det rimligaste sättet att möta de här människorna, som verkligen har gjort en enorm insats? De har lärt sig språket och gått en utbildning i ett land där de inte kunde språket fem sex år tidigare eller kanske tio år tidigare. De har gjort hela den resan. De har gjort allt. Barnen är i skolan. De jobbar. Ändå ska de utvisas. Hur hänger det ihop med att man, om man sköter sig och bidrar, får vara kvar och är välkommen i vår gemenskap? Detta undrar jag lite över.

(Applåder)

Niels Paarup-Petersen (C)

Anf. 170 Magnus Resare (M)

Fru talman! Jag ska försöka hinna svara på två minuter.

Vad gäller vår skyldighet till det här var det alltså inte vi som styrde de åtta åren innan den här regeringen tillträdde. Under de åtta åren hände någonting som vi aldrig har sett förut i det här landet. Vi såg hundratusentals människor komma till det här landet, men vi såg också tyvärr ett antal människor åka tillbaka till sina gamla hemländer och begå fruktansvärda brott. De våldtog, förslavade och mördade barn, kvinnor, oskyldiga män och alla möjliga. Det var fruktansvärt.

Då ställde man inte som regeringsbärande parti om så att man kunde ta tillbaka någons medborgarskap. De kunde alltså åka och säga: Jag är förvisso svensk och har ett svenskt pass som kan vara bra ibland, men jag är också en anhängare av den här terrorsekten. Det är där jag har min hemvist.

Det hade väl varit bättre att bara ta deras medborgarskap? Vi borde ha börjat med detta för länge sedan. Vår regering började med det direkt när den satte sig på andra sidan vattnet här.

Sedan gäller det vårdbiträden. Vi har lagt om sättet för hur man söker jobb i Sverige. Man ska söka från sitt hemland. Vi avskaffar reglerna om spårbyte. Jag kan utveckla det lite mer i nästa replikskifte, hoppas jag. Jag har 45 sekunder på mig nu. Jag ska försöka göra det snabbt.

Spårbyte var i grund och botten en klok idé. Det var någonting som vi kunde använda när vi hade handläggningstider som var flera år på Migrationsverket och då folk började jobba i väntan på beslut. Sedan såg vi att det missbrukades. Vi hade också en riksrevisionsrapport för ett par år sedan där man belyste just hur detta med spårbyten missbrukades. Vi bestämde oss för att avskaffa det regelverket. Många kom nämligen hit och belastade asylsystemet. Det är ett system som är till för de absolut svagaste i hela världen – inte i vårt samhälle utan i hela världen – som kommer och ber om att få skydd av svenska staten. De fick vänta för att det kom en massa folk från Uzbekistan och andra delar av jorden där man inte behöver skydd. De kom för att de såg att det gick snabbare att få ett arbetstillstånd genom att göra ett spårbyte. Vi var alltså tvungna att avskaffa det regelverket, och där står vi nu.

Anf. 171 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Jag har all respekt för ett utmärkt försök att svara på alla frågor. Det tyckte jag att ledamoten gjorde.

Ja, vi kan prata om dem som inte är här, att de ska söka från hemlandet etcetera. Men det är en massa människor som är här. Den stora utmaningen är att vi kickar ut folk som har gjort allt rätt. Jag vet att både Moderaterna och andra regeringspartier säger att när dessa människor har kickats ut eller utvisats kan de åka till sitt hemland och söka igen.

Det kan vara lite svårt att över huvud taget åka till en del länder, men man kan också få nej när man söker igen. Det tycker jag ändå att regeringen kan vara ärlig med. Hälften av Västra Götalands busschaufförer, till exempel, är väl utlandsfödda. En del av dem kommer att utvisas. Det är samma sak i Skåne, där jag kommer ifrån. De tjänar inte pengar nog för att komma tillbaka. Vårdbiträden tjänar inte tillräckligt mycket. 10 procent av Sveriges undersköterskor tjänar mer än det lönegolv som regeringen håller på att införa och som man lagt förslag om på riksdagens bord. Dessa människor kommer alltså inte att få komma tillbaka. De är inte välkomna i gemenskapen. Det är ändå regeringens politik. Det tycker jag att man kan stå för.

I dag diskuterar vi egentligen ett ärende om Migrationsverket. Migrationsverket har precis konstaterat att regeringens politik, om den genomförs som den är definierad i Tidö och i senaste utredningen kopplat till permanenta uppehållstillstånd versus temporära uppehållstillstånd, kommer att kosta 6 miljarder kronor extra och belasta Migrationsverket med 187 000 nya hanteringar, varav en väldigt stor del är utredningskrävande, vilket tar mycket tid.

Hur ser Moderaterna på förutsättningarna för att leva upp till det som Riksrevisionen säger om att man ska ha snabbare handläggningstider, bättre hantering etcetera? Man kan ju samtidigt se på den andra delen – att man ska ge Migrationsverket oerhört mycket extra jobb och svåra ärenden.

Anf. 172 Magnus Resare (M)

Fru talman! Vår grundinställning är som sagt att man ska söka arbetstillstånd från sitt hemland. Kan man inte åka tillbaka till sitt hemland av något skäl bör man söka asyl på nytt.

