Ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri
Betänkande 2007/08:JuU26
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 14 maj 2008
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se
Beslut
Ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri (JuU26)
Tullverket och Kustbevakningen får större möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri. Tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen ska få ta alkoholutandningsprov, både rutinmässiga sållningsprov och bevisprov, och göra ögonundersökningar för att förebygga, upptäcka och utreda rattfylleribrott. Tjänstemän vid Kustbevakningen ska även få ta bevisprov på den som misstänks för sjöfylleri. Tullverket och Kustbevakningen får inleda förundersökning om rattfylleribrott och Kustbevakningen om sjöfylleribrott. Tjänstemännen vid myndigheterna ska få vidta utredningsåtgärder och använda vissa tvångsmedel före och under en förundersökning. För att förhindra rattfylleribrott får tjänstemännen vidare omhänderta bland annat fordonsnycklar. Dessutom får myndigheterna omhänderta körkort. Det blir möjligt att ta blodprov på förare som varit inblandade i vägtrafikolyckor och på grund av det inte kan lämna alkoholutandningsprov eller genomgå ögonundersökning, även om det saknas misstanke om trafiknykterhetsbrott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 5
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleriProposition 2007/08:53
Motioner från ledamöterna
- Motion 2007/08:C204 av Inger Jarl Beck (S) Sjöfylleri
- Motion 2007/08:C336 av Anneli Särnblad och Peter Hultqvist (S) Sjöfylleri
- Motion 2007/08:Ju21 av Thomas Bodström m.fl. (S) Ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri
- Motion 2007/08:Ju236 av Anders Hansson (M) Befogenhet för Tullverket att genomföra utandningskontroller
- Motion 2007/08:Ju438 av Bengt-Anders Johansson (M) Vållande till annans död genom rattonykterhet
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2008-04-24
Justering: 2008-05-06
Trycklov till Gotab och webb: 2008-05-06
Trycklov: 2008-05-06
Justering: 2008-05-06
Trycklov till Gotab och webb: 2008-05-06
Trycklov: 2008-05-06
Reservationer: 5
Betänkande 2007/08:JuU26
Betänkande 2007/08:JuU26
Alla beredningar i utskottet
2008-04-24
Ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri (JuU26)
Tullverket och Kustbevakningen får större möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri. Tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen ska få ta alkoholutandningsprov, både rutinmässiga sållningsprov och bevisprov, och göra ögonundersökningar för att förebygga, upptäcka och utreda rattfylleribrott. Tjänstemän vid Kustbevakningen ska även få ta bevisprov på den som misstänks för sjöfylleri. Tullverket och Kustbevakningen får inleda förundersökning om rattfylleribrott och Kustbevakningen om sjöfylleribrott. Tjänstemännen vid myndigheterna ska få vidta utredningsåtgärder och använda vissa tvångsmedel före och under en förundersökning. För att förhindra rattfylleribrott får tjänstemännen vidare omhänderta bland annat fordonsnycklar. Dessutom får myndigheterna omhänderta körkort. Det blir möjligt att ta blodprov på förare som varit inblandade i vägtrafikolyckor och på grund av det inte kan lämna alkoholutandningsprov eller genomgå ögonundersökning, även om det saknas misstanke om trafiknykterhetsbrott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2008-05-14
Debatt om förslag 2007/08:JuU26
Webb-tv: Ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri
Dokument från debatten
- 2008-05-14Protokoll 2007/08:111
Protokoll från debatten
Anf. 4 Karl Gustav Abramsson (S)
Fru talman! Den aktuella proposition som behandlas i det här betänkandet har ju tillkommit utifrån ett underlag som den socialdemokratiska regeringen egentligen har tagit fram. Och det slutbetänkande som vi fick i april har bildat underlag för det som vi nu ska diskutera här i kammaren.
I vissa avseenden kan man säga att regeringen har gjort avsteg från förslaget på några punkter. Det tänkte jag ta upp i det här inlägget.
Vi anser att regeringen och utskottsmajoriteten inte har gått tillräckligt långt när det gäller möjligheterna att till exempel anta förslaget om sänkt promillegräns på sjön. Det handlar alltså om den promillegräns på 0,2 promille som utredaren har föreslagit.
Här passar regeringen. Det gör också utskottsmajoriteten. Frågan är varför man inte har velat gå längre redan i dag. De avgränsningsproblem som åberopas anser vi inte vara tillräckliga. Det är faktiskt inte skäl för att avstå från att lägga fram ett förslag om en nedre promillegräns.
Utredningens förslag till avgränsning hade varit tillräckligt för att åstadkomma ett lagförslag i denna del.
Jag hade hoppats att Inger Davidson skulle ha varit i kammaren nu. Jag ser i dagens Aftonbladet att det finns en insändare där Kristdemokraterna föreslår en sänkt promillegräns. Det förvånar mig ytterligt att de inte har kunnat påverka regeringen så att man redan i det här förslaget kunde ha kommit med en sådan anvisning.
Vidare har vi från Socialdemokraterna föreslagit - det har vi gjort tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet - att man skulle hålla fast vid kravet på lagstiftning om alkolås i alla nya bilar. Det gör vi mot bakgrund av att vi anser att alkolås förhindrar trafikolyckor där alkoholpåverkade förare är inblandade. Tillgänglig statistik visar ett ganska starkt samband mellan alkoholpåverkan och trafikolyckor och då inte sällan med dödlig utgång.
Vi utgår givetvis från, som vi skriver i vår reservation, att regeringen inom ramen för förhandlingsarbetet inom EU driver på frågan om alkolås i alla offentligägda fordon och i bussar och lastbilar i yrkesmässig trafik.
Fru talman! Vi tar också upp en fråga om vållandebrott. Här har vi tillsammans med Vänstern föreslagit att lagstiftningen ska skärpas när det gäller rattfylleri. Genom att man inför ett par nya brottstyper, vållande till annans död vid fordonstrafik och vållande till kroppsskada eller sjukdom vid fordonstrafik i samband med trafikonykterhet, skulle samhällets avståndstagande från onykterhet i trafiken ytterligare markeras.
En annan fråga som har varit på tapeten ganska länge gäller den så kallade eftersupningen. En fordonsförare som varit inblandad i en trafikolycka har ibland kunnat frias från ansvar då denna har påstått att man druckit efter olyckan, ibland på grund av chocktillstånd eller för att döva smärta.
Med den tekniska utrustning som finns i dag och med de vetenskapliga rönen som bas torde det inte föreligga några som helst hinder mot att lagstifta mot så kallad eftersupning.
Jag noterade, när jag tittade i utredningen, att den här frågan har varit föremål för diskussion i nästan 60 års tid, och vi har inte kommit någon vart än.
Vårt grannland Norge införde det här för många år sedan, och de klarar av att hantera det. Varför skulle inte vi kunna göra det i Sverige? Vi tycker att regeringen borde återkomma med ett förslag om en lagstiftning mot eftersupning.
Vidare innebär de här förändringarna i lagstiftningen angående rattfylleri och sjöfylleri att fler myndigheter kan ingripa. Men då tycker vi att man också måste koppla ihop det med att de myndigheter som berörs har tillgång till både personal och ändamålsenlig utrustning. Då har vi tittat på det som har hänt med tullen.
Genom det besparingsprogram som tullen har tvingats till kommer möjligheterna att tillämpa den här lagstiftningen att beskäras. Alldeles oaktat att tullen har fått 50 miljoner i tilläggsbudget tror vi inte att man på ett bra sätt kan svara upp mot det här ökade åtagandet.
Vi tycker inte heller att man kan förlita sig på att polisen och Kustbevakningen ska kunna kompensera det bortfallet. Vi känner till att det finns problem där också, som vi har tagit upp i tidigare debatter. Resursbristen tilltar. Enda sättet att bota det här är naturligtvis att man anvisar ytterligare resurser för att man ska klara av de här viktiga uppgifterna.
Slutligen yrkar jag bifall till den gemensamma reservationen 1 från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Jag beklagar att Inger Davidson inte var i kammaren när jag fick åberopa en liten insändare i Aftonbladet i dag.
I detta anförande instämde Maryam Yazdanfar (s).
Anf. 5 Lena Olsson (V)
Fru talman! Jag kan börja med att instämma i det mesta som Karl Gustav Abramsson har sagt här. Vi från Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att samhället ser allvarligt på ratt- och sjöfylleri och att man ytterligare förbättrar förutsättningarna för att kontrollera och bekämpa denna form av brottslighet. Därför är vi positiva till regeringens förslag om bland annat att ge tjänstemän vid tullen och Kustbevakningen fler befogenheter att göra kontroller och inleda förundersökningar.
