Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Betänkande 2024/25:UU16
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 11 juni 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skrivelse om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har behandlats (UU16)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Skrivelsen omfattar verksamheten under andra halvåret 2023 och helåret 2024. Riksdagen har också behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling. Redogörelsen omfattar verksamheten under 2024. OSSE är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa med en parlamentarisk församling.
Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa även nej till ett förslag i en motion från den allmänna motionstiden 2024 om att stärka OSSE. Riksdagen hänvisar till att det redan anses vara tillgodosett.
- Utskottets förslag till beslut
- Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och avslår motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Framställningar / redogörelser: 1
Från regeringen
- Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under andra halvåret 2023 och helåret 2024Skrivelse 2024/25:125
Från riksdagens organ
- Redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling 2024Framställning / redogörelse 2024/25:OSSE1
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-05-08
Trycklov: 2025-05-09
Alla beredningar i utskottet
Skrivelse om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har behandlats (UU16)
Utrikesutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Skrivelsen omfattar verksamheten under andra halvåret 2023 och helåret 2024. Utskottet har också behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling. Redogörelsen omfattar verksamheten under 2024. OSSE är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa med en parlamentarisk församling.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Utskottet föreslår även att riksdagen säger nej till ett förslag i en motion från den allmänna motionstiden 2024 om att stärka OSSE. Utskottet hänvisar till att det redan anses vara tillgodosett.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-06-11
Debatt om förslag 2024/25:UU16
Webb-tv: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Dokument från debatten
- Onsdag den 11 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:130
- Protokoll 2024/25:130 Onsdagen den 11 juniProtokoll 2024/25:130 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
- Onsdag den 11 juni 2025Talarlista 2024/25:20250611
Protokoll från debatten
Anf. 101 Johan Büser (S)
Herr ålderspresident! Vi behandlar nu utrikesutskottets betänkande om OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
Under året har vi i den svenska delegationen fortsatt att vara en aktiv röst i församlingen, i en tid då OSSE:s grundläggande värden och möjligheter att verka prövas som aldrig förr. Det gäller egentligen för hela det globala systemet, med de institutioner som verkar för upprätthållandet av och respekten för den internationella rätten. Vad gäller OSSE med dess unika mandat att bygga säkerhet genom samarbete, mänskliga rättigheter och demokratiska institutioner är behoven större än någonsin tidigare under min livstid. Det är mer utmanat än någonsin.
Herr ålderspresident! Jag vill börja i Ukraina. Rysslands fruktansvärda angreppskrig och försök till total invasion och övertagande av landet har nu pågått i mer än tre år.
I februari i år reste jag till Kiev tillsammans med OSSE. Det var en resa som gjorde avtryck på djupet. Natten då vi anlände med tåget attackerades Kiev. Vi satt i skyddsrum, och vi såg byggnader som hade bombats till förstörelse i de centrala delarna av huvudstaden. För invånarna i Ukraina är det här vardag. För oss var det en påminnelse om att detta inte är en konflikt långt borta. Det är här, och det är nu. Det är i Europa.
Vi besökte även en minnesplats utanför Kiev. Det var en plats som var tillägnad unga soldater, födda 2003 och döda 2022. De var alltså endast 19 år gamla. Vi såg deras ungdomliga leenden på bilderna. Deras namn var inhuggna i sten. Det var en stark och sorglig stund, som påminde mig om vad det här handlar om: Ukraina slåss inte bara för sitt territorium. De slåss för sin demokrati, och de slåss för den europeiska säkerhetsordningen.
Vi träffade också talmannen i Ukraina. Vi träffade premiärministern, oppositionsledaren och flera civilsamhällesorganisationer. Jag slogs av enigheten men också av de allt tydligare varningssignalerna. Den politiska sammanhållningen i Ukraina utmanas. Därför måste Sverige inte bara bidra med vapen och bistånd utan också hjälpa till att stärka det demokratiska fundamentet. Det handlar om fria medier, det handlar om oberoende institutioner och det handlar om ett starkt civilsamhälle. Det är det som avgör hur ett land kommer att se ut också efter krigets slut.