Som jag sa: Ett stort problem är att många av de människor som är här som spårbytare är här som en direkt konsekvens av att de har missbrukat ett regelverk. De har hittat en lucka i ett system som är till för att skydda de absolut svagaste. Det är faktiskt försvinnande få som kommer att behöva lämna som vårdbiträden eller som busschaufförer. Och hör man till dem och det är bristyrken hoppas jag verkligen att man kan komma tillbaka och jobba på ett riktigt sätt. Men det är klart att vi såg ett missbruk av det här systemet.

Hur ska vi annars hantera det här? Ska vi belöna de människor som har åkt hit för att de vill jobba inom kanske restaurangbranschen och som har sökt genom asylsystemet i stället för att göra på ett riktigt sätt? De flesta av dem som nu inte får förlängt uppehållstillstånd på grund av spårbyte är människor som har kommit hit de senaste åren och som har gjort medvetna val. Det är inte de få som vi läser om i medierna. Jag kan också tycka att det är sorgligt när man ser någon som har varit här i sju åtta år, som kanske gjorde ett spårbyte 2018 och som är kvar. Men vi var tvungna att lägga om det här systemet på grund av ett uppenbart missbruk.

Ska man söka ett arbetstillstånd ska man söka ett arbetstillstånd, och ska man söka asyl ska man faktiskt göra det för att man behöver asyl och inte för att man vill belasta ett system och sedan smita före i kön. Det är min uppfattning.

Sedan tror jag att ledamoten var inne på en fråga som precis har kommit från en utredare. Låt oss smälta det och återkomma i den frågan. Du kommer säkert att få svar i god tid före valet, precis som jag hoppas att alla andra ledamöter lämnar besked inför valet. Men detta är så färskt att jag inte kan kommentera det i dag.

Anf. 173 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! I morse läste jag en krönika av Ann Heberlein. Den handlar om vi och dom, något som Magnus Resare talade om i sitt anförande. Hon skriver i den här krönikan om Carl-Oskar Bohlins tal om att dela upp människor i vi och dom. Det står så här:

”Bohlins retorik ger mig kalla kårar. Det finns nämligen ytterst goda skäl att undvika den uppdelning av människor i två grupper, tillhöriga (vi) och icketillhöriga (dom) som vår minister i civilt försvar föreslår. Uppdelningen i två grupper är ett första, avgörande steg i den avhumanisering som leder till att individer som tillhör den utpekade gruppen successivt förlorar sina rättigheter, för att slutligen berövas sitt värde som människor. Idén om ’vi och dom’ är den viktigaste moraliska och samhälleliga förutsättningen för institutionaliserat dödande, som socialpsykologen Harald Welzer skriver i ’Gärningsmän: Hur helt vanliga människor blir massmördare’ (2007).”

Jag tycker att det är allvarligt att vi nu hör den här retoriken. Vi – det är i det här fallet svenska medborgare. Dom – det är flyktingen som just kommit hit och den arbetssökande som just har tagit ett jobb på Ericsson och som rest till Sverige med familjen från ett annat land. Det är dom som ska sköta sig.

I mitt Sverige ska vi – alla – sköta oss.

Anf. 174 Magnus Resare (M)

Fru talman! Så är det även i mitt Sverige. Det är därför vi lägger om landets politik på så många områden, inte minst vad gäller brott och straff.

Jag tycker att det är en självklarhet att vi kan dela in i vi och dom. På samma sätt som en turist inte har rätt till samma saker i vårt samhälle som någon med uppehållstillstånd har måste ett medborgarskap och en medborgare alltid värderas högre än alla andra människor som befinner sig på Sveriges yta. Jag tycker inte att det är märkligt över huvud taget.

Om man är här som asylsökande eller som arbetskraftsinvandrare eller vad man än är kan man sträva efter att en dag bli medborgare, och det kommer man att kunna bli. Som jag sa i mitt anförande: I Moderaternas Sverige ser vi att alla människor som betalar skatt, gör rätt för sig och inte begår brott har rätt att bli en del av det här. Jag tycker inte att det är märkligt över huvud taget. Då måste vi ha ett ”vi” som är medborgare. Oavsett om du har dina rötter i Norge, i Kil i Värmland eller i Kazakstan så är man ”vi” om man är medborgare och ”dom” om man inte är det ännu.

Sedan kan den som har uppehållstillstånd ha fler rättigheter än den som är här en weekend för att gå på museum. Om jag är här som turist från USA kommer jag inte att ha samma rätt till sjukvård som vi som står i det här rummet har eller för den delen flyktingen som fick sitt uppehållstillstånd för två veckor sedan. Att dela in i ”vi” och ”dom” i Sverige, det gör vi hela tiden.

Anf. 175 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det är klart att man har olika tillgång till exempel till vård om man är turist eller inte. Men alla människor har samma värde, och denna gemensamma utgångspunkt har legat till grund för de mänskliga rättigheterna, som i allt ökande grad ifrågasätts framför allt för människor på flykt. Barn som flyr till Sverige ska få vänta längre tid på att få leva med sina familjemedlemmar. Är du ett barn som blivit kvar i flyktinglägret, ja, då måste mamma som har flytt till Sverige inte bara kvala in till ett eget kontrakt på en tillräckligt stor lägenhet utan också få fast jobb. Det blir många år som man får uppfostra, natta och trösta via videosamtal på länk.

