Människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande ochvittnen

Betänkande 2003/04:SFU6

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 24 mars 2004

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

PDF

Människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande ochvittnen(pdf, 1 MB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2003/04:6 Människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande ochvittnen

Beslut

Bättre möjligheter att bekämpa människosmuggling (SfU6)

Skärpta straff för smugglarna och tillfälliga uppehållstillstånd för brottsoffer och vittnen ska öka möjligheterna att sätta stopp för människosmuggling och människohandel. Maxstraffet vid människosmuggling höjs vid grovt brott från fängelse i två år, och i vissa fall fyra år, till sex år. Det blir också möjligt att ge tillfälliga uppehållstillstånd till utländska personer som utsatts för brott i Sverige, eller till vittnen. På så vis ökar chanserna att utreda och döma brott som människosmuggling och människohandel. Människosmuggling ingår ofta som ett led i människohandel, där de smugglade utnyttjas i till exempel prostitution. Den som får tillfälligt uppehållstillstånd ska under tiden ha tillgång till hälso- och sjukvård och socialt bistånd. Med människosmuggling menas att hjälpa en utländsk person att ta sig in i ett land där hon eller han inte har rätt att vara utan tillstånd, och där personen inte heller söker om asyl vid ankomsten. Det är inte straffbart att av ideella skäl hjälpa utländska personer att komma till Sverige och söka asyl. De nya bestämmelserna innebär ingen ändring på den punkten. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 oktober 2004.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottet

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 18
Propositioner: 1

Från regeringen

Människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande och vittnen m.m.Proposition 2003/04:35

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2004-01-29
Justering: 2004-03-02
Trycklov till Gotab och webb: 2004-03-10
Trycklov: 2004-03-10
Trycklov: 2004-03-11

Reservationer: 16
Betänkande 2003/04:SFU6

Alla beredningar i utskottet

2004-01-29

Bättre möjligheter att bekämpa människosmuggling (SfU6)

Skärpta straff för smugglarna och tillfälliga uppehållstillstånd för brottsoffer och vittnen ska öka möjligheterna att sätta stopp för människosmuggling och människohandel. Maxstraffet vid människosmuggling höjs vid grovt brott från fängelse i två år, och i vissa fall fyra år, till sex år. Det blir också möjligt att ge tillfälliga uppehållstillstånd till utländska personer som utsatts för brott i Sverige, eller till vittnen. På så vis ökar chanserna att utreda och döma brott som människosmuggling och människohandel. Människosmuggling ingår ofta som ett led i människohandel, där de smugglade utnyttjas i till exempel prostitution. Den som får tillfälligt uppehållstillstånd ska under tiden ha tillgång till hälso- och sjukvård och socialt bistånd. Med människosmuggling menas att hjälpa en utländsk person att ta sig in i ett land där hon eller han inte har rätt att vara utan tillstånd, och där personen inte heller söker om asyl vid ankomsten. Det är inte straffbart att av ideella skäl hjälpa utländska personer att komma till Sverige och söka asyl. De nya bestämmelserna innebär ingen ändring på den punkten. Enligt förslaget ska de nya bestämmelserna börja gälla den 1 oktober 2004. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2004-03-18

Debatt om förslag 2003/04:SFU6

Webb-tv: Människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande ochvittnen

Dokument från debatten

2004-03-18Protokoll 2003/04:85

Protokoll från debatten

Sven Brus (Kd)

Anf. 111 Sven Brus (Kd)

Herr talman! Det finns anledning att känna oro över flyktingpolitikens utveckling inom EU. Vi kristdemokrater vill att den svenska regeringen ska verka för en mer human europeisk flyktingpolitik. Det finns nämligen i dag allt färre lagliga sätt att ta sig till EU-länderna för att söka asyl, och utvecklingen i övriga länder, och för den delen i Sverige, går närmast i motsatt riktning i förhållande till den intention jag uttryckte nyss. Det förslag om utökat transportörsansvar som kommer till kammaren senare i vår är ett exempel på hur hindren byggs upp. Det är viktigt att grundinställningen om en human europeisk och svensk flyktingpolitik finns med i tankevärlden också när vi tar ställning till hur vi ska förhindra människosmuggling. Det ska naturligtvis aldrig vara straffbart att av ideella skäl hjälpa en skyddssökande person att komma till Sverige, men smuggling av människor i vinstsyfte ska självfallet motverkas och bestraffas när så är möjligt. Regeringen föreslår att det ska vara straffbart att vistas i Sverige olovligt. Det är naturligtvis ett rimligt krav att personer anmäler sig vid inresan, men verkligheten ser ibland annorlunda ut. Det är i dag endast ett fåtal som söker asyl direkt vid inresan. Att det tillsammans med dokumentlösheten hos flertalet är ett problem kan ingen bestrida. Nu slår vi vakt om en viktig princip - det är viktigt att understryka - när vi säger att varje person, hans eller hennes skyddsskäl, ska prövas och bedömas individuellt. Vi kan inte utesluta att vissa personer har rimliga skäl till att inte anmäla sin inresa på en gång. Det här menar vi att regeringen borde överväga en gång till så att vi inte hamnar i en situation där vi riskerar att straffbelägga människor med verkliga asylskäl. Jag vill än en gång, herr talman, varna för att vi riskerar att stänga alltfler lagliga ingångar till Sverige med den ena åtgärden efter den andra. Det är naturligtvis inte rimligt att jämställa straffet för otillåtet passerande av yttre gräns, som det uttrycks här, med straffet för människosmuggling i vinstsyfte. Den föreslagna höjningen av maxstraffet bör därför avslås. Den snabbt accelererande handeln med fattiga kvinnor och barn, i dag allt oftare från Östeuropa till Västeuropas storstäder, är en vidrig sexualiserad slavhandel. Den här smutsiga handeln beräknas omsätta 70 miljarder kronor årligen. Enligt FN:s utvecklingsfond för kvinnor, Unifem, handlar det om ca 700 000 människor som säljs varje år. Bara tanken att människor är till salu är förfärande. Unga kvinnor och flickor är majoriteten av offren för den här handeln i Europa. De allra flesta kommer från fattiga familjer i Östeuropa och före detta Sovjetunionen. En kartläggning som gjorts av Kvinnoforum visar att antalet prostituerade kvinnor från Baltikum och Östeuropa har ökat markant i Norden. Rikskriminalen har uppskattat att det har kommit mellan 400 och 600 kvinnor per år till Sverige under de senaste åren. Enligt den nya lagen, från 2002, kan personer som organiserar, transporterar, tar emot eller håller någon inlåst för sexuell exploatering dömas till mellan två och tio års fängelse. De här straffen är fortfarande relativt lindriga jämfört med exempelvis straffen vid narkotikahandel. Nu har EU-kommissionen genom ett direktiv föreslagit att ett offer för människohandel ska kunna beviljas uppehållstillstånd när man samarbetar i rättsliga förfaranden mot förövarna. Europaparlamentet har välkomnat det här förslaget i en gemensam resolution. Man måste se mycket allvarligt på den här smutsiga människohandeln. Målet måste vara att skydda och hjälpa offren och samtidigt upptäcka och straffa förövarna. För det krävs det mer resurser, inte minst till polisen som ska utreda trafficking -brott. Trots att regeringen hävdar att polisen har tillförts mer resurser och fått förstärkt kompetens menar faktiskt de poliser som arbetar på fältet med de här frågorna att så verkligen inte är fallet. För att man ska kunna komma i kontakt med och förstå och hjälpa trafficking -offer krävs det att man i större utsträckning tar vara på frivilligorganisationernas erfarenheter och kunskaper på området. Det finns vidare en uppenbar risk för att de kvinnor som reser hem blir uppsökta och till och med hemsökta av ligor som bedriver slavhandel eller att de förskjuts från sina familjer när familjerna får reda på att kvinnan varit inblandad i prostitution. Kristdemokraterna anser att det bör utredas noga om det är möjligt att skapa ett hållbart skydd och stöd till trafficking -offer när de återvänder hem. Att endast erbjuda offer för människohandel ett tillfälligt uppehållstillstånd för att de ska vittna mot sina förövare skulle annars kunna ses som bara ännu ett sätt att utnyttja dem. Om och när ett tillfälligt uppehållstillstånd ska ges under en utredningsfas måste det naturligtvis ske mycket snabbt. Anhörigkommittén anser att offren i vissa situationer ska kunna beviljas permanent uppehållstillstånd av humanitära skäl. Det är ett krav som är rimligt och som vi kristdemokrater också ställer oss bakom. Amnesty har krävt att kvinnorna ska ha rätt att söka asyl och få asyl om de inte kan garanteras skydd. Hur svenska myndigheter ska kunna garantera att en kvinna inte utsätts för trakasserier och en ovärdig behandling i Vitryssland, Georgien eller någon annanstans är naturligtvis inte alldeles lätt att föreställa sig. Därför bör vi ha en generös hållning både till tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd för de här utsatta kvinnorna. Vi tillstyrker förslaget om att trafficking -offer som inte kan garanteras skydd ska kunna söka och beviljas uppehållstillstånd, antingen som skyddsbehövande eller på humanitär grund. Vi anser att Sverige har ett stort ansvar för de här kvinnorna och för barnen som utnyttjas och vilkas människovärde kränks på grövsta tänkbara sätt. Herr talman! Det finns ett antal reservationer i det här betänkandet som flera partier och även vi kristdemokrater står bakom. Jag yrkar bifall till reservation nr 10.

