Interparlamentariska unionen (IPU)
Betänkande 2019/20:UU12
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 29 april 2020
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Redogörelse om Interparlamentariska unionen har granskats (UU12)
Riksdagen har behandlat en redogörelse för Interparlamentariska unionens (IPU) verksamhet och den svenska delegationens arbete 2019. Under året har IPU bland annat arbetat med frågor om FN:s globala hållbarhetsmål, speciellt hur fri och rättvis handel, investeringar och digitalisering kan främja utvecklingsarbetet.
Andra viktiga teman har varit hälsa, sjukvård och utbildning och hur arbetet med de områdena kan bidra till fred, säkerhet och rättssäkerhet. Även frågor om terrorism och extremism har funnits på dagordningen. Bland annat framgår i redogörelsen att FN bidragit med 2,1 miljoner dollar till IPU för att stödja nationella parlaments insatser mot internationell terrorism och extremism.
Riksdagen välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2019. Riksdagen lägger redogörelse 2019/20:RS3 till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag
Från riksdagens organ
- Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2019Framställning / redogörelse 2019/20:RS3
Beredning, Genomförd
Trycklov: 2020-04-16
Redogörelse om Interparlamentariska unionen har granskats (UU12)
Utrikesutskottet har behandlat en redogörelse för Interparlamentariska unionens (IPU) verksamhet och den svenska delegationens arbete 2019. Under året har IPU bland annat arbetat med frågor om FN:s globala hållbarhetsmål, speciellt hur fri och rättvis handel, investeringar och digitalisering kan främja utvecklingsarbetet.
Andra viktiga teman har varit hälsa, sjukvård och utbildning och hur arbetet med de områdena kan bidra till fred, säkerhet och rättssäkerhet. Även frågor om terrorism och extremism har funnits på dagordningen. Bland annat framgår i redogörelsen att FN bidragit med 2,1 miljoner dollar till IPU för att stödja nationella parlaments insatser mot internationell terrorism och extremism.
Utrikesutskottet välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Utskottet föreslår därför att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2020-04-23
Debatt om förslag 2019/20:UU12
Webb-tv: Interparlamentariska unionen (IPU)
Dokument från debatten
- Torsdag den 23 april 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:110
- Protokoll 2019/20:110 Torsdagen den 23 aprilProtokoll 2019/20:110 Interparlamentariska unionen (IPU)
- Torsdag den 23 april 2020Talarlista 2019/20:20200423
Protokoll från debatten
Anf. 103 Teres Lindberg (S)
Interparlamentariska unionen (IPU)
Herr talman! IPU, Interparlamentariska unionen, är världens äldsta multilaterala organisation. Den grundades redan 1889 med syfte att arbeta för fred och mellanfolkligt samarbete. För närvarande har organisationen 179 nationella parlament som medlemmar. Det betyder att de flesta av FN:s 193 medlemsländer är med.
I Interparlamentariska unionens uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. Att hjälpa till med att bygga upp demokratiska funktioner och fungerande parlament är en ständigt växande del av IPU:s verksamhet.
Interparlamentariska unionen i sig kan inte fatta några beslut som är bindande för medlemsländerna eller för de enskilda parlamenten utan har i stället valt att lägga fram konkreta förslag och anta resolutioner i de huvudämnen som debatteras vid varje församling.
Sverige och Sveriges riksdag har en lång historia som medlem. Vi har varit med ända sedan 1892 och deltagit i arbetet. Till en början var det kanske vi som behövde stöd; Sverige var ännu inte en demokrati 1892. Vårt firande av 100 år av demokrati pågår ju fortfarande. I dag är det snarare andra länder som behöver stöd i sin utveckling av demokratin.
IPU bedriver en omfattande biståndsverksamhet i frågor som representativ demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors deltagande i politiken. Organisationen värnar även parlamentarikers mänskliga rättigheter och främjar internationell säkerhet och hållbar utveckling.
Genom åren har IPU närmat sig FN och har sedan 2002 observatörsstatus i FN:s generalförsamling. Det speglar inte minst IPU:s konsekventa och målmedvetna arbete med de resolutioner som IPU-församlingar jobbar med. I dag har de alla bärighet på hållbarhetsmålen.