Att beröva människor rättigheter är någonting som den här regeringen har gjort i en rasande fart. I det förra replikskiftet lyfte Niels Paarup-Petersen förtjänstfullt upp alla dem som just nu utvisas. Det handlar inte om någon teknikalitet så att de bara kan söka om sitt jobb, komma tillbaka och så är allt som förr. Nej, nej – det här är människor som får avveckla sina företag och sälja sina hus och som fruktar för livet när de ska återvända till platser som Iran eller Afghanistan.

Vi diskuterar i dag inte alla de frågor som har varit i fokus här, utan vi diskuterar hur länge Migrationsverket har lagt människors ansökningar om medborgarskap på hög. Det är olagligt länge. Jag undrar om Magnus Resare håller med Nima Gholam Ali Pour om att det inte är ett problem.

Anf. 176 Magnus Resare (M)

Fru talman! Jag börjar från slutet: Jag tycker att svensk myndighetsutövning alltid ska vara effektiv och rättssäker. Det som också framgår av rapporten är att vi har ett problem med den rättighet som man fick för ett antal år sedan och som innebär att man om det har gått mer än sex månader kan söka omedelbart avgörande. Det gör att många av dem som nämndes i tidigare replikskifte som har stått i kö i tre fyra år har hamnat orimligt länge i kö, eftersom människor som har ansökt om medborgarskap betydligt senare känner till den lagstiftningen och begär att få sin sak prövad direkt och därför går före.

Min uppfattning är att svensk myndighetsutövning alltid ska vara effektiv och rättssäker, och det var därför som jag både inledde och avslutade mitt anförande med att vi moderater tar till oss av kritiken i rapporten. Vi kommer så klart att göra allt vi kan för att få ordning på det. Det är inte meningen att myndighetsarbete ska vara ineffektivt.

Vad gäller det som du var inne på angående försörjningskrav för människor som kommer till det här landet var det så även tidigare. Vi har bara tagit bort den tremånadersregel som fanns tidigare. Även för ett antal år sedan, under Hirvonens regering, var den som inte hade fått tag på sin familj omedelbart efter att ha kommit hit tvungen att uppfylla de kriterierna. Det här är alltså inte någonting nytt. Vi har bara ändrat ramarna för det lite grann.

(TREDJE VICE TALMANNEN: I all ödmjukhet påminner jag kammaren om att samtliga talar via talmannen, varför ”du” och ”dig” inte brukar förekomma.)

Ingemar Kihlström (KD)

Anf. 177 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! I dag debatterar vi medborgarskapsärenden. Medborgarskapet är inte ett administrativt avslut på en migrationsprocess utan ett betydande steg till ett inträde i den svenska gemenskapen. Det innebär rättigheter men också skyldigheter. Det innebär delaktighet, ansvar och en ömsesidig förpliktelse mellan individen och samhället.

Därför vill Kristdemokraterna, tillsammans med övriga Tidöpartier, uppvärdera det svenska medborgarskapet. Det ska betyda något att bli svensk medborgare. Det är rimligt och nödvändigt att ställa tydligare krav på kunskaper i svenska språket, kunskap om det svenska samhället, en längre hemvisttid, egen försörjning och ett hederligt levnadssätt. Men, fru talman, höjda krav ställer också högre krav på staten. I ljuset av denna inriktning är det helt avgörande att processen för att bevilja medborgarskap fungerar rättssäkert, effektivt och korrekt.

Fru talman! Tyvärr visar Riksrevisionens rapport att processen historiskt inte har fungerat väl. Vi debatterar Riksrevisionens granskning av hur Migrationsverket hanterar medborgarskapsärenden. Det är, som man kan konstatera, ingen munter läsning. Granskningen avser perioden 2018–2023 och fokuserar på om Migrationsverket har arbetat effektivt för att säkerställa korrekta beslut som fattats utan onödiga dröjsmål. Den omfattar måluppfyllelse, resurseffektivitet samt de förutsättningar som regeringen har gett myndigheten, bland annat vad gäller informationsutbyte med andra myndigheter och konsekvenserna av möjligheterna att begära avgörande enligt förvaltningslagen.

Riksrevisionens övergripande bedömning är tydlig: Hanteringen av medborgarskapsärenden är inte effektiv under denna tidsperiod. Det finns brister i att säkerställa korrekta beslut, en risk för oenhetliga bedömningar och handläggningstider som i många fall är oskäligt långa. Därtill konstateras att de rättsliga förutsättningarna för informationsinhämtning från andra myndigheter har varit otillräckliga och att regeringen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder med anledning av de negativa konsekvenserna av begäran av avgörande.

Det är en allvarlig situation som beskrivs, som med rätta leder till flera rekommendationer både till Migrationsverket och till regeringen.

Fru talman! Det är därför viktigt att konstatera att vi i dag, när vi står i den här kammaren, har en annan regering än den Sregering som faktiskt bär ansvaret för merparten av den granskade perioden. Redan innan Riksrevisionens rapport presenterades hade den nuvarande regeringen initierat uppdrag och åtgärder för att stärka kvaliteten och rättssäkerheten i medborgarskapsärendena, något som man kan konstatera att den tidigare socialdemokratiska regeringen uppenbart misslyckades med sina åtta år vid makten.