Men det hade gått att ta fler steg på detta område. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har därför flera gemensamma reservationer. Vi föreslår bland annat en sänkt promillegräns på sjön, och vi lyfter fram det viktiga arbetet för att utrusta fler bilar med alkolås. Vi menar att alkolås ska införas som standard i samtliga bilar så fort som möjligt. På grund av EU-regler är det tyvärr antagligen inte möjligt att göra det förrän 2012. I väntan på att en sådan lag ska träda i kraft måste därför de offentliga myndigheterna gå före och kräva alkolås i alla fordon som de använder i sin verksamhet.
Jag vill också återkomma till det som kallas vållandebrott och som vi i Vänsterpartiet ser väldigt allvarligt på. En undersökning gjord av NTF visar att 90 procent av dem som döms för rattonykterhet är män. Det är således i hög grad mäns attityder och värderingar som måste ändras.
Den nya riskutbildningen inom körkortsutbildningen innehåller ännu inget moment som berör alkohol och attityder. Men jag skulle framför allt vilja tala om frågan om att se allvarligare på brott som begås då man vållar någons död i trafiken. Det är en fråga som vi i Vänsterpartiet har drivit länge.
Enligt brottsbalken ska en person som av oaktsamhet orsakar annans död dömas för vållande till annans död till fängelse i högst två år. Om brottet anses som grovt kan det högsta straffet bli sex år. Som särskilt försvårande omständighet ska hänsyn tas till om föraren varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller har gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag.
Att under rus framföra ett motorfordon visar en likgiltighet för följderna som måste innebära ett eventuellt uppsåt. Vi anser att en bil eller ett annat motorfordon som framförs under rus ska jämställas med ett dödligt vapen.
Den nollvision som staten har satt upp för trafiksäkerheten gagnas inte heller av att staten ser lätt på ett sådant brott som beskrivits. För att göra en sådan skärpning anser vi att det är lämpligast att införa nya brottsrubriceringar.
Vid regeringsskiftet för snart två år sedan skrotade de borgerliga partierna ett långtgående förslag om två nya brott - vållande till annans död vid fordonstrafik och vållande till kroppsskada eller sjukdom vid fordonstrafik.
Jag skulle vilja ha en förklaring av de borgerliga ledamöterna till att man från deras partiers sida inte lägger fram detta förslag. Jag yrkar därmed bifall till reservation 3.
Jag vill också återkomma till en väldigt viktig fråga där Socialdemokraterna har varit drivande tillsammans med Vänsterpartiet. Det gäller alltså medlen till Tullverket som nu så att säga har varit under lupp. Vi har också haft en hearing om detta. Vi anser att den brottsbekämpande delen skulle hämmas väldigt mycket av att så pass mycket personal sägs upp. Att man sedan inbillar sig att akademiker ska sitta vid något skrivbord och kunna prestera samma jobb som i praktiken bedrivs ute i geografin - i Norrland, i Dalarna etcetera - är drömmar.
Det är bra att Tullverket har fått 50 miljoner till. Men min frågeställning gäller om det räcker när detta nu också utvidgas så att tullen ska kunna få mer befogenheter. Klarar tullen då också den brottsbekämpande delen?
Frågan är väl om man inte borde återkomma till hösten för att säkerställa att brottsbekämpningen ska kunna bibehållas också geografiskt och att Tullverket får detta ytterligare uppdrag.
Min fråga till alliansens företrädare här i kammaren är: Hur ska vi fixa helheten inom tullen? Tullen gör ju mycket jobb som kanske inte syns, men det märks ganska mycket ute i samhället när tullen stoppar införsel av narkotika och så vidare.
Anf. 6 Mehmet Kaplan (Mp)
Fru talman! När vi diskuterar denna viktiga fråga måste jag från Miljöpartiets sida naturligtvis börja med att tillstyrka det som alliansens företrädare har gjort, nämligen att ge Tullverket och Kustbevakningen möjlighet att inleda förundersökning om rattfylleribrott och Kustbevakningen om sjöfylleribrott. Det är bra att de får denna nya möjlighet.
Det har sedan tidigare från just dessa två myndigheter framkommit att de gärna har velat ha denna möjlighet. Det är bra att det under det andra året av mandatperioden genomförs.
När det gäller Miljöpartiets inställning i just fyllerifrågor handlar det framför allt om att vi tror att det från statens sida går att införa restriktioner och införa metoder som minskar det lidande som alkoholintag tillfogar våra medborgare i Sverige.
När vi i statistiken tittar på hur många människor som dör i trafiken och hur många av dem som har alkohol i blodet är det verkligen en dyster läsning. Tre av fyra unga mellan 16 och 24 år som dör i trafiken har alkohol i blodet. Detta är fruktansvärda siffror som inte bara får förbli siffror i och med att det faktiskt handlar om människor.
Vi tror att alkolås är ett viktigt komplement till den övriga politiken. Alkolåsen i motorfordon är ett viktigt redskap just för att minska det stora antalet trafikolyckor. Vi har länge talat om nollvisionen, men vi har inte riktigt kunnat uppnå den. Vi är på väg dit, men samtidigt har det planat ut, och antalet olyckor har ökat. Där ser vi att förare som är alkoholpåverkade är inblandade i en stor andel av olyckorna. Och olyckorna blir värre när förarna är alkoholpåverkade. Det är inte bara så att antalet ökar, utan de skador som åsamkas förare och medtrafikanter blir värre.
Sverige bör också vara ett föregångsland inom EU och på olika sätt driva frågan just om alkolås. Varför skulle inte Sverige kunna vara det land som först inför denna typ av metod när det gäller till exempel offentlig upphandling? Det är ett kraftfullt medel just när det gäller att statens pengar, alltså skattebetalarnas pengar, kan vara ett medel för att ändra kraven på hur motorfordon inom till exempel en kommun ska vara utformade.
Vi vill också att regeringen verkar för att reglerna inom EU ändras så att det blir ett obligatoriskt krav på alkolås. När det gäller just bussar och lastbilar i yrkesmässig trafik skulle vi kunna kosta på oss att statuera ett exempel.
När det gäller andra typer av teknik där man skulle kunna upptäcka om förare är påverkade finns det en hel del forskning. Varför inte försöka vara i framkant även när det gäller användandet av dessa?
Om vi tittar på vad som används i dag i Sverige ser vi lysande exempel där man har lyckats nå riktigt bra resultat. Vi har bland annat den så kallade alkoholbomen i Trelleborgs hamn där en av tio lastbilschaufförer plockas ut och får blåsa. Man har under den tid som det här har pågått lyckats få till stånd ett tiotal fällningar. Men det är inte det man är ute efter, utan det handlar om att människor ska vara medvetna om att provet finns där. Det är ett utandningsprov.
Detta i sin tur har gjort att det är så få som åker dit där, tror man. Det beror inte på att provet inte skulle vara särskilt tillförlitligt, utan det har spritt sig bland yrkeschaufförer att just denna punkt ut ur Sverige är kontrollerad.
Vi vet att den absoluta majoriteten av våra yrkeschaufförer är duktiga när det gäller denna fråga. Alkohol och trafik hör inte ihop. Vi har inte heller den problematik som finns i vissa andra europeiska länder, till exempel Turkiet, där alkoholutskänkning finns utmed vägarna. Men bra kan bli bättre, och när det gäller just utandningsproven har det visat sig att ett ökat antal sådana utmed våra vägar genererar en sänkning av antalet personer som intar alkohol.
Detta är också en beteendefråga. När det gäller satsningarna inom skolan har vi sett att ju fler tillfällen som till exempel polis men också andra rättsvårdande myndighetspersoner är i skolorna och informerar desto mer tenderar siffrorna att sjunka. Samtidigt vet vi att exemplets makt är stor. Organisationer som olika typer av nykterhetsorganisationer och kampanjen
Don't drink and drive
har olika typer av torgmöten och visar hur en alkoholpåverkad förare kan demolera ett fordon och ta med sig ett antal helt oskyldiga liv, oftast barn och ungdomar. Det är en tydlig signal till den allmänhet som råkar passera eller stannar till och lyssnar och tittar. Jag har varit med vid ett antal sådana tillfällen, och jag tror att man måste vara väldigt stängd rent emotionellt för att inte ta in att alkohol och bilkörning - och även att köra båt ute på sjön - inte hör ihop.
Med detta vill jag också instämma i de tidigare talarnas reservationer. Framför allt vill jag lyfta upp alkolåsen, och yrkar bifall till reservation nr 2 som vi har gemensamt med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Anf. 7 Karin Nilsson (C)
Fru talman! I betänkande JuU26 behandlas propositionen 2007/08:53
Ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri
samt sex motioner som är väckta med anledning av propositionen och fem motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2007. Utskottet avslår samtliga motionsyrkanden.
