Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Betänkande 2024/25:SkU6
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 4 december 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Kompletteringar till reglerna om tilläggsskatt (SkU6)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för stora nationella och multinationella koncerner.
I december 2022 antog EU ett direktiv om minimibeskattning för den här typen av företag. Direktivet bygger på ett förslag om global minimibeskattning som tagits fram inom OECD- och G20-länderna. Direktivet och följdlagstiftningen i Sverige syftar till att förhindra skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Stora företag med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett vilket land som företaget verkar i.
Kompletteringarna börjar gälla den 1 januari 2025, med möjlighet för företag att tillämpa bestämmelserna retroaktivt.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncernerProposition 2024/25:7
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-11-28
Trycklov: 2024-11-28
Alla beredningar i utskottet
Kompletteringar till reglerna om tilläggsskatt (SkU6)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för stora nationella och multinationella koncerner.
I december 2022 antog EU ett direktiv om minimibeskattning för den här typen av företag. Direktivet bygger på ett förslag om global minimibeskattning som tagits fram inom OECD- och G20-länderna. Direktivet och följdlagstiftningen i Sverige syftar till att förhindra skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Stora företag med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett vilket land som företaget verkar i.
Kompletteringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2025, med möjlighet för företag att tillämpa bestämmelserna retroaktivt.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-12-04
Debatt om förslag 2024/25:SkU6
Webb-tv: Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Dokument från debatten
- Onsdag den 4 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:43
- Protokoll 2024/25:43 Onsdagen den 4 decemberProtokoll 2024/25:43 Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
- Onsdag den 4 december 2024Talarlista 2024/25:20241204
Protokoll från debatten
Anf. 26 Mathias Tegnér (S)
Fru talman! Detta är inte första och troligen inte sista gången vi debatterar lagen om tilläggsskatt. Skatteutskottets betänkande nummer 6, som alltså heter Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner, handlar om lagen om tilläggsskatt som röstades igenom här förra året. Även om lagen faktiskt inte har tagits i bruk i praktiken behöver den redan nu justeras.
I mitt inlägg tänker jag försöka beskriva hur vi socialdemokrater ser på skatter, hur skatter kan bidra till frihet, jämlikhet och tillväxt och hur vi tänker oss att just tilläggsskatten hänger ihop med dessa ganska stora frågor.
Bakgrunden till tilläggsskatten är det arbete som har gjorts inom OECD för att stoppa avancerad skatteplanering genom att säkerställa en global minimiskattenivå för multinationella koncerner. Detta initiativ har accepterats av EU.
Lagstiftningen skapades genom att EU 2022 kom med ett direktiv, vars syfte var och är att genomföra just de modellregler som har arbetats fram inom ramen för OECD och G20. De kallas ibland OECD:s pelare 2. För att implementera EU-direktivet beslutade riksdagen för ganska exakt ett år sedan om just lagen om tilläggsskatt.
Idén att stora multinationella bolag ska betala minst 15 procent i effektiv bolagsskatt kan tyckas enkel, men i praktiken blir det komplicerat. Tanken är att man ska konsolidera de här bolagens skattemässiga redovisningar, och om den effektiva skattesatsen är under 15 procent ska den toppas upp, i normalfallet där moderbolaget har sitt säte.
Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Vid flera tillfällen förra året och i år har det tagits fram nya administrativa riktlinjer från OECD som ändrat förutsättningarna för lagen, vilket innebär att den nu behöver kompletteras. Därför står vi här i dag.
Fru talman! När frågan behandlades för ganska exakt ett år sedan var vår ståndpunkt tydlig. Vi socialdemokrater välkomnade OECD:s arbete mot skatteflykt och avancerad skatteplanering. I grunden är det angeläget att vidta gränsöverskridande åtgärder för att stoppa skatteflykt och undvika ett så kallat race to the bottom i företagsbeskattningen. Sådana åtgärder bidrar också till att öka förutsägbarheten och enkelheten för företagen. Därför är G20-ländernas och OECD:s överenskommelse om just de här modellreglerna ett välkommet och viktigt initiativ.