Sverige är en stor bidragsgivare till IPU:s biståndsverksamhet via Sida. Tillsammans med andra bidragsgivare stöder vi ett antal av IPU:s strategiska mål. Fokus från svenskt bistånd gentemot IPU är just att
stärka parlament
förespråka och främja jämställdhet
förespråka och skydda mänskliga rättigheter
bidra till fredsbyggande, konfliktförebyggande och mänsklig säkerhet
bidra till unga människors representation och inflytande i parlament
bygga parlamentariskt stöd för de globala utvecklingsmålen med särskilt fokus på hälsa och klimat.
Jag är otroligt stolt över att Sverige via Sida tillsammans med IPU på ett tydligt sätt är med och bidrar till en bättre värld.
Herr talman! Varje år träffas IPU i två generalförsamlingar, en på våren och en på hösten. Vårförsamlingen skulle redan ha ägt rum nu i april men ställdes in för att inte bidra till smittspridning av covid-19.
Jag ser hur den nu pågående pandemin kan få stor betydelse för IPU:s framtida arbete. Inte minst ser vi nu inskränkningar i flera av de mindre demokratiska staterna vad gäller mänskliga rättigheter. I grunden handlar det naturligtvis om tillgången till vård. Men det handlar också om rätten till information om vilket hot själva viruset utgör. Det handlar om stater som inför undantagslagar där covid-19-pandemin tycks användas som ursäkt för att komma åt oppositionella och andra regeringskritiker.
Det handlar om integritet som sätts ur spel när myndigheter använder viruset som ursäkt för att obegränsat utöva digital övervakning, vilket bryter mot en grundläggande mänsklig rättighet. Det handlar om rätten till arbete och om migrantarbetares många gånger redan utsatta situation som blir allt annat än hållbar till följd av pandemin som nu pågår.
Listan på exempel där mänskliga rättigheter sätts ur spel kan göras nästan hur lång som helst. I Wuhan i Kina, varifrån de första rapporterna om viruset kom, delade läkare redan i december 2019 sina farhågor om patienter med andningsproblem med sina kollegor. De blev omedelbart tystade och tillrättavisade av de lokala myndigheterna. De påstods sprida rykten.
Därutöver försöker kinesiska myndigheter begränsa utländska medier från att bevaka det som sker i landet. Bland annat tillåts inte längre ett antal utländska korrespondenter arbeta. Journalisterna tillhör medier som bland annat har granskat just virusutbrottet i Wuhan.
I början av april fängslades en läkare i Ryssland som larmade om bristande förberedelser inför pandemin. I området Jammu och Kashmir har myndigheterna beslutat om fortsatta restriktioner när det gäller tillgången till internet, trots att antalet smittade stiger. Det gör det oerhört svårt för människor att få tillgång till den grundläggande informationen om omfattningen av virusets spridning och hur de bäst ska skydda sig mot smittan.
I Ungern kan nu premiärminister Viktor Orbán styra utan stöd från parlamentet, och det finns en stor oro hos bland annat journalister för att de kan komma att fängslas för sitt arbete. I Kambodja finns ett förslag på undantagslagar som till exempel skulle kunna innebära tio års fängelse för den som anses bryta mot regler för att begränsa smittspridningen, och man har ett förbud mot att dela information om covid-19.
I Filippinerna har president Duterte sagt att polis och militär får skjuta skarpt mot dem som anses vara bråkmakare under karantäntiden, och över 17 000 personer har gripits för karantänöverträdelser.
Det finns ett antal exempel på myndigheter och regeringar som inför åtgärder som kan påverka människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i grunden. Det gäller inte minst tillgången till abort, som just nu inskränks på många ställen i världen.
Vi ser redan nu den backlash som covid-19 riskerar att leda till eller som redan finns när det kommer till just mänskliga rättigheter. Jag ser framför mig att Interparlamentariska unionen kan ta en väldigt viktig roll när det gäller att föra arbetet med demokratiutveckling och mänskliga rättigheter framåt på ett globalt plan med hjälp av parlamentariker från hela världen.