Herr ålderspresident! Tillsammans med tio andra riksdagsledamöter från flera partier var jag valobservatör i Georgien i höstas. Det är ett land där EU-stödet är starkt bland befolkningen men där den styrande regeringen rör sig i motsatt riktning.
Foreign agents-lagstiftning, angrepp på civilsamhället och övervåld mot demonstranter är bara några händelser att nämna, men de är inte isolerade. Det är ett mönster. Vi som var valobservatörer på plats såg hur makten utnyttjas för att manipulera valprocesser och tysta opposition. Det är inte längre en demokrati under utveckling i Georgien. Det är en demokrati på kraftig reträtt. Och det sker samtidigt som den georgiska regeringen aktivt fjärmar sig från EU och skjuter upp sina anslutningsförhandlingar. Det är en farlig utveckling i vår del av världen.
Sverige och EU måste även i Georgien vara tydliga med sitt stöd till civilsamhället och till dem som fortfarande kämpar för demokrati, jämställdhet och minoriteters rättigheter. De finns där, och de behöver oss. Jag hoppas att vi i debatten här i dag kan stå enade i fördömandet av den mycket allvarliga utvecklingen i Georgien.
Herr ålderspresident! Vi har också sett hur hbtqi-personers rättigheter förtrycks och förkastas i flera OSSE-länder.
I Ungern har det införts lagar som förbjuder deltagande i eller anordnande av prideevenemang. Budapest Pride, som skulle ha firat 30 år i sommar, har förbjudits. Det är ett grovt brott mot mötesfriheten och yttrandefriheten och mot människors rätt att vara sig själva.
Samtidigt som detta sker i Ungern ska jag själv här i Sverige på lördag gå i West Pride-paraden hemma i Göteborg. Det är för många av oss en självklarhet att delta där. Men fortfarande möts människor också i vårt land av förtryck och blir begränsade i att vara de som de är.
Vi har politiska krafter här i Sveriges riksdag som har jämställt prideparader med legitimering av pedofili. I kommuner där högerkrafter styr vill man ta bort möjligheten att hissa regnbågsflaggan på kommunala byggnader. Det är en flagga som symboliserar alla människors lika värde.
Ja, det är viktigt för mig att gå i West Pride-paraden hemma i Göteborg, Men det är också viktigt att här i riksdagens kammare tydligt uttala stöd för Budapest Pride och fördöma det förbud som Ungerns regering nu vill införa. Sverige ska vara en tydlig röst för hbtqi-personers rättigheter i EU, i OSSE och globalt. Vi måste försvara rätten att leva öppet, fritt och jämlikt oavsett om det sker i Budapest, Batumi eller Borås.
Herr ålderspresident! Ett särskilt oroande exempel på tillbakagången för demokrati och mänskliga rättigheter finner vi i Turkiet. Under det gångna året har turkmenska aktivister deporterats från Turkiet, inte för brott utan för sina åsikter. Det är en del av ett större mönster där Turkiet använder rättssystemet som ett verktyg för att tysta oppositionella, minoritetsföreträdare och journalister.
Vi känner igen detta från flera år tillbaka och inte minst nu i närtid genom fallet med den svenska journalisten Joakim Medin, som greps och hölls fängslad i samband med sin rapportering om kurdernas situation i landet. Hans vittnesmål och arbete har belyst hur Turkiets auktoritära utveckling särskilt drabbar dem som rapporterar om mänskliga rättigheter och utsatta grupper. Att vara journalist eller aktivist i Turkiet i dag är för många förenat med livsfara.
Samtidigt ser vi hur detta förtryck inte stannar vid landets gränser. Turkiet utövar påtryckningar också i exilmiljöer genom hot, övervakning och internationella arresteringsorder.