Detta arbete är av stor vikt moraliskt men också finansiellt. OECD bedömer att mellan 5 och 10 procent av de globala skatteintäkterna försvinner i avancerad skatteplanering - 5-10 procent! I den kontexten blir det här förslaget och syftet med det rimligt, just för att säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt, oavsett var de har sin verksamhet. Reglerna syftar alltså till att skapa en nedre gräns för skattekonkurrensen. Det är ett viktigt arbete för att rätt ska vara rätt och för att alla medborgare och företag ska göra rätt för sig.
Detta är viktigt för sammanhållningen i vårt land och viktigt för sammanhållningen i Europa. Det är faktiskt viktigt för sammanhållningen globalt, helt enkelt för att upprätthålla tilliten mellan oss människor, tilliten mellan varandra.
Fru talman! Principiellt är skatter naturligtvis något som är en nationell kompetens. Vi tar in skatter för att finansiera viktig verksamhet, gemensamma nyttigheter, varor och tjänster eller, som skatteutskottets ordförande Niklas Karlsson uttryckte det här i kammaren i förra veckan: "Skatt är undersköterskan på äldreboendet, frukosten på förskolan och barnmorskan som förlöser våra barn. Skatt är höftledsoperationen, det nationella provet och skolskjutsen till skolan. Skatt är tåg, buss och kollektivtrafik. Det är så det hänger ihop. Skatt är gemensam finansiering av gemensamma angelägenheter och en gemensam välfärd."
Skatter är också centralt för att skapa tillväxt. Sverige har under åratal prenumererat på tio-i-topp-placeringar i olika rankningar för konkurrenskraft, exempelvis OECD:s index. Den typen av index mäter saker som infrastruktur, hälsa, utbildning, högre utbildning och innovationskraft, så den som tror att konkurrenskraft och tillväxt enbart handlar om enstaka skattesatser misstar sig.
Sverige har visat att vi är en kunskapsintensiv nation som ligger i framkant när det gäller innovation och digitalisering. Detta drivs såklart av människors innovationskraft, men det understöds av skatter. Men, invänder någon, det finns ju länder med höga skatter och låg tillväxt. Och det är helt rätt. Hög skatt är inte en mirakelkur, men det är inte heller låg skatt. Ofta, om man talar om hög skatt, är det auktoritära länder som har höga skattesatser och låg tillväxt. Och det finns ju ett antal auktoritära länder runtom i världen i dag, och genom historien finns det också ett antal kommunistiska länder som hade höga skatter och över tid låg tillväxt. Det är helt sant. Problemet i dessa länder är vad skatterna gick till. Ofta gick de till att finansiera olika typer av korruption. Och, vilket är minst lika viktigt, vi vet att en öppen dynamisk ekonomi är hart när omöjlig att skapa och kombinera med ett auktoritärt styre.
João Mangabeira, en brasiliansk politiker och socialdemokrat, sade vid ett tillfälle att frihet utan demokratisk socialism är inte frihet. Men demokratisk socialism utan frihet kan inte heller existera.
Det är därför socialdemokrati och kommunism enbart är historiskt besläktade som tanke. I praktiken har de inte någonting gemensamt, för hela essensen med socialdemokrati är människans frigörelse, frihet. Alla människor ska kunna välja sin egen väg i livet. Som Hjalmar Branting uttryckte det ska alla kunna förverkliga sina bästa stämningars längtan, oavsett dina föräldrars utbildning, var du bor, om du är kvinna eller man, om din mormor var hembiträde från Höganäs eller om din farfar var brevbärare från Järna. Alla medborgare ska ges chansen att kämpa för att låta sina drömmar bli verklighet.
Skatter är inte bara siffror i ett budgetdokument, utan det är själva grunden för vårt samhällsbygge. För oss socialdemokrater är skatt ett verktyg för att skapa rättvisa, för att finansiera välfärden och säkerställa att alla människor, oavsett bakgrund, får en rimlig chans att leva ett gott och meningsfullt liv.
Därför är det så, även om det ibland kan vara svårt för högern att acceptera, att friheten faktiskt kan öka med skatter om, och endast om, de används till rätt saker och därmed bidrar till ett jämlikare och friare samhälle.