Civilutskottet har i ett yttrande över propositionen uppmärksammat justitieutskottet på en lagteknisk justering som bör göras. Justitieutskottet instämmer i lagändringen och tillstyrker den.
I propositionen behandlar också regeringen Rattfylleriutredningens förslag om ökade möjligheter att kontrollera vägtrafiknykterheten och ingripa mot rattfylleri, bättre möjligheter att ingripa mot sjöfylleri samt en sekretessbrytande regel och vissa andra åtgärder för att motverka trafiknykterhetsbrott.
Enligt förslaget kommer lagändringen att träda i kraft nu i sommar, den 1 juli 2008, det vill säga lagom till dess att semestertrafiken blir som mest intensiv både till lands och till sjöss.
Åtgärder som införs innebär bland annat att tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen ska ges möjlighet att ta utandningsprover, både rutinmässiga sållningsprover och bevisprover, samt att göra ögonundersökningar för att förebygga, upptäcka och utreda rattfylleribrott. Tjänstemän vid Kustbevakningen ska också få ta bevisprov för den som misstänks för sjöfylleri.
Dessutom ska Tullverket och Kustbevakningen ges möjlighet att inleda förundersökning om rattfylleribrott. Kustbevakningen ska också få göra det vid sjöfylleribrott, och omhänderta körkort och andra behörighetshandlingar samt ta blodprov på förare som har varit inblandade i vägtrafikolyckor i de fall där det inte finns möjlighet att ta utandningsprover.
När jag besökte tullen vid Öresundsbron förra hösten och informerades om deras brottsbekämpande verksamhet drog jag slutsatsen att denna utökade möjlighet att slumpvis ta alkotester utan annan förekommande misstanke om brott kan komma till nytta som ett redskap för att upptäcka andra brottsliga handlingar. Detta kan alltså bli värdefullt för den brottsbekämpning som sker vid landets gränsövergångar. Jag ser det mer som ett tillskott till redskapen än som en belastning, som en del tycks tro att det kommer att innebära.
Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag i denna del med de ändringar som framgår i lagförslaget i bilaga 3.
Fru talman! I betänkandet behandlas tre motionsyrkanden om ytterligare åtgärder mot sjöfylleri. Utskottet föreslår här avslag på motionsyrkandena om sänkt promillegräns för sjöfylleri och att Kustbevakningen ska kunna genomföra rutinmässiga alkoholutandningsprover för att kontrollera trafiknykterheten till sjöss.
Även om jag själv är intresserad av en skärpt lagstiftning angående sjöfylleri omfattar just den proposition som vi har på bordet i dag inte något utförligt förslag om någon nedre promillegräns eller något lagförslag med avgränsningsregler för vilka båtar som ska omfattas. Det finns motioner i frågan, men inte några färdiga förslag. Inte heller finns det några förslag på hur överträdelse ska kunna beivras eller vilka påföljderna blir vid sjöfylleri som ligger strax över en tänkt nedre promillegräns.
Frågan är inte fullt så enkel som att man kan överföra regelverket för rattfylleri och grovt rattfylleri till en motsvarighet som man skulle kunna kalla för sjöfylleri och grovt sjöfylleri. Men jag kan till min glädje konstatera att Rattfylleriutredningens förslag är föremål för en fortsatt beredning inom Regeringskansliet.
Dessutom har Näringsdepartementet remitterat en departementspromemoria den 8 maj, alltså för mindre än en vecka sedan, angående behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp.
Fru talman! För att köra EU-moppe krävs teoretiska kunskaper och körprov och att föraren är minst 15 år för att få körkortstillstånd. På sjön ställs inga krav på ålder eller kompetens för snabba fritidsbåtar, vattenskotrar eller andra fartvidunder som går att jämföra med motorcyklar. Det är inte förrän man skaffar en båt som är minst tolv meter lång och fyra meter bred som det krävs en kustskepparexamen.
Den nya departementspromemorian från Näringsdepartementet innehåller förslag på storleks- och hastighetskriterier för tre olika behörighetsbevis. Det skapar troligen stor förvirring att ha olika avgränsningar för tre olika behörighetsbevis, för lanternaföring och för vilka som ska omfattas av en sjöfyllerilag.
Därför ser jag fördelar med att regeringen tar dessa lagförslag i rätt ordning och kan använda kriterierna för behörighetsbevisen som mall även för vilka båtar som ska omfattas av en sjöfyllerilagstiftning. Dessutom får polisen då möjlighet att beslagta behörighetsbeviset som straffpåföljd vid grovt sjöfylleri eller grov vårdslöshet till sjöss. En sådan åtgärd har preventiv inverkan när det gäller rattfylleri och körkortsbeslag, och kan förhoppningsvis få samma effekt för sjöfylleriet.
Fru talman! Ytterligare ett problem som måste utredas är hur man ska skapa respekt för en sådan lagstiftning. Sverige har långa kuster med en av världens största skärgårdar, många kanaler och många insjöar. Svenskarna är ett mycket båtintresserat folk. Båtlivet är en av de största folkrörelserna i landet. Sjöfartsverket uppger att runt två miljoner svenskar och turister från omgivande länder får en del av sin rekreation i de svenska skärgårdarna. Men i Sverige har vi inte prioriterat sjöpoliserna, så vi har faktiskt inte mer än 200 sjöpoliser i hela landet.
Trots att jag och Centerpartiet, som jag företräder, vill få till en ny sjöfyllerilagstiftning inser jag att frågan vinner på att utredas ytterligare och konstaterar att det är just det som Regeringskansliet gör. Jag är därför beredd att även i denna fråga yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.
Nästa rubrik i betänkandet är Alkolås. Här föreslår utskottet att motionerna avslås med motiveringen att frågan om alkolås för närvarande bereds inom Regeringskansliet och att beredningen därför inte bör föregripas. Enligt uppgift från regeringen driver regeringen aktivt frågan om alkolås inom EU:s samarbete, precis det som efterfrågas från motionärernas sida och från oppositionen som var uppe i talarstolen nyss. Man driver frågan aktivt i EU-samarbetet med syfte att påskynda en gemensam reglering och göra det möjligt för Sverige att gå före i den här frågan.
Fru talman! Under rubriken Vållandebrott m.m. finns två motionsyrkanden om nya straffbestämmelser för vållandebrott i samband med fordonstrafik samt ett yrkande om lagreglering av så kallad eftersupning. Här föreslår utskottet avslag på motionerna med motiveringen att både frågan om vållandebrott och frågan om eftersupning är föremål för beredningar inom Regeringskansliet och att dessa beredningar inte bör föregripas. Här finns skäl att vänta in ett fullständigt förslag. Därför tycker jag att det också finns skäl att tillstyrka utskottets förslag och avstyrka motionerna.
Vidare finns det en motion om alkoholutandningsprov som handlar om att fler yrkesgrupper ska få utföra alkotester. Utskottet avslår även denna motion med motiveringen att regeringen alldeles nyligen har lämnat ett utredningsdirektiv med syfte att utreda just denna fråga och att utredarens förslag bör inväntas.
Fru talman! Slutligen behandlas i betänkandet en motion om att ge Tullverket ökade resurser. Tullverket lyder under skatteutskottet, vilket därför har fått tillfälle att yttra sig i denna fråga. Skatteutskottet konstaterar att regeringen har tilldelat Tullverket 50 nya miljoner i tilläggsbudgeten för innevarande år och att motionen därför kan avstyrkas. Justitieutskottet har givetvis samma uppfattning som skatteutskottet i denna fråga och föreslår avslag på motionen.
(Applåder)
I detta anförande instämde Mildred Thulin (c).
Anf. 8 Helena Bouveng (M)
Fru talman! I dag ligger på vårt bord en proposition som ska göra att människor som sitter eller står bakom en ratt ska göra detta på ett säkert sätt, så att varken deras eget eller andra medtrafikanters liv är i fara, detta oavsett om det är på väg eller på vatten.
Utredningar har avlöst varandra och åren har gått. Efter ett och ett halvt års regeringsinnehav lägger nu alliansregeringen denna proposition på bordet - en proposition som innebär ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri.
På vägsidan får nu tulltjänstemännen bland annat ta utandningsprov, inleda förundersökning och ta hand om fordonsnycklar. Liknande befogenheter ges till Kustbevakningens tjänstemän, allt i jakten på att förhindra och förebygga olyckor som ofta drabbar oskyldiga medtrafikanter - något som Karin Nilsson på ett förtjänstfullt sätt nyss har redovisat.
Kampen mot onykterheten i trafiken, både på land och till sjöss, är viktig både för mig och för hela alliansregeringen. I och med Tullverkets utökade befogenheter kan vi vid våra färjeplatser förhindra att chaufförer fortsätter resan genom Sverige med alkohol i kroppen. Det har skett oerhört tragiska olyckor och så onödiga. Med de nya befogenheterna blir det fler än polisen som kan ingripa och förhindra att fler människoliv går till spillo.
Beträffande onykterheten på sjön vill jag först säga att debatten har varit lite snedvriden. Enligt sjöpolisen i Stockholm har det blivit mycket bättre till sjöss. Dels har branschfolket själva varit lyckosamma i diskussionerna beträffande alkohol på sjön, dels är det i dag en ökad närvaro vid kända ställen.
Trots en ökad bevakning i Stockholms skärgård har överträdelserna inte blivit färre. Sjöpolisen har sedan 2003, förutom i Stockholm och Göteborg, blivit fullständigt nedmonterad av den socialdemokratiska regeringen. 2003 fanns sjöpolis i bland annat Nyköping, Luleå, Vänern, Kalmar, Västervik. Nu finns den endast i Stockholm och Göteborg. Resten av våra farvatten i Sveriges avlånga land står således helt utan bevakning eller kontroll av en sjöpolis. Risken att bli upptäckt är med andra ord lika med noll på de flesta farvatten i Sverige - en nollrisk som gör att många säkerligen fortsätter att köra både för fort och med för mycket alkohol i kroppen.
Ett bevis för detta är den ökade närvaron utanför exempelvis Värmdö golfklubb. Tidigare inträffade här många allvarliga olyckor med dödsfall, men efter återkommande hastighets- och nykterhetskontroller och stor polisnärvaro på vattnet är det i dag nyktra personer som står bakom rodret. Fyllechaffisen har med andra ord kommit även till sjön, och det gläder mig. Laserinstrumentet och risken att bli upptäckt är enligt min uppfattning några av de viktigaste verktygen i kampen mot sjöfylleri.
På grund av den socialdemokratiska nedmonteringen av sjöpolisen är det förfärande få som kan ingripa. Alliansregeringen gör det nu möjligt för polisen och Kustbevakningen att samarbeta och fler kan ingripa, inte minst på de platser där det i dag inte finns någon sjöpolis närvarande. På plats har man funnits länge, men inte kunnat delta aktivt.
Min förhoppning är att vi kan återinrätta sjöpolisen på fler ställen i kampen mot sjöfylleri - en sjöpolis som får flera verktyg att arbeta med. Inrättande av behörighetsbevis kan vara ett verktyg, krav på säkerhet enligt den finländska modellen ett annat. Det är en anledning för sjöpolisen att i förebyggande syfte göra rutinkontroller.
Till sist vill jag nämna frågan om vållandebrott och eftersupning. Förslagen, som de är formulerade, är förvånansvärt lika de i de borgerliga ledamöternas motioner under förra mandatperioden. Tyvärr lade den förra regeringen fram ett förslag som fick alltför mycket kritik från bland annat domstolar, universitet och lagråd för att kunna föras fram till riksdagens bord. Det smärtar både mig och alliansen att så var fallet.
Att vålla någon annans död genom att köra båt eller bil när man inte är nykter är förfärligt. Därför ser jag fram emot de förslag som regeringen nu arbetar fram, där man markerar en betydligt strängare syn på vållande till annans död i samband med onykterhet. Om detta tror jag faktiskt att vi är väldigt överens.
Likaså gäller detta den så kallade eftersupningen - något som hela alliansen är helt överens om. Det är inte hållbart med den lucka i lagen som i dag gör det möjligt att direkt efter en olycka snabbt dra i sig alkohol och sedan hävda att man enbart druckit efteråt. Genom flera provtagningar kan man visserligen bevisa motsatsen, men om inte ett tillräckligt antal poliser är närvarande kan detta bli ogjort. Regeringen ser över även denna tydligen inte helt enkla juridiska fråga. Tyvärr har även kända politiska ansikten använt sig av denna lucka, som inte kan ses som att vi tar gemensamma tag mot rattfylleri.
Med dessa ord, fru talman, kan jag åter konstatera att alliansregeringen levererar. I dag tar vi ytterligare ett steg i kampen mot ratt- och sjöfylleri. Den förra regeringen hade god tid på sig, men resultatet blev magert. Alliansregeringen både vill och kan.
(Applåder)
Anf. 9 Karl Gustav Abramsson (S)
Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik. Men det är ett påstående som jag tycker inte får stå oemotsagt, och det är att Socialdemokraterna skulle ha monterat ned sjöpolisverksamheten. Nu är det inte särskilt länge sedan vi hade en justitieminister som sade att regeringen eller riksdagen inte går in och petar i enskildheter, utan att det gör myndigheten och myndighetens ledning. Att man sedan har omdisponerat resurserna så att man har dragit ned på verksamheten kan inte lastas Socialdemokraterna vare sig i regeringsställning eller som riksdagsmajoritet. Helena Bouveng borde försöka förklara om det är någon ny ordning som man vill införa, att vi som politiker direkt ska styra över om det ska vara sjöpoliser, ordningspoliser, kriminalpoliser eller vad det ska vara.
Jag konstaterar att eftersupningsdiskussionen har pågått under lång tid. Jag tittade i utredningen. Där beskrivs utförligt hur länge diskussionen har pågått. Den började redan 1949, och man har kommit till olika slutsatser. Utredningen menar att det är svårt att fixa detta.
Precis som jag sade tidigare tror jag att med hjälp av den tekniska utrustning som finns och vetenskapens olika rön är det inte alls svårt att lagstifta om detta. Det låter som om Helena Bouveng och Moderaterna skulle tycka att det vore bra med en sådan regel. Det skulle vara bra att få höra om jag har uppfattat saken rätt.
Anf. 10 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Beträffande ministerstyre och vem som ska detaljreglera är det förvånande att Karl Gustav Abramsson talar om detta. Om jag inte kommer ihåg helt fel är det den förra justitieministern som anklagar den nuvarande justitieministern för att inte styra polisverket med hela handen. Om det är någon som har förespråkat att man ska detaljstyra torde det ändå vara den förre justitieministern.
Jag håller helt med vår nuvarande minister om att en minister inte ska detaljstyra. Jag kan ändå se att med det ökade antalet poliser finns stora möjligheter att även utöka sjöpolisstyrkan. Jag kan förstå att 2003 hade rikspolischefen stora svårigheter eftersom det fanns få poliser att tillgå och ekonomin inte var sådan. Jag hoppas att vi kommer att kunna gå vidare så att sjöpolisen kan vara närvarande på fler ställen i Sveriges avlånga land.
Vad gäller eftersupning tror jag att Karl Gustav Abramsson och jag är helt överens. Nu är jag inte juridisk expert, och jag är inte juridiskt utbildad, men om jag har förstått saken rätt när jag har läst om detta är det svårt att ta fram en lagstiftning om att något är olagligt i ett visst sammanhang men inte i ett annat. Men vi är helt överens om att det är viktigt att vi täpper till den luckan i lagen.
Anf. 11 Karl Gustav Abramsson (S)
Fru talman! Det var bra att vi fick det beskedet om eftersupningsfrågan.
Jag går tillbaka till frågan om resursfördelningen inom polisen. Jag tror inte att Helena Bouveng har rätt när hon säger att den förre justitieministern Thomas Bodström skulle ha petat i verkschefernas styrning av verksamheterna eller förorda det ena eller det andra. Helena Bouveng vet mycket väl att man styr myndigheterna genom regleringsbrev. Jag kan inte komma ihåg - jag har inte läst alla - att regeringen skulle ha skrivit något speciellt om att dra ned på sjöpolisverksamheten. Det är nog Rikspolisstyrelsen som har hanterat frågan så.
Man måste som oppositionspolitiker, oavsett om man har varit justitieminister eller inte, få ha uppfattningar om hur en organisation ska ledas. Det var väl inte alldeles utan grund som regeringen - justitieministern - fick kritik för att Rikspolisstyrelsens ledning inte fungerade. Justitieministern drog själv slutsatsen att det inte går. Nu har vi sedan i går en ny rikspolischef. Jag är glad för att frågan har lösts på ett bra sätt och relativt snabbt.
Författningsmässigt tror jag att det skulle vara hyggligt att komma överens om att vi inte har ministerstyre i Sverige utan att vi har självständiga myndigheter som agerar under lagen. Så ska det också vara framöver.
Anf. 12 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Tillika med Karl Gustav Abramsson är jag också glad för att vi har fått en ny rikspolischef på plats. Det gläder mig, och jag tror dessutom att det är ett bra val.
Men låt oss gå tillbaka till det vi pratade om. Vi pratar om sjöpolisen. Jag kan förstå att dåvarande rikspolischefen 2003 var tvungen att göra så drastiska neddragningar för sjöpolisen.
Varför jag pläderar mycket för en sjöpolis i dag är för att jag tror att om det ska bli säkert att framföra våra båtar på sjön är en närvarande sjöpolis viktig i kampen. Därför pläderar jag för detta. Det handlar inte bara om att köra en båt med för mycket alkohol i kroppen, utan det handlar också om andra brott. Man kör för fort, är en risk för andra och kör vårdslöst. Jag är övertygad om att om vi ska få en säker sjötrafik är närvaron av en sjöpolis en mycket viktig del i det arbetet. Risken att bli upptäckt - det syns även på vägen - är en avgörande faktor för den som framför ett fordon.
Anf. 13 Jan Ertsborn (Fp)
Fru talman! Även vi i Folkpartiet liberalerna välkomnar alliansregeringens proposition om ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri. Vi ser det som viktiga steg i kampen mot rattfylleri och sjöfylleri.
Förslagen har fokus på vad som händer i våra hamnar och inte minst i våra färjelägen. Det är naturligtvis beklagligt att det dricks så mycket alkoholhaltiga drycker på bland annat färjorna till Sverige att man behöver vidta särskilda åtgärder i hamnarna. Men vi vet av erfarenhet att så är fallet. Då är det säkert oerhört betydelsefullt att vi nu utvidgar möjligheterna för Tullverkets och Kustbevakningens personal att kunna ingripa på samma sätt som polistjänstemän. Jag tror att det kommer att ha stor betydelse.
Som jag sade är det här viktiga steg i kampen mot rattfylleri och sjöfylleri. Den kampen måste vi fortsätta. Vi måste fortsätta med ytterligare åtgärder. Det framgår klart och tydligt av betänkandet och av vad som har sagts tidigare under debatten att här är ett antal frågor som bereds i Regeringskansliet. Vi kommer att fortsätta att driva på vår regering så att vi får fram fler förslag.
Det är inte obekant för de flesta att i mitt parti vill vi ha en nedre promillegräns för sjöfylleri. Det tänker vi fortsätta att verka för. Vi tycker att det finns tillräckliga skäl att låta regeringen bereda ärendet vidare och att de avgränsningsproblem som onekligen föreligger ska lösas. Det är inte alldeles enkelt att överföra lag om biltrafik på land till sjötrafik.
När det gäller alkolås ska man vara positiv och nöjd med att det har förekommit mycket i den yrkesmässiga trafiken på helt frivillig grund. Det är många taxibilar, bussar och lastbilar som har alkolås i dag. Det har skett utan att vi har behövt lagstifta om det. Det är naturligtvis viktiga steg. Jag tror att vi ändå måste gå vidare och lagstifta om alkolås.
Jag tror också att vi måste göra något beträffande de så kallade vållandebrotten. Även om våra domstolar tenderar att hela tiden döma i de lägre straffskalorna är det viktiga signaler att vi klargör att det är fråga om allvarliga brott.
Vi tycker också att det är väl använd tid att titta över och se om det finns fler personkategorier som kan användas för att utföra alkoholutandningsprov, som onekligen är en viktig del i kampen mot rattfylleri.
Det här är viktiga steg på vägen i en kamp som inte får avslutas utan måste fortsättas. Det kommer vi att göra tillsammans i allianspartierna och med vår alliansregering.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
(Applåder)
Anf. 14 Inger Davidson (Kd)
Fru talman! Sommarvärmen börjar närma sig, även om de senaste dagarna har varit kyliga. Det innebär att båtfolket nu håller på att förbereda sig för fullt för att ge sig ut på sjön. Intresset för det bara ökar. Jag har en uppgift om att antalet sålda båtar ökade med 20 procent förra säsongen. Det innebär att det handlar om väldigt många svenskar. De flesta är ute efter naturupplevelser och gemenskap tillsammans med familjen. Det kan ibland innebära att man äter en god middag på däck inklusive drycker eller att man stannar till vid någon av de många sjökrogar som finns utefter våra kuster och som har vuxit fram väldigt snabbt. Det går ju an om man har tänkt sig att ligga kvar vid kaj. Så tänker absolut det stora flertalet, men tyvärr långt ifrån alla.
På semestern ökar svenskarnas alkoholintag överlag. Kombinationen alkohol och trafik, oavsett om det är på sjön eller på vägen, får som vi vet förödande konsekvenser. Även om det inte är så många på sjön som åker fast, som några har framhållit här, är ofta de som gör det inte bara småberusade utan redlöst fulla. Vi kan förstå vad det kan komma att leda till.
I dag beslutar vi om ett antal åtgärder för att förhoppningsvis kunna både stävja det här alkoholbruket som äventyrar så mångas säkerhet på sjön och också förebygga rattfylleri i vägtrafiken. De här lagarna träder i kraft, som vi hört, redan den 1 juli i år och kan alltså gälla nu i sommar.
Jag tänker inte upprepa de åtgärder som vi föreslår eftersom det redan gjorts ett antal gånger. Jag vill markera att Kristdemokraterna liksom hela alliansen står bakom de viktiga förändringar som nu införs. Men som flera har sagt räcker de inte. Därför vill jag, precis som Jan Ertsborn, ta upp ett par av de frågor som inte finns med i betänkandet och som oppositionen har reserverat sig mot.
Den första är att införa en nedre promillehalt på 0,2 promille på sjön, alltså densamma som gäller för vägtrafiken. Då vill jag notera att den frågan inte på något sätt är avförd från dagordningen, tvärtom. Regeringen skriver väldigt tydligt i propositionen: "När frågan om lämpliga regler gällande avgränsningen för vilka fartyg som bör omfattas av en lägre promillegräns har beretts färdigt, avser regeringen återkomma med förslag om att införa en nedre promillegräns för sjötrafiken."
Tydligare kan det knappast sägas. Det är inte "om" en nedre gräns ska fastställas utan "att" den ska fastställas. Nu är en departementspromemoria ute på remiss som bland annat handlar om att införa förarbevis på sjön - det är en annan diskussion. Men den tar också upp frågan om hur avgränsningen ska göras när det gäller till exempel båtarnas storlek och motorkraft. Det gäller att få fram tydliga regler om vad som gäller om man till exempel tvingas att förtöja om sin båt på grund av dåligt väder eller andra oväntade situationer som kan uppstå. Det är alltså inte helt enkelt.
Men regeringen är överens om att en nedre promillegräns ska införas, och min förhoppning är att det ska göras i god tid före nästa val. Om olyckan är framme och det blir ett regeringsskifte är risken stor att den här jätteviktiga frågan hamnar i långbänk en gång till, och det vore inte bra.
Fru talman! Trafikonykterhet är ett väldigt allvarligt brott eftersom det leder till att många människor skadas och dödas i trafiken. Att sätta sig bakom ratten i onyktert tillstånd är i själva verket som att bestämma sig för att framföra en dödsmaskin. Därför behövs det självklart krafttag för att hindra att det sker. De som på grund av onykterhet blir vållande till annans död ska få ett kännbart straff. Inte minst för brottsoffrens skull är det viktigt med en väldigt tydlig markering från samhällets sida.
Både förslaget om högre straff för vållande till annans död och frågan om alkolås, som också är en viktig fråga - om det ska finnas på alla bilar eller på vissa bilar - har varit ute på remiss. Jag förväntar mig att det inte ska dröja alltför länge innan vi får ett förslag till riksdagen om de här frågorna, ett förslag till en hållbar lösning. Vi vet att det lades fram, det sade Helena Bouveng i sitt anförande, ett förslag från regeringen alldeles före valet 2006. Jag tror att det hastades fram. Man ville hinna lägga fram det före valet, och det är väl en bra tanke i det. Men det blev inte något bra förslag, och Lagrådet hade väldigt många negativa synpunkter på det. Det drogs därför tillbaka. Men nu måste vi komma till skott i den här frågan, för den är vi överens om. Vi vill ha höjda straff för detta.
När det gäller alkolås eller annan teknik för att förhindra onyktra förare att starta fordonet behövs det, som vi också hört, gemensamma regler inom EU. Där driver regeringen hårt på att alla nya bussar och lastbilar ska ha en sådan teknik redan före 2010, alltså om ett par år. Jag anser för min del att Sverige också bör driva på när det gäller nytillverkade personbilar.
Jag minns den diskussion som var när det handlade om att införa katalysatorer i bilarna för att rena avgaserna. Det sågs som en fullständig omöjlighet kostnadsmässigt. Det skulle inte gå att genomföra. Så småningom införde USA av alla länder ett krav på att bilarna skulle ha katalysator. Då var det under en period så att i svensktillverkade bilar som exporterades till USA satte man in katalysatorer, men de vi köpte här i Sverige hade inte några. Det var ingen bra situation, och jag hoppas verkligen inte att vi ska få en motsvarande situation när det gäller alkolås eller den moderna teknik som finns när det handlar om en så viktig fråga som att rädda liv.
Jag yrkar bifall till förslaget i propositionen och avslag på motionerna.
Anf. 15 Karl Gustav Abramsson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag inte betvivlar Inger Davidsons ambitioner att lösa frågan om den problematik som gäller den sänkta promillegränsen på sjön. Men jag vill ändå ta upp frågan. Den utredning som bildar underlag för propositionen kom alltså med sitt slutbetänkande i april 2006. Då hade vi förvisso en annan regering, men i oktober 2006 tillträdde ju alliansregeringen och kunde förmodligen rätt snabbt komma i gång med att bereda den här typen av ärenden. Vi skulle ha kunnat ha ett förslag våren 2007. Om man nu inser att det är ett problem skulle man redan då ha kunnat inse att det var ett bekymmer och kunnat bestämma hur båtarna ska se ut och hur man ska åtgärda detta. Utredningen lade fram ett förslag i det här avseendet - lanternaförda båtar. Varför tyckte inte regeringen att det var bra? Jag förstår inte det, för man måste väl noga ha övervägt frågan innan man lägger fram ett förslag på regeringens bord.
Med det här har vi tappat sommaren 2007. Vi kommer att tappa sommaren 2008, och går det riktigt illa tappar vi även sommaren 2009. Inger Davidson kan vara ganska övertygad om att skulle frågan dras i långbänk under alliansens tid kommer vi att ta hand om den på hösten 2010 och göra någonting rejält och väldigt snabbt.
Jag skulle vilja höra Inger Davidson kommentera detta särskilt mot bakgrund av den insändare som vi kan läsa i Aftonbladet i dag. Jag tycker att det var lite botfärdigt att komma samma dag som vi debatterar frågan. Det skulle Inger Davidson och Kristdemokraterna ha tänkt på tidigare.
Anf. 16 Inger Davidson (Kd)
Fru talman! Jag förstår att Karl Gustav Abramsson inte läser alla tidningar. Jag har varit ute flera gånger tidigare i den här frågan. Det här är en av de gångerna. Vi driver på i frågan.
Om nu Socialdemokraterna ska få möjlighet att lägga fram ett sådant här förslag får vi verkligen hoppas att utredningen har en sådan kvalitet att ni skulle kunna göra det, om olyckan är framme på hösten 2010.
Tyvärr har vi ett antal förlorade somrar, det håller jag verkligen med om. Alla somrar bakåt, de tolv år då Socialdemokraterna hade möjlighet att åtgärda detta, är förlorade i den här meningen.
Jag skulle också önska att det hade gått snabbare. Ingen skulle vara gladare än jag om vi hade haft ett färdigt förslag. Men jag måste ändå säga att vi har kommit en bra bit på väg under de här två åren.
Det görs en tydlig markering i propositionen. De här avgränsningarna är inte enkla. Jag vet att det fanns ett förslag. Det handlar om vilken motorstyrka vi ska bestämma oss för, vilken längd på båtarna vi ska bestämma oss för, vilka som ska omfattas och inte minst det som jag var inne på i mitt anförande, nämligen vad som händer om man blir tvungen att flytta på sin båt.
Lagen måste ju fungera i praktiken. Därför är det bra med en riktig utredning. Om den hade tillsatts omedelbart hade den antagligen varit färdig. Nu har det inte blivit så. Vi kommer att fortsätta att driva på eftersom det är bra att ha en nedre promillegräns. Då kan man också införa sållningsprov även på sjön så småningom. Det är inte så stor idé nu när vi inte har den nedre gränsen.
Anf. 17 Karl Gustav Abramsson (S)
Fru talman! Det är hyggligt att vi är överens om att det ska till en nedre promillegräns. Det kanske också är förutskickat att den ska hamna på 0,2 - samma på sjön som på land.
Jag förstår inte problematiken med definitionen av vilka båtar som ska omfattas av detta. Utredaren hade ju gått igenom det. Jag tog mig tid att läsa igenom det i utredningen. Jag tycker inte att utredaren hade särskilt stora problem med att fastna för förslaget om lanternaförda båtar. Även om inte jag i detalj vet vad det innebär utgår jag ifrån att utredaren hade studerat det noga.
Nu är det alliansen som har regeringsmakten. Det är nu som era förslag ska prövas. Vi tycker att det är senfärdigt och dåligt att inte ha kunnat få fram det här nu. Vi har förlorat två somrar, kanske till och med tre, innan det kan komma till riksdagen på nytt för ett beslut. Det tycker vi är ganska onödigt.
Varför, Inger Davidson, dög inte utredarens förslag på definition av vilka båtar som skulle omfattas?
Anf. 18 Inger Davidson (Kd)
Fru talman! Det finns ett gammalt uttryck som säger att man inte ska kasta sten när man sitter i glashus. När jag hör Karl Gustav Abramsson tycker jag att det passar väldigt bra med tanke på den långbänk som den här frågan har dragits i under er tid.
När det gäller utredarens förslag var det här en enmansutredning. Jag tvivlar inte på att han gjorde ett genomarbetat förslag. Om jag minns rätt var det Lars Högdal, en person som jag högaktar, som gjorde utredningen. Det är inte alltid så att alla andra håller med. Det brukar också remissinstanserna visa. Väldigt många har uttryckt osäkerhet om hur den här lagen ska tolkas och om det var de rätta avvägningarna som han kom fram till. Det är det som den här regeringen har tagit fasta på. Vi vill ha ett riktigt genomarbetat förslag som håller för prövning också till exempel i Lagrådet så småningom.
Var vi hamnar när det gäller promillegränsen kan jag ju inte säga i dag. Jag anser att det vore bra att ha samma till lands och till sjöss. Det skulle förenkla det hela, även om det är olika förutsättningar, det håller jag med om. Var gränsen hamnar kan jag inte svara på i dag, men att det blir en gräns kan jag svara på. Det finns så tydligt markerat från regeringens sida i det citat som jag läste upp.
Anf. 19 Lena Olsson (V)
Fru talman! Vi kan väl säga att det har tagits steg här i dag som går i rätt riktning. Det sade jag också i mitt anförande. Andra representanter var ju uppe och slog sig för bröstet och sade att det här har den nya alliansregeringen fixat på två år. Jag tycker att man kan kosta på sig att tacka den gamla majoriteten för ett bra förarbete.
När det gäller ytterligare åtgärder mot sjöfylleri tycker vi från Vänsterpartiet att det är alldeles nödvändigt med en högsta tillåtna promillehalt på 0,2 som vi har i vår reservation. Inger Davidson konstaterar i sin artikel att båtåkandet ökar med 20 procent. Moderatens representant sade också att det ökar kopiöst. Det kan vi alla konstatera.
Jag kan ställa samma fråga som Karl Gustav Abramsson. Vi kommer att förspilla två somrar när det finns ett utredningsförslag med en klar definition på hur man ska se på detta. I betänkandet står det att det bereds i Regeringskansliet. Det låter som om vi har bulldeg på jäsning och bullar i ugnen som är på väg ut.
När båtåkandet ökar så kopiöst borde man från Kristdemokraternas sida kunna stödja reservation 1.
Anf. 20 Inger Davidson (Kd)
Fru talman! Samma fråga får samma svar. Jag var rätt så utförlig när jag svarade Karl Gustav Abramsson och också i mitt inledningsanförande. Det här är en fråga som är på gång. Regeringen har slagit fast att den kommer. Det tycker jag är ett stort steg på väg. Vi har varit pådrivande där, men den är inte färdig ännu.
Man kan inte tala om förlorade år när man själv har haft ansvar för frågan under så många år.
Anf. 21 Lena Olsson (V)
Fru talman! Det förklarar saken. Fastän vi i oppositionen säger att ni tar steg i rätt riktning kan man från majoriteten inte heller denna gång kosta på sig att tacka oss i den gamla majoriteten för ett gott förarbete. Det var ju vi som tog fram det. Utredningen kom ju 2006. Det talar sitt eget språk.
I insändaren i dagens Aftonbladet skriver Inger Davidson så här: Därför kräver Kristdemokraterna införande av en nedre promillegräns för alkohol på sjön och krav på förarbevis för stora motorstarka fritidsbåtar. Vi kan inte fortsätta att låta ett fåtal oansvariga förare äventyra alla skötsamma båtförares liv och säkerhet på sjön.
Det låter ju väldigt akut. Det måste förefalla väldigt konstigt för dem som lyssnar på den här debatten att man inte stöder ett förslag som bara är att sätta i sjön. Trots det akuta ropet på hjälp som finns i Aftonbladet kan vi bara konstatera att vi får ropa i några år till innan det händer något.
Anf. 22 Inger Davidson (Kd)
Fru talman! Det är bara att tacka för att man får sina artiklar upplästa i riksdagens talarstol. Det tackar jag särskilt för. Jag står för varje ord som jag har skrivit.
Vi har olika roller i regeringssamarbete och i opposition. Det är ju Lena Olsson medveten om egentligen. Det har väl över huvud taget inte hänt att man går över och röstar på en reservation när man har ett arbete på gång inom regeringen. Det vore skillnad om vi absolut inte fick något gehör och man började tänka i de banorna. Vi har ett väldigt bra samarbete inom regeringen och vi får gehör för våra frågor även i denna kontroversiella fråga om en nedre promillegräns.
Det framgår av de skrivningar i propositionen som jag citerade. Man säger att en nedre promillegräns ska införas. Då har vi kommit ett bra steg på väg, kan jag tala om för Lena Olsson.
Oavsett vilka som har varit med och förberett hoppas jag och vill driva på - det är därför jag skriver - att det här ska hända under den här regeringsperioden. Det utgår jag ifrån.
Anf. 23 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Karl Gustav Abramsson pratade tidigare om förlorade somrar. Jag vill upplysa Karl Gustav Abramsson om att det redan finns en promillegräns på sjön. Vi har en gräns för grovt sjöfylleri.
Under det gör man en helhetsbedömning. Det kan på ett sätt vara ännu tuffare än en strikt promillegräns vad det gäller enbart sjöfylleri.
I dag när sjöpolisen möter en kapten, en förare som för fram en båt gör man en helhetsbedömning. Man inbegriper om det luktar alkohol. Då tar man ett test på det. Man tittar på om föraren är en fara för någon annan, om föraren är vårdslös i trafiken, kör för fort. Man gör alltså en helhetsbedömning av om det har begåtts ett brott eller inte.
Min fråga till K G Abramsson måste från den här talarstolen bli: Vilka problem tror K G Abramsson att man skulle lösa med just en promillegräns på 0,2?
I Stockholm omkom en person på vattnet. I hela Sverige - om det var 2006 eller 2007 vågar jag inte svara på - omkom 33 människor på sjön. 26 av dessa 33 var män över 50 år som satt i en eka. De skulle alltså över huvud taget inte vara inberäknade i den typen av lag.
Min fråga till K G Abramsson måste bli: Hur många färre tror du att det skulle bli om man införde en gräns på 0,2? Vad skulle vi förlora, och vad skulle vi vinna?
Och hur gör vi med nödvärnsfrågan? Vi sitter på midsommarafton, har tagit vår snaps och öl till lunchen, och lyssnar på sjörapporten, som de allra flesta på sjön gör. Så säger sjörapporten att om två timmar kommer dåligt väder. Ska jag då vänta två timmar innan jag kan flytta min båt? Det är sådana frågor som man ställer sig.
Till Lena Olsson måste jag kommentera att det inte ökar. Tvärtom minskar det.
Anf. 24 Karl Gustav Abramsson (S)
Fru talman! Jag blir lite full i skratt. Först säger Helena Bouveng att vi inte har några sjöpoliser, men sedan ska sjöpoliserna kunna ingripa i alla fall med den lagstiftning som vi har. Det är lite märkligt att det är så.
Det är klart att om vi får en fast promillegräns på sjön måste det bli betydligt enklare att utreda den typen av brott. Helena Bouveng argumenterar som om hon inte ville ha en lägre promillegräns. Det är stick i stäv med vad Inger Davidson har sagt tidigare.
Inger Davidson säger att det kanske inte är säkert att det blir 0,2 men att det kommer att bli en promillegräns. Den saken är klar. Hur sampratade är egentligen allianspartierna kring en sådan här viktig fråga? Det skulle jag faktiskt vilja ha reda på.
Skulle jag kunna svara på frågan hur många färre dödsolyckor det skulle bli om man införde det här vore jag det verkliga oraklet. Men en sak är väl ändå klar. Det måste Helena Bouveng vara fullt medveten om. Alkohol och trafik, oavsett om det är på land eller till sjöss, hör faktiskt inte ihop.
Jag tycker att Helena Bouveng ska förklara sig. Vill Helena Bouveng och Moderaterna ha en fast promillegräns på sjön, eller vill man ha kvar den lagstiftning man har med den osäkerhet som är inbyggd i systemet? Jag skulle kunna tänka mig att om du frågar en näst intill obefintlig sjöpolis vad som vore enklare att utreda, sjöfylleri med fast promillegräns eller med de här omständighetsbeskrivningarna som man måste göra, tror jag att till och med Helena Bouveng vet svaret.
I detta anförande instämde Kerstin Haglö, Elisebeht Markström och Maryam Yazdanfar (alla s) samt Lena Olsson (v) och Mehmet Kaplan (mp).
Anf. 25 Helena Bouveng (M)
Fru talman! En sak som vi är fullständigt överens om, K G Abramsson, är att alkohol och trafik inte hör ihop. Det tror jag vi är helt eniga om.
Beträffande utredningen, och du nämner just sjöpolisen, har jag varit i kontakt med väldigt många sjöpoliser, både pratat i telefon och träffat dem. De är entydiga. De säger att vi redan i dag har en promillegräns, 1,0 för grovt och under det gör man en helhetsbedömning. Man tycker att den är väldigt bra.
Man nämner en olycka som skedde, förra året eller förrförra året, där mannen vållade en annan persons död och hade 0,47. Hade då gränsen varit 0,5 hade man inte ens kunnat åtala den personen för sjöfylleribrott över huvud taget. Då hade det fallit.
Man har inga problem med att i sina förundersökningar göra en helhetsbedömning. Tvärtom tycker man att det är väldigt bra. Vad man åter hävdar - det tror jag också vi kan vara överens om - är risken att bli upptäckt. Värmdö är väl alldeles strålande. Sitter man i en båt i Vaxholm på midsommarafton går det väldigt lugnt och städat till. Det är det viktigaste.
Jag har lyssnat på människorna som arbetar med detta. De har inga problem med utredningen och helhetsbedömningen. Man är väldigt väl utbildad i de här frågorna. Man är helt överens med mig om att en ökad övervakning och risken att bli upptäckt är det absolut viktigaste verktyget för att människor varken kör vårdslöst, snabbt eller med alkohol i kroppen på sjön.
Anf. 26 Karl Gustav Abramsson (S)
Fru talman! Jag kan ännu inte befria mig från det intryck jag får av Helena Bouvengs argumentation att den lagstiftning vi har räcker. Vi behöver ingen nedre promillegräns i sjötrafiken. Med det är sprickan uppenbar.
Kristdemokraterna vill ha en nedre promillegräns för att förenkla och förtydliga samhällets syn på att vara onykter på sjön. Moderaterna tycker nog att det kan bli vid vad det är.
Jag måste upplysa Helena Bouveng om att det inte bara är poliser, sjöpoliser, som ska jobba med sådana här frågor. Det är också Kustbevakningen och tullen. Då skulle man kunna ställa frågan: Hur många intervjuer har Helena Bouveng gjort med Kustbevakningen och med tullens personal kring sådana här frågor där hon också har fått bekräftat att den lagstiftning vi har är fullt tillräcklig?
Jag vill inte misstro Helena Bouveng, men jag är inte riktigt säker på att Helena Bouvengs tolkning av de uttalanden som de poliser har gjort som hon har intervjuat riktigt hänger ihop. För jag kan inte förstå att det skulle vara något att tacka nej till att man skulle få ett enklare och tydligare regelsystem när det gäller onykterhet på sjön än vad man har i dag.
Att det finns en lagstiftning är helt klart. Men det är bedömningsfrågor. Sådana här ärenden hamnar förmodligen också i domstol någon gång. Där finns det en bevisföringsproblematik som man måste ta hänsyn till. Den är förmodligen mycket enklare när man kan påvisa att man genom provtagning konstaterar att gränsen som är bestämd har överträtts. Det är enkelt, tydligt och klart. Men Helena Bouveng tycks inte förespråka den lösningen.
Anf. 27 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Jag kan inte annat än lyssna på Karl Gustav Abramsson. Kan anledningen till att man just framför ett förslag på 0,2 vara att man vill göra det väldigt enkelt och lätt för sig som lagstiftare? Är det lite grann att vi från den här talarstolen i den här kammaren gör en lagstiftning så att vi kan sova gott på natten och säga att vi har gjort vårt i kampen mot sjöfylleri? Man vill göra det enkelt för sig.
Jag har inte intervjuat någon från Kustbevakningen. Jag har inte intervjuat någon från Tullverket. Men sjöpolisen som faktiskt är huvudansvarig för den här typen av brott är väldigt entydig. Det finns en promillegräns, och det finns andra saker som är väldigt viktiga att väga in om vi ska kunna färdas säkert på våra sjöar och hav. De har inga problem med detta. Då tycker jag inte heller att K G Abramsson och jag ska ha ett stort problem med detta.
Det finns en promillegräns. Risken att bli upptäckt tror jag att vi gemensamt ska arbeta för blir större och på flera ställen än Stockholm och Göteborg i vårt avlånga land.
Anf. 28 Lena Olsson (V)
Fru talman! Jag ställde en fråga till Inger Davidson - det gjorde K G Abramsson också - när det gäller utredarens förslag till definition av hur man ska lägga upp det och vilka den nedre gränsen ska gälla. Det här var inte lätt. Det var väldigt svårt, svarade Inger. Man antydde att utredningsförslaget kanske inte var så genomtänkt.
När vi pressat på i frågan går Helena Bouveng upp och, tycker jag, ger den egentliga förklaringen till att man inte har en nedre gräns. Det beror inte på att utredaren har dåliga förslag, utan det beror på att man inte är överens i alliansen.
Jag kan passa på att ge en eloge till kd som åtminstone står upp för något slags samarbete när det gäller de fyra partierna. Det gör tydligen inte Moderaternas företrädare här som rent ut sagt, måste jag säga, skickar signalen att det inte är så noga om vi kör på fyllan på sjön. Det är precis det man säger.
I betänkandet står det: Nu ska man utreda ytterligare. Det här är inte så lätt som vi trodde, så vi måste mer seriöst titta på det här. Men vi ska komma fram till en nedre gräns.
Ändå går Helena Bouveng här upp och säger att det redan finns tillräckligt att gå på. I stort sett behövs ingen nedre gräns. Det är precis de signalerna som du, Helena, sänder ut.
Som lagstiftare brukar vi lagstifta för att det ska ha en påverkan - i det här fallet på dem som sitter i båtar och som är på sjön. Man kör inte full när man sitter i en båt.
Anf. 29 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Lena Olsson är som vanligt ganska yvig i debatten. Det tycker jag är härligt. Men att påstå att jag säger att det inte är så noga om man kör på fyllan på sjön är att gå lite för långt, Lena Olsson!
Jag tror att jag vid upprepade tillfällen - i dag, i artiklar och vid andra tillfällen - har varit oerhört noga med att vi inte gillar människor som är fulla på sjön. Det är fullständigt klart och tydligt.
För att upprepa igen: Det finns i dag en promillegräns. Sjöpolisen är väldigt tydlig med att man är nöjd med den. De tittar på sådant som rör alkohol, vårdslöshet i trafiken, om man är en fara för någon annan och om man kör för fort. Det görs alltså en helhetsbedömning av kapaciteten att framföra en båt bland andra båtar.
Att säga att vi moderater tycker att det är okej att köra "plaskfull" på sjön är fullständigt fel. Vad vi tycker kanske är ännu viktigare är detta med risken att bli upptäckt och möjligheten att förebygga att fler människor ger sig ut på sjön och ute i vikarna. Det tycker vi är kanske det viktigaste verktyget för att vi fortsatt ska kunna njuta av naturen och friheten, vilket ju väldigt många människor som väljer att på sommaren vara till sjöss gör.
Anf. 30 Lena Olsson (V)
Fru talman! Där fick man en reaktion. Jag vet inte om jag uppfattade det sagda rätt så jag måste få ett tydligt svar på frågan: Är du, Helena, tydligt för en nedre promillegräns?
Ett parti i alliansen har en artikel i Aftonbladet. Tydligen har man haft flera artiklar i andra tidningar där man ställer det här kravet. Det intryck man får är att ni i alliansen inte är överens. Det är det största hotet mot att ett beslut om en nedre promillegräns kan träda i kraft nu till sommaren så att vi till exempel slipper chickenrace ute vid Värmdö golfklubb. Tre personer har ju förolyckats. Du har själv nämnt om det.
(HELENA BOUVENG (m): Absolut.)
Jag sägs vara yvig i debatten. Men ta mig för vad jag är! Jag är sådan helt enkelt.
Vi har fått en förklaring. I själva verket är ni inte överens. Det är därför som vi i dag inte har ett lagförslag i dag. Jag tycker att det är olyckligt om det hela ska falla så.
Vem vet? Kanske hade Inger Davidson stött reservationen om hon i förväg hade vetat vad du skulle gå upp och säga.
Anf. 31 Helena Bouveng (M)
Fru talman! Inger Davidson anade nog nästan att jag skulle nämna något om detta. Jag valde att inte göra det i mitt anförande. Men nu när jag sett hur debatten gått är det, tror jag, viktigt att säga att vi har olika infallsvinklar i den kommande frågan.
Beträffande Lena Olssons yviga sätt att debattera här i talarstolen tror jag att det är fler än jag som verkligen uppskattar att du, Lena, är du, så det är inga problem med det.
Du nämnde Värmdö golfklubb. Det är ett jättebra exempel. Oavsett om det är en gräns vid 0,2, 0,5 eller 1,0 promille har det skett en minskning. Man kör inte längre full från Värmdö golfklubb. Jag har själv varit där och sett ungdomar ge sig av därifrån på onsdagar. Det är inte speciellt roligt. Men i dag säger sjöpolisen att de känner till det här fenomenet på onsdagar. Därför är man där och övervakar. Risken att bli upptäckt gör att människor, utan alkohol i sig, faktiskt tar hem motorbåten från Värmdö golfklubb.
Återigen: Då har man lyckats. En närvarande sjöpolis gör att människor inte sätter sig vid rodret och kör in till stan. Det tycker jag är det viktigaste.
Anf. 32 Inger Davidson (Kd)
Fru talman! Jag har full förståelse för att inte alla riktigt förstår hur en alliansregering fungerar. Det är inte så att alla är trädda på ett snöre i en sådan regering, utan det finns väldigt många olika infallsvinklar och många olika synpunkter.
Det har framgått rätt så tydligt att Helena Bouveng och jag ser lite olika på den här saken. Men därför finns det ett samordningskansli där åsikterna stöts och blöts. Sedan kommer man gemensamt fram till vad hela regeringen kan stå för. Där har vi kommit fram till att en nedre promillegräns ska införas. När det skrivs i en proposition är det detta som gäller därför att då har vårt samordningskansli fungerat. Alla partier har tyckt att de har fått föra fram sina åsikter. Sedan blir nästa fråga var gränsen i så fall ska ligga.
I det läget har varje parti möjlighet att på olika sätt gå ut och markera sin egen ståndpunkt. Det är vad jag har gjort. Jag tycker alltså att det borde vara en nedre gräns vid 0,2 promille. Konstigare än så är det faktiskt inte.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2008-05-14
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 3, Voteringar: 3
Protokoll med beslut
- 2008-05-14Protokoll 2007/08:111
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott,
b) lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
c) lag om ändring i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov,
d) lag om ändring i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning,
e) lag om ändring i polislagen (1984:387), med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
f) lag om ändring i körkortslagen (1998:488),
g) lag om ändring i lagen (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken,
h) lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453).
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2007/08:53 punkterna 1-3 och 5-9 samt avslår motion 2007/08:Ju236.Ytterligare åtgärder mot sjöfylleri
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju21 yrkande 3, 2007/08:C204 och 2007/08:C336 yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (s, v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 110 0 20 m 84 0 0 13 c 23 0 0 6 fp 24 0 0 4 kd 19 0 0 5 v 0 19 0 3 mp 0 14 0 5 Totalt 150 143 0 56 Alkolås
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju21 yrkande 6.- Reservation 2 (s, v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s, v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 110 0 20 m 84 0 0 13 c 22 0 0 7 fp 24 0 0 4 kd 19 0 0 5 v 0 19 0 3 mp 0 14 0 5 Totalt 149 143 0 57 Vållandebrott m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Ju21 yrkandena 1 och 4 samt 2007/08:Ju438.- Reservation 3 (s, v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (s, v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 110 0 20 m 84 0 0 13 c 23 0 0 6 fp 24 0 0 4 kd 19 0 0 5 v 0 19 0 3 mp 13 0 1 5 Totalt 163 129 1 56 Alkoholutandningsprov
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju21 yrkande 2.- Reservation 4 (s)
Tullverket
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju21 yrkande 5.- Reservation 5 (s, v)