Regeringen gav under 2024 och 2025 Migrationsverket flera uppdrag för att stärka myndighetens förutsättningar att fatta korrekta beslut. Det handlar om att förstärka kontrollen i medborgarskapsärenden, identitetskontroller samt att tillsammans med andra myndigheter motverka identitetsmissbruk. Regeringen arbetar också för att öka effektiviteten genom till exempel digitalisering och förbättrat informationsutbyte, både internt och mellan myndigheterna.

Vidare har de rättsliga möjligheterna till informationsutbyte, både nationellt och internationellt, stärkts genom lagändringar. Krav på personlig inställelse vid ansökan om medborgarskap har införts, och flera utredningar har tillsatts för att säkerställa korrekta beslut, bland annat genom skärpta krav på hemvisttid, hederligt levnadssätt samt utökade möjligheter att lagra, behandla och dela biometriska uppgifter.

Fru talman! När det gäller de långa handläggningstiderna har Migrationsverket vidtagit flera åtgärder för att effektivisera processen. Det handlar bland annat om att tillföra resurser för att hantera äldre ärenden, att handlägga ärenden i turordning och att se över möjligheterna att förenkla och effektivisera handläggningen av ärenden om begäran av avgörande.

Fru talman! Man kan inte nog understryka vikten av att beslut i medborgarskapsärenden är korrekta och fattas inom rimlig tid. För den enskilde handlar det om trygghet, förtroende och rättssäkerhet. För samhället handlar det om att värna medborgarskapets värde.

Vi kristdemokrater ser därför positivt på regeringens redan vidtagna och kommande åtgärder, som innebär ny lagstiftning, förstärkt styrning och ökad effektivitet. Det här är tyvärr ytterligare ett område där stora ord från Socialdemokraterna inte blev till praktisk handling under åtta år vid makten. Nu har dock Sverige ett nytt regeringssamarbete som faktiskt både ser problemen och åtgärdar dem. Det är avgörande att denna inriktning består, så att vi inte efter nästa val återigen hamnar i ett rödgrönt kaos och ett politiskt icke-görande.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Anf. 178 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Vi debatterar Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden.

Förutom det uppdrag jag har som riksdagsledamot har jag också fått förmånen att sitta i Migrationsverkets insynsråd. Insynsrådet träffas ungefär fyra gånger per år. Vi träffar generaldirektören för att kunna ta del av hur Migrationsverket jobbar med olika frågor. En av de frågor som vi verkligen har följt noga är just de otroligt långa handläggningstiderna i medborgarskapsärenden. Vissa människor lämnade in sin ansökan före förra valet, alltså för fyra år sedan, och har fortfarande inte fått ett beslut.

Den som lyssnade när Sverigedemokraternas representant talade tidigare kunde kanske få intrycket att Migrationsverket suttit i fyra år och funderat och undrat om personens identitet och gjort olika kontroller. Men faktum är att väntetiderna beror på att ärendena legat på hög. I arbetet med att bevilja medborgarskap har man haft en alldeles för liten personalstyrka och inte jobbat tillräckligt effektivt. Det har lett till att handläggningstiderna fortsatt att vara väldigt långa. Som har nämnts i debatten är det numera många som efter de sex månader som man maximalt ska behöva vänta på beslut begär att få ett beslut i enlighet med förvaltningslagen. Då blir följden att den som inte gör en sådan begäran blir kvar längst ned i högen.

Fru talman! Miljöpartiets svar på detta har varit att i varje budget tillföra mer pengar till Migrationsverket för att man ska kunna rekrytera fler handläggare, så att man med bibehållen rättssäkerhet ska kunna hantera fler ärenden. Det är den enda vägen att komma åt det här problemet. Migrationsverket har nu gjort en förstärkning, men tyvärr är den alldeles för liten och kommer inte att lösa problemen. Det är bra med de rekommendationer som har kommit från Riksrevisionen om hur man kan jobba bättre med målstyrning, hur man kan samarbeta mellan avdelningar för att utbyta erfarenheter etcetera. Men i grund och botten kvarstår problemet: Man har inte lagt tillräckligt mycket resurser och inte prioriterat att anställa tillräckligt många personer för att kunna handlägga de här ärendena på rimlig tid.

Att vänta på sitt medborgarskap i flera år innebär ett antal konsekvenser för människor utöver osäkerheten. Jag har blivit kontaktad av personer som har lämnat in passet till Migrationsverket och måste hämta passet där varje gång de ska på arbetsresa till utlandet, för att sedan skicka tillbaka det till myndigheten igen utan att veta hur det kommer att gå. Det är också så att själva osäkerheten i sig påverkar människor.

I grund och botten är Sverige inget u-land. Vi är faktiskt ett land som ska klara av en sådan här byråkratisk ansträngning. Medborgarskapet är inte bara något slags belöning. Medborgarskapet är också biljetten in i demokratin. Det är bara svenska medborgare som har rätt att rösta i riksdagsvalet.

Det är viktigt att de här ärendena handläggs noggrant och att man gör en ordentlig prövning innan någon beviljas medborgarskap. Men det ska inte dra ut på tiden onödigt länge på grund av att ärendena ligger på hög och för få personer handlägger dem.