Detta, fru talman, är inte bara fritt fabulerande, utan vi vet att den sociala mobiliteten är högre i jämlika länder. Den är högre i varje land här i Skandinavien än i till exempel USA.
Vad har då Hjalmar Branting och drömmar om frihet med tilläggsskatten att göra? kanske någon tänker. Jo, skatter är en del av ett system, ett samhällsbygge. Det bygger på en allmän acceptans för systemet och en gemensam tillit till varandra.
I dagens globaliserade värld ökar ojämlikheten snabbt. Ett par bussar med världens rikaste människor äger lika mycket som halva jordens befolkning. Samtidigt matas vi med berättelser om hur vissa företag gör allt i sin makt för att undvika skatt.
Vi matas med journalistiska scoop som Panama papers om människor med stora tillgångar som sliter som galärslavar för att minimera skatter. Det sliter vårt samhälle itu. Det finns få saker som får blodet att koka så mycket hos hårt arbetande människor som när framgångsrika företag och rika individer inte gör rätt för sig och inte är beredda att betala sin skatt.
I ljuset av detta menar vi socialdemokrater att tilläggsskatten faktiskt kan fylla ett syfte om den fungerar som det är tänkt, även om den bygger på ett internationellt ramverk. Vi är alltså försiktigt positiva till något som kan skapa rättvisa och stoppa orättfärdig konkurrens, vilket naturligtvis sker när sjysta företag ska konkurrera med företag som inte betalar sin skatt. I så måtto tänker vi att tilläggsskatten kan vara rättfärdig och rättvis om den bidrar till rättvisa mellan olika företag och dessutom att skatteluckor stängs.
Fru talman! I dag råder osäkerhet kring implementeringen av lagen om tilläggsskatt. Därför menar vi att det finns ett värde i att ett enigt utskott ställer sig bakom propositionen, och det har vi socialdemokrater också gjort. Men naturligtvis får inte skatten innebära en stor administrativ pålaga för företag som redan gör rätt för sig. Naturligtvis måste vi säkra att lagen fungerar och sätter stopp för avancerad internationell skatteplanering och skattefusk.
Det sämsta utfallet, fru talman, skulle vara om skatten innebär pålagor för företag som redan sköter sig samtidigt som skurkarna kommer undan. Därför måste vi följa upp denna lag både noggrant och i närtid, vilket påpekades av flera remissinstanser när propositionen hanterades.
Tyvärr har Tidögänget i skatteutskottet avvisat vårt initiativ till en extra utvärdering. Det beklagar vi såklart. Mycket tyder på att det finns ytterligare behov av kompletteringar till det förslag som nu ligger på bordet. Detta har vi beskrivit i vårt särskilda yttrande.
Vi förutsätter att regeringen fortsätter att se över lagstiftningen och korrigerar eventuella brister och felaktigheter, så att företagens kostnader för implementeringen av lagstiftningen blir så låga som möjligt.
Vidare vidhåller vi socialdemokrater att frågan om företrädaransvar behöver analyseras. Att inte införa bestämmelser om företrädaransvar innebär en särbehandling av små och medelstora företag å ena sidan och stora koncerner å andra sidan till de mindre företagens nackdel.
Slutligen, fru talman, vill jag beklaga att Tidölaget inte nog prioriterar kampen mot skatteflykt. Arbetet med exitskatt är lagt på is, arbetet med en modern källskatt är pausat och Skatteverket måste inte längre ta fram en årlig analys av storleken på skattefelet i Sverige.
Vi socialdemokrater beklagar denna slapphänthet som högerregeringen faktiskt visar.
För oss hänger lagen om tilläggsskatt ihop med arbete för rättvisa skatter. Ett sammanhängande, strukturerat och stringent arbete mot skattefusk är helt essentiellt för att vårt skattesystem ska fungera och därmed för att tilliten mellan svenskar ska kunna öka.
Med dessa ord, fru talman, ihop med drömmar om frihet och jämlikhet, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut i betänkande SkU6 och tackar för att ni har lyssnat.
(Applåder)
Anf. 27 Bo Broman (SD)
Fru talman! I december 2021 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU. Förslaget bygger på de modellregler som OECD och G20 har arbetat fram. Dessa regler syftar till att motverka skattebaserodering och vinstförflyttning, det vill säga när företag flyttar vinster till länder med låga skattenivåer för att minimera beskattningen.
EU:s minimibeskattningsdirektiv, som antogs 2022, har som mål att säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en effektiv skattesats på minst 15 procent på sina vinster. Det är en viktig åtgärd för att skapa rättvisa villkor på den globala marknaden och för att skydda våra skattebaser. Direktivets regler bygger på koncernredovisning och kompletteras av detaljerade förklaringar och exempel som utarbetats av OECD och det inkluderande ramverket, vilket Sverige är en del av.
I Sverige har vi redan vidtagit åtgärder för att implementera direktivet. Den 1 januari i år trädde lagen om tilläggsskatt för företag i stora koncerner i kraft. Denna lag är en del av vår strävan att säkerställa att de globala reglerna får genomslag även i vår nationella lagstiftning. Men arbetet slutar inte där. Sedan OECD:s modellregler antogs 2021 har nya riktlinjer och kompletteringar tagits fram. Dessa omfattar bland annat administrativa riktlinjer och förenklingsregler, så kallade safe harbour-regler, som syftar till att underlätta tolkning och tillämpning av regelverket.
I detta betänkande föreslås nu ytterligare justeringar av lagen om tilläggsskatt för att säkerställa att regelverket håller jämna steg med den internationella utvecklingen. Förslagen innebär bland annat nya bestämmelser om hur konstlade arrangemang ska behandlas vid beräkning av skatt enligt förenklingsreglerna, hur uppskjuten tillämpning av vissa regler ska hanteras och hur växelkursfrågor ska lösas. Dessutom föreslås att svenska regler anpassas så att utländska nationella tilläggsskatter kan avräknas vid beskattning i Sverige, exempelvis vid så kallad CFC-beskattning eller vid beskattning av fasta driftsställen utomlands.
Fru talman! Det är viktigt att understryka varför detta arbete är nödvändigt. Skatteundandragande och aggressiv skatteplanering utgör stora hot mot våra samhällens förmåga att finansiera välfärd och infrastruktur. När stora koncerner flyttar vinster till lågskatteländer eller undviker beskattning helt lämnar de ett större ansvar för finansieringen av det gemensamma till småföretagare och löntagare. Detta är inte bara ekonomiskt skadligt utan också djupt orättvist.
Det internationella samarbetet kring minimibeskattning visar att det går att enas kring lösningar för att skapa rättvisa och hållbarhet i en global ekonomi. Men det är också tydligt att detta arbete är komplext och ständigt utvecklas. Regeringen har därför betonat att en kontinuerlig översyn av regelverket är nödvändig. Vi måste kunna anpassa oss efter nya riktlinjer och säkerställa att Sveriges lagar harmoniserar med andra länders så att systemet fungerar som avsett.
Fru talman! Att säkerställa en global minimibeskattning är en utmaning men också en möjlighet att stärka förtroendet för våra skattesystem. Det är en signal om att vi inte accepterar att de största företagen smiter undan sitt ansvar samtidigt som vanliga medborgare och mindre företag gör rätt för sig.
Låt oss därför anta det förslag som ligger på bordet och fortsätta arbeta för ett skattesystem som är rättvist, hållbart och robust - både i Sverige och globalt. Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Anf. 28 Fredrik Ahlstedt (M)
Fru talman! De svenska globala företagen har väldigt stor betydelse för svensk ekonomi och tillväxt. Vi förtroendevalda riksdagsledamöter har en viktig uppgift i att stå upp för svenska företag och ge dem så bra möjligheter som möjligt för att de ska kunna konkurrera på den globala marknaden.
Svenska företag har högt anseende på världsmarknaden och är världsledande på många områden. De är kända för sin höga kvalitet på de tjänster och produkter som produceras och levereras. Svenska företag ligger också långt fram när det gäller den gröna omställningen, olika hållbarhetsambitioner och hållbarhetslöften, och de märker särskilt ut sig när det handlar om att sänka koldioxidutsläppen. Många svenska företag arbetar också med att stärka den sociala dimensionen och säkerställa goda arbetsvillkor för sina anställda.
Konkurrenskraft för Sverige och övriga Europa är naturligtvis på många sätt avgörande för att vi ska lyckas öka tillväxten. Sverige har haft en bedrövlig utveckling de senaste åtta till tio åren i fråga om ekonomisk tillväxt. Här behöver Sverige verkligen skärpa sig.
Införandet av en så kallad global minimiskatt är naturligtvis bra i grunden eftersom det skapar en solid och rättvis grund för att de globala företagen ska kunna konkurrera på lika villkor. Eftersom Sverige har så många globala företag är detta lite extra viktigt för oss. Många av de svenska företagen är dessutom de företag som ofta sköter sig bäst och lever upp till dessa krav. Det är därför viktigt för Sverige att villkoren för alla företag blir bra och lika. Konkurrenskraftiga skatter och regelverk är naturligtvis viktiga för att ge företagen bästa möjliga förutsättningar för att kunna växa och skapa fler arbetstillfällen i Sverige och på global nivå. Minimiskatten är som bekant satt till 15 procent.
Fru talman! Vad är då rätt och vad är den bästa nivån på bolagsskatten i Sverige? Denna fråga kräver kanske ett lite längre resonemang om hur Sverige ska behålla och utveckla sin konkurrenskraft. Sverige är ett relativt litet land med en öppen ekonomi som ständigt utsätts för konkurrens från andra globala marknader och företag. De andra globala företagen har ju ofta en mycket större hemmamarknad, till exempel de amerikanska, tyska, franska, brittiska och kinesiska bolagen. Detta gör Sverige mer utsatt än många andra länder.
Sverige har under de senaste 30 åren kontinuerligt sänkt sin bolagsskatt för att öka konkurrenskraften. Det har nog spelat en väldigt stor roll för svenska företag som har kunnat öka sina marknadsandelar och kommit att bli bättre rustade på den globala marknaden. Det har också inneburit att investeringsklimatet har blivit bättre för svenska bolag i Sverige men också på den globala marknaden.
Som jag har nämnt tidigare står vi inför utmaningen att skapa större tillväxt i Sverige, både de närmaste åren och på längre sikt. Vi måste hitta sätt att få den svenska ekonomin att börja växa. Där är skatter en del, men det finns naturligtvis andra delar. Växer ekonomin får vi möjlighet till fler investeringar i både privat och offentlig sektor. Det ger oss möjlighet att fortsätta stärka rättsväsendet och försvaret och att klara av den gröna omställningen. Det är i företagen allting börjar. Om vi ska ha något gemensamt att fördela måste ekonomin börja växa igen.
Vidare tror jag att bolagsskatten behöver justeras eller kanske sänkas ytterligare för att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land att investera i och för att få människor att komma hit och göra investeringar. Vår ekonomi är relativt liten, och vi behöver ha ett attraktivt system.
Fru talman! I dag behandlar vi kompletteringar till bestämmelser om tilläggsskatten för företag i stora koncerner, som i sig bygger på förslaget om global minimiskatt och rådets direktiv. Dessa direktiv bygger på de modellregler som arbetats fram inom ramen för samarbetet i OECD. Den globala minimiskatten ska vara 15 procent för nationella och internationella företag som har en årlig intäkt om minst 750 miljoner euro, det vill säga drygt 8,5 miljarder svenska kronor.
Vi har infört lagen om nationell tilläggsskatt för koncerner som inte lyckas betala en effektiv skatt om 15 procent. Tilläggsskatten kommer att betalas i Sverige av de koncerner som inte kan visa att de betalat en effektiv skatt om 15 procent.
Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
De kompletteringar som nu görs är för att lagen ska uppfylla villkoren för att vara ett godkänt regelverk för nationell tilläggsskatt. Kompletteringarna är av mer administrativ karaktär och berör bland annat valutafrågor, förenklingsregler, uppskjuten tillämpning och avräkningsfrågor. Med denna proposition kommer företag att få en ökad tydlighet och större möjligheter att kunna leva upp till lagar och regler på ett korrekt sätt.
Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets betänkande SkU6.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:43 Onsdagen den 4 decemberProtokoll 2024/25:43
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
3. lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:7 punkterna 1-3.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.