Ulla Hoffmann (V)

Anf. 112 Ulla Hoffmann (V)

Herr talman! Vad är människosmuggling, smuggling av människor? Vad blir den människa som smugglas? Olagligt införd som en smugglad flaska vodka? Eller illegal? Nej, inte kan väl en människa vara illegal. Det var ju länge sedan vi till exempel slutade betrakta barn födda utom äktenskapet som oäkta eller olagliga. Vem är det som smugglar? Vad är den som smugglar? Begår han eller hon en illegal eller olaglig handling? Är han eller hon rentav kriminell? Var min morfar kriminell? Nej, inte kunde väl min morfar ha varit kriminell för att han hjälpte till att forsla människor från Danmark till Sverige under andra världskriget, gömde dem och såg till att de fick mat. Nej, inte min morfar. Fick han betalt? Inte vet jag hur det skulle betraktas i dag, men han fick viss ersättning för utlägg för bensin, båt och mat. Vinstsyfte? Nej, ideologi. Han trodde på människors rätt att slippa gaskamrar oavsett deras etnicitet, sexuella läggning, om de var oliktänkande eller hade en viss religion. Vad är marknadsekonomi? Inte för att jag är den som begriper sådana invecklade resonemang, men jag tror att det handlar om en marknad som skapar efterfrågan, som gör att säljaren av en vara eller en tjänst får avsättning för sina produkter och därmed en vinst. Det bästa sättet om man vill ha bort en marknad för vissa varor och tjänster torde då vara att man stryper efterfrågan. Så resonerar man i varje fall vad gäller prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Se till att män slutar köpa sexuella tjänster så det inte finns någon marknad! Om det inte finns någon efterfrågan så borde marknaden försvinna enligt marknadsekonomiska teorier. Det bästa regeringen kunde göra om man vill ha bort marknaden för den tjänst som det är att hjälpa en människa att fly sitt land undan förföljelse, krig och terror vore förstås att strypa efterfrågan. Det handlar först och främst om att skapa en rättvis och fredlig värld men också att göra det möjligt för människor att ta sig till våra gränser och söka asyl här. I stället inför man transportörsansvar som gör att människor på flykt inte kan ta sig ur det land där de förföljs utan hjälp av marknadsekonomer som utnyttjar den situation som efterfrågan skapar. I det betänkande som vi diskuterar i dag finns det inte några som helst förslag som minskar efterfrågan på dessa tjänster. I stället skärper man straffen i alla led. Det i sin tur kommer att innebära att de som behöver hjälp med att lämna sitt land riskerar att råka fruktansvärt illa ut. Om det blir mer riskfyllt för den som smugglar en människa innebär det att han eller hon tar ett högre pris, och transporterna kommer att ske i ännu sämre lastbilar, båtar eller flygplan. Det är så enkelt att ett barn begriper det. Se till att vi får en solidarisk och rättvis flyktingpolitik så att det inte finns någon marknad för människosmugglare! Herr talman! Sedan flera år är det förbjudet i Sverige att köpa sexuella tjänster. Eftersom marknadskrafterna råder även här innebär det att män i Sverige skapar en efterfrågan som i sin tur leder till människohandel för sexuella ändamål. Det är en marknad som i dag omsätter lika mycket pengar som narkotikahandeln. Enligt de senaste uppgifterna förs ca 800 000 kvinnor och barn in i EU-området för att utnyttjas i sexhandeln. Och män i Sverige fortsätter att köpa sex. Hur många män som köper sex tänker på att de medverkar i en grov, organiserad internationell brottslighet? Det är faktiskt vad de gör. Ett sätt att komma åt de kriminella män som köper sex är förstås att åtala dem för det brott de begått. För det behövs vittnen som kan vittna om vad de har utsatts för. Ett sådant vittne hade Lilja i filmen Lilja 4-ever kunnat vara om hon hade fått det stöd hon hade behövt av det svenska samhället. Nu föreslår regeringen och socialförsäkringsutskottet att riksdagen ska besluta att de kvinnor och barn som utsatts för människohandel för sexuella ändamål ska få möjlighet att stanna i Sverige under tiden de vittnar. Det är bra, men jag ställer mig frågan om det är tillräckligt. Regeringen bedömer att den lagstiftning som vi har i dag är fullständigt tillräcklig vad gäller att pröva frågan om permanent uppehållstillstånd för offren för människohandel för sexuella ändamål. Den bedömningen delar inte Vänsterpartiet. Den praxis som Utlänningsnämnden har lagt fast vad gäller tillämpningen av flyktingkonventionen utesluter offer för människohandel för sexuella ändamål. Man vägrar att se den politiska dimensionen i de hot och den förföljelse dessa kvinnor kan utsättas för och det faktum att de inte kan få något effektivt skydd från hemlandets myndigheter. Utskottet gjorde en studieresa till Kanada i januari i år för att bland annat studera asylprocessen. Där har man, fick vi reda på, beviljat flyktingstatus till en prostituerad från Thailand på grund av de hot som hon och hennes familj utsattes för av hennes hallick. De thailändska myndigheterna saknade vilja eller förmåga att ge henne skydd mot hallickens hot. Nu har en utredning om kvinnors asylskäl just presenterat sina förslag och ska remissbehandlas. Vi förutsätter att de kvinnor som transporterats hit för sexuell exploatering i fortsättningen kommer att anses vara förföljda på grund av kön och att de därmed ska kunna erhålla flyktingstatus. Herr talman! Genomgående för de två frågor som jag har tagit upp är att det bästa sättet om man vill nå resultat, både vad gäller människosmuggling och människohandel för sexuella ändamål, är att se till att det inte finns någon efterfrågan, vare sig på människosmugglare eller sexuella tjänster. Jag står självfallet bakom Vänsterpartiets samtliga reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation 2 under punkt 2 och reservation 11 under punkt 7.

Birgitta Carlsson (C)

Anf. 113 Birgitta Carlsson (C)

Herr talman! Jag vill först uttrycka min uppskattning över att statsrådet Barbro Holmberg finns med här i kammaren när vi diskuterar frågor som berör hennes ansvarsområde. Jag står självklart bakom alla reservationer där jag finns med men yrkar bifall endast till reservationerna nr 1 och nr 9. Människosmuggling, olaglig transport av människor över nationella gränser, är ett problem som har ökat och som till stor del bedrivs av kriminella organisationer. Dessa smugglare ägnar sig allt oftare åt människohandel som har inslag av utnyttjande och exploatering. Genom undertecknandet av FN:s människohandelsprotokoll har Sverige förbundit sig att ställa människohandlarna inför rätta och vidta åtgärder mot den organiserade brottsligheten. Enligt FN blir mellan 700 000 och 2 miljoner människor i världen offer för människohandel varje år. Denna handel kan ekonomiskt jämföras med den internationella drog- och vapensmugglingen. Handeln med människor har vuxit explosionsartat under de senaste åren, och alltfler kvinnor och barn säljs till prostitution och sexhandel. FN har uppskattat att de kriminella grupperna tjänar ca 7 miljarder dollar varje år på kvinnohandel. Enligt rikskriminalpolisen luras kvinnor, ofta mycket unga, som regel med löfte om välavlönat arbete på restauranger eller liknande. När de kommit fram till destinationslandet fråntas de identitetshandlingar, tvingas prostituera sig och hålls under uppsikt av hallickar som tar hand om merparten av kvinnornas inkomster. Vi är många som har sett filmen Lilja 4 ever , och med den unga kvinnan i filmen på våra näthinnor känner vi en fruktansvärd avsky för dessa kriminella handlingar som med alla medel måste bekämpas. Det är tyvärr alltför vanligt att barn, både flickor och pojkar, utnyttjas i människohandeln, och deras kroppar säljs över hela världen. Det finns en organiserad kriminalitet med barn som handelsvaror. Den kommersiella sexuella exploateringen av barn kan vi betrakta som tvångsarbete och ett övergrepp mot kroppens integritet. Ordet slaveri är på inget vis för starkt. Slaveriet och slavhandeln är på nytt, bokstavligt talat, en växande företeelse i vårt land och i Europa, och det är nästan 700 år sedan Magnus Eriksson avskaffade träldomen. I Sverige finns en marknad för denna fruktansvärda verksamhet, och den ska vi aldrig acceptera. Barnsexbrottslingar kommer från alla samhällsklasser och sociala förhållanden och har olika sorters yrken. Merparten av barnsexbrottslingarna är män. Många av de barn som råkar ut för människohandel kommer från barnhem. De är så kallade gatubarn eller kan till och med ha sålts av sina egna föräldrar. För de personer som har fallit offer för människohandel kan det vara förenat med livsfara att återvända hem. Offer för organiserad gränsöverskridande brottslighet, där syftet ofta är att de ska bli sexuellt exploaterade, riskerar att utsättas för hot vare sig de stannar i Sverige och vittnar mot sina förövare eller om de återvänder till en situation där de återigen kommer att utnyttjas. Regeringen föreslår att kvinnor och barn som har fallit offer för människohandel i Sverige ska ha rätt att stanna så länge brottsutredningen mot de misstänkta människohandlarna och förövarna pågår. Vi i Centerpartiet anser att personer som har fallit offer för människohandel eller trafficking ska ges tidsbegränsade uppehållstillstånd som målsägande eller vittnen, så att de kan stanna under hela rättsprocessen. Vi anser inte att det är tillräckligt att offren får stanna endast under den tid som rättsprocessen kräver. I normalfallet bör de därefter beviljas permanenta uppehållstillstånd om de så önskar. Vi har ett extra stort ansvar eftersom det är i Sverige som trafficking -offren har blivit utnyttjade. Anledningen till att de här kvinnorna och barnen kommer till Sverige är för att det finns en marknad här - det finns svenska män som vill köpa sex. Och då kan vi inte bara låta dem stanna för att brotten ska redas ut och sedan skicka hem dem. Ett permanent uppehållstillstånd skulle även öka benägenheten att anmäla brotten. Risken för att bli utslängd ur Sverige gör att många i dag drar sig för en polisanmälan. Hänsyn måste också tas till att många av dem har svårt att återvända, och en generös bedömning av möjligheterna till uppehållstillstånd av humanitära skäl bör göras. Det är också viktigt att personerna under utredningen och rättegången får ett värdigt omhändertagande, och detta borde skötas av socialtjänsten som kan ta ansvar för de utsatta personerna i form av försörjning, boende och riktat socialt stöd. Personerna behöver med all säkerhet hjälp att komma tillbaka till en fungerande tillvaro både psykiskt, fysiskt, socialt och ekonomiskt. Uppsökande verksamhet måste bedrivas, och det är också viktigt att både polisen och all annan personal som arbetar med dessa personer kontinuerligt utbildas när det gäller hantering av kvinnor och barn som utsatts för människohandel. Det finns säkert också personer som utsätts för människohandel och som vill återvända till sitt hemland, och då ska det stöd och den hjälp som kan behövas sättas in. Initialt bör svenska myndigheter ansvara för tryggheten och säkerheten. De hjälpande insatserna, som bör sättas in så snart personen anländer till hemlandet, kan handla om att upprätta kontakt med myndigheter eller organisationer på plats. Till sist, herr talman: Regeringen föreslår i betänkandet att Migrationsverkets personal som arbetar på förvarsenheten ska ta ansvar för behandling och tillsyn av förvarstagna personer också när de vistas utanför förvarslokalerna. Om det finns risk för att de förvarstagna personerna ämnar rymma under sin vistelse utanför lokalen innebär detta att personalen vid förvarsenheterna ges befogenhet att använda våld för att hindra rymning. Centerpartiet anser i likhet med Röda Korset att användandet av våld skapar ett oönskat avstånd mellan personal och förvarstagna. Personalen på förvaren arbetar bland annat med motivationssamtal och stödjande samtal med de förvarstagna, och det skulle innebära en konflikt om de får befogenheter att använda våld, som i värsta fall kan leda till att våldsbefogenheterna missbrukas. Den utvecklingen vill vi absolut inte se. Det eventuella värdet av våldsanvändande för att förhindra rymningar står inte i proportion till de negativa konsekvenserna. Därför vill vi att regeringen återkommer med ett nytt förslag när det gäller ansvaret vid vistelse utanför förvarslokal.