Herr talman! Utifrån den svenska delegationens arbete i Interparlamentariska unionen vill jag delge kammaren den oroande utveckling vi sett inom IPU vad gäller hbtq-plus-personers rättigheter. Vid IPU:s generalförsamling i Sankt Petersburg hösten 2017 inträffade en situation då ett av IPU:s utskott ville ordna ett seminarium med fokus på hbtq-plus-personers rättigheter. Det resulterade i ett allmänt kaos, och man ifrågasatte rätten för ett enskilt utskott att ordna ett seminarium i IPU:s namn.
Av detta skäl lyftes denna fråga upp vid de två följande församlingarna, som båda samlades i Genève. Slutligen genomfördes en omröstning i två steg. Det första som beslutades var att generalförsamlingen kan neka ett utskott att diskutera ett särskilt ämne. Därefter följde en omröstning om huruvida hbtq-plus-personers rättigheter kan diskuteras inom ramen för IPU:s arbete.
Jag mår fortfarande illa när jag tänker på den stämning som rådde i salen med närmare 1 000 parlamentariker efter att omröstningen var klar. En ohelig allians av parlamentariker från ett antal öststater liksom afrikanska, sydamerikanska och asiatiska länder ställde sig upp i salen och skrek ut sin glädje, precis som om de hade vunnit världsmästerskapet i fotboll.
I IPU ingår vi från Sverige i en geopolitisk samarbetsgrupp. I den lyfte vi efteråt upp detta vidriga agerande. Vi tog initiativ till att ordna ett sidoevent på samma tema. Efterföljande församling samlades i Qatar, vilket omöjliggjorde detta seminarium eftersom det till och med är belagt med fängelsestraff där att tala om hbtq-plus-frågor. Men i höstas ordnade vi framgångsrikt ett seminarium i Belgrad. Det var framgångsrikt i så måtto att bland deltagarna fanns också en parlamentariker från Uganda. Uganda var det land som allra hårdast drev frågan om att vi inte skulle få tala om hbtq-plus-frågor.
Att exkludera en sådan viktig grupp som hbtq-plus-personer i IPU:s arbete är självfallet oacceptabelt. Jag kommer å Sveriges riksdags och den svenska IPU-delegationens räkning att fortsätta att jobba för en annan tingens ordning.
Herr talman! IPU-delegationen arbetar aktivt med att bygga förtroende med parlament över hela världen. Jag vill därför tacka de riksdagsledamöter som tillsammans med mig utgör den svenska IPU-delegationen. Jag vill också tacka riksdagens internationella kansli, särskilt Helena Lundstedt, som nu är föräldraledig, men även Björn Sondén och Emelie Nilsson. Utan deras insats hade delegationens arbete inte fungerat.
(forts. § 13)
Anf. 104 Cecilia Widegren (M)
Fru talman! Vi befinner oss minst sagt i en oförutsägbar tid. Vi befinner oss mitt i en hälsokris som också är en ekonomisk kris och som för alldeles för många också har blivit en personlig kris.
Den snabba spridningen av viruset visar hur tätt länder är sammanlänkade. Att länder inledningsvis vänder sig inåt är nog helt naturligt. Men krishantering, som vid dessa kriser, kräver långt mer av internationella samarbeten än vad vi till vardags har. Vi ska här i Sverige vara mer angelägna och pådrivande för att få det framtida nya internationella samarbetet post-corona att fungera ännu bättre.
I en tid då ett globalt samarbete behövs som mest försämras samtidigt förutsättningarna för det vi har. Det gör att hela krisen blir ännu värre. Vi i Sverige bor i ett kallt litet land, långt upp i norr. Det är ett land som är starkt exportberoende, och vi bygger vårt välstånd och vår välfärd på handel och säkerhet tillsammans med andra.
I tider som dessa uppstår stora geopolitiska spänningar. Frihandeln är hotad, och handelshinder läggs ut. Lösningar på dessa knutar är mer internationellt samarbete, mer multilaterism, mer samtal för att stärka demokratier och regelbaserad internationell rätt. När detta ifrågasätts, vilket just nu sker, ska vi stå starkare tillsammans och visa på och öppna för att samarbeta bättre med andra.
Fru talman! För oss riksdagsledamöter, Sveriges folkvalda, är samarbete med andra länders parlament och parlamentariker oerhört viktigt. Sverige var ett av de första länderna i världen som valde att börja samarbeta internationellt med andra parlament för nästan 130 år sedan. I dag samlas kontinuerligt representanter för 179 av världens parlament med över 46 000 folkvalda eller utsedda representanter. De samarbetar i Interparlamentariska unionen. Det är den tydliga parlamentariska dimensionen av Förenta nationerna. Samarbetspartner som FN, WHO och Interparlamentariska unionen är viktigare för varje dag som går. Vi tar ett steg närmare för att komma ut ur denna megakris.
Fru talman! Pandemin i sig är en hälsokris som hanteras nu. Men den har lett till en enorm ekonomisk kris som slår undan benen för många livskraftiga företag. Därtill förstärks effekterna av det oljepriskrig som kommer att gå till historien som ett av världens dyraste. Var och en av dessa är en rejäl kris. Tillsammans är det en gigantiskt stor kris. Mitt upp i allt detta kommer det att sticka ut rejält när man senare tittar tillbaka i historien.
Det är nu de internationella samarbetenas armar och ben mäts mot verkligheten. Det är i tider som dessa inte tid för mindre samarbete utan mer, inte tid för stängda dörrar och protektionism utan för öppna dörrar och mer öppenhet.
Fru talman! När folkvalda parlamentariker arbetar tillsammans globalt handlar det inte minst om att stärka mänskliga rättigheter och rätten för barn och kvinnor. Det handlar om internationell fred och säkerhet, hållbar utveckling, fri och rättvis handel, investeringar, rätten till hälsa och vård och att bekämpa internationell terrorism och extremism. Tillsammans utgör det väldigt stora delar av de globala hållbarhetsmål som världen tillsammans har satt upp och siktar mot. Det är FN:s globala mål inför år 2030.
Den parlamentariska dimensionen av FN blir därför i dessa oförutsägbara tider än mer relevant. Det handlar om att globalt stärka dialog och samtal mellan folkvalda och parlament. Riksdagens utrikesutskott skriver att den svenska delegationen till Interparlamentariska unionen ska ha en hög ambitionsnivå och ett aktivt deltagande i framtagande och genomförande av olika sakfrågor. Utrikesutskottet har där landat helt rätt i bedömningen.
Den svenska delegationens långsiktiga strategi för de kommande åren är att fortsätta att upprätthålla Sveriges engagemang för internationella samarbeten. Det är viktigt att förnya dem och förstärka dem. Ett fokus är att öka kunskap och begrunda fakta om utvecklingen i till exempel Ostasien, Sveriges och Europas relationer med Ostasien och inte minst med Kina. Därtill gäller det att fortsätta att förstärka det nära samarbetet med de nordiska parlamenten och nordiska parlamentariker för att stärka den nordiska dimensionen i det globala samarbetet.
Fru talman! Jag vill tacka för riksdagens förtroende att leda arbetet och vara ordförande. Jag vill också i detta sammanhang passa på att tacka för riksdagens mycket engagerade stöd i det internationella samarbetet. Det gäller inte minst talmannen, talmanspresidiet, ledamöter och riksdagens internationella kansli och dess medarbetare. De är alla en viktig del av laget som står bakom riksdagens fortsatta internationella engagemang. Ett stort tack!
Fru talman! Ett annat konkret exempel är arbetet inför FN:s jubileum senare i år när FN fyller 75 år. Här på riksdagen kommer talmannen och talmanspresidiet att högtidlighålla detta speciellt under oktober. Inför det årliga toppmötet i FN i slutet av september, när världens stats- och regeringschefer samlas, arbetas det nu med den årliga politiska deklarationen som kommer att handla om framtiden och morgondagens effektivare FN. Då är det särskilt speciellt att det bara är två länder, Sverige och Qatar, som har fått FN:s ansvar att hålla i pennan och framtagandet av deklarationen. Det är välkommet att vi parlamentariker får engagera oss i den processen.
Fru talman! En annan tydlig stark signal var