Det här kräver ett skarpt svar från hela det demokratiska samfundet, från Sverige och från OSSE eftersom det står i bjärt kontrast till OSSE:s principer att fängsla journalister och deportera politiska oppositionella.
Herr ålderspresident! Vi blickar även västerut mot USA, ett land som säger sig vara världens främsta demokrati. USA är i dag ett land i förfall, ett land där stödet till Ukraina vacklar, konspirationsteorier vinner mark och det som borde vara en självklarhet, att acceptera korrekta valresultat, inte längre är det. Det är allvarligt, och det påminner oss om att demokratin aldrig någonsin kan tas för given någonstans. Det som sker i USA är ett symtom på den globala trenden att demokrati, internationell rätt och respekt för andra hotas. De högerpopulistiska, auktoritära och på vissa håll fascistoida vindar som vi ser runt om i världen är ett allvarligt hot mot vår fred och mot vår framtid.
Herr ålderspresident! En viktig del av vårt arbete är valobservationerna. Jag har under min tid i den svenska delegationen observerat i bland annat Serbien, Albanien, Kazakstan, USA, Ukraina, Uzbekistan och många fler länder. Det arbete som vi genomför tillsammans med parlamentariker från olika partier från andra länder är viktiga insatser för demokratin. Vårt internationella arbete är också ett sätt att visa solidaritet. Det är när vi lyssnar på människor på plats, på opposition, på civilsamhälle och på marginaliserade grupper, som vi förstår vad som står på spel.
Jag vill tacka vår svenska delegation, vårt sekretariat och våra kollegor i OSSE för ett viktigt och meningsfullt år. Utmaningarna är stora, men just därför är arbetet viktigare än någonsin.
Herr ålderspresident! Det finns ett uttryck och en paroll som vi socialdemokrater ofta använder i vårt internationella arbete: ”Alla folks frihet, hela världens fred.” Jag har ofta tänkt på det under resor i mina uppdrag. Jag tänkte på det när jag befann mig på det sydafrikanska barnhemmet med den föräldralösa och hivsmittade pojken. Jag tänkte på det när jag reste i Israel och det ockuperade Västbanken och när jag passerade checkpointen där. Jag tänkte på det när jag satt i skyddsrummet i Kiev.
Vi som är parlamentariker, oavsett om det är i Sveriges riksdag eller i USA:s kongress, har alla ett ansvar för att verka för en bättre värld, för alla människors lika värde och för alla människors frihet. Det är för den friheten som vi arbetar också här hemma i Sveriges riksdag.
(Applåder)
Anf. 102 Björn Söder (SD)
Herr ålderspresident! Det är givetvis hedersamt att som ordförande för den svenska OSSE-delegationen få säga några ord om delegationens verksamhet under det gångna året, ett år som har präglats av fortsatta allvarliga säkerhetspolitiska utmaningar i vårt närområde.
Rysslands brutala krig mot Ukraina fortsätter att vara den enskilt största utmaningen för Europas säkerhetsordning och en direkt attack mot de principer som OSSE vilar på. Just i år, när vi uppmärksammar att Helsingforsslutakten fyller 50 år, blir kontrasten mellan våra gemensamma åtaganden och Rysslands agerande smärtsamt tydlig.
Principerna om suveränitet, territoriell integritet och fredlig konfliktlösning är grundbultar som inte får försvagas. Den svenska delegationen har under året varit tydlig med att försvara dessa värden, och det är jag stolt över. Det är avgörande att vi fortsätter att stå upp för Ukraina men också att vi försvarar den internationella rättsordningen och principen om att ingen stat ska kunna flytta gränser med våld. Den svenska delegationens ståndpunkt är att det aldrig kan råda någon business as usual så länge en medlemsstat bryter mot alla grundläggande normer.
Vi har även aktivt bidragit till diskussioner kring hur OSSE:s parlamentariska församling bör anpassa sitt arbete i en tid då vissa medlemsländer bryter mot organisationens grundläggande normer. Detta har inneburit viktiga samtal om trovärdighet och ansvar och om hur vi bättre kan skydda det demokratiska utrymmet inom vår region.
Delegationens engagemang har uppskattats av flera partnerländer, och vi har haft ett nära samarbete med likasinnade delegationer för att hålla frågan högt på agendan – inte minst inom den nordisk-baltiska gruppen.
Herr ålderspresident! Den svenska delegationen har också spelat en aktiv roll när det gäller att fördjupa samarbetet mellan de nordisk-baltiska delegationerna och delegationerna i Centralasien. Under året har vi tagit initiativ till ett mer strukturerat samarbete i syfte att stärka banden och utbytet mellan våra regioner. Det handlar om dialog, förtroendeskapande åtgärder och gemensamt lärande. Detta har gett positiva resultat och skapat en god grund för framtida samverkan kring frågor som rör säkerhet, demokrati och regional utveckling.
Vi har särskilt velat lyfta vikten av parlamentarisk diplomati som verktyg i en tid av spänningar. Genom förtroendebyggande åtgärder, erfarenhetsutbyten och gemensamma initiativ kan vi bidra till långsiktig stabilitet och stärka den demokratiska resiliensen.
Herr ålderspresident! Ett särskilt värdefullt inslag under det gångna året var fältbesöket i Georgien. Där kunde vi på plats bilda oss en uppfattning om det säkerhetspolitiska läget, den humanitära situationen och de långvariga konsekvenserna av den ryska ockupationen av Abchazien och Sydossetien. Det blev ett viktigt tillfälle att samtala både med parlamentariska kollegor från oppositionen och regeringssidan och med representanter för civilsamhället samt att visa vårt stöd för Georgiens territoriella integritet och demokratiska reformsträvanden.
Vi fick där även möjlighet att fördjupa vår förståelse för de utmaningar som möter länder i övergångsprocesser, då kampen för suveränitet ofta sammanfaller med kampen för rättvisa, institutionell reform och en fri press.
Den svenska delegationen har varit tydlig med att detta engagemang måste vara långsiktigt och konsekvent. Vi ser tydligt att demokratibyggande inte sker i ett vakuum, utan det kräver stöd, samverkan och respekt för varje lands unika kontext.
Tyvärr ser vi att den politiska situationen i Georgien just nu är otroligt polariserad och instabil. Det finns allvarliga demokratiska utmaningar, vilket även valobservationen senare under året kunde vittna om.
Jag hoppas att Georgien fortsätter i samma anda som landets utrikesminister Maka Botchorishvili – som vi alla känner väl efter alla hennes turer till Sveriges riksdag – i sin vision och beslutsamhet uttryckt och att detta så småningom kommer att leda till framsteg i Georgiens integration med Europeiska unionen. Detta återstår dock att se.
Herr ålderspresident! Valobservationer är en av OSSE:s kärnuppgifter och även ett viktigt fokus för vår delegation. Under året har svenska delegater deltagit i observationer i Azerbajdzjan, Moldavien, Georgien, Uzbekistan och USA. Genom detta arbete har vi bidragit till att övervaka och rapportera om hur demokratiska val genomförs i olika delar av OSSE-regionen. Det stärker öppenhet och förtroende i valprocesser samtidigt som det ger oss lärdomar och insikter att ta med hem. Vi vet att fria och rättvisa val inte bara är en teknisk fråga, utan det är en grundförutsättning för demokratins trovärdighet och överlevnad.
Det är också i dessa sammanhang som den svenska delegationen ofta kan bidra med särskild kompetens och trovärdighet. Sverige har ett välrenommerat demokratiskt system och lång erfarenhet av internationellt valobservationsarbete. Detta ger tyngd åt våra insatser och skapar förtroende i de länder vi observerar. Vi är också medvetna om att vår roll inte slutar vid observationen. Det handlar också om uppföljning, stöd till reformer och fortsatt engagemang i demokratiseringsprocessen.
Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till alla medlemmar i den svenska delegationen för ett engagerat och konstruktivt samarbete under året. Vi har arbetat i brett samförstånd, och det har varit en styrka. Jag vill framföra ett särskilt tack till delegationens sekretariat, som med stor professionalism och kompetens har varit ett ovärderligt stöd i vårt arbete både när det gäller förberedelser och genomförande. Deras insatser gör det möjligt för oss att med fullt engagemang kunna fokusera på det parlamentariska uppdraget.
Vi går nu vidare i ett fortsatt svårt omvärldsläge. Vårt uppdrag kvarstår: att försvara de värderingar och åtaganden som OSSE vilar på och att göra det med tydlighet, samverkan och principfasthet. Vi gör det med vetskapen om att vårt arbete spelar roll för fred, frihet och säkerhet i hela vår region, och med insikten att även små delegationers arbete kan göra skillnad när det sker i samklang med principer, mod och uthållighet.
(Applåder)
Anf. 103 Johan Büser (S)
Herr ålderspresident! Jag vill gärna anknyta till något som inte togs upp i Björn Söders anförande. Det handlar om det jag tog upp i mitt anförande: den kraftiga tillbakagång vi ser för hbtqi-personers rättigheter i flera av OSSE:s medlemsländer. Ett särskilt allvarligt exempel som nämnts är Ungern. Där röstade parlamentet i våras igenom en lag som i praktiken förbjuder prideevenemang. Budapest Pride skulle ha firat sitt 30-årsjubileum men har nu alltså förbjudits.
Det här är inte vilken parad som helst. Detta var den första prideparaden på östra sidan av järnridån efter murens fall. Att Ungern nu tystar dessa röster är ett brott mot både mötesfriheten och yttrandefriheten. Det är någonting som borde oroa oss alla, oavsett partifärg.
Vi vet ju att ledamot Söder tidigare på olika sätt har varit kritisk till pride som företeelse, bland annat här hemma i en svensk kontext. Nu ser vi dock en regim som använder en del av dessa argument för att inskränka grundläggande friheter. Det handlar inte längre om vad man tycker om pride, för det har man rätt att ha olika uppfattningar om. Detta handlar om den grundläggande friheten – rätten att samlas, att uttrycka sig och att få finnas.
Min fråga till Björn Söder är därför: Hur ser Björn Söder på det förbud mot Budapest Pride som Ungern nu inför? Och hur ser Björn Söder att vi kan försvara hbtqi-personers rättigheter inom OSSE?
Anf. 104 Björn Söder (SD)
Herr ålderspresident! Jag vill börja med att verkligen förtydliga att min grundprincip är att alla människor har rätt att älska vem man vill. Det ska inte politiken lägga sig i.
När man sedan pratar om pride finns det, när man väljer att ta ut sexualiteten i det offentliga rummet – oavsett om det är heterosexualitet, homosexualitet eller någon annan form av sexualitet – också andra aspekter att beakta. Det är detta rättsvårdande myndigheter har att göra, men politiken ska givetvis också kunna ha synpunkter på detta.
Jag vill inte lägga mig i enskilda länders tolkningar eller vilka aspekter de beaktar, men jag kan också notera att det redan i dag råder begränsningar i mötesfrihet och demonstrationsfrihet i alla olika sammanhang, där man tittar på just olika aspekter.
Hur de ungerska lagstiftarna har valt att göra när det gäller detta får de svara för. Det kan inte jag svara för. Men jag tror inte att det råder något förbud i Ungern i dag mot att älska den man vill. Det är viktigt. I andra länder har man gått in och börjat förbjuda detta – inte minst i Mellanöstern, där man hänger människor i lyftkranar för att de har en viss sexualitet som är vald på frivillig basis och där det inte drabbar någon oskyldig och så vidare. Vi borde lägga kraften på att kritisera de länderna i första hand, för där är det faktiskt så att människor dör.
Anf. 105 Johan Büser (S)
Herr ålderspresident! Jag vill vara väldigt tydlig med att vi socialdemokrater tar kraftigt avstånd från den ungerska lagstiftningen om att förbjuda Budapest Pride och att vi kommer att verka kraftigt inom OSSE för att stärka hbtqi-personers rättigheter också vad gäller mötesfriheten.
Med det sagt vill jag gå över till en annan fråga till Björn Söder. Ledamoten Söder nämnde i sitt anförande utvecklingen i Georgien. Det stämmer att vi i OSSE-delegationen gjorde en resa dit. Detta var bra för att få en bättre inblick i utvecklingen i Georgien.
Det vi ser i Georgien är ju inte bara en tillfällig politisk kris. Jag skulle vilja säga att det är en medveten, stegvis nedmontering av demokratin. Regeringen har som jag sa drivit igenom en foreign agents-lag. Regeringen trakasserar civilsamhällesorganisationer, slår ned protester med våld och har till och med hotat att neka vård till nyss nämnda hbtqi-personer.
Det här är en auktoritär offensiv. Jag har själv mött organisationer i Georgien som nu fruktar för sin existens. Det är de som arbetar för kvinnors rättigheter, för pressfrihet och för minoriteters säkerhet. Det är dessa krafter – inte regeringen – som fortfarande håller fast vid de värderingar Georgien en gång förband sig till när man ville närma sig EU och närma sig och stärka sitt arbete med OSSE:s principer.
Min fråga till Björn Söder om Georgien blir därför: Hur ser Björn Söder på den georgiska regeringens agerande? Den attackerar det egna landets civilsamhälle. Tycker Björn Söder att den agerar i enlighet med de värden som OSSE står för? Och varför hör vi ibland så lite från Sverigedemokraterna när vi ser ett europeiskt land som rör sig i en så uppenbart tydlig auktoritär riktning?
(Applåder)
Anf. 106 Björn Söder (SD)
Herr ålderspresident! Jag instämmer i mycket av det som ledamoten Johan Büser framför. Georgien befinner sig i en väldigt allvarlig situation nu. Vi ser tecken på att det är riktigt illa på många håll.
Jag köper däremot inte hela den bild som sprids av Georgien och situationen där. Det finns givetvis politiska krafter i Georgien som gagnas av att en viss bild sprids. En av anledningarna till att jag en gång i tiden valde Sverigedemokraterna och engagerade mig där var att jag inte är en person som springer efter första bollen. Jag stannar gärna upp, tänker till och reflekterar över vad som egentligen händer.
Jag tror inte på hela det narrativ som sprids om Georgien. Till exempel tror jag inte på att man skulle vilja närma sig Ryssland. Det faller på sin egen orimlighet. Det var den nuvarande regeringen som införde grundlagen och deklarerade att man ville gå med i EU. Deras utrikesminister har vi många gånger träffat här i Sveriges riksdag när hon åkt för att lobba för georgisk kandidatstatus. En del av landets yta har ockuperats av Ryssland.
Däremot finns det ett intresse från oppositionen av att sprida den bilden. Jag tycker att man ska hålla isär detta. När det gäller den demokratiska utvecklingen framkom det dock i den valobservation som Johan Büser själv deltog i att det finns allvarliga brister, och dem måste man se till att åtgärda.
Nu har vi ett supplementary item inför Portomötet om några veckor. Det handlar om att från OSSE:s sida kunna vidta åtgärder mot länder som uppenbart bryter mot det demokratiska systemet; man ska inte kunna få förtroendeuppdrag och så vidare inom OSSE:s parlamentariska församlingar. Det är ett supplementary item som jag stöder.
Visst – jag tycker att det är bra att vi fortsätter uppmärksamma situationen i Georgien och håller ögonen på den. Men jag köper inte hela den bild av Georgien som sprids i dag.