Mona Jönsson (Mp)

Anf. 114 Mona Jönsson (Mp)

Herr talman! Trafiken med personer som utsätts för människosmuggling har ökat, och då speciellt handeln med kvinnor. Det är mycket viktigt att Sverige intensifierar kampen med att bekämpa människohandel för sexuella ändamål. Barn är i detta sammanhang en utsatt grupp, och varje år blir omkring 1,2 miljoner av världens barn offer för människohandel. Vi anser att människosmugglare som uppfyller kraven för straffbarhet bör bedömas strängare när den smugglade är minderårig. Viktigt är också att polis och åklagare kontinuerligt utbildas för att på bästa sätt arbeta med offer för människohandel. Det talas om stora kunskapsbrister inom bland annat polis och åklagarväsendet vad gäller frågor som rör trafficking . Glädjande nog har man just i dag på Polishögskolan i Solna en konferens där polis, åklagare och utländska experter diskuterar utökat internationellt samarbete för att bekämpa övergrepp och sexhandel med barn och kvinnor. Det får inte bli så att ärenden handläggs efter godtycke och intresse från chefer, som det kan vara i dag. Om de som är inblandade i handläggning av fall med människohandel är rätt utbildade och känner till vad de ska leta efter för att upptäcka brotten, och dessutom gör djupintervjuer med personer som misstänks vara utsatta för brottet, skulle förövare snabbare kunna gripas och ställas till svars. Miljöpartiet anser att människor som är drabbade av människosmuggling för sexuella ändamål och väntar på utredning och rättegång måste få hjälp i form av försörjning, boende och riktat stöd. De utsatta behöver hjälp för att komma tillbaka till en fungerande tillvaro psykiskt, fysiskt, socialt och ekonomiskt. Miljöpartiet välkomnar att det i utlänningslagen införs en bestämmelse som gör det möjligt för en förundersökningsledare att ansöka om ett tidsbegränsat uppehållstillsånd för utländska målsäganden och vittnen i mål om människosmuggling. Vi vill också att en kvinna som utsatts för trafficking ska få möjlighet att efter begäran ansöka om permanent uppehållstillstånd utifrån humanitära skäl. Prövningen ska vara individuell. I betänkandet hänvisar man till att det är möjligt redan i dag, men jag anser att det hittills varit näst intill omöjligt för en kvinna som är offer för människohandel i Sverige att få hjälp på grund av den okunskap som finns hos myndighetspersoner. Därmed är chansen att kunna söka uppehållstillstånd så som vi avser nästan obefintlig. Miljöpartiet anser vidare att människor som fallit offer för människohandel måste ges stöd och hjälp när de återvänder till hemlandet om de väljer att återvända. Det bör utredas om det är praktiskt möjligt att erbjuda skydd och stöd för de drabbade genom att svenska myndigheter upprättar kontakter med lokala myndigheter och organisationer. Vad jag vet pågår det samarbete med utländska myndigheter när det gäller att gripa förövare men inte för att hjälpa offren till rehabilitering och till ett bättre liv. I betänkandet vill man ge Migrationsverket befogenheter att använda våld för att hindra rymning utanför förvarslokaler. Miljöpartiet anser inte att förslaget ska genomföras. Vi anser att om det föreligger risk för rymning ska personer från andra myndigheter med relevant utbildning sättas in och finnas med. Herr talman! Jag stöder givetvis alla våra reservationer men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 3 och 14.

Mona Jönsson (Mp)

Anf. 114 Mona Jönsson (Mp)

Göte Wahlström (S)

Anf. 115 Göte Wahlström (S)

