Riksrevisionens rapport om Industriklivet
Betänkande 2024/25:MJU15
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 8 maj 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skrivelse om Industriklivet har behandlats (MJU15)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Industriklivet. I granskningen har Riksrevisionen tittat på om regeringen och Energimyndigheten har hanterat Industriklivet så att det på ett effektivt sätt kan bidra till industrins klimatomställning och därigenom Sveriges klimatmål.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att både regeringens utformning av och Energimyndighetens arbete med Industriklivet har flera brister. I rapporten lämnas ett antal rekommendationer till regeringen och till Energimyndigheten, bland annat om att samordna de statliga stöden till klimatomställningen.
Regeringen instämmer i vissa slutsatser, till exempel att Industriklivet kan bidra mer effektivt till industrins omställning. Däremot delar regeringen inte Riksrevisionens uppfattning i vissa andra delar, exempelvis att målgruppen för Industriklivet är otydlig.
Riksdagen ställer sig bakom regeringens bedömning i flera delar och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- Riksrevisionens rapport om IndustriklivetSkrivelse 2024/25:84
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-04-03
Trycklov: 2025-04-08
Betänkande 2024/25:MJU15
Alla beredningar i utskottet
Skrivelse om Industriklivet har behandlats (MJU15)
Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Industriklivet. I granskningen har Riksrevisionen tittat på om regeringen och Energimyndigheten har hanterat Industriklivet så att det på ett effektivt sätt kan bidra till industrins klimatomställning och därigenom Sveriges klimatmål.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att både regeringens utformning av och Energimyndighetens arbete med Industriklivet har flera brister. I rapporten lämnas ett antal rekommendationer till regeringen och till Energimyndigheten, bland annat om att samordna de statliga stöden till klimatomställningen.
Regeringen instämmer i vissa slutsatser, till exempel att Industriklivet kan bidra mer effektivt till industrins omställning. Däremot delar regeringen inte Riksrevisionens uppfattning i vissa andra delar, exempelvis att målgruppen för Industriklivet är otydlig.
Miljö- och jordbruksutskottet ställer sig bakom regeringens bedömning i flera delar och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-05-07
Debatt om förslag 2024/25:MJU15
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om Industriklivet
Dokument från debatten
- Onsdag den 7 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:110
- Protokoll 2024/25:110 Onsdagen den 7 majProtokoll 2024/25:110 Riksrevisionens rapport om Industriklivet
Protokoll från debatten
Anf. 129 Anna-Caren Sätherberg (S)
Herr talman! När vi nu ändå pratar om folklig acceptans skulle jag vilja börja med att säga att det finns en stor folklig acceptans för att ta bort vinstjakten i välfärden och i stället låta vinsterna gå till de äldre, till eleverna och till de sjuka. Men där händer ingenting.
Men, herr talman, det är inte det vi ska prata om i dag. I dag ska vi diskutera Riksrevisionens rapport om Industriklivet. Det är, som ni vet, en förmån på alla politiska nivåer att granskas. Det är så vi får politiken att utvecklas, att bli skarpare och att bli bättre.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Herr talman! Klimatet är vår tids ödesfråga; det har vi hört här i kammaren i dag. Jorden blir allt hetare. År 2024 var det varmaste året i världen någonsin efter många år av nya värmerekord. Isar smälter, hav stiger och Alpernas glaciärer försvinner i rekordfart. Europeiska miljöbyråns rapport visar att Europa inte är redo för riskerna med ett förändrat klimat. Det som görs för att minska utsläppen och anpassa samhället är inte tillräckligt.
Klimatförändringarna hotar energi- och livsmedelsförsörjning, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiell stabilitet och människors hälsa. Enligt Europeiska miljöbyrån har många av klimatriskerna redan nått kritiska nivåer som kan bli katastrofala. För att vända utvecklingen behöver vi snabba på omställningen nu.
Herr talman! Vi socialdemokrater vet att den svenska industrin har en nyckelroll i vårt samhällsbygge. Det kommer den också att ha för att vi ska kunna klara klimatomställningen. Vi är också övertygade om att svensk industri är en del av lösningen på klimathotet och att svensk industri ska vara världsledande.
Herr talman! För att Sverige ska nå sitt klimatmål att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser krävs en kraftig omställning av alla sektorer, inte minst industrin. Den tunga industrin, järn, stål, cement, raffinaderier, kemi med flera, står i dag för en tredjedel av Sveriges utsläpp.
Därför, herr talman, införde den socialdemokratiskt ledda regeringen år 2018 ett investeringsstöd för industrin. Det är Industriklivet, som sedan det infördes har ökat från 300 miljoner kronor per år till över 1,3 miljarder kronor per år. Och nu i vårändringsbudgeten, herr talman, satsas ytterligare 2,1 miljarder.
Industriklivet är ett ekonomiskt stöd, ett bidrag till forskning, till pilot- och demonstrationsprojekt samt till investeringar som är inriktade på att driva ned utsläppen från våra mest koldioxidintensiva industrier för att Sverige ska ställa om i linje med klimatmålen. Men samtidigt, herr talman, ska Industriklivet främja konkurrenskraft och jobb i en fossilfri framtid.
Industriklivet startade 2018 som en relativt avgränsad satsning för processindustrin men har sedan dess breddats till flera områden. I dag omfattar programmet i huvudsak tre områden.
Det första är processindustrins utsläpp. Här stöds projekt som minskar växthusgasutsläpp kopplat till industriella processer, exempelvis ny framställningsteknik för stål, cement, kemi eller raffinaderier.
Det andra, herr talman, är negativa utsläpp. Här ryms satsningar på att fånga in och lagra koldioxid så att den tas bort ur atmosfären – något som kan bli nödvändigt för att nå nettonoll.
Det tredje, herr talman, är strategiskt viktiga insatser. Det inkluderar banbrytande teknik eller system som inte direkt minskar industrins egna utsläpp men som möjliggör utsläppsminskningar i samhället i stort, till exempel produktion av fossilfria drivmedel eller material.
Sveriges riksdag, alltså vi här, har beslutat att Sverige år 2045 ska ha minst 85 procent lägre utsläpp än 1990, och resterande utsläpp ska balanseras av kompletterande åtgärder, till exempel CCS. Därför är Industriklivet ett av de politiska verktyg som ska göra det möjligt att uppnå målet genom att se till att industrins omställning accelererar.
Herr talman! Industrin har, som vi vet, en lång investeringshorisont och en hög tröskel för ny teknik. Ofta krävs dyra pilotanläggningar och utveckling innan en lösning kan slå igenom. Här fyller Industriklivet en viktig funktion i att dela den initiala risken och kostnaden med företagen så att banbrytande projekt blir av.
Projekten spänner över flera spännande sektorer som fossilfritt stål, cementindustri, kemikalieproduktion, raffinaderier och bränslen, plastreturer, bio-CCS och CCS, återvinning, cirkulära processer och additiv tillverkning i flygindustrin. Flera av projekten är uppmärksammade internationellt och samfinansieras via EU:s program då de anses vara strategiskt viktiga i klimatomställningen.
Det här, herr talman, understryker att Industriklivet inte bara handlar om svenska utsläpp utan också om att visa vägen globalt med en teknik som kan spridas. Men det handlar förstås också om en omställning för svensk industri som ökar Sveriges tillväxt och skapar tusentals nya jobb.
Som jag sa befinner sig många projekt fortfarande på pilot- och demonstrationsstadiet. Det är inte förrän teknikerna går från pilotdrift till kommersiell drift som det förväntas stora utsläppsminskningar. Men vi vet, herr talman, att den framtida konkurrenskraften för svensk industri stärks av att vi ligger i framkant tekniskt.
Vi har i Sveriges riksdag och gemensamt i EU beslutat om klimatmål som vi ska uppnå för att klara Parisavtalet. Vi har redan i flera år haft översvämningar, bränder och torka som ger minskande skördar. Beskedet är tydligt: Sverige och världen måste minska sina utsläpp nu.
Sverige behöver en tillväxtagenda för svensk industri och fler industriarbetare. Här är Industriklivet en möjliggörare.
(Applåder)
I detta anförande instämde Joakim Järrebring (S).
Anf. 130 Kajsa Fredholm (V)
Herr talman! Riksrevisionen har i sin rapport granskat det statliga stödet Industriklivet. Industriklivet är ett klimatpolitiskt styrmedel för att stödja ny teknik och andra innovativa lösningar som ska minska växthusgasutsläppen. Det är ett viktigt styrmedel eftersom Sveriges industrier står för en tredjedel av alla utsläpp av växthusgaser inom landet.
Riksrevisionen riktar rätt skarp kritik mot regeringen som regeringen i mångt och mycket avfärdar. Riksrevisionen lämnar även ett antal rekommendationer till regeringen för att komma till rätta med problemen.
Herr talman! Regeringens i det närmaste obefintliga klimatpolitik visar sig vara än mer undermålig i skrivelsen. Trots att regeringen anser att Industriklivet är en av de viktigaste åtgärderna för industrins klimatomställning leder Riksrevisionens kritik till ytterst lite handling från regeringen.
Vi i Vänsterpartiet anser att det här är anmärkningsvärt om regeringen har ambitionen att den ytterst begränsade klimatpolitik man bedriver åtminstone ska vara så effektiv som möjligt.
I sin klimathandlingsplan gör regeringen själv bedömningen att ”det finns ett fortsatt behov av att se över och eventuellt utveckla styrmedlet för att säkerställa att Industriklivet ska fortsätta att vara ett effektivt verktyg för att åstadkomma utsläppsminskningar från industrisektorn och främja en industrisektor som är konkurrenskraftig och växande i en fossilfri ekonomi. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen en förstärkning av Industriklivet”.
Men när regeringens handlingsplan helt saknar konkreta förslag på hur regeringen ska uppnå klimatmålen anser vi i Vänsterpartiet att regeringen åtminstone borde ta till sig de välgrundade rekommendationer som Riksrevisionen ger till regeringen för att säkerställa att befintliga klimatstyrmedel är så effektiva som möjligt.
Herr talman! Riksrevisionens rapport visar att det finns stora brister i den politiska styrningen och samordningen, vilket riskerar att ytterligare öka glappet för att Sverige ska uppnå sina klimatmål. Inte minst riskerar den redan bristande tillgången på el för industrin i projektansökningar att ytterligare försämras på grund av detta. Vi i Vänsterpartiet tar Riksrevisionens rapport på allvar och har följande förslag:
Regeringen bör genomföra en översyn över vilken målgrupp och vilka typer av åtgärder och projekt som Industriklivet ska omfatta för att bli mer effektivt samt hur myndighetsansvaret bäst utformas för att svara mot detta.
Regeringen bör få ett uppdrag att samordna de statliga klimatomställningsstöden för investeringar för att kunna säkerställa att likvärdiga investeringsprojekt kan prövas på ett enhetligt sätt oavsett vilket stöd ansökan gäller.
Regeringen bör ges i uppdrag att samordna klimatpolitiken med andra politikområden så att risken för uteblivna effekter av Klimatklivet inte ska bli onödigt stor.
Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med alternativa åtgärder för att nå Sveriges klimatmål även om de höga förväntningarna på Industriklivet inte skulle infrias.
Herr talman! Slutligen yrkar jag bifall till reservation 3.
Anf. 131 Martin Kinnunen (SD)
Herr talman! När det gäller folklig acceptans tror inte jag att det finns särskilt stor folklig acceptans om Industriklivet används för att ge bidrag till företag som misslyckas fullständigt med sin verksamhet. Vi har sett exempel på det. Jag tror att den folkliga acceptansen för sådana här stödsystem är känslig om pengarna går till fullständiga misslyckanden.
Därför, herr talman, välkomnar vi att Riksrevisionen granskar Industriklivet.
Det pekas i rapporten på just det problem som jag hör talas om när jag pratar med företag som söker sådana här stöd, nämligen att man inte är säker på vilket stöd man ska söka. Det kan exempelvis leda till att bolag tvingas lägga ganska betydande pengar och tid på att anlita konsulter som får hjälpa dem att komma fram till vilket stödsystem som passar dem bäst.
Man kan definitivt resonera kring huruvida det är statens uppgift att ge pengar till ofta stora företag för att göra deras verksamhet billigare. I grunden finns det en ideologisk problematik med detta. Samtidigt har vi i dag situationen att Sverige verkar på en europeisk och en global marknad där man har betydande inslag av statsstöd i väldigt många av de länder som våra företag konkurrerar med. Det gör att den ideologiska ingången blir komplex, varför man också måste se till exakt vad man gör.
Det är positivt att regeringen har ett pågående arbete med att effektivisera och se över systemen och att man tidigare i år gav ett uppdrag till myndigheterna att undersöka just den här gränsdragningsproblematiken. Jag är inte främmande för att vi i framtiden slår ihop stöden till ett, exempelvis.
Det är inte okomplicerat att ha sådana här stödsystem. Vilket bolag ska ha pengar, och vilket bolag ska inte ha pengar? Hur administrativt kostsamt är det att söka stödet i förhållande till värdet av pengarna? Det finns stor anledning att framöver iaktta försiktighet.
När stöden misslyckas är det Sverigedemokraternas åsikt att man noggrant bör utreda detta. När det gäller Northvolt har vi efterlyst en kommission som ska se över varför det gick som det gick, hur det kom sig att exempelvis AP-fonderna sannolikt bröt mot olika former av regelverk för att kunna putta in mer pengar än vad de hade tillåtelse att göra och även vilken bedömning som gjordes från myndighetens sida när man beviljade pengar från Industriklivet.
Anf. 132 Rickard Nordin (C)
Herr talman! Dagens industri har nyligen rapporterat att det finns en överenskommelse eller ett avtal, beroende på hur man vill uttrycka sig, mellan regeringen och SD om att inte ge ytterligare stöd till gröna projekt, exempelvis Stegra. Samtidigt hävdar Ebba Busch och andra i regeringen att någon sådan överenskommelse inte finns.
Kan Martin Kinnunen bara hjälpa till att reda ut det här? Hur ligger det till egentligen? Finns det någon överenskommelse, något avtal eller något liknande, och vad består det i så fall av?
Anf. 133 Martin Kinnunen (SD)
Herr talman! Det som skedde i vårändringsbudgeten var att man flyttade medel från ett ställe till ett annat. Det betydde att Industriklivet fick ökade pengar att använda. Samtidigt fördes det en diskussion rörande ett enskilt företag – vi kan ju säga att det hette Stegra, till exempel.
Det Sverigedemokraterna och regeringen är överens om är att denna överflyttning inte har skett för att pengar ska gå till ett enskilt företag. Man kan också konstatera att myndigheten enligt det regelverk den har i dag inte beviljar ett bolag flera stöd för samma projekt.
Anf. 134 Rickard Nordin (C)
Herr talman! Tack så mycket för det svaret, Martin Kinnunen! Jag tycker att det är bra när vi kan reda ut sådana här saker som verkar lite oklara.
Bara så att jag har förstått saker och ting rätt: Det som står i vårändringsbudgeten är alltså det som gäller. Det finns inget annat som gäller, förutom såklart det som normalt sett sker hos myndigheter, exempelvis när man ansöker. Det är vårändringsbudgeten som gäller och inget annat.
Anf. 135 Martin Kinnunen (SD)
Herr talman! Rickard Nordin undrar om det är vårändringsbudgeten som gäller och inget annat. Det är klart att det är regeringens och Sverigedemokraternas budget och även vårpropositionen som gäller – naturligtvis!
Det som understryks är att denna överflyttning inte hade att göra med att ett visst bolag som heter Stegra skulle få mer pengar. Vi kan konstatera att så som myndigheten arbetar med stöden beviljar man inte stöd till samma företag för samma projekt. Jag skulle bli förvånad om man helt plötsligt ändrade om allt detta så att ett visst bolag fick pengar. Men det finns ingen hemlig överenskommelse som nämner vilka summor olika företag ska få.
Jag tyckte också att den kommunikation som företrädare för detta företag hade i medierna där man förväntade sig att politiken skulle trixa med stödformerna och fixa fram mer pengar till företaget var provocerande. Men det är naturligtvis inte så att Sverigedemokraterna och regeringen har en lista över exakt vilka företag som ska ha pengar och inte.
Anf. 136 Katarina Luhr (MP)
Herr talman! Industriklivet infördes 2018. Det infördes för att stötta industrins klimatomställning. Då den svenska industrin står för ungefär en tredjedel av våra inhemska utsläpp är klimatomställning och minskad klimatpåverkan från industrin en förutsättning för att vi ska kunna nå våra klimatmål.
Industriklivet är ett klimatpolitiskt styrmedel för att stötta ny teknik och andra innovativa lösningar som minskar växthusgasutsläpp. Stödet ges till företag hela vägen från forskning och innovationsprojekt till demonstrationsanläggningar och fullskaliga anläggningar. Det fokuserar på ny teknik, till exempel koldioxidinfångning, vätgas och återvinning. Det här är definitivt något som skulle kunna bidra till Sveriges konkurrenskraft i framtiden.
Energimyndigheten ansvarar för Industriklivet, och den har sedan starten av Industriklivet beviljat cirka 7,4 miljarder kronor i stöd. Det har samfinansierats med ytterligare cirka 87,7 miljarder kronor. Inom Industriklivets projekt finns hittills över 200 unika projektparter. Jag uppfattar det som att de flesta riksdagspartier verkar ha en enighet om Industriklivets vikt för att den svenska industrin ska kunna ställa om till fossilfrihet och att vi ska kunna nå det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp år 2045. Industriklivet har, som vi har diskuterat i den tidigare debatten, breddats i två steg och gjorts om. Senast i årets vårändringsbudget fick Industriklivet extra budgettillskott från regeringen.
Det vi debatterar i dag är Riksrevisionens rapport. Man har granskat Industriklivet och identifierat ett antal problem som skulle kunna innebära att Industriklivet inte bidrar tillräckligt effektivt till industrins klimatomställning eller till att nå Sveriges klimatmål. Jag instämmer också med tidigare talare om att Riksrevisionen har en viktig roll för att förbättra styrning och effektivitet. Därför tycker vi att det här är ett viktigt tillfälle att lyssna på Riksrevisionen och faktiskt se över stödet för att det ska bidra till Sveriges klimatomställning på allra bästa sätt.
Riksrevisionen lyfte i sin rapport fram bland annat att Energimyndighetens process för att ta in uppgifter för att pröva en projektansökan är otydlig, vilket skulle kunna leda till att de olika sökandena behandlas olika. Det är ju inte bra om man inte har tydliga ramar för vem som ska få pengar eller inte.
Revisionen anser också att Energimyndigheten inte har gett tillräckliga anvisningar eller vägledning till vare sig interna eller externa bedömare om hur bedömningskriterierna för ansökningar ska tolkas och tillämpas, vilket skulle kunna leda till att ansökningsprocessen inte är rättvis och jämförbar.
Eftersom Industriklivet hanterar mycket pengar och dessutom spelar en viktig roll för att Sverige ska kunna ställa om och modernisera industrisektorn är det såklart viktigt att stödet som delas ut används på allra bästa sätt. Jag tycker att det finns en god anledning att se över om beredningsprocessen och bedömningskriterierna behöver förbättras och om de behöver förtydligas. Finns det anledning att inrätta en beredningsgrupp med representanter för fler expertmyndigheter, exempelvis Naturvårdsverket och Tillväxtverket, för att ytterligare ge Industriklivet bättre pricksäkerhet?
Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att samordna klimatpolitiken med andra politikområden så att risken minskar för att eventuellt uteblivna effekter av stödet leder till att de svenska klimatmålen inte nås. Regeringen behöver säkerställa att inte alla ägg läggs i samma korg och se till att det finns alternativa åtgärder för att nå Sveriges klimatmål, även om de höga förväntningarna på Industriklivet inte skulle infrias. Det är viktigt.
Vi ser i dag att klimatutsläppen ökar samtidigt som regeringen har minskat sina klimatambitioner. Det är såklart angeläget att nödvändiga utsläppsminskningar sker i närtid och med pålitlighet. Sverige behöver en klimatpolitik som vilar på flera ben och inte enbart baseras på näringslivets möjligheter till en snabb klimatomställning och industriomställning.
Regeringen behöver se till att det finns alternativa åtgärder för att nå Sveriges klimatmål. Det kräver att Sverige återgår till en seriös klimatpolitik som hänger ihop, siktar högt och minskar klimatutsläppen samt involverar alla politikområden. Därför vill jag yrka bifall till reservation 4 i betänkandet.
Anf. 137 Helena Storckenfeldt (M)
Herr talman! Industriklivet är ett av statens största och mest betydelsefulla klimatpolitiska stödprogram. Det handlar inte bara om utsläppsminskningar, utan det handlar även om framtidens industri. Syftet är att möjliggöra stora tekniksprång inom industrin i allt från stål och cement till kemi och gruvnäring. Det är investeringar som stärker både vår konkurrenskraft och vår förmåga att leda klimatomställningen globalt.
Men som Riksrevisionens granskning visar finns det brister vi inte får blunda för. Målstyrningen och uppföljningen har varit otillräcklig. Det har betalats ut mycket pengar i stöd – utan att vi med 100 procents säkerhet vet vilken klimatnytta som faktiskt uppnåtts. Det är kanske svårt att uppnå den graden av säkerhet. Däremot är vi övertygade om att det är otroligt viktigt att spåra varenda krona.