Anf. 107 Arin Karapet (M)
Herr ålderspresident! Det gör ingenting att herr ålderspresidenten till att börja med råkade ge mig fel partibeteckning – det är väl första och sista gången jag blir presenterad som vänsterpartist.
Herr ålderspresident! Jag ska inte förlänga debatten alltför mycket. De tidigare två talarna, kollegor till mig i delegationen, har lyft fram det viktiga arbete vi gjort i den svenska delegationen under det senaste året. Men jag vill särskilt framhålla det ovillkorliga stödet för Ukraina. Ukraina slåss just nu för sin frihet och sin demokrati, men också för att de internationella gränser vi erkänt i världssamfundet ska upprätthållas.
Herr ålderspresident! Organisationen för säkerhet och samarbete, OSSE, är kanske för många av våra medborgare något lite subtilt. Man har nog inte stenkoll på vad det är för organisation. Men OSSE har en unik roll. Det är nämligen så att parlamentariker från OSSE:s medlemsländer kan valobservera i andra medlemsländer.
Valobservation kan tyckas vara väldigt jobbigt. Det är tidiga morgnar och sena nätter. Men valobservationerna betyder väldigt mycket för civilsamhället i de länder vi åker till.
Vi kan ta Moldavien som exempel. Det är ett land som rör sig mot väst, mot Europa. Det är ett land med europeiska värderingar och europeisk kultur. Historiskt har det dock de senaste 100–200 åren varit nära Ryssland och Sovjet. Nu gör återigen Ryssland anspråk på att Moldavien likt Ukraina ska vara dess ägodel. Men när man åker till Moldavien ser man hoppfullhet, främst när man träffar den unga generationen. Det är en generation som utbildar sig.
Tyvärr ser man dock likheter med andra östeuropeiska länder på så sätt att den arbetskraft och den medelklass som växer fram väljer att flytta till andra delar av Europa – just den del av befolkningen som egentligen borde stanna kvar och bygga upp sitt hemland. Det kan man se av valresultatet; den moldaviska diasporan var avgörande för att Maia Sandu skulle bli omvald som president. I september går Moldavien till val igen.
Det är otroligt viktigt att vi från Sverige stöttar Ukraina. Stödet till Ukraina, som slåss för sin frihet och sin demokrati, är ovillkorligt tills Ukraina återigen befriar sitt territorium. Men det är också otroligt viktigt att vi inte glömmer bort länder som Moldavien och Georgien. Georgien går i helt fel riktning. Det finns dock fortfarande goda krafter kvar, och de behöver vårt absoluta stöd.
Georgien är lite personligt för mig. Jag har nämligen mina rötter i grannlandet Armenien. Armenien är, som vi säger på engelska, landlocked. Georgien är fönstret för Armeniens delaktighet i Europa och för ett medlemskap i Europeiska unionen. När Georgien gör rätt kan Armenien göra rätt. Men när Georgien gör fel och Armenien gör rätt stannar Armenien upp.
Det är otroligt viktigt för oss i den svenska delegationen att bejaka Moldavien, som också är landlocked. Det är via Rumänien de kommer åt Svarta havet. Georgien kommer åt Svarta havet, men Armenien kommer inte åt Svarta havet.
Det är genom handel, genom samarbete och genom att låta civilsamhället och de demokratiska krafterna växa fram som vi får ett säkrare Europa som håller ihop. Den fria världen växer. Med ekonomisk tillväxt och frihet får vi också fred och stabilitet.
Herr ålderspresident! Jag vill rikta ett stort tack från Moderaterna till både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Vi har många meningsskiljaktigheter här i kammaren. Men när vi sitter på våra delegationsmöten en fastighet bort härifrån skulle jag säga att vi är överens vid 99 procent av tillfällena. Vi ska åka ut till kontinenten. Trots de meningsskiljaktigheter vi har här i kammaren pratar man knappt om vilken partisymbol man har. Ja, vi går på våra gruppmöten. Jag går på EPP:s möten, Socialdemokraterna går på socialistgruppens möten och Sverigedemokraterna går på ECR:s möten. Men vi är överens. Vi är en och samma delegation under en och samma flagga. Vi representerar Sverige, svenska intressen och svenska värderingar, där frihet, demokrati, fred och stabilitet är kärnan. Vi tummar inte på våra värderingar.
Detta märks när man säger att man är från Sverige. Jag får ofta frågan: Är du verkligen från Sverige? Jag kan ju se ut som en grek. Därför insåg jag att det är lika bra att jag sätter på mig det svenska pinset, så att de redan från början vet att jag är från den svenska delegationen. Man möts med väldigt stor respekt och ödmjukhet. Men för dem som företräder länder som inte alltid delar våra värderingar känns det kanske väldigt obekvämt att stå eller sitta bredvid en svensk delegat.
Herr ålderspresident! Jag vill önska dig, presidiet och mina kollegor en glad sommar och rikta ett stort tack till sekretariatet. Våra tjänstemän gör ett fantastiskt arbete. Det syns inte utåt, och det syns inte här i kammaren. Men jag kan nog från hela delegationens sida säga att det syns i vårt operativa arbete. Vi har tjänstemän som är oersättliga, och jag hoppas att deras chefer hör det här.
(Applåder)
Anf. 108 Jacob Risberg (MP)
Herr ålderspresident! Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har länge varit en hörnsten i det europeiska säkerhetssamarbetet. Genom OSSE har vi kunnat hantera och förebygga konflikter, främja demokrati, skydda mänskliga rättigheter och verka för nedrustning. Men i dag står OSSE inför stora utmaningar, inte minst på grund av det destruktiva agerandet av ett av dess medlemsländer, Ryssland. Rysslands fruktansvärda angreppskrig mot Ukraina, annekteringen av Krim och systematiska kränkningar av folkrätten underminerar inte bara europeisk säkerhet utan även själva grunden för OSSE:s arbete.
OSSE:s förtroendeskapande mekanismer, dess insatser för konflikthantering och dess gemensamma värderingar har gång på gång saboterats av en medlemsstat som hellre väljer militär makt än diplomatisk dialog. Vi såg det även under Sveriges ordförandeskap i EU, där man arbetade genom OSSE för att hålla Rysslands aggressioner i fokus och även då möttes av motstånd. Vi ser det i hur Ryssland gång på gång blockerar beslut som hade kunnat stärka skyddet för mänskliga rättigheter och civilsamhällets möjligheter i regionen. Vi ser det i hur OSSE:s observatörsinsatser försvåras och förlöjligas av rysk desinformation.
Herr ålderspresident! Det är uppenbart att OSSE:s framtid står och väger. Vi i Miljöpartiet är övertygade om att internationellt samarbete och folkrätt är avgörande för fred och säkerhet. Därför måste Sverige tillsammans med andra likasinnade agera för att OSSE fortsatt ska kunna vara en relevant och stark aktör, trots Rysslands sabotage. Vi måste stå upp för folkrätten, för de demokratiska rörelserna i Belarus och för dem som förlorar sitt hopp i Georgien, Moldavien och Ukraina. OSSE behövs mer än någonsin.
Herr ålderspresident! Vi ska aldrig låta en stormakts agerande få tysta oss eller förlama våra institutioner. Vår säkerhet, vår solidaritet och våra värderingar får aldrig kompromissas bort. Ryssland må försöka undergräva OSSE:s betydelse, men det är vårt ansvar att förnya och försvara dess roll i en tid av ökande konfrontation.
Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:UU16
Webb-tv: Beslut: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:130 Onsdagen den 11 juniProtokoll 2024/25:130
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 43.Skrivelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:125 till handlingarna.Delegationens redogörelse
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger redogörelse 2024/25:OSSE1 till handlingarna.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.