Herr talman! Jag gläds naturligtvis över de fasta voteringstiderna och accepterar de problem som uppstår genom att debatter rycks isär på det här viset. Men förhoppningsvis ska vi väl ändå komma ihåg de argument som framförts under debattens gång. Vi behandlar nu SfU6, Människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande och vittnen. Under morgondagen kommer samma betänkande att behandlas, men då inom ramen för Ungdomens riksdag och det så kallade särskilda utskottet. Efter motionsskrivandet, diskussionerna och beredningen av betänkandet tycks det bli radikalt olika ställningstaganden. Ungdomars tankar är något mera yviga och inte lika bundna av tidigare ställningstaganden här i kammaren. Det var i samband med det så kallade särskilda utskottets behandling av ärendet i början av februari intressant att följa elevernas sätt att belysa den problematik som propositionen innehåller. Jag kan till exempel konstatera att ungdomars syn på vad som utgör ett kännbart straff märkbart skiljer sig från det som utgör dagens norm. För dagen ska jag dock förhålla mig till socialförsäkringsutskottets betänkande och de förslag som föreligger. Jag vill inledningsvis yrka bifall till förslaget i detsamma och avslag på samtliga reservationer. Det gläder mig att det i beredningen av betänkandet fanns förutsättningar för en bredare förankring för många av de viktiga förslag som förelåg i regeringens proposition på området. I utskottsförhandlingen gavs genom en bordläggning utrymme för att på ett bredare sätt lyfta in partiernas förslag i en gemensam text. Jag tycker att det är positivt att vi i en sådan här angelägen fråga tillsammans kan skapa en stor uppslutning kring väsentliga delar av innehållet. Betänkandet behandlar flera olika områden och är en del i ett större sammanhang för att tydliggöra och förankra den svenska asyl- och migrationspolitiken. Bredden på politikområdet framkom i all tydlighet när departementet informerade utskottet under veckan inom ramen för kommande ärendehandläggning. Herr talman! Som framgår av rubriken behandlas människosmuggling och konsekvenser av densamma. Människosmugglingens många gånger mycket negativa konsekvenser har flera gånger lyfts fram inom utskottet. Kriminella ligors hantering av traditionell brottslig verksamhet har kompletterats med att också hantera smuggling av människor. Konsekvenserna innebär många gånger fruktansvärda förhållanden för dem som anlitar och utnyttjas av människosmugglare. Rapporter inkommer snart nog varje dag om de ohyggliga situationer som framför allt unga kvinnor utsätts för när de utnyttjas av kriminella till prostitution och andra ändamål på ett minst sagt förnedrande sätt. Utskottsmajoriteten tillstyrker förslagen i propositionen gällande straffsatser och möjlighet för att på ett mera offensivt sätt angripa den organiserade brottsligheten. Utskottet konstaterar också att man härigenom uppfyller de krav som ställs från Europeiska unionen på Sverige. Utskottet markerar dock och vidhåller synen på möjligheten för människor att av rent humanitära skäl hjälpa individer att söka asyl i landet vid ankomsten. En viktig del i propositionen behandlar frågan om tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande och vittnen i samband med lagföring av brott. Vittnesuppgifter och bevis från utländska målsägande och vittnen är ofta väsentliga delar i brottsutredningar. Utskottet välkomnar därför förslaget om tidsbegränsade uppehållstillstånd för att ge utrymme för att kunna bistå brottsutredande personal vid lagföring av brott. I denna del tycks det finnas en gemensam syn bland riksdagens partier. Detta är en viktig signal till de kriminella ligor som är verksamma på området. Att låta förundersökningsledare efter samråd med bevispersonen anhålla om tidsbegränsat uppehållstillstånd ska dock inte innebära att personen undanhålls möjligheten att ansöka om och få sin sak prövad gällande uppehållstillstånd på andra grunder. En viktig del i bedömningen om tillfälligt uppehållstillstånd ska även utgöras av möjligheten att erbjuda skydd för bevispersonen. Detta är och ska vara en självklarhet. Blotta faktum att en utlänning varit utsatt för brott ska dock inte automatiskt föranleda permanent uppehållstillstånd. I stället måste en sammanvägd bedömning i likhet med övrig handläggning tillämpas. På detta område finns en viktig sak som skiljer oss åt mellan partierna. Till de partier som förespråkar automatiskt permanent uppehållstillstånd för dem som medverkar i rättsprocesser måste jag ställa frågan: Menar ni verkligen att vi ska sätta det bästa vapnet i händerna på människosmugglarna genom att signalera om möjligheten till permanent uppehållstillstånd på det sätt som ni föreslår? Att från början garantera uppehållstillstånd vore ju att tillmötesgå kriminella ligor och till och med bidra till att bredda deras rekryteringsbas. Jag måste fråga Folkpartiet och Centerpartiet: Är det en genomtänkt strategi för att komma till rätta med ett växande problem? Självklart ska alla som kommer till Sverige ha rätt att få sin sak prövad. Rätten att få stanna ska bedömas utifrån det individuella förhållandet och ses i ett sammanhang där humanitära grunder givetvis ska bedömas. Det kan innebära att vissa får rätt att stanna, andra inte. Det vore dock fel att här och nu göra det ställningstagandet. Under den tid som en utlänning vistas här i landet, med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd, såsom målsägande eller vittne ska utlänningen erhålla viss trygghet i form av sjukvård och socialt bistånd. Ofta har man utsatts för svåra förhållanden som kräver speciell handläggning och stöd från personer med särskild kompetens. Kommuner och landsting som har ansvaret för dessa frågor ska erhålla ekonomiskt stöd motsvarande de insatser som görs. Barnens situation ska i dessa sammanhang särskilt beaktas. Information till de berörda är av särskilt stor betydelse i dessa fall. Herr talman! När det gäller återvändande för dem som utsatts för människohandel gäller överenskommelser inom ramen för FN-protokoll där såväl ursprungsstaten som ankomststaten har ett ansvar. Utskottet konstaterar att Sveriges utvecklingssamarbete här fyller en viktig roll att stötta till ett värdigt återvändande. En nationell handlingsplan i syfte att skydda, bistå och förebygga människohandel håller på att framarbetas, vilket riksdagen har informerats om av migrationsministern. Som jag inledningsvis uttryckte det är denna proposition och detta betänkande en del i ett bredare arbete för en stabil politik och en rättssäkrare asylprocess. Vid en genomgång av inkomna motioner kan konstateras att det på många områden finns en stor samsyn, men på andra tyvärr inte. Men att en relativt bred majoritet har kunnat skapas kring betänkandet ser jag som positivt, vilket också kan inge förhoppningar inför kommande behandling av ärenden inom politikområdet.

Birgitta Carlsson (C)

Anf. 116 Birgitta Carlsson (C)

Herr talman! Det är helt klart att vi i Centerpartiet inte gör samma bedömning som Göte Wahlström gör. Vi tror inte att kvinnor skulle utsätta sig för människohandel och trafficking för att få stanna i Sverige. Jag tycker att det är att nedvärdera kvinnor att tro att de skulle utsätta sig för en sådan situation för att få komma hit till vårt land och få stanna här. Vi menar att det däremot skulle ges mycket större möjligheter att utreda brotten mot de här personerna. De skulle alltså bli djärvare och i större utsträckning våga anmäla att de har utsatts för det brott som de blivit utsatta för om de skulle veta att det kan innebära att de kan få stanna.

Göte Wahlström (S)

Anf. 117 Göte Wahlström (S)

Herr talman! Jag konstaterar att det naturligtvis finns olika infallsvinklar på det här. Jag konstaterar också att det kan handla om att man rekryterar basen för de ligor som finns i det här systemet. Det som oroar mig är att dessa kan växa ut och bredda sin verksamhet. Det är det som jag grundar min bedömning på och är orolig för. Sätter vi i Sverige i gång ett signalsystem innebär det naturligtvis att de här ligorna kan bredda sin verksamhet, både genom att de mer offensivt kan erbjuda förutsättningar för människohandel och framför allt också kan se en ökad ekonomisk vinning i sitt hanterande. Det jag mest oroas över är det signalsystem som skulle skapas genom bland annat det förslag som Centern lägger fram i sin reservation.

Ulla Hoffmann (V)

Anf. 118 Ulla Hoffmann (V)

Herr talman! Först vill jag bara göra en kommentar till betänkandets namn, Människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande och vittnen . Det handlar alltså inte människosmugglare som kommer att få tidsbegränsat uppehållstillstånd, utan det handlar om människohandel för sexuella ändamål. Jag vet inte om Göte Wahlström avsåg mig i sin kommentar, men jag tänker i vilket fall som helst kommentera och ställa en fråga. Det har nu kommit en utredning som har lagt fram ett förslag om hur vi ska kunna vidga tolkningen av Genèvekonventionen till att omfatta även förföljelse på grund av kön. Jag skulle vilja veta hur Göte Wahlström ser på möjligheten att de kvinnor - för det är oftast kvinnor och barn - som utsatts för människohandel för sexuella ändamål skulle kunna få stanna med stöd av en vidgad tolkning av Genèvekonventionen.

Göte Wahlström (S)

Anf. 119 Göte Wahlström (S)

Herr talman! I propositionen och i det yttrande som vi gör från utskottets sida konstateras att det ges utrymme för att göra en ansökan och få sin ansökan prövad. Naturligtvis kommer viktiga saker att lyftas in, bland annat de saker som Ulla Hoffmann tar upp här i debatten. Därför upplever jag och majoriteten i utskottet att den öppning finns som behövs för det här ändamålet.

Ulla Hoffmann (V)

Anf. 120 Ulla Hoffmann (V)

Herr talman! Det som Göte Wahlström säger är positivt, men vi gör inte samma bedömning som Göte Wahlström gör, att den nuvarande lagstiftningen skulle räcka. Jag förstår också att inte heller regeringen gör den bedömningen eftersom det har suttit en utredning som har tittat på möjligheten att vidga tolkningen av Genèvekonventionen. Men så långt som jag har läst i utredningen talar man inte särskilt om offren för människohandeln. Det var därför som jag undrade om Göte Wahlström kunde visa på en positiv politisk inriktning och säga att vi kommer att behandla dem på samma sätt som man gör i till exempel Kanada.

Göte Wahlström (S)

Anf. 121 Göte Wahlström (S)

Herr talman! Låt oss titta på detta när det kommer så att vi kan få en ordentlig diskussion kring just de här frågeställningarna. Jag lyssnade nogsamt på Ulla Hoffmanns anförande. Det var naturligtvis mycket i Ulla Hoffmanns beskrivning av situationen som man hade förståelse för och kunde leva sig in i. Det är säkert mycket som jag kan instämma i och som vi kan bli ganska överens om när det gäller Ulla Hoffmanns och Vänsterpartiets syn på detta. Men jag upplever också att man på något sätt blandar äpplen och päron, vilket jag också upplevde när jag lyssnade på Ulla Hoffmanns inlägg. Det gör att jag inte kan se vart Vänsterpartiet vill komma och vad som är slutstationen för processen. På något sätt blir det inte helt trovärdigt. I debatten i går om lokalt utvecklingsarbete i storstäderna fick Ulla Hoffmanns partikamrat Kalle Larsson en reprimand från kammaren och framför allt från talarstolen för att han osynliggjorde kolleger i kammaren. Jag skulle vilja säga att Ulla Hoffmann osynliggör en del av de problem som vi försöker lyfta in och ser behov av att komma till rätta med. Ulla Hoffmann tycks inte se dessa problemställningar. Det gör mig naturligtvis bekymrad, därför att då är det svårare att se den punkt där vi kan landa och vilka åtgärder som behöver vidtas. Men som sagt var är min förhoppning att det framgent ska bli en bredare majoritet för de frågeställningar och de propositioner som ligger framför oss på det här viktiga området.