Fru talman! Den här regeringen har inte ansträngt sig för att korta handläggningstiderna. Man har tvärtom ansträngt sig för att förlänga handläggningstiderna. Det har man gjort med det uttalade syftet att de som nu väntar på sina medborgarskap, som de kanske ansökte om för ett, två, tre eller fyra år sedan, inte ska få beslut enligt de lagar som gäller i Sverige i dag. Tidöpartierna vill ändra lagarna – det har vi hört om i den här debatten. Men när en person får sitt beslut ska det baseras på de lagar som gäller i dag.

Enligt grundlagen ska man handlägga ärenden effektivt, och regeringen får inte styra hur en myndighet agerar i ett enskilt fall. När regeringen gjorde de här uttalandena anmälde jag och en kollega flera ministrar till konstitutionsutskottet, som också riktade allvarlig kritik mot dessa ministrars agerande.

Jag kan notera att vi i kammaren här i dag har hört å ena sidan Sverigedemokraterna, som tycker att det är bra att människor väntar olagligt länge på beslut, och å andra sidan Moderaterna, som menar att det är ett problem när myndigheter har olagligt långa handläggningstider och ineffektiva beslutsprocesser.

Vi i Miljöpartiet tycker att det är viktigt att Migrationsverket får de resurser som behövs för att människor inte ska bli kvar år efter år i väntan på beslut. Det är mycket möjligt att sittande regering vill ändra lagarna framåt i tiden, men det är aldrig okej att försöka fördröja beslut för att de som borde få sina beslut enligt nu gällande lag inte ska få det.

Fru talman! I den här debatten har vi också hört om en önskan att dela upp oss som bor i det här landet i vi och dom. Jag vill även från den här talarstolen kraftfullt ta avstånd från den typen av retorik. Jag tror att den är skadlig. Jag tror att det gör någonting med en ung människa att växa upp med stämpeln ”dom” och ses som någon annan, någon som inte hör till, bara för att hon eller han ännu inte blivit svensk medborgare.

Jag tycker att vi ska ha en gemensam ambition: att de som kommer till vårt land ska kunna bli medborgare och delta fullt ut i demokratin. Jag tycker att vi från dag ett ska se varje människa som en del av det vi som ska bygga det här landet till ett bättre land. Även de som ännu inte har fått sitt svenska medborgarskap ska behandlas med respekt och människovärde. Vi ska inte kasta ut de människor som redan har gjort Sverige till sitt hemland – de som arbetar och betalar skatt, de med barn som går i skolan, de som har startat företag här, de som har köpt hus och byggt sina liv. De har byggt Sverige och orterna de bor på starkare.

Nej, den här regeringens splittrande politik, dess vi-och-dom-politik, är vi emot. Jag ser fram emot att efter valet den 13 september i år se en annan retorik från Sveriges tyngsta tjänstepersoner och ministrar – en retorik som handlar om oss alla, en gemenskap, ett vi.

Anf. 179 Magnus Resare (M)

Fru talman! Vi moderater kommer som sagt alltid att vilja se att den som gör rätt för sig får bli en del av vi:et. Det är inte det som det här handlar om. De som inte gör rätt för sig ska inte bli en del av vi:et.

Det går inte att ta miste på ledamoten Hirvonens genuina engagemang i migrationsfrågor. Jag röstar inte på Miljöpartiet och delar inte alltid Annikas uppfattning i dessa frågor. Men om jag hade röstat på Miljöpartiet hade jag säkert sett ledamoten Hirvonen som en potentiell migrationsministerkandidat. Nu behöver ledamoten inte recensera sig själv; det kommer jag att begära av henne. Ledamoten behöver inte heller helt och hållet redogöra för eventuella regeringsförhandlingar som kanske redan äger rum – vad vet jag. Men jag vill ändå ställa en fråga till ledamoten. Om man skulle bilda regering efter nästa val, är migrationsministerportföljen något som Miljöpartiet gärna vill ha?

Anf. 180 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det är sant att jag är mycket engagerad i dessa frågor. Det här är viktigt på riktigt. Det handlar om riktiga människors liv.

I vårt tidigare replikskifte ställdes en fråga som jag inte fick möjlighet att svara på. Magnus Resare avslutade med att prata om att regeringen egentligen inte alls har förändrat reglerna för vilka som får återförenas som familj. Man har bara ändrat lite tekniskt i ramarna och bara tagit bort en liten tremånadersgräns. Men tremånadersgränsen är skillnaden för om ett barn i flera år ska få växa upp med sin mamma på länk eller om en mamma ska få hålla om sin dotter. Den är skillnaden för de allra flesta familjer.

Vi i Miljöpartiet tycker att den mänskliga rättigheten för ett litet barn att få växa upp med sina föräldrar är absolut. En förälder ska inte behöva oroa sig för hur barnen har det i flyktinglägret i Jordanien medan man försöker lära sig svensk grammatik och söker jobb. Barnen ska få komma till Sverige så fort föräldrarna har fått uppehållstillstånd. Föräldrar ska inte sättas i det dilemma som nu råder när de till exempel flyr över Medelhavet.

Jag vet mammor som säger att de ångrar att de inte tog med sina barn på den livsfarliga flykten. Om de vetat att det skulle ta åtta år innan de fick krama sitt barn igen hade de kanske hellre riskerat livet tillsammans. Och det är ingen teknikalitet; det är någonting att engagera sig i och någonting att bry sig om. Det handlar om människors liv på riktigt.