Investeringarna som skett tack vare Industriklivet är viktiga, men det är också viktigt att kunna erkänna när man behöver skruva i systemen.
Herr talman! Industrins gröna omställning måste ske om Sverige även fortsättningsvis ska vara en stark industrination – men då krävs att varje krona ger maximal effekt. Politiken måste vara teknikneutral, kostnadseffektiv och resultatorienterad. Stöden ska gå till de projekt som har störst potential att minska utsläppen och samtidigt bygga upp exporterbar teknik, nya jobb och global klimatnytta.
Vi kan inte bygga klimatpolitiken på förhoppningar, utan vi måste bygga den på resultat. Här är det uppenbart att det behövs tydligare uppföljning.
Regeringen har redan vidtagit konkreta åtgärder i linje med de rekommendationer som har lämnats. Ett gemensamt uppdrag har getts till Naturvårdsverket och Energimyndigheten för att se över regelverket och eventuell överlappning mellan Industriklivet och Klimatklivet. Det är ett led i att förbättra styrningen, öka effektiviteten och se till att statliga medel används där de gör störst nytta. Uppdraget ska redovisas i december 2025.
Industriklivet är ett avgörande verktyg för att uppnå nettonollutsläpp till 2045, men det måste fungera och fylla sitt syfte med respekt för skattebetalarnas pengar. Sverige har en unik möjlighet att visa världen att det går att förena ekonomisk tillväxt med ambitiös klimatpolitik. Våra industrier står redo med teknik, innovationskraft och vilja att ställa om. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar, inte hinder. Med rätt villkor, stabila spelregler och en politik som fokuserar på resultat snarare än symboler, kan Sverige fortsätta vara ett föregångsland – inte bara i ord utan också i handling.
Anf. 138 Katarina Luhr (MP)
Herr talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt. Jag tänkte fatta mig kort.
Jag tycker att det låter som att Miljöpartiet, oppositionen och även Tidöpartierna har samma inriktning. Vi tycker att Industriklivet är ett viktigt stöd och att det är viktigt att det går till rätt projekt och faktiskt bidrar till industrins omställning. Ledamoten lyfter fram att det är viktigt att se till att varenda krona går dit den ska, det vill säga effektiv användning.
Jag har därför en undran. Den översyn som regeringen nu gör handlar om att se över att klimatkliv och industrikliv inte överlappar, att det inte ska finnas någon oklarhet om vilket stöd man ska söka och att man inte ska wobbla däremellan.
Det vi vill följa upp i Riksrevisionens rapport är egentligen ansökningsprocessen. Den anses vara otydlig, det vill säga det sitter olika bedömare för de olika projekten som har fått otydliga instruktioner, vilket gör att de kanske bedömer samma projekt på helt olika sätt. Det kan skapa en orättvisa och innebära att det inte blir en tillräckligt effektiv process.
Varför anser inte regeringen att det är viktigt att gå vidare och i grunden utreda processen, så att varje krona används på det mest effektiva sättet?
Anf. 139 Helena Storckenfeldt (M)
Herr talman! Jag börjar med att välkomna Miljöpartiet till effektiviseringsdebatten. Det är ofta vi på den borgerliga sidan lyfter upp att man ska kunna spåra varenda krona, men det är inte riktigt lika ofta vi hör det från vänstersidan i politiken. Varmt välkomna! Det är jätteviktigt att vi båda driver denna linje om en effektiv klimatpolitik som också har resultatfokus.
Jag tror att det finns flera saker här som vi kan ta med oss framöver. Som jag nämnde tror jag att det för industrins omställning är viktigt med sådana här stora system men också att det utvecklas framtida stödsystem. Vi har exempelvis lanserat Kväveklivet och liknande. Jag tror också att det är jätteviktigt att vi kan se när det finns brister och skruva i de systemen.
Vi behöver en klimatpolitik som är just effektiv och resultatbaserad. Och vi måste fortsätta ha respekt för skattebetalarnas pengar. Jag tror att det är oerhört viktigt att bibehålla acceptansen för klimatpolitiken och egentligen alla politikområden. Det är fundamentalt.
Vi har, som jag nämnde i mitt anförande, börjat med det första uppdraget till Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Man ska se över en del av hur man kan skruva i Industriklivet för att nå bäst resultat. Jag är övertygad om att det finns mer som vi kan ta oss an.
Anf. 140 Katarina Luhr (MP)
Herr talman och ledamoten! Som jag uppfattar ärendet anser regeringen att det inte stämmer att det är en otydlig process och att man därför inte behöver gå vidare med att förbereda ansökningsprocessen, titta på tydliga riktlinjer för dem som söker och ge tydliga instruktioner till dem som ska utvärdera. Man hoppar över det steget och säger att det inte behövs.
Jag skulle vilja veta varför. Vad baserar man det på att man tycker att det fungerar bra?
Anf. 141 Helena Storckenfeldt (M)
Herr talman! Jag måste säga rakt och tydligt till Katarina Luhr att jag inte vet exakt varför man har valt att genomföra enbart den ena av rekommendationerna och inte den andra.
Detta är ett utvecklingsområde, och jag tror att vi måste vara öppna för utvecklingspotentialen som finns inom alla stödsystem i Sverige. Vi måste kunna vara öppna för att se över och ändra om i systemen.
Det gäller inte enbart när det kommer en rapport från Riksrevisionen, utan man måste ha det i bakhuvudet också framåt när man arbetar för att stödsystemen ska bli så effektiva som möjligt. Det gäller Klimatklivet, Industriklivet och Kväveklivet; det gäller politik generellt sett.
Jag håller alla dörrar öppna för att se över hur Industriklivet kan bli ännu mer effektivt och bidra till Sveriges klimatomställning.
Anf. 142 Rickard Nordin (C)
Herr talman! Det är dags att vi slutar prata om klimatpolitiken som ett hinder för hushållen och företagen, som att det handlar om ökade kostnader och minskad acceptans. Det är i stället en enorm möjlighet.
Centerpartiet vet att grön tillväxt är lösningen på många utmaningar. Med vår politik går näringsliv och klimatomställning hand i hand. Det handlar inte om att bromsa utan om att ställa om och att göra det med full kraft. Då får vi sjunkande utsläpp och ökad tillväxt. Tyvärr gör den här regeringen precis tvärtom, och både utsläppen och arbetslösheten skenar.
Det är företagen som utvecklar framtidens teknik, som bygger ut laddinfrastrukturen, som producerar den fossilfria energin och som tar fram de klimatsmarta materialen. Det är genom ett starkt, innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv som vi når våra klimatmål. Då behöver staten också hjälpa till ibland.
Industriklivet har varit en viktig pusselbit för att möjliggöra uppskalning av olika tekniker. Men det kan också användas bättre. Tillämpningarna är tidvis för snäva. Ett typexempel är pyrolys av biomassa för att få fram biogaser och energigaser. Trots att det är ny teknik går det inte att få stöd, eftersom det råkar handla om biogas. När samma teknik dessutom utesluts från andra typer av stöd blir det ett dubbelfel från regeringens sida.
Det behöver rättas till, speciellt som vi vet att potentialen med just pyrolys är tre gånger så stor som den är med rötning, enligt slutrapporten från Industrins Biogaskommission som kom nyligen.
Centerpartiet vill att Sverige ska vara världsledande i den gröna omställningen. Men för det krävs rätt förutsättningar. Vi behöver förenkla reglerna för företagen som vill investera. Vi måste se till att tillståndsprocesser för vindkraft, elnät och industriell omställning går lite snabbare. Och vi måste säkerställa att hela landet, inte bara storstäderna, har kapacitet att växa och bidra.
Att ligga i teknisk framkant är avgörande för ett litet, exportberoende land som ligger avsides i världen, precis som Sverige gör. Då behövs Industriklivet. Svenska företag är redan långt framme inom skogsindustrin, inom grön kemi och inom fossilfritt stål. De konkurrerar globalt. Då behövs också stabila och långsiktiga spelregler med en stat som hjälper till där det verkligen behövs.
Klimatpolitik kan inte vara ett svajigt lapptäcke som förändras varje mandatperiod, speciellt inte när den slås så brutalt i spillror, som man faktiskt gjort här och nu. Då är det bra att Industriklivet får fortsätta och att Klimatklivet också har tagits vidare. Det har regeringen gjort bra, även om man vid flera tillfällen har missat att ge vettiga bemyndiganden, vilket också har orsakat problem på vägen.
Klimatomställningen är vår tids största möjlighet till jobb, tillväxt och regional utveckling. Med rätt politik kan Sverige bli det första fossilfria välfärdslandet. Med rätt politik får vi fler företag att göra rätt: att välja förnybart, att välja cirkulärt och att välja klimatsmart. Det är det som vi i Centerpartiet kämpar för, i vår budget men också här i riksdagens kammare och på andra områden.