Barbro Holmberg (S)

Anf. 122 Barbro Holmberg (S)

Herr talman! Handeln med människor är i dag den mest lönsamma och minst riskabla delen av den organiserade brottslighetens verksamhet. Med det betänkande som nu behandlas i kammaren kommer kampen mot såväl människosmuggling som människohandel att kunna intensifieras, därför att det handlar om att höja straffsatserna och att offer och vittnen kan ges tillfälliga uppehållstillstånd. Grova människosmugglare utnyttjar människors hopp och drömmar. Grova människosmugglare exploaterar redan utsatta människor. Motivet är väldigt enkelt, att de tjänar stora pengar. Det här handlar om organiserad grov brottslighet. De som kommer till Sverige och som har använt sig av människosmugglare har oftast aktivt rekryterats. De har blivit lovade uppehållstillstånd och ett bättre liv. Många har satsat allt de äger och har för att börja om på nytt någon annanstans. Men verkligheten hinner ofta i kapp dem väldigt snabbt, ibland redan under resans gång i form av sjöodugliga båtar eller i lastutrymmet på en långtradare och ofta vid resans slut när det visar sig att löftet om att få stanna kanske inte kommer att uppfyllas eftersom väldigt många saknar asylskäl. De allra flesta tvingas återvända till en situation som är betydligt svårare än den som de lämnade. Herr talman! De här frågorna har uppmärksammats väldigt tidigt av riksdagen. Flera partier har pekat på behovet av att intensifiera arbetet mot människosmuggling och människohandel. Tragiska händelser, framför allt den i Dover där 58 människor påträffades döda i en container, ledde också till att EU började arbeta med två rättsakter om människosmuggling. Likaså har man nu i FN undertecknat en konvention om organiserad brottslighet och dessutom ett tilläggsprotokoll om människosmuggling. När det gäller människohandel, som i vår del av världen väldigt ofta handlar om handel med kvinnor och barn för sexuell exploatering, var Sveriges EU-kommissionär Anita Gradin i mitten av 90-talet bland de första som påtalade problemen med trafficking i EU-området. Hon talade också väldigt länge för döva öron, men nu finns det ett EU-direktiv om att kvinnor som är offer för människohandel ska kunna ges tillfälliga uppehållstillstånd. Väldigt mycket arbete har gjorts. Alltsedan slutet av 90-talet har det pågått ett intensivt arbete för att bekämpa människohandel som drabbar kvinnor och barn. Sedan den 1 juli 2002 är människohandel för sexuella ändamål straffbart i Sverige. Men det behövs mer. Det räcker inte. Det handlar bland annat om hur vi tar hand om offren och hur vi kommer åt förövarna. Det gäller att se till att ansvaret inte faller mellan stolarna. Det här är bakgrunden till det betänkande som debatteras i dag. Jag tror att de ändringar som nu görs kommer att bli väldigt viktiga instrument för att komma åt människosmugglare och för att ge stöd åt offren för människohandel. Herr talman! I det arbete som nu har slutförts har vi haft att göra med väldigt svåra avväganden som också speglas i den här debatten. Det gäller till exempel frågan om permanenta uppehållstillstånd till offer för människohandel, som också har tagits upp av flera av debattörerna. Jag kan delvis förstå dem som argumenterar för att de här människorna bör beviljas uppehållstillstånd. Det här är människor som inte bara har fått utstå ett väldigt stort lidande, utan de löper också risk för hot efter det att de har vittnat i en rättegång. Men jag menar ändå att risken är väldigt stor att en garanti om permanent uppehållstillstånd, en automatik i beviljandet av permanent uppehållstillstånd, kan bli ytterligare ett vapen i händerna på människosmugglarna och människohandlarna. Det skulle snarare bidra till människohandeln än bekämpa den. Det är därför vi föreslår tillfälliga uppehållstillstånd. Det ger de här kvinnorna ett rådrum. Det ger kvinnorna en möjlighet att återhämta sig och fundera över sin situation och sin framtid. Om kvinnan inser att hon inte har någon framtid eller upplever en risk för förföljelse har hon en möjlighet att söka permanent uppehållstillstånd utan att vi tillför ytterligare bränsle till människohandeln. En annan svår avvägning i propositionen som också har berörts i en del motioner rör skillnaden mellan dem som organiserar och dem som genomför människosmugglingen. Är det en del av den organiserade brottsligheten vars syfte är ekonomisk vinning eller rör det sig till exempel om en släkting eller en enskild organisation som vill hjälpa en asylsökande att söka asyl av ideella eller humanitära skäl? Här dras gränsen vid om det handlar om vinstsyfte eller inte. Då drabbar straffskärpningen dem som livnär sig på människors utsatthet, och de vilkas syfte är att hjälpa får straffrihet. Samtidigt har vi inte funnit något skäl att undanta dem som hjälper människor att ta sig in i Sverige även om det sker utan vinstsyfte. Skälen till det är väldigt enkla. Syftet med att hjälpa en person till Sverige är att en person ska kunna söka asyl, och det kan man göra så fort man kommer till Sverige, vid gränsen. Det finns med andra ord egentligen ingen anledning för en humanitär organisation att hjälpa människor in i landet. Om vi skulle undanta dem som gör det, finns det risk att det också skulle spä på de problem som redan finns i dag med att det är väldigt många människor som vistas i Sverige under lång tid illegalt eller innan de söker asyl. Herr talman! Inget av de här förslagen kan ses som slutgiltiga lösningar på de problem som människosmugglingen och människohandeln medför. Även om de är väldigt viktiga är det endast några verktyg i det arbetet. Kampen mot människosmuggling och människohandel måste fortsätta på väldigt bred front.

Sven Brus (Kd)

Anf. 123 Sven Brus (Kd)

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en övergripande fråga till statsrådet. Göte Wahlström sade tidigare i debatten att man får se den här propositionen från regeringen som en del av ett bredare arbete. Nu duggar ju förslagen tätt ifrån regeringen på flyktingpolitikens område. Det de här förslagen har gemensamt med varandra är att de fokuserar på problemen inom asylpolitiken, och de är förvisso många. Det finns en stark fokusering på detta att människor kommer hit utan skyddsskäl och att så många kommer utan dokument. De här realiteterna känner vi till. Nu ska vi inte diskutera transportörsansvaret här i dag, men jag vill ändå lyfta in det i det stora sammanhanget. Jag skulle vilja fråga Barbro Holmberg om hon inte ser en risk med att vi sammantaget stänger den ena lagliga möjligheten efter den andra att komma till Sverige och därmed öppnar en marknad för människosmugglare på grund av människors desperata behov att ta sig till Sverige för att söka asyl. Finns det inte en risk för att vi öppnar för de olagliga vägarna om vi stänger de lagliga?

Barbro Holmberg (S)

Anf. 124 Barbro Holmberg (S)

Herr talman! Jag ser ingen sådan risk. Det här förslaget syftar inte till att hindra människor från att komma hit och söka asyl. Däremot syftar det till att hindra människor från att utnyttjas på grövsta sätt. Jag menar att förslaget är väldigt väl avvägt på det sättet att det finns ett väldigt brett spann i straffskalan. Det högsta straffet för grov människosmuggling är sex år. Det handlar om en organiserad internationell brottslighet. Det är en organiserad brottslighet som ofta, vid sidan av narkotikahandel, vapenhandel och så vidare, ägnar sig åt människosmuggling som inte har något annat syfte än att tjäna pengar på utsatta människor. Sedan finns det också till exempel släktingen som åker till sitt gamla hemland och hjälper någon att komma in. Det är egentligen också människosmuggling. Dessutom finns det humanitära organisationer. Allt detta tillsammans leder till att vi får ett spann som inte stänger vägen för människor som kommer hit och söker asyl. När det gäller lagliga möjligheter att komma till Sverige tror jag dessutom - om vi nu går utanför det här betänkandet - att vi ska komma ihåg flyktingkvoten och höjningen av den. Det handlar om att vi lyfter människor från flyktingläger rakt in i Sverige. Det är också ett sätt att vidga de här möjligheterna.

Sven Brus (Kd)

Anf. 125 Sven Brus (Kd)

Herr talman! Jag skulle vilja ta upp ett annat inslag, nämligen det som sägs om möjligheterna att ge tillfälligt och så småningom i vissa fall permanent uppehållstillstånd till offren för trafficking. Det sägs i betänkandet att man ska lämna utrymme för möjligheten att "vid påtagligt ömmande omständigheter" ge uppehållstillstånd till vissa offer. Jag skulle vilja påstå att hela den här omständigheten i sig är påtagligt ömmande i samtliga fall. Utan att nu ta ställning för att ge permanenta uppehållstillstånd generellt - det har vi inte föreslagit, och vi ser svårigheter i det - menar vi från Kristdemokraternas sida att man måste vara oerhört generös i bedömningarna. När regeringen och även betänkandet för ett resonemang om möjligheter att medverka till att de här kvinnorna kan få någon form av skydd i sitt hemland tycker jag att det finns anledning att resa ett mycket stort frågetecken för hela det resonemanget. Jag undrar vad statsrådet menar med de möjligheterna. Vilka möjligheter har svenska myndigheter att garantera en kvinnas skydd i Vitryssland, i Georgien eller någon annanstans? Finns det över huvud taget någon rimlig möjlighet att göra det?

