Betänkande 2018/19:SkU12
Riksdagen sa nej till återstående motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor om ändrade eller nya skatter på enstaka varor eller varugrupper, så kallad punktskatt. Motionerna handlar bland annat om skatten på drivmedel, trängselskatten, flygskatten, spelskatten och reklamskatten. Andra områden är skatt på godis och läsk och skatten på alkohol.
Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till återstående motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor om ändrade eller nya skatter på enstaka varor eller varugrupper, så kallad punktskatt. Motionerna handlar bland annat om skatten på drivmedel, trängselskatten, flygskatten, spelskatten och reklamskatten. Andra områden är skatt på godis och läsk och skatten på alkohol.
Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.
Debatt om förslag 2018/19:SkU12
Herr talman! Det finns två syften med våra skatter. Det första är att få in pengar till nödvändiga offentliga utgifter och satsningar. Det andra är att stimulera önskvärda beteenden och minimera icke önskvärda. Alliansregeringen ansåg till exempel att det är bra att människor arbetar, och därför infördes jobbskatteavdraget som stimulerar arbete och egen försörjning.
När man tittar i betänkandet som vi debatterar i dag kan man lätt få intrycket att regeringssidan anser att sjötransporter är något som inte borde eftersträvas. Man avstyrker förslaget om en översyn av nedsättningen av energiskatten på el så att den ska gälla även mindre fartyg. Varför är det så viktigt med nedsatt energiskatt på el? Det är det helt enkelt för att den minskar utsläppen från fartyg i hamn och sänker bullernivån, eftersom generatorer som drivs med diesel eller eldningsolja ersätts med el.
Många svenska hamnar har den senaste tiden installerat landströmsanslutningar. Anslutningen innebär att fartygets maskineri stängs av helt, vilket innebär att utsläppen blir lika med noll. Om grön el används, som i hamnen i Trelleborg, blir miljövinsten ännu större. Under 2016 bidrog till exempel alla Stena Lines elanslutningar i hamn till en minskning av koldioxidutsläppen med 12 500 ton, vilket motsvarar årsförbrukningen för 6 500 genomsnittliga personbilar. Tänk vilka utsläppsminskningar som kunde nås om även mindre fartyg bytte ut diesel och eldningsolja mot el.
Därför är det mycket märkligt att ni har valt att inte stödja detta förslag. Ännu märkligare blir det med tanke på att infrastrukturminister Tomas Eneroth åker runt och propagerar för sjöfartens utveckling och har blivit sjöfartens största vän. Talar ni inte med varandra? Vet ni inte att den egna regeringen påstår sig vara för en överflyttning av godstransporter och persontransporter från väg till sjö, både för att avlasta vägarna och för att hjälpa miljön? Det är exakt en sådan satsning som alla borde ställa sig bakom.
Med tanke på den senaste utvecklingen av batteridrivna färjor och elhybrider anser vi moderater att de också borde få möjlighet till sänkt elskatt.
Herr talman! Flygskatten påverkar tillgängligheten och konkurrenskraften i Sverige. Flygskatten är ingenting annat än en provokation mot hela vår livsstil, vår utveckling och vårt välstånd. Det är en skatt som i likhet med andra skatter har till syfte att inbringa pengar till statskassan men som i övrigt är ett sätt att säga nej till det som de flesta av oss här står för: mobilitet, modernitet, öppenhet, tillväxt och utveckling. Det är helt enkelt en skatt på avstånd, och de som inte bor i storstäderna bestraffas.
Det finns inget transportslag som kan ersätta flyget när det gäller möjligheten att förflytta sig snabbt, vilket är väsentligt vid alla affärsresor men också för människor som i sin hårt ansträngda vardag har hittat ett enstaka fönster av ledighet och vill ge sig i väg tillsammans med sin familj.
Men oavsett om det handlar om företagaren som behöver åka till Stockholm varje vecka eller barnfamiljen som har sparat länge för att göra en utlandsresa är tanken bakom flygskatten fel. Flygskatten gör över huvud taget ingen nytta för miljön, och pengarna den inbringar är inte heller öronmärkta för miljöinvesteringar. Faktum är att skatten är kontraproduktiv och dessutom mycket skadlig för den svenska samhällsekonomin. Det är många svenska jobb som hotas när passagerarna väljer att flyga från Danmark eller Norge.
Om målet är att minska utsläppen ska detta ske med verkningsfulla åtgärder, till exempel investeringar i ny teknik och bättre användning av flygvägar. Saab och GKN har redan sådan teknik som minskar bränsleförbrukningen och därmed utsläppen från flyget. Dock försvåras investeringarna av det faktum att flygbolagen tvingas bära en del av den införda flygskatten, eftersom det inte är möjligt att vältra över hela kostnaden på passagerarna i en hårt ansatt bransch med mycket små marginaler.
Vi moderater menar att det mest effektiva för att uppnå riktiga miljöeffekter är att införa en möjlighet till koldioxidbeskattning av flygbränslet. Sverige bör ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som i nuläget sätter stopp för beskattning av flygbränsle.
Sverige är på god väg att eliminera utsläppen. På 40 år har utsläppen minskat med 70 procent. Den svenska flygbranschen arbetar med att bli helt fossilfri 2045 med ett första delmål om ett fossilfritt inrikesflyg 2030. Forskning, teknik och internationella bindande avtal ger bättre effekt än flygskatten såväl globalt som hemma i Sverige.
Vi moderater vill bekämpa utsläppen, inte resorna, människors livsstil, modernitet, utveckling och tillväxt.
Herr talman! Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 18.
(Applåder)
Herr talman! Sverigedemokraterna står bakom samtliga SD-reservationer i detta betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 1 och 16.
Uppbörden av punktskatt måste göras på ett sätt som uppnår syftet med skatten, det vill säga att styra konsumtion och investeringar i en viss riktning med hänsyn till folkhälsa, miljö eller andra effekter som man kan anse vara önskvärda. Punktskatterna är också en viktig inkomstkälla för staten – en bra bit över 100 miljarder kronor årligen. Det är alltså inget litet område som vi debatterar.
Det är numera dock tämligen välkänt att punktskatter också införs i syfte att stärka statskassan snarare än att uppnå ett mer effektivt nyttjande av samhällets resurser. De trygghetssystem som vi en gång tog för givna med en stor offentlig sektor har till en del varit finansierad av dessa punktskatter. Men när välfärdssystemen nu börjar knaka i fogarna – när vi ser en alltmer kostnadskrävande migrationspolitik, en alltmer misslyckad integrationspolitik, ineffektiva arbetsmarknadsåtgärder – börjar allt fler ifrågasätta nyttan med dessa höga skatter, även på punktskatteområdet.
Ett väl fungerande skattesystem är på lång sikt beroende av att det uppfattas som rättfärdigt och uppnår syftet med dessa skatter – att skatteintäkterna används till det som de är avsedda för och inte minst i syfte att upprätthålla en god skattemoral.
De allmänt mest kända punktskatterna är tobaksskatt, alkoholskatt och skatt på vägtrafik. Men de som ger allra störst intäkter är skatt på energi och koldioxid. Cirka 55 procent av punktskatterna kan härledas därifrån. Det märks också i det betänkande som vi nu debatterar. En stor del av motionsförslagen handlar om just detta.
Det behöver dock poängteras att det inte bara införs höjd skatt på sådant som anses icke önskvärt. Det införs även skattesubventioner på sådant som anses önskvärt. Ett sådant exempel är skattereduktionen för förnybar mikroproduktion av förnybar el. Där ska man som producent få en skattereduktion som motsvarar två gånger den energiskatt som belöper på den mängd el som mikroproducenten har matat nätet med, upp till 30 000 kilowattimmar. Det gäller i den mån man har gjort motsvarande uttag från nätet.
Inledningsvis innebär reformen ganska modesta kostnader för statsbudgeten, ca 20 miljoner kronor budgeteras årligen som skatteutgift. På sikt riskerar det dock att bli kostsamt och får dessutom till följd att elproducenter som verkar på affärsmässig grund på en konkurrensutsatt marknad får en reducering på intäktssidan.
Införandet av systemet är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller. Ett stort problem gällande solceller är den oregelbundna produktionen i och med att kraftkällan av självklara skäl är beroende av solljus. Det medför att solceller producerar väldigt lite el under vinterns mörka och kalla månader. I princip kan man säga att flödena av elkraft över nationsgränsen styrs av temperaturen, då vi exporterar överkapacitet på sommarhalvåret och importerar el på vintern. På sommaren begränsar man dessutom produktionen genom att man planerar in underhåll, lagrar vatten i magasinen och helt stänger av vissa anläggningar. Det innebär i praktiken att alla subventionspengar till solkraft är att betrakta som en samhällskostnad.
Solceller producerar som bäst från maj och några månader framåt och i princip ingenting årets mörkaste och kallaste månader. Vad det innebär är att solceller inte kan ersätta någonting annat i energisystemet när vi ändå måste ha kapacitet att möta efterfrågan på effekt de dagar på året då efterfrågan är som allra störst. De dagarna infaller just när det är som mörkast och kallast. Det medför att man investerar i dubbel kapacitet, vilket knappast kan betraktas som vare sig miljövänligt eller samhällsekonomiskt. Ska man vara miljövänlig måste man också vara resurseffektiv.
Under andra förhållanden, i andra delar av världen, kan solceller komma till sin rätt. Det gäller till exempel där man har hög solinstrålning samtidigt som man använder energin till kylning, alltså att efterfrågan är som störst när produktionen är som störst. I Sverige är det dock omvända förhållanden som gäller. Energisystemet som helhet är därmed att betrakta som ineffektivt.
Beträffande frågan om ett ständigt ökat skatteuttag är det något som Sverigedemokraterna vill åtgärda. Det gäller sådant som är uppenbart skadligt, till exempel ständigt höjda skatter på drivmedel för livsmedelsproducenter. Öppna och levande landskap kan inte lagstiftas fram, utan det kan vi behålla endast om det är ekonomiskt hållbart att bedriva jordbruk, skogsbruk och att hålla djur.
Svenska bönder konkurrerar på samma europeiska marknad som till exempel sina grannar i Danmark. Sverigedemokraterna anser att det är rimligt att skattenivån för olika insatsvaror är densamma. Skatten på diesel för lant- och skogsbruket behöver därför sänkas till samma nivå som i Danmark.
Den 1 juli 2017 infördes en skatt på elektronikprodukter under namnet kemikalieskatt. Skatten baseras på vikt och tar liten eller ingen hänsyn till de faktiska omständigheter som skulle kunna leda fram till en exponering av kemikalier. Sverige är alldeles för litet för att på egen hand påverka de globala elektronikjättarnas användning av olika kemikalier för till exempel brandsäkerhet, som det ofta handlar om. Skatten ger inte heller något incitament att använda andra alternativ.
Den faktiska målbilden, att minska exponeringen av vissa kemikalier, blir i bästa fall marginell. I stället innebär kemikalieskatten en ökad administrativ börda för både myndigheter och näringsliv, försämrad konkurrenskraft för svenska handels- och industriföretag samt starka incitament att lägga om bolagsstrukturer för ökad internethandel så att man helt lagligt kringgår skatten.
När kemikalieskatten infördes var Sverigedemokraterna ensamt parti om att avstyrka införandet. Vi påtalade då i en motion till riksdagen att lagstiftningen innebär att Sverige går miste om arbetstillfällen, arbetsgivaravgifter, inkomstskatt, moms och bolagsskatt. Det innebär enligt allt sunt förnuft att Sverige blir fattigare. Regeringen trodde sig kunna få in ungefär 2 miljarder kronor per år på denna skatt, men det måste ses som en mycket kortsiktig vinst med tanke på de mycket starka incitamenten att kringgå skatten genom att flytta ut verksamheten från Sverige.
Det är precis det som har inträffat. Införandet av skatten har enligt en rapport från Handelns Utredningsinstitut lett till högre priser i Sverige än i andra länder. Utredningsinstitutet pekar på att skattens effekter på utlandshandeln ser ut att ha underskattats av regeringen. Skatten har dragit in 1 miljard mindre, enligt Handelns Utredningsinstituts rapport, samtidigt som den leder till lägre marginaler för svenska företag och förlorade arbetstillfällen i branschen.
Sverigedemokraterna menar att skatten aldrig borde ha införts och att regeringen bör göra ett omtag i frågan innan vi skadar svenskt näringsliv på ett sådant sätt att det blir svårt att återställa. Regeringen bör i stället återkomma med en ny strategi för hur man ska arbeta mot potentiellt skadliga kemikalier. Denna punktskatt är fel väg att gå.
(Applåder)
Fru talman! Ibland när jag tänker på den stora äran jag har fått att verka som riksdagsledamot och dessutom i skatteutskottet tänker jag ibland: Vad bra! Varför då? Mina vänner är nog aningen förvånande, för egentligen tycker jag att siffror är lite tråkigt och bara ska fungera. De frågor som har tagit mig hit till riksdagen är de traditionella centerfrågorna miljö, företagande och levande landsbygd.
Varför är jag då ändå glad för detta? Jo, därför att skatter är någonting som berör alla. De berör alla människor, alla kommuner och alla företag. Skatt är någonstans statens ultimata sätt att styra i människors liv. Det gäller inte minst punktskatter, som det betänkande vi nu ska diskutera behandlar.
Det är bra att man kan styra konsumtion och produktion. Det är vitsen med punktskatter. Men man måste också styra mot något som är bra eller bättre. Annars är det inte någon idé. En punktskatt måste vara rättvis, och det måste finnas alternativ.
Fru talman! Det är därför oerhört glädjande och ärofyllt att verka i just skatteutskottet. Jag kommer att tala lite om de principer som jag tycker är viktiga för punktskatter. Jag vill först säga att jag naturligtvis stöder Centerpartiets alla reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 10.
Jag och många med mig tycker att energiskatter är den riktigt stora och knepiga frågan. Syftet är att styra mot miljövänlig konsumtion och produktion av energi. Det innebär sänkt skatt på biobaserad energiproduktion och energikonsumtion och höjd skatt på energi som använder sig av fossila bränslen.
Här måste man verkligen tänka till. Bär företagen och människorna en höjd skatt? Får det effekter på tillväxten av företag, som många med mig tidigare har lyft fram här i dag? Det måste vi vara mycket nogsamma med när vi höjer, inför eller i bästa fall också sänker en skatt.
Produktion av solel är det bästa exemplet när det gäller energiskatter. Förslaget är – eller det kanske rent av redan är så – att små producenter av solel ska bli helt skattebefriade om det godkänns enligt EU:s statsstödsregler. Det är en optimal situation.
En annan positiv effekt vore om vi kunde få till en mer flexibel beskattning. Eftersom den biobaserade energiproduktionen i Sverige är synnerligen väderberoende vore det bra om vi kunde få till en flexibel beskattning som gör att konsumenten kan välja när den vill konsumera sin energi. När det är låg efterfrågan är det en billigare skatt, när det är hög efterfrågan är det en dyrare skatt. Det är helt enkelt en konsumentstyrd skatt.
Fru talman! En annan riktig knäckfråga, som många med mig har kommenterat, är skatt på drivmedel. Det är den också sett ur rättvisesynpunkt. Här har vi garanterat en stor hela-landet-effekt. Är det någonstans punktskatter kan slå fel är det här. Vi måste naturligtvis hantera utsläppet från våra transporter. Men vi kan inte bara helt enkelt höja bränslepriserna rakt av, för det slår mot landsbygden. Om vi ska göra det måste vi också vidta kompenserande åtgärder, och det är en stor pedagogisk fråga.
Se dessutom till att det finns alternativa bränslen att tillgå i hela landet, vilket det inte gör i dag! Eller jobba på andra sätt, med avdrag! Centerpartiet har föreslagit ett landsbygdsavdrag och att man ska jobba med fordonsskatt och reseavdrag som är miljöstyrande.
Ett av de viktigaste styrinstrumenten och en viktig signal är att Sverige får behålla vår nedsättning av skatten på biodrivmedel – en synnerligen viktig fråga att fortsätta att förhandla om inom Europeiska unionen.
På samma tema finns det en skatt som skulle vara enormt orättvis och slå fel: den diskuterade men ännu icke införda vägslitageskatten, som den förra regeringen lade otroligt mycket resurser på. Man kan inte beskatta avstånd i ett land som Sverige. Man kan inte bestraffa människor som bor och verkar på landet eller företag som verkar på landet. Det finns inga järnvägsspår att byta ut vägtransporterna till, och det finns som sagt inte tillgång till miljövänligt bränsle i hela landet.
Jag är glad att vi tidigare här har röstat igenom en annorlunda lagstiftning när det gäller Eurovinjett, där man kan få in miljöstyrande avgifter och slippa ännu ett skattesystem, nämligen vägslitageskatten.
Kemikalieskatten har nämnts, och om jag har förstått det rätt är den under utredning eller ska utredas. Det tror jag är viktigt. Om det har gått fel måste vi kunna backa och göra om. Centerpartiet har ställt sig positivt till en skatt på kemikalier i textilier. Jag tror att det är en bra signal för att jobba med näringen och få den att använda våra svenska textilier, till exempel ullfibern.
Jag ska säga några ord om alkoholskatt, även om Centerpartiet inte har väckt några motioner om den i år. Alkoholskatten är ett mycket tydligt exempel på att punktskatter, det vill säga skatt som styrmedel, kanske inte riktigt fungerar. Om vi höjer alkoholskatten minskar inköpen, men vi vet alla att alkoholkonsumtionen därmed inte minskar.
Införsel av alkohol, laglig och olaglig, från utlandet får enorma konsekvenser för tullen, utöver den effekt på människors hälsa det får när vi ökar vår alkoholkonsumtion i Sverige. Där är vi illa ute. Om man ser till volymen beslagtagen alkohol vid våra gränser, till exempel i Helsingborg, ger det vid handen att vi i Sverige inte sysslar med annat än 50-årsfester och giftermål – hela tiden och alltid. Det är sådana volymer vi talar om. Det leder till ett system med spritbilar i våra städer, där ungdomar kan köpa insmugglad alkohol.
CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, genomför så kallade monitorundersökningar där man försöker registrera konsumtionen av alkohol, både den som är inköpt i Sverige och den som är insmugglad eller inhandlad. Men räcker det? Här tror jag att vi måste ta gemensamma tag och diskutera förändringar i hur vi hanterar alkoholkonsumtion och alkoholskatt.
Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 15 i betänkandet, under punkten Trängselskatt.
Fru talman! Politik för klimaträttvisa handlar om att verka för goda och rättvisa levnadsförhållanden lokalt och att samtidigt ta ansvar för klimatkonsekvenser som drabbar andra regioner och länder. Individuella beslut kan i viss mån påverka i vilken grad man lever miljövänligt eller inte, men för en enskild individ kan det vara svårt att påverka sin miljö i någon större utsträckning.
Miljö- och klimatkriserna är grundläggande samhällskriser som vi bara kan lösa tillsammans och där människors engagemang för att skapa hållbara lösningar ska tas till vara. Därför krävs politiska lösningar på klimatproblemen. Ett exempel som har varit styrande är flygskatten. Men moderaten före mig här tog upp att den är en provokation mot livsstilen. Vems livsstil pratar man om då? Det är väl självklart att den som smutsar ned mest ska betala mest, så vi kanske ska kalla flygskatten för Carl Bildt-skatten.
När vi i dag debatterar punktskatter hör det naturligtvis ihop med klimaträttvisan. Den intensiva privatbilismen i våra större städer är ett betydligt större hot mot miljön än biltrafiken på landsbygden. Större städers miljö- och klimatpåverkan från transporter kan till exempel åtgärdas med hjälp av trängselavgifter och stora satsningar på en förbättrad kollektivtrafik.
Fru talman! Vänsterpartiet välkomnade införandet av trängselskatt i Göteborg 2013 och ser behov av ytterligare åtgärder för att stärka trängselavgifter som styrmedel. En kommun kan i dag inte själv bestämma om att införa trängselavgifter. Vi anser att kommuner, landsting och regioner själva bör få avgöra om de vill införa trängselavgifter samt hur intäkterna ska användas. De av riksdagen och staten redan genomförda besluten och ingångna avtalen gällande redan införda trängselskatter i Stockholm och Göteborg ska ej beröras av ny lagstiftning.
Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag på ny lagstiftning som ger kommuner, landsting och regioner möjlighet att själva besluta om införande av trängselavgifter och deras utformning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Fru talman! Som flera har varit inne på under debatten är skatter ett effektivt sätt att styra människor att göra olika val. Det är effektivt att beskatta det som vi inte vill ha i samhället, och lika viktigt är det att sänka skatterna på det som vi vill ha mer av.
De skatter som vi har måste kunna motiveras väl, och utformningen och effekterna av dem måste analyseras noggrant. Vi måste alltid fråga oss om en skatt verkligen är det enda och bästa sättet att uppnå ett mål och om de positiva effekterna överväger de negativa.
Fru talman! Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp, och det allra mesta av detta är utsläpp från vägtrafiken. Utsläppen måste minska kraftigt, och glädjande nog händer det väldigt mycket i Sverige, men också runt om i världen, för att detta ska ske. Elektrifiering och andra alternativa bränslen är förmodligen det allra viktigaste för att uppnå målen, och skattesystemet måste styra så att dessa alternativ premieras.
I min hemstad Göteborg finns i dag eldrivna bussar, och förhoppningsvis kommer en ny eldriven färja att trafikera Göta älv inom kort. Det är bra, men det behövs mer. Vi vill därför göra en översyn av om och hur skatten på kollektivtrafik som är elektrifierad ska kunna sänkas. Det måste bli enklare och billigare att välja klimatsmarta alternativ.
Fru talman! Sjöfarten är en viktig del i klimatomställningen, som Boriana var inne på tidigare. Jag håller med helt och hållet: Sjöfarten är helt nödvändig för att vi ska lyckas ställa om för klimatets skull. Men precis som alla andra transportslag kan också sjöfarten bli bättre, och även här krävs skatteincitament.
Alliansregeringen genomförde en nedsättning av energiskatten på landström för större skepp inom den yrkesmässiga sjöfarten. Det har gjort det relativt sett billigare att använda landström när fartyget ligger vid kaj än att använda sig av generatorer som drivs med diesel eller eldningsolja. Denna nedsättning av energiskatten har varit framgångsrik och har lett till att både utsläppen från fartygen och bullernivån har minskat. Många svenska hamnar har investerat i nya anläggningar under de senaste åren.
Den nedsättning som finns i dag omfattar dock enbart större fartyg. Detta hämmar omställningen från fossila drivmedel till förnybar el inom sjötrafiken. Därför behöver det ses över om nedsättningen av energiskatt på el också kan gälla mindre fartyg. Med tanke på den senaste tidens utveckling av batteridrivna fartyg och elhybrider bör det även undersökas om dessa kan inkluderas i skattenedsättningen.
Fru talman! Jag och Kristdemokraterna står givetvis bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 11.
(Applåder)
Fru talman! Jag vill tacka för en bra debatt, även om jag tycker att det har varit lite för glatt. Vi har varit lite för glada och lite för taggade på att använda oss av punktskatter för att styra människors liv.
Det är klart att det finns saker som man bör ha punktskatt på, fru talman. Det finns sådant som jag gör i mitt liv som påverkar andra personer negativt, och andra människors frihet kan begränsas när jag använder min. Exempel på det är utsläpp och när man använder smutsiga bränslen som förstör miljön och klimatet.
Men sedan finns det saker som folk faktiskt borde få göra med sina surt förvärvade egna slantar. Jag kan, fru talman, bli lite trött på mantrat att vi ska styra människors liv. Det är inte bra med socialism och planekonomi bara för att man har goda intentioner. Det är i grund och botten nästan alltid fel att styra vad andra gör, så länge det inte handlar om att man skyddar nästa led, så att säga, som i exemplet med klimatbeskattning.
Jag var en av dem, fru talman, som var skeptiska när Anders Borg, vår finansminister, sa att folk ska jobba och inte supa. Vill man supa för pengar som man har jobbat ihop borde man självklart få göra det, tycker jag, så länge som man också bär kostnaderna som välfärden sedan får.
Det finns ett område där vi i alla fall på papperet och i debatten verkar vara överens mellan alla partier om att ha en tuff punktbeskattning, och det är i miljö- och klimatfrågan. Jag noterar dock att när det väl kommer till kritan, fru talman, är det lite mindre offensivt från flera partier i den här kammaren. Man pratar med stora ord om att vi ska rädda klimatet, rädda miljön och använda oss av punktbeskattning. Men när det väl kommer till kritan och bränner till, när vi väl vill genomföra någonting, är inte alla partier lika pigga på detsamma.
Detta, fru talman, är fallet med flygbeskattningen. Jag och Liberalerna är överens med flera andra partier om att flygbeskattning på svensk nivå ganska mycket är förgäves. Det är hyfsat enkelt att ta tåget över till Köpenhamn och flyga därifrån. Sverige är kanske en lite för liten aktör för att kunna göra detta ordentligt. Flygen rör sig också över gränser, vilket gör det lite komplicerat: Vad är rätt och vad är fel när man ska ta ut skatten?
Vi i Liberalerna tycker dock att vi ska ha en europeisk flygskatt, en flygskatt på EU-nivå, för att komma till rätta med problemet att flyg rör sig över gränser och att man annars kan fly undan sitt ansvar att stå för de kostnader som det innebär för andra att välja att ta flyget.
Fru talman! Jag noterar därför att Liberalerna är det enda parti i denna riksdag som vill att det ska bli enklare för EU att införa en flygskatt. I dag kommer det inte att gå. Om vi har det sätt som vi i dag har att få igenom förslag på skatteområdet i EU kommer det inte att gå. De partier som säger att de vill ha en flygskatt på europeisk nivå, till exempel Vänsterpartiet, men som inte är beredda att ändra hur EU fattar beslut om skatter på miljö och klimatområdet för faktiskt väljarna bakom ljuset. Det kommer nämligen inte att gå.
Jag noterar också, fru talman, att flera partier talar sig varma för punktskatter på sådant som är dåligt för klimatet men i andra led väljer att subventionera och skapa avdrag för just sådant. Liberalerna vill inte att vi ska subventionera smutsiga bränslen. Man kan kalla det avdrag eller bidrag beroende på om man är höger eller vänster; man kan kalla det subventioner eller skattelättnader, men i grund och botten ska riksdagen inte ge incitament till människor att använda smutsiga bränslen. Detta är vi som parti emot.
Med de orden – ord om att man faktiskt borde få göra lite mer som man själv vill med sina egna pengar, oavsett om det är någonting som vi politiker av något skäl tycker är dåligt, och ord om att vi faktiskt har ett ansvar att se till att de saker man gör som skadar andra ska stävjas genom punktbeskattning, till exempel flygbeskattning på europeisk nivå eller borttagande av avdrag för sådant som är dåligt för klimatet – vill jag yrka bifall till två reservationer, reservation 18 och reservation 8. Jag står bakom alla Liberalernas reservationer, men av tidsskäl yrkar jag bifall bara till dessa två.
Fru talman! Jag vill börja mitt inlägg i denna debatt om punktskatter med att säga att det finns en rätt viktig bakgrund till det vi debatterar i dag. Det har nämligen hänt en del. Det första som hände var att vi hade en övergångsregering som lade fram en övergångsbudget – helt unikt i Sveriges historia. Vi följde helt enkelt den linje vi tidigare haft. Vi fick inte komma med några nya förslag, helt enkelt.
Sedan hände ytterligare en dramatisk sak, och det var att Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation till övergångsbudgeten vann gehör och gick igenom. Denna budget innebar lagar men också tillkännagivanden, alltså uppdrag till regeringen att utföra vad som hade beslutats i denna budgetreservation.
Ytterligare en sak som hänt och som är viktig i denna debatt är att vi nu har en så kallad januariöverenskommelse, där Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet, Liberalerna och Centern har kommit överens om politiken framöver på ett stort antal punkter. Det gäller budgetsamarbetet men också allmänt. Detta påverkar naturligtvis det vi talar om i dag, för det vi behandlar i dag är motioner från riksdagens ledamöter på punktskatteområdet, och det påverkas av allt detta, både M-KD-budgeten och överenskommelsen.
Jag tänkte sedan ta lite bakgrund till varför punktskatter behövs. Vi har en klimatutmaning, och där är punktskatter för att främja miljövänligt beteende viktiga. Vi vill främja det miljövänliga och å andra sidan göra det mindre fördelaktigt att inte vara miljövänlig. Det är en sammanfattning när det gäller punktskatter för miljön.
Redan hösten 2009 antogs ett klimatpaket här i riksdagen som handlade om energiskatter, om att styra mot ett mer klimatvänligt beteende och om att minska klimatutsläppen. Men det handlade också om att vi måste anpassa oss efter EU-reglerna. Självklart ska vi också påverka EU i den riktning vi vill, men vi måste följa de EU-regler som finns. Det handlade också om att se till så att konkurrenskraften för svenska företag bibehålls, självklart med starka miljökrav. Detta har sedan lång tid tillbaka funnits med i det hela.
Det vi nu kan konstatera är att vi behöver göra mer. Sverige har en ganska liten befolkning, men vårt klimatavtryck motsvarar fyra jordklot. Om alla i hela världen skulle leva så som vi svenskar gör skulle vi behöva fyra jordklot. Det innebär att även vi här i Sverige måste ta vårt ansvar. Visst är vi ett miljövänligt land, och vi gör väldigt mycket politiskt för miljön och klimatet. Men tittar man på konsumtionen ser man samtidigt det här klimatavtrycket. Det betyder att vi självklart ska försöka påverka hela världen att vara miljövänlig, och inte minst EU, men vi måste också ta vårt ansvar i Sverige. Det gäller både för att minska vårt klimatavtryck så att det inte längre motsvarar fyra jordklot och att föregå med gott exempel. Det är ju inte rimligt att vi uppmanar andra att vara mer klimatvänliga om vi inte själva drar vårt strå till stacken. Det är naturligt, tycker jag, att vi gör både och.
Jag tänkte inte gå in på allting här, men jag tänkte göra några nedslag.
Ett nedslag gäller elbussar. Det är självklart bra när man övergår till el så att man inte längre är beroende av fossila bränslen, för det är ju de som förstör klimatet. Vi har i dag ett incitament för att man ska införskaffa elbussar. Å ena sidan är elbussar en dyr investering jämfört med övriga bussar, å andra sidan är elbussen billig att använda när man väl har den på plats. Därför har vi valt att ha ett riktat investeringsstöd för att uppmuntra till inköp av elbussar, men vi har däremot inte sänkt elskatten vid användning. Man kan inte alltid göra allting, och på det här sättet har vi gjort det som vi tror gör störst nytta.
Ett annat nedslag jag tänkte göra handlar om bönderna. Vi har i januariöverenskommelsen kommit med en ingång att vi ska stödja svenskt jordbruk. Samtidigt är det orimligt om man fortsätter med väldigt mycket fossilbränslen inom jordbruket. Vi måste alla ta vårt ansvar för att minska detta. Dessutom är bönderna verkligen en grupp som har drabbats av klimatförändringen. Vi såg hur det var i somras. Det var en riktig kris med torkan som rådde då. Hade den fortsatt skulle det ha kunnat bli en riktig katastrof för jordbruket, och det var illa nog som det var. Vi ska definitivt stödja bönderna, inte minst i en sådan här krissituation, men sedan är frågan hur man stöder. Vi vill helst stödja på ett sätt som inte skadar klimatet – alltså inte uppmuntra till att använda mer fossilbränsle utan tvärtom gynna det miljövänliga. Självklart kan vi sedan tänka oss andra stöd också till lantbruket.
När det gäller fordonen vill vi ha en fossilfri fordonsflotta. Det kommer att ta tid – det förstår man. Men man måste göra detta stegvis om man ska nå målet. Det handlar egentligen om att vi ska konkurrera ut fossilbränslena genom att gynna de miljövänliga alternativen, alltså de förnybara bränslena, biodrivmedlen. Det gör man enkelt genom att ha en skatt på det fossila och sedan ett ekonomiskt gynnande av det andra.
Det här handlar inte alls bara om att straffbeskatta, utan det handlar egentligen om en form av skatteväxling där man ekonomiskt gynnar det som är miljövänligt. Det här kommer i framtiden att innebära att ju mindre fossilt som används, desto billigare blir det för användarna. Målet är alltså inte att man för all framtid ska betala mycket utan att det ska bli en stegvis övergång till de miljövänliga alternativen.
Klimatfrågan är en av de absolut viktigaste utmaningar som vi har. När det gäller vägtrafiken omfattas hälften av trafiken inte av EU:s utsläppsrätter. Här har vi fordonsbeskattning och premier för miljöanpassade fordon och dessutom bränsleskatterna som komplement. En bra ingång är det som kallas bonus–malus. Jag kunde först inte begripa vad det betydde, men när man väl förstår det är det väldigt enkelt. Bonus är det bra och malus är det dåliga. Man underlättar för det bra och försvårar för det dåliga. Det är en ganska enkel princip egentligen.
Jag tänkte avsluta med att säga att det naturligtvis har kommit bra förslag från riksdagsledamöterna. Det pågår också mycket arbete på Regeringskansliet i de här frågorna. Ett exempel gäller att man skulle se över att restprodukterna vid återvinning av avfall inte ska beskattas en gång till. I en motion finns förslaget att man skulle kunna slippa skatt i det läget eftersom man har gjort något positivt och återvunnit. Naturvårdsverket tittar på frågor kring detta, alltså som det som man kallar för deponiskatten som rör återvinning av avfall. Regeringen följer det här arbetet.
Det finns alltså bra saker här som regeringen tittar på. Men det är viktigt att man låter utredningar ha sin gång, för då får man ett mycket bättre kunskapsunderlag när man sedan går vidare i frågor.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 31.)
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 90 | 0 | 0 | 10 |
| M | 62 | 0 | 0 | 8 |
| SD | 0 | 58 | 0 | 4 |
| C | 0 | 0 | 30 | 1 |
| V | 23 | 0 | 0 | 5 |
| KD | 20 | 0 | 0 | 2 |
| L | 14 | 0 | 0 | 6 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 223 | 58 | 30 | 38 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 90 | 0 | 0 | 10 |
| M | 62 | 0 | 0 | 8 |
| SD | 0 | 0 | 58 | 4 |
| C | 0 | 0 | 30 | 1 |
| V | 23 | 0 | 0 | 5 |
| KD | 0 | 0 | 20 | 2 |
| L | 0 | 14 | 0 | 6 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 189 | 14 | 108 | 38 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 90 | 0 | 0 | 10 |
| M | 0 | 62 | 0 | 8 |
| SD | 56 | 0 | 2 | 4 |
| C | 30 | 0 | 0 | 1 |
| V | 23 | 0 | 0 | 5 |
| KD | 0 | 20 | 0 | 2 |
| L | 14 | 0 | 0 | 6 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 227 | 82 | 2 | 38 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 90 | 0 | 0 | 10 |
| M | 62 | 0 | 0 | 8 |
| SD | 58 | 0 | 0 | 4 |
| C | 1 | 0 | 29 | 1 |
| V | 0 | 23 | 0 | 5 |
| KD | 19 | 0 | 0 | 3 |
| L | 14 | 0 | 0 | 6 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 258 | 23 | 29 | 39 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 90 | 0 | 0 | 10 |
| M | 62 | 0 | 0 | 8 |
| SD | 0 | 58 | 0 | 4 |
| C | 30 | 0 | 0 | 1 |
| V | 23 | 0 | 0 | 5 |
| KD | 20 | 0 | 0 | 2 |
| L | 14 | 0 | 0 | 6 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 253 | 58 | 0 | 38 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 90 | 0 | 0 | 10 |
| M | 0 | 62 | 0 | 8 |
| SD | 0 | 0 | 58 | 4 |
| C | 30 | 0 | 0 | 1 |
| V | 23 | 0 | 0 | 5 |
| KD | 0 | 20 | 0 | 2 |
| L | 0 | 14 | 0 | 6 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| Totalt | 157 | 96 | 58 | 38 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