Vi har en klimatpolitik som lever på tilltro till människors innovationskraft och en näringspolitik som driver omställning. Vi vill ha ett Sverige där företagen ses som möjligheterna, inte problemet.
Anf. 143 Kjell-Arne Ottosson (KD)
Herr talman! Jag tänker fatta mig kort. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
Precis som jag nämnde i den tidigare debatten, om motionsbetänkandet om klimat, är den svenska industrin och det svenska företagandet en avgörande del i omställningen. Näringslivet är den nya miljörörelsen, som vår statsminister har sagt. Det är tydligt att vi måste lägga saker till rätta för att näringslivet ska kunna göra omställningen.
Regeringen välkomnar självfallet Riksrevisionens rapport. Vissa delar har man redan bemött genom att tillsätta utredningar. Andra delar har man en annan syn på. Trots de anföranden som har hållits i denna talarstol i detta ärende är det tydligt att en stor majoritet av riksdagens partier står bakom den bedömning som regeringen har gjort. Det är bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som har reservationer. Övriga partier är med på förslaget i betänkandet. Jag tänker att det är ett tydligt tecken på att vi någonstans, trots kritiken i den här debatten, ändå har landat rätt.
För att Sverige ska kunna ställa om hela vägen till nettonoll måste ett antal förutsättningar komma på plats. Där är Industriklivet en väldigt viktig del.
(Applåder)
Anf. 144 Elin Nilsson (L)
Herr talman! Även jag tänker fatta mig kort.
Sverige ska vara ett föregångsland i klimatpolitiken. Då krävs det att vi har en ambitiös politik som är dubbelt hållbar. Den måste vara effektiv och långsiktig, och den måste fungera i vardagen både för företag och för privatpersoner. Forskning och innovation avgörande för detta. I den delen är Industriklivet viktigt. Det är en av våra viktigaste åtgärder för att åstadkomma just detta.
Vår klimatpolitik syftar till stor del till att skapa förutsättningar för företagen att kunna ställa om. Den strukturomvandling som nu pågår och som krävs kräver en rad systemskiften. Att skapa förutsättningar för detta handlar mycket om att säkerställa långsiktiga villkor, justera lagstiftning och främja tillgången på alltifrån fossilfri energi till välutbildad arbetskraft. Samtidigt finns det ibland behov av finansiellt stöd under en tidig etableringsfas.
Precis som har sagts här tidigare i kväll är det viktigt att de styrmedel som vi skapar är träffsäkra och effektiva. Det är också viktigt att vi granskar dem och omvärderar dem. Därför är den rapport från Riksrevisionen som vi debatterar här i dag så viktig.
Riksrevisionen har pekat på en del brister. Att dessa brister har identifierats är viktigt och bra. Det ger regeringen tillfälle att se över de stöd som finns och i de fall man bedömer det som lämpligt åtgärda dessa. Det är någonting som gäller alla statliga stöd – pengar ska gå till rätt saker.
Nu har man agerat på rapporten. En brist som identifierats är överlappet mellan Industriklivet och Klimatklivet. Där har regeringen nu gett Naturvårdsverket och Energimyndigheten i uppdrag att se över aktuella förordningar och vid behov föreslå förändringar, så att arbetet kan fortsätta och pengarna gå till rätt saker.
Med detta korta anförande tackar jag för uppmärksamheten och ser fram emot nästa gång miljö- och jordbruksutskottet ses här i kammaren för debatt – om exakt en vecka, då det är dags för strandskyddsdebatt.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 8 maj.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:MJU15
Webb-tv: Beslut: Riksrevisionens rapport om Industriklivet
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:111 Torsdagen den 8 majProtokoll 2024/25:111 Riksrevisionens rapport om Industriklivet
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Utformning och beredning av stöd
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3317 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt
2024/25:3320 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (V)
- Reservation 2 (MP)
Samordning av insatser för klimatomställning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3317 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 samt
2024/25:3320 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.- Reservation 3 (V)
- Reservation 4 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 92 0 0 14 SD 61 0 0 11 M 59 0 0 9 C 20 0 0 4 V 0 19 0 5 KD 17 0 0 2 MP 0 0 17 1 L 12 0 0 4 - 2 0 0 0 Totalt 263 19 17 50 Skrivelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:84 till handlingarna.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.