Barbro Holmberg (S)

Anf. 126 Barbro Holmberg (S)

Herr talman! Det handlar framför allt om att bygga upp olika typer av återanpassningsprogram. Det kan till exempel handla om kvinnor som känner att de inte vågar åka tillbaka därför att de är rädda för att de här brottslingarna finns kvar i den by eller stad de kommer ifrån. Men det kan också handla om kvinnor som är rädda för att bli utstötta i sin miljö. Här handlar det väldigt mycket om att hitta möjligheter till samarbete mellan olika myndigheter så att man kan vara säker på att en kvinna som vill återvända också känner att hon kan återvända och att hon får det stöd hon behöver i sitt hemland. Det kan naturligtvis handla om stöd i form av skydd från polis, men det kan också handla om socialt stöd och andra typer av åtgärder som kan behövas vid ett återvändande.

Birgitta Carlsson (C)

Anf. 127 Birgitta Carlsson (C)

Herr talman! Det händer väldigt mycket inom migrationsområdet just nu, vill jag påstå. Vi får den ena propositionen efter den andra. Vi hade i går uppe frågan om storstadssatsningen och motioner såväl i anslutning till denna som från allmänna motionstiden. Det handlar om att förändra politiken inom ett väldigt stort område. Jag tycker att det känns jobbigt när det kommer den ena propositionen efter den andra och vi egentligen inte riktigt ser helheten. Man lägger fram delförslag, och hela tiden känns det som om man drar åt svångremmen för de människor som söker sig till vårt land, försvårar möjligheterna för dem att komma hit och undanröjer möjligheterna för människor som vi verkligen behöver. Vi har tidigare pratat om att vi bygger murar, och jag tycker att vi gör det nu igen. Det handlar om människosmuggling, om transportörsansvar och nu senast om övergångsregler. Jag kommer då till min fråga. Det finns ju andra åtgärder man kan vidta för att förändra inom det här området som jag tror skulle ge mycket större gensvar inför framtiden och som vi skulle ha nytta av som land. Varför gör vi inte mer för att se till att de människor som kommer hit också kommer till nytta för oss? Vi är överens om att vi vill öppna för arbetskraftsinvandring. Vi har redan i dag arbetskraft här. Jag vet att det tidigare har sagts att detta inte hänger ihop, men det tycker jag att det gör. Vi har behov av arbetskraft, vi har dessa personer här, och de vill stanna här. På många ställen har vi en uppsjö av bostäder, så det är lätt för dem att bosätta sig här. Ändå ser vi inte möjligheterna i vad de skulle kunna tillföra, utan det är bara problem. Frågan är när det kommer förslag till förändringar som gör att människor ges möjligheter, i stället för att man bara försöker strama åt och säga: Håll er borta från Sverige, ni har inte här att göra.

Barbro Holmberg (S)

Anf. 128 Barbro Holmberg (S)

Herr talman! Det här är ett politikområde som i väldigt stor utsträckning är påverkat av yttre faktorer. Ett år kanske det kommer 5 000 människor; nästa år kanske det kommer 80 000 människor. Man måste hela tiden anpassa systemen, lagstiftningen och så vidare till den verklighet som man lever i. Jag tror att det är viktigt att hela tiden se över de system och den lagstiftning som vi har. Här behövs det en lång rad förändringar för att komma till rätta med problem som vi har inom asylpolitiken så att vi får en asylprocess som verkligen bär upp asylrätten. Men som Birgitta Carlsson säger måste vi också titta på och utveckla asylrätten. Här har vi, som jag tror Ulla Hoffmann nämnde tidigare, ett betänkande där man föreslår att flyktingbegreppet ska utvidgas till att också omfatta människor som förföljs på grund av sitt kön och sin sexuella läggning. Det är också en process som pågår här. En annan sak som jag tror är viktig och som jag nämnde i mitt tidigare inlägg är just detta med att använda flyktingkvoten. Vi har i dag 17 miljoner flyktingar i världen, och vi ser hur flyktingsituationen i många delar av världen håller på att permanentas. Det är människor som inte har råd att använda människosmugglare eller ta sig hit på annat sätt. Här måste vi se till att vi kan lyfta dem från flyktinglägren så att de kan få skydd i Sverige eller i något annat land. Nu hinner jag kanske inte säga detta, men när det gäller dem som har sökt asyl och arbetskraften är jag av den bestämda uppfattningen att man måste hålla isär asyl å ena sidan och arbetskraftsinvandring å andra sidan.

Birgitta Carlsson (C)

Anf. 129 Birgitta Carlsson (C)

Herr talman! Jag välkomnar det Barbro Holmberg nämner om att vi ska öppna för att ta emot fler av de kvotflyktingar som finns runtom i olika delar av världen. Där har vi uppenbarligen inte tagit vårt ansvar och tagit emot så många som vi egentligen förbundit oss att göra. Sedan gällde det detta med att öppna för arbetskraft. Det känns ju inte klokt att man åker till länder och värvar hit människor med vissa utbildningar samtidigt som vi kanske har en ganska stor andel människor med precis den utbildningen här. Dessa får dock inte komma i fråga för att ta den typen av arbeten, snabblära sig svenska och komma i arbete, trots att de redan finns här och redan har rotat sig i vårt land. Det är nämligen alldeles för många människor som har vistats här väldigt länge. Ett av de stora problemen är ju att man inte kan korta köerna. Det är ett problem vi kommer att diskutera längre fram, så det ska jag inte uppta tiden med här. Jag kommer dock tillbaka till det här med permanent uppehållstillstånd. Det råder ju ingen tvekan om att det bland dem som tar sig hit också finns en hel del barn. Frågan är då: Vill statsrådet Holmberg göra samma hårda bedömning när det gäller barn som när det gäller kvinnorna, att de egentligen bara ska få ett tillfälligt uppehållstillstånd?

Barbro Holmberg (S)

Anf. 130 Barbro Holmberg (S)

Herr talman! Det var många saker på en gång. Först sade Birgitta Carlsson att när det gäller kvoten har vi inte tagit vårt ansvar. Det kan inte jag hålla med om. Vi är ett av få länder som över huvud taget har en kvotuttagning. Här har vi en väldigt viktig funktion att fylla i att försöka få andra länder, till exempel inom EU, att också ha en kvot. Jag berättade för FN:s flyktingkommissarie att Sverige skulle öka kvotuttagningen från 1 000 till 1 700. Det kan låta lite i förhållande till att det finns 17 miljoner flyktingar i världen, men han menade att det var en fantastisk ökning. Om Sverige med sina 9 miljoner invånare tar emot 1 700 kvotflyktingar och detta spreds till exempel i EU, jämfört med befolkning, skulle man få 60 000-70 000 kvotplatser. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi inom EU driver att få andra länder att också ta sitt ansvar när det gäller kvotflyktingar. Det är en av anledningarna till att jag tycker att det är så viktigt att höja kvoten just nu. Vi är ett av de länder som har högst asylinströmning, och samtidigt höjer vi kvoten. Det kan bli ett väldigt viktigt argument för oss i EU-förhandlingarna för att trycka på andra länder att också över huvud taget ta emot kvotflyktingar. Nu blev detta väldigt långt. När det gäller tillfälliga uppehållstillstånd och hårda bedömningar handlar det ju om att människor som kommer hit och kanske inte ens vet att de är i Sverige - det kan ju vara så när det gäller offer för människohandel att de inte vet i vilket land de befinner sig - ska få ett rådrum. De ska få tillfälliga tillstånd och ett rådrum att tänka över sin situation. Sedan har de ju möjlighet att också söka permanenta uppehållstillstånd.

Mona Jönsson (Mp)

Anf. 131 Mona Jönsson (Mp)

Herr talman! I mitt anförande talade jag om utbildning av personer ute på myndigheterna. Jag har träffat företrädesvis kvinnor inom myndigheterna som har arbetat med just människohandel för sexuella ändamål. De säger att de ofta ser att kunskapen bland männen som arbetar inom myndigheterna är väldigt låg. Man diskriminerar och man har ett synsätt som egentligen inte är värdigt svenska myndigheter. Jag undrar vad regeringen tänker göra åt det. Vi kan ju inte få tag på brottslingar och inte hjälpa offren om vi inte ser och vill ta i detta.

Barbro Holmberg (S)

Anf. 132 Barbro Holmberg (S)

Herr talman! Precis så är det. Här pågår en del när det gäller polisen, för det handlar väldigt mycket om det. Det är ofta polisen som hittar de kvinnor som är utsatta för människohandel. Man hittar dem i någon lägenhet någonstans. Då gäller det för polisen att se vad det här handlar om, att det inte bara handlar om vanlig prostitution utan att det här är ett led i en betydligt grövre brottslighet. Det här är kvinnor som väldigt snabbt måste få ett skydd. Här tror jag också att det handlar väldigt mycket om utbildning och en medvetenhet om problemet. Det tror jag har kommit under de senaste fem tio åren. För tio år sedan var varken socialtjänsten eller polisen riktigt medvetna om att det här problemet fanns. Men här tycker jag att debatten och även den utbildning som har skett inom många myndigheter har bidragit till att öka den medvetenheten. Frågan om kvinnor och myndigheter är egentligen ett helt annat spår. Men där tror jag att det är viktigt också för Migrationsverkets del att uppmärksamma kvinnors asylskäl. Därför tror jag att den utredning som nu har kommit, och som föreslår att också kvinnor som förföljs på grund av sitt kön och sin läggning ska bli en del av Genèvekonventionens tolkning av flyktingbegreppet, kommer att få väldigt stor betydelse för myndigheternas sätt att hantera och att se kvinnor. Vad det betyder egentligen är alltså att man lite grann jämställer olika typer av förföljelse. Förföljelse av män är så att säga det traditionella, men man ska kunna se att förföljelse av kvinnor kan se annorlunda ut. Här handlar det också, tror jag, i hög grad om utbildning.