Anf. 181 Magnus Resare (M)

Fru talman! Säg då det, Hirvonen, till den mamma som först efter fyra fem månader i Sverige fick tag på sin familj och inte kunde återförenas! Hon kom dessutom till ett Sverige där det inte fanns några integrationsverktyg över huvud taget. Som förälder kunde man inte skapa möjligheten att få en bostad och ett jobb för att kunna försörja sin familj. Det var de som drabbades av er politik.

Vi kommer nu med bra integrationsåtgärder. Vi har minskat migrationen för att de människor som är här ska kunna ta tag i sina liv och skaffa en ordentlig bostad och ett riktigt jobb för att kunna försörja dem runt sig.

Det är sant att en del lyckades få tag på sin familj och få hit den inom tre månader. Men det är också sant att en hel del inte lyckades med det. Det skedde när ni styrde tillsammans med Socialdemokraterna.

Jag ser inte att det är så mycket värre i dag än vad det var när ni styrde. Tvärtom är det mycket bättre, för vi kommer att se till att de här människorna får arbeten, lägenheter, hus eller vad det än är, så att de kan ta hit sina familjer. Vi gör livet bättre för alla människor i det här landet, oavsett om man kom hit för två veckor sedan eller om man har levt här hela ditt liv.

Jag ställer återigen den fråga som jag tyvärr inte fick svar på. Jag försökte besvara ledamotens frågor så gott jag kunde utan att ställa motfrågor eller hålla resonemang om annat än det som jag blev tillfrågad om. Men jag ställer än en gång min fråga till ledamoten: Är migrationsministerportföljen något som Miljöpartiet väldigt gärna vill ha vid en regeringsförhandling?

Anf. 182 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Ett kort svar på den frågan, fru talman, är att det inte är jag som bestämmer vilka ministerportföljer som Miljöpartiet kommer att prioritera vid en sådan förhandling. Det görs av dem som är ett snäpp högre i rang.

Jag vill stanna upp vid resonemanget om att det inte är någon skillnad nu. Även förut fanns det människor som inte kunde ansöka om att återförenas med sin familj inom tre månader, och därför skulle det inte vara någon skillnad att alla nu berövas möjligheten att återförenas med sina familjer så fort som möjligt. Men det är en jättestor skillnad.

För mig som miljöpartist är den rimliga slutsatsen av att vissa människor på grund av tremånadersregeln behöver vänta väldigt länge på att få krama sina barn igen att se till att alla, oavsett hur lång tid det tar att lokalisera familjemedlemmar, har rätt att direkt återförenas med sina barn, sin mamma eller sin make. Det är bättre för integrationen.

Familjer integreras snabbare än ensamstående vuxna. Om man som barn som får komma till Sverige när man är sju år har man lättare att klara den svenska skolan än om man måste vänta två, tre eller fyra år på att mamma eller pappa får fast jobb och lägenhet och kommer till Sverige när man är elva. Det är alltså bra för integrationen att familjen hålls ihop.

Det här står inte emot satsningar på jobb eller bostäder. Man kan göra både och. Det är den polletten som skulle behöva trilla ned hos Moderaterna, som ändå pratar om att de vill ha integration. Den här politiken, som splittrar familjer, försämrar integrationen.

Anf. 183 Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Först och främst vill jag tacka Riksrevisionen för en gedigen och bra granskning. Att Riksrevisionen har valt att se över frågan om handläggningen av medborgarskapsärenden är välkommet och bra. Rekommendationerna är också rimliga och väl avvägda.

Riksrevisionens granskning av medborgarskapsärenden visar att handläggningen har varit ineffektiv, detta utifrån en kombination av faktorer. Det har dels handlat om myndighetens interna styrning, dels om den nya förvaltningslagen som trädde i kraft 2018 och dels om besparingar och ryckighet i medlen. Ytterst är det ett politiskt ansvar; så är det absolut.

Den interna styrningen har brustit på ett antal punkter. Interna produktionsmål har lett fel. New public management har oftast den effekten. Brist på stöd och enhetlighet har lett till osäkerhet och felaktigheter. Det är inte första gången som myndigheten får kritik för detta. Förutsättningarna har rent finansiellt varit osäkra. Den låga uppräkningen mitt i kostnadskrisen 2024 gjorde inte saken bättre, precis som inte heller de låga prognostiserade uppräkningarna vid denna tidpunkt gjorde det. Migrationsverket har fått kritik för detta även 2024 och 2025, bland annat av Justitieombudsmannen och Justitiekanslern.

Rent generellt kan man säga att myndigheten har gått igenom enorma förändringar under de senaste tio åren. Migrationskrisen, pandemin, Rysslands ytterligare invasion av Ukraina, en enorm arbetsbelastning i form av migrationspaktens införande och nya lagar på löpande band skapar helt enkelt en oerhört tuff situation under väldigt lång tid. Att styra i en så växlande omvärld är såklart inte lätt, fru talman.

Genom den nya förvaltningslagens införande skapades en märklig situation där styrmodellen krockade med lagens intentioner. Att ett stort antal ärenden därför blev liggande, trots att de skulle kunna avgöras ganska snabbt, är problematiskt.

För individen är det såklart påfrestande att behöva leva i den osäkerhet det innebär att inte få sitt ärende avgjort. Att staten kan handlägga ärenden skyndsamt och på ett rättssäkert sätt är grundläggande i en rättsstat. Oavsett om det blir bifall eller avslag är ett besked alltid bättre än ett icke-besked. Men det är också viktigt att det blir rätt, inte minst i ett så viktigt beslut som medborgarskap. Det ska vara noggrann handläggning, och då måste det också få ta tid.

Att Migrationsverket har varit osäkra på sin finansiering under en period med enormt många utredningar, med nya lagar och när asyl- och migrationspakten dessutom ska införas har skapat en svårhanterlig situation för myndigheten. De prognoser som har gjorts om kraftigt minskade anslag till myndigheten bara något år framåt i tiden har inte heller skapat förutsättningar för att styra effektivt mot kortare köer. I kombination med ökade pålagor på handläggningen av medborgarskapsärenden har det lett till att tämligen okomplicerade ärenden har hamnat långt bak i kön. Enskilda har helt enkelt hamnat i kläm. Detta problematiska läge har gjort att folk har fått pausa livet i väntan på ett avgörande.

Fru talman! Jag står bakom Socialdemokraternas särskilda yttrande. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Jag avslutar med att återigen tacka Riksrevisionen för deras granskning och medskick.

Anf. 184 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Socialdemokraterna lyfter i ett särskilt yttrande fram att de liksom Miljöpartiet anser att handläggningen av medborgarskapsärenden går för långsamt.

Den rapport som behandlas i dag visar att handläggningen egentligen borde ha varit mer grundlig så att man kunde ta reda på vilka utlänningar som egentligen får medborgarskap i Sverige. När nästan en tredjedel av beviljade medborgarskapsansökningar har gällt personer som inte har kunnat styrka sin identitet har medborgarskapsprocessen gått för fort. Det har inte gjorts nog med kontroller, och man har inte tagit reda på vem man beviljar medborgarskap. Detta skedde när Socialdemokraterna satt i regeringen.

Frågan är varför den socialdemokratiska ledamoten har så bråttom att dela ut medborgarskap till utlänningar. Är det inte viktigare att vi vet vilka som faktiskt blir medborgare i stället för att skynda på medborgarskapsprocessen? Är det inte bättre att det tar sin tid att bli svensk medborgare i stället för att de som alltför snabbt blir svenska medborgare varken hyser lojalitet gentemot Sverige eller känner sig som en del av en svensk gemenskap?

Att bli svensk medborgare innebär en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige. Anser inte ledamoten att medborgarskapsprocessen borde ta längre tid i stället för att politiker verkar för att påskynda denna process, så som Socialdemokraterna gör genom sitt särskilda yttrande?

Anf. 185 Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för hans fråga.

Jag vet inte om ledamoten lyssnade på mitt anförande, men jag sa att det är viktigt att dessa ärenden handläggs noggrant och att det måste få ta tid. Det är svåra och komplexa ärenden, och det måste vi ha all respekt för.

Fru talman! Det är just de långa handläggningstiderna på Migrationsverket vi nu debatterar. Det är inte så att en socialdemokratiskt ledd regering har snabbat på dessa ärenden, utan granskningen visar att det snarare har gått lite för långsamt, vilket ger konsekvenser för enskilda.

Givetvis ska handläggningen vara noggrann. Det ska vara ordning och reda i migrationsprocessen och i medborgarskapsfrågorna. Det måste få ta tid och granskas ordentligt. Därför behöver Migrationsverket mannas upp med fler handläggare så att processen kan kortas där den är onödigt lång. Människor i en medborgarskapsprocess ska inte behöva vänta för länge på det viktiga beskedet, för det är en svår situation för den enskilde.

Vi är villiga att titta på denna fråga, och vi är också villiga att ge Migrationsverket de resurser man behöver framöver för att kunna hantera dessa processer på ett bra, effektivt och rättssäkert sätt.

Anf. 186 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Socialdemokraterna var mycket effektiva när det gällde att dela ut svenska medborgarskap. Det ska man inte glömma. Jag förstår därför att ledamoten från Socialdemokraterna anser att det går för långsamt nu. Under Magdalena Anderssons år som statsminister fick cirka 89 000 utlänningar svenskt medborgarskap. År 2025 landade antalet beviljade medborgarskap på omkring 38 000. Tidöpartierna har alltså mer än halverat antalet beviljade medborgarskap, och när de höjda kraven för medborgarskap är på plats kommer det att bli ännu en halvering.

Vad är Socialdemokraternas svar på detta? Jo, de vill att medborgarskapsprocessen ska gå snabbare så att fler utlänningar kan få medborgarskap, vilket är precis vad Miljöpartiet vill. Det är samma politik som Socialdemokraterna förde tidigare men med ett nytt språk.

Men vi ska inte gå tillbaka till en politik där medborgarskap delades ut till höger och vänster utan att man ställde några krav över huvud taget och utan att man gjorde några kontroller. Det är nämligen exakt den politiken som har lett oss hit – en politik där tempo prioriterades framför kontroll och där volym gick före ansvar. Den tiden är nu över. Den här regeringen och Sverigedemokraterna kommer inte att återgå till en ordning där medborgarskap delas ut snabbt, slarvigt och utan krav. Medborgarskap ska inte delas ut; det ska förtjänas.

Anf. 187 Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Retoriken är bedrövlig när vi debatterar denna viktiga fråga.

Nima Gholam Ali Pour anklagar alltså den socialdemokratiskt ledda regeringen för en alltför snabb handläggning samtidigt som debatten handlar om att handläggningen har gått för långsamt. Det blir en knepig metadiskussion.

Hur länge anser Nima Gholam Ali Pour att det är rimligt att man ska vänta på att ens medborgarskapsärende avgörs hos Migrationsverket? Är det rimligt att behöva vänta i fyra år? Eller finns det fördelar med att ha en effektiv och rättssäker handläggning som tar betydligt kortare tid?

Låt mig åter betona att det är viktigt med en rättssäker process. Det är viktigt att handläggningen inte går för snabbt, men det är också viktigt att den inte går för långsamt. Jag är helt övertygad om att handläggarna på Migrationsverket gör allt de kan för att få denna process att fungera så effektivt och rättssäkert som möjligt.

Anf. 188 Magnus Resare (M)

Fru talman! Jag hälsar ledamoten välkommen till den migrationspolitiska debatten. Det var länge sedan vi hade socialdemokratiska företrädare med i den, och det var ännu längre sedan vi hade en utskottsetta från Socialdemokraterna med i den. Senast var det i november för lite mer än två år sedan. Det är därför roligt att Socialdemokraterna börjar delta i en debatt som vi andra partier tycker är oerhört viktig, nämligen just den om migrationspolitik.

Jag såg häromdagen att Vänsterpartiet har skapat en grupp som ska ägna sig åt regeringsförhandling inför ett eventuellt maktskifte efter valet. Jag hoppas att det inte blir så, men väljarna har sista ordet. Jag förstår av det man då kommunicerade att man inte tänker medverka till en regering man inte får sitta i. Det verkar som att den gamla dörrmattan har gått och blivit dörrvakt för Socialdemokraterna.

Min fråga påminner därför om den jag ställde till Annika Hirvonen – men nu med socialdemokratiskt perspektiv: Kan ledamoten utesluta att en miljöpartist eller en vänsterpartist blir migrationsminister vid ett regeringsskifte?

Anf. 189 Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Jag älskar att moderater vill prata om socialdemokratisk regeringsbildning. Det bekräftar att Socialdemokraterna är det parti som jorden kretsar runt i den moderata världen.

Jag tror att Magnus Resare, precis som jag, vet att vi tycker att svenska folket ska gå till val och säga sitt innan en regeringsbildning sker. Vi har haft erfarenheter under svensk politisk historia som visat att det inte är så framgångsrikt att berätta före ett val exakt hur man tänker samarbeta med andra partier. Det är inte att respektera utfallet av väljarnas röster i de allmänna valen.

Vi hade en väldigt långdragen regeringsbildning 2018; den tog 134 dagar. Det var ett resultat av en blockpolitik som låste fast partier i olika ställningstaganden och som sedan gjorde det svårt att bryta sig loss från blockpolitiken och samarbetena. Detta tror jag inte är bra för svensk politik.

Jag tror att svensk politik behöver mer samarbete över blockgränsen, jag tror att svensk politik behöver fler överenskommelser över partigränserna och jag tror att svensk politik behöver färre spelteorier om regeringsbildningen.

Anf. 190 Magnus Resare (M)

Fru talman! Det framstår kanske som att vi moderater har en hang-up när det gäller hur Socialdemokraterna tänker bilda regering, men på allvar handlar det faktiskt om att vi företräder svenska folket.

Jag tror också genuint att svenska folket vill veta ungefär hur tankebanorna går om de nu ska lägga sin röst på Socialdemokraterna. Är Socialdemokraterna ett parti som är berett att ge bort migrationsministerportföljen till Miljöpartiet eller Vänsterpartiet? Allt jag bad om var ett svar på om vi kan utesluta att så blir fallet. Jag kan säga så här: Jag utesluter att Vänsterpartiet får en migrationsministerportfölj i en moderatledd regering efter nästa val. Det är ett löfte till väljarna. Jag kanske får äta upp det, men jag har svårt att tro det. Det var därför jag ställde frågan.

Jag delar ledamotens uppfattning. Det är klart att vi ska kroka arm mer och driva politik ihop. Det gör vi hela tiden i migrationsfrågorna. Ni socialdemokrater är med oss i varenda fråga. Ni har knappt röstat nej till någonting som vi har lagt fram under de tre år som gått, och vad jag vet har ni inte tänkt säga nej till särskilt mycket annat som kommer heller. Det är jättebra.

Problemet är bara att Miljöpartiet och Vänsterpartiet konsekvent röstar emot det vi gör för att få ordning på migrationspolitiken i det här landet. Därför tycker jag, trots att vi kanske är lite tjatiga och trots att Ola Möller från ledamotens parti tidigare beskrev oss som papegojor och allt vad det var, att det är en seriös fråga och viktig väljarinformation. Kan man tänka sig att ge bort migrationsministerportföljen till partier som vill återgå till 2015 års migrationspolitik?

Jag förstår att en regering måste vara enig i en fråga, men väljarna bör få reda på hur det ligger till och om den ansvariga ministern har grundinställningen att man ska gå tillbaka till hur det var 2015. Vi har ju gemensamt över partigränserna i Sveriges riksdag gjort vad vi har kunnat för att aldrig återgå till det.