Mona Jönsson (Mp)

Anf. 133 Mona Jönsson (Mp)

Herr talman! Nu är det ju så att de olika distrikten själva äger frågan om man ska skicka poliser på undervisning eller inte. Det kan vara så att chefen inte prioriterar de här frågorna, och då får man ingen undervisning i det här heller. Men jag skulle vilja lägga till att det är minst lika illa inom domstolsväsendet. Det hörde jag inte att du sade någonting om.

Barbro Holmberg (S)

Anf. 134 Barbro Holmberg (S)

Herr talman! När det gäller utbildning av domare i de här frågorna kan jag tyvärr inte svara. Det får jag återkomma om senare. Jag kan inte riktigt svara på om den typen av utbildning förekommer. Men jag tror att det är väldigt viktigt att särskilt polisen, som är de som uppmärksammar de här fallen, har den utbildningen så att de verkligen ser vad det egentligen handlar om och man får en korrekt brottsrubricering från början. Naturligtvis krävs det också av domare. Men, som sagt, i vilken mån det förekommer sådan utbildning kan jag inte svara på.

Ulla Hoffmann (V)

Anf. 135 Ulla Hoffmann (V)

Herr talman! Jag har två frågor till statsrådet. Den ena handlar om människosmuggling och den andra om människohandel för sexuella ändamål. Jag undrar om det är så att Barbro Holmberg precis som jag ser att det har skett en utveckling på marknaden för smugglare, delvis förstås på grund av att vi inte har lyckats med att skapa en rättvis, fredlig och solidarisk värld men också för att flyktingpolitiken har hårdnat världen över. Tidigare var det möjligt att gå in på ett kontor i Amman eller Damaskus och köpa en flygbiljett bland annat med British Airways och trots att man inte hade tillfredsställande papper få ta sig till Sverige och söka asyl vid gränsen. Nu har vi via transportörsansvaret flyttat våra gränser ut till Amman och Damaskus eller vad de olika städerna nu heter. När Barbro Holmberg säger att de skärpta straffen för människosmuggling inte syftar till att hindra människor från att söka asyl förstår jag inte riktigt det resonemanget. Jag upplever precis tvärtom att det bästa sättet om man ville strypa människosmuggling vore att strypa efterfrågan på den, göra så att man inte skulle behöva använda sig av den. Det var den ena frågan. Sedan skulle jag bara vilja ha en kommentar till den fråga jag ställde till Göte Wahlström. I den utredning som har kommit om förföljelse på grund av kön och utvidgning av Genèvekonventionen pratas det om förföljelse på grund av kön. Men jag har hittills inte sett någonting som skulle kunna tolkas som att en kvinna som har utsatts för människohandel för sexuella ändamål skulle kunna få asylskäl och få stanna med stöd av Genèvekonventionen på samma sätt som jag gav exempel på att man gör i Kanada. Jag undrar hur statsrådet ser på det.

Barbro Holmberg (S)

Anf. 136 Barbro Holmberg (S)

Herr talman! Återigen vill jag säga att det här inte syftar till att hindra människor från att komma och söka asyl. Det garanterar vi just genom att det är straffritt om man av humanitära skäl eller med ett ideellt syfte hjälper en människa att komma hit för att söka asyl. Vi vill liksom värna den sfären. Däremot vill vi naturligtvis komma åt dem som profiterar på utsatta människor. Det är det som är syftet med den här propositionen. Ulla Hoffmann hade något resonemang om utbud och efterfrågan. Det är klart att man kan påverka efterfrågan genom att det blir fred på jorden. Man kan också påverka den genom att minska fattigdomen i världen. Helt klart är det så. Men det kan vi inte göra genom asylpolitik eller inom det här området. Det är ju ett arbete som man måste bedriva tillsammans med internationella organisationer, i utrikespolitiken, med utvecklingssamarbete etcetera. Men det är ju det som är roten till att människor flyr från sina länder. När det sedan gäller den andra frågan vill jag peka på att den här utredningen lade fram sitt förslag förra veckan. Nu ska det ut på remiss. Det är en helt sedvanlig remissomgång och lagstiftningsprocess som nu vidtar. Än är det för tidigt att säga var det kommer att landa. Men jag kan väl säga generellt att jag tycker att det känns väldigt positivt att få den här utredningen, därför att det här är någonting där Sverige faktiskt går i bräschen och visar hur man kan utvidga tolkningen av flyktingbegreppet precis på det här sättet.

Ulla Hoffmann (V)

Anf. 137 Ulla Hoffmann (V)

Herr talman! Jag förstår inte riktigt det där med att syftet inte är att hindra en människa att söka asyl och att humanitära organisationer kan hjälpa till. Men om man som flykting känner att man behöver fly från sitt land därför att man förföljs av en eller annan anledning och det inte finns någon humanitär organisation där, utan man är tvungen att använda sig av en människosmugglare, vad har man för val då? Ska man bara kunna använda sig av humanitära organisationer? Egentligen ser jag en jättemarknad för alla humanitära organisationer. Vi kanske ska börja samla in pengar och se till att de kan åka ut och hämta flyktingar och hjälpa dem till Sveriges gränser. Jag förstår inte riktigt det här förslaget, eller rättare sagt jag tror att jag inte vill förstå vad det innebär. Jag är ledsen att jag tog upp det här om en solidarisk värld. Självklart är jag fullständigt medveten om att det kommer att dröja evigheter innan vi kommer att få en solidarisk värld, men under tiden måste vi ge människor möjlighet att fly. Jag håller med om att den utredning som har kommit om vidgning av Genèvekonventionen är väldigt positiv. Det känns mycket bra. Den är väldigt välskriven. Den ger bra bakgrundsmaterial för dem som vill sätta sig in i frågan. Vårt kvinnopolitiska utskott kommer förstås att lämna ett remissvar. Jag var bara lite nyfiken på om statsrådet skulle kunna tänka sig, när vi ändå sällar oss till ett land som Kanada i synen på Genèvekonventionen och förföljelse på grund av kön, att vi också skulle kunna tänka oss att ge prostituerade uppehållstillstånd med stöd av Genèvekonventionen på grund av det hot som de utsätts för av sina hallickar.

Barbro Holmberg (S)

Anf. 138 Barbro Holmberg (S)

Herr talman! Vi får titta noga på vad som kommer ut av den remissomgång som utredningen nu genomgår. Jag tror, som jag också nämnde till Mona Jönsson, att det är oerhört viktigt att vi får utvidgningen och att vi jämställer olika typer av förföljelse. Förföljelse av kvinnor kan se annorlunda ut - precis på det sättet. Här blir det en jämställelse av förföljsebegreppet som innebär att kvinnor får det betydligt lättare. Här krävs, som jag sade tidigare, utbildning av människor som handlägger ärendena så att de ser detta. Det kan vara svårt för en kvinna att tala om på vilket sätt hon har blivit förföljd. Här krävs det stor lyhördhet bland dem som handlägger ärendena.

Erik Ullenhag (Fp)

Anf. 139 Erik Ullenhag (Fp)

Herr talman! Låt mig inledningsvis, innan jag går in på detta allvarliga ämne, be kammaren om ursäkt för att jag missade min plats på talarlistan. Det berodde på inte något annat än att vi hade dålig kommunikation mellan det ombud som hade anmält mig till denna debatt och mig själv; jag visste inte om att debatten skulle äga rum just i de här dagarna. Även om vi har lite olika åsikter i Folkpartiet i vissa frågor kan det vara riktigt att markera den saken. Vi är ganska sams i partiet även om vi tycker olika i sak. Det är viktigt, herr talman, när vi i dag diskuterar migrationspolitik att lyssna noggrant på vad som sägs. Låt oss börja med frågan om att ge permanenta uppehållstillstånd eller inte till människor som är offer för människohandel - vår tids slaveri. Folkpartiet och Centerpartiet tycker att i normalfallet ska uppehållstillstånd ges. Vad är då Socialdemokraternas svar på det? Barbro Holmberg säger att man inte vill ge det utan i normalfallet ska det bara vara tidsbegränsade uppehållstillstånd. Men det görs en prövning, och finns det risk för förföljelse vid återsändandet kan ett offer för människohandel få stanna i Sverige. Det där betyder ingenting. Resultatet är att om en kvinna från Moldavien fastnar i det fruktansvärda som människohandel innebär - inlåst, drabbad av enorma övergrepp - sker i slutändan en prövning av om hon riskerar att förföljas i Moldavien. Det innebär, herr talman, med ministerns ord, att man inte bryr sig om de övergrepp kvinnan har varit utsatt för i den prövningen. När Göte Wahlström talade om frågan sade han att det finns en risk för att detta öppnar upp en marknad för dem som smugglar människor i vinstsyfte. Jag förstår faktiskt ingenting. Att Göte Wahlström antyder att en kvinna någonstans i världen ska gå in för att fastna i trafficking , människohandel och allt vad det innebär, för att i slutändan få ett permanent uppehållstillstånd är cyniskt. Säg som det är: Ni vill inte ge dessa kvinnor permanent uppehållstillstånd. Sedan kan vi ta en diskussion om det. Men låtsas inte som att ni tänker ge människor som har drabbats av människohandel permanent uppehållstillstånd i Sverige när det förslag ni har lagt fram inte innebär det. Det innebär att en kvinna som har drabbats av detta i så fall måste uppfylla det nålsöga som det ställs krav på i övrigt i flyktingpolitiken för att få asyl. Från Folkpartiets sida tycker vi att det är bra med skärpta straff för människosmugglare, framför allt för dem som får människor att fastna i människohandel. Vi vill dock understryka att det aldrig får vara så att människor som hjälper andra människor till Sverige av ideella skäl ska straffas. Ett samhälle som börjar straffbelägga medmänsklighet är farligt ute. Man måste se detta i ett sammanhang. Vad är det som gör att människohandeln ökar? Vad är det som gör att människosmugglingen ökar? Det är att det är allt svårare att lagligt ta sig till Sverige och andra länder i Europa. När man talar med representanter från de länder från vilka många kvinnor har kommit och som har drabbats av människohandel lär man sig följande: "Det bästa ni kan göra i Sverige är att öppna upp för arbetskraftsinvandring. Då skulle de unga tjejerna från Moldavien och andra länder ha en annan framtid i Sverige." Men där går det segt för regeringen, och i stället ägnar sig regeringen åt fortsatt repressivitet. Med detta sagt vill jag från Folkpartiets sida yrka bifall till reservationerna 1 och 9 - visserligen två reservationer som det redan har yrkats bifall till.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2004-03-24

Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 8, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

2004-03-24Protokoll 2003/04:87

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2003/04:164

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Avslag på propositionen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf11 yrkande 1.
Människosmuggling och hjälp till olovlig vistelse
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 10 kap. 2 a, 3, 3 a, 5 och 6 §§.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 10 kap. 2 a, 3, 3 a, 5 och 6 §§.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:35 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sf9 i denna del, 2003/04:Sf11 yrkandena 2 och 3, 2003/04:Sf12 yrkande 1, 2003/04:Sf13 yrkandena 1 i denna del, 2 och 3, 2003/04:Sf14 yrkande 1, 2003/04:Sf249 yrkande 15 och 2003/04:Sf257 yrkande 8.
Reservation 1 (c, fp, kd)
Reservation 2 (v)
Reservation 3 (mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (c, fp, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 122 0 0 22
m 42 0 0 13
fp 0 39 0 9
kd 0 30 0 3
v 0 0 21 9
c 0 11 0 11
mp 0 0 12 5
Totalt 164 80 33 72
Ledamöternas röster
Olovlig vistelse i Sverige
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 10 kap. 1 §.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 10 kap. 1 §.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:35 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sf9 i denna del, 2003/04:Sf13 yrkande 1 i denna del och 2003/04:Sf14 yrkande 3 i denna del.
Reservation 4 (c, kd)
Reservation 5 (v, mp)
Anställning utan föreskrivet tillstånd
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 10 kap. 1 a och 7 §§.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 10 kap. 1 a och 7 §§.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:35 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sf9 i denna del och 2003/04:Sf13 yrkande 1 i denna del.
Reservation 6 (v, mp)
Otillåtet passerande av yttre gräns
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 10 kap. 1 b §.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 10 kap. 1 b §.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:35 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sf9 i denna del, 2003/04:Sf13 yrkande 1 i denna del och 2003/04:Sf14 yrkandena 2 och 3 i denna del.
Reservation 7 (kd, v, mp)
Underlåtenhet att göra föreskriven anmälan
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 10 kap. 2 §.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 10 kap. 2 §.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:35 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sf9 i denna del och 2003/04:Sf13 yrkande 1 i denna del.
Reservation 8 (v, mp)
Tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande och vittnen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 2 kap. 4 a, 5 och 5 c §§ samt 7 kap. 3 a §.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 2 kap. 4 a, 5 och 5 c §§ samt 7 kap. 3 a §.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:35 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Ju290 yrkande 4, 2003/04:Ju348 yrkande 2, 2003/04:Ju390 yrkande 2 i denna del, 2003/04:Ju447 yrkande 6, 2003/04:Ju448 yrkandena 3 i denna del och 4, 2003/04:Ju452 yrkande 3, 2003/04:U255 yrkande 14 i denna del, 2003/04:Sf10 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sf11 yrkandena 4 och 7, 2003/04:Sf12 yrkande 2, 2003/04:Sf13 yrkande 1 i denna del, 2003/04:Sf14 yrkande 4, 2003/04:Sf249 yrkande 5, 2003/04:Sf259 yrkandena 1 i denna del och 2 och 2003/04:Sf403 yrkande 32.
Reservation 9 (c, fp)
Reservation 10 (kd)
Reservation 11 (v)
Reservation 12 (mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (c, fp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 122 0 0 22
m 42 0 0 13
fp 0 39 0 9
kd 0 0 30 3
v 0 0 21 9
c 0 11 0 11
mp 0 0 12 5
Totalt 164 50 63 72
Ledamöternas röster
Sjukvård, socialt bistånd och utbildning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna riktlinjerna om statlig ersättning till kommuner och landsting för vissa utlänningar.
Riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna riktlinjerna om statlig ersättning till kommuner och landsting för vissa utlänningar.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:35 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Ju290 yrkande 5, 2003/04:Ju390 yrkande 2 i denna del, 2003/04:Ju448 yrkande 3 i denna del, 2003/04:U255 yrkande 14 i denna del, 2003/04:Sf10 yrkande 4, 2003/04:Sf11 yrkande 6, 2003/04:Sf259 yrkande 1 i denna del och 2003/04:A4 yrkande 11.
Reservation 13 (c, kd, mp)
Stöd vid återvändande
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju390 yrkande 2 i denna del, 2003/04:U255 yrkande 14 i denna del, 2003/04:Sf10 yrkande 3 och 2003/04:Sf11 yrkande 5.
Reservation 14 (c, kd, mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (c, kd, mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 122 0 0 22
m 42 0 0 13
fp 38 1 0 9
kd 0 30 0 3
v 4 0 17 9
c 0 11 0 11
mp 0 12 0 5
Totalt 206 54 17 72
Ledamöternas röster
Tillfällig vistelse utanför förvarslokal
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 6 kap. 19 §.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 6 kap. 19 §.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:35 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sf10 yrkande 5 och 2003/04:Sf13 yrkande 1 i denna del.
Reservation 15 (c)
Reservation 16 (mp)
Lagförslagen i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) till den del det inte omfattas av punkterna 2-7 och 10.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) till den del det inte omfattas av punkterna 2-7 och 10.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:35 punkt 1 i denna del.

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
s	122	0	0	22
m	42	0	0	13
fp	0	39	0	9
kd	0	30	0	3
v	0	0	21	9
c	0	11	0	11
mp	0	0	12	5
Totalt	164	80	33	72

Människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande ochvittnen

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Hela betänkandet

Beslut

Bättre möjligheter att bekämpa människosmuggling (SfU6)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Bättre möjligheter att bekämpa människosmuggling (SfU6)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande ochvittnen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 111 Sven Brus (Kd)

Anf. 112 Ulla Hoffmann (V)

Anf. 113 Birgitta Carlsson (C)

Anf. 114 Mona Jönsson (Mp)

Anf. 114 Mona Jönsson (Mp)

Anf. 115 Göte Wahlström (S)

Anf. 116 Birgitta Carlsson (C)

Anf. 117 Göte Wahlström (S)

Anf. 118 Ulla Hoffmann (V)

Anf. 119 Göte Wahlström (S)

Anf. 120 Ulla Hoffmann (V)

Anf. 121 Göte Wahlström (S)

Anf. 122 Barbro Holmberg (S)

Anf. 123 Sven Brus (Kd)

Anf. 124 Barbro Holmberg (S)

Anf. 125 Sven Brus (Kd)

Anf. 126 Barbro Holmberg (S)

Anf. 127 Birgitta Carlsson (C)

Anf. 128 Barbro Holmberg (S)

Anf. 129 Birgitta Carlsson (C)

Anf. 130 Barbro Holmberg (S)

Anf. 131 Mona Jönsson (Mp)

Anf. 132 Barbro Holmberg (S)

Anf. 133 Mona Jönsson (Mp)

Anf. 134 Barbro Holmberg (S)

Anf. 135 Ulla Hoffmann (V)

Anf. 136 Barbro Holmberg (S)

Anf. 137 Ulla Hoffmann (V)

Anf. 138 Barbro Holmberg (S)

Anf. 139 Erik Ullenhag (Fp)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Avslag på propositionen

Beslut:

Utskottets förslag:

Människosmuggling och hjälp till olovlig vistelse

Beslut:

Utskottets förslag:

Olovlig vistelse i Sverige

Beslut:

Utskottets förslag:

Anställning utan föreskrivet tillstånd

Beslut:

Utskottets förslag:

Otillåtet passerande av yttre gräns

Beslut:

Utskottets förslag:

Underlåtenhet att göra föreskriven anmälan

Beslut:

Utskottets förslag:

Tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande och vittnen

Beslut:

Utskottets förslag:

Sjukvård, socialt bistånd och utbildning

Beslut:

Utskottets förslag:

Stöd vid återvändande

Beslut:

Utskottets förslag:

Tillfällig vistelse utanför förvarslokal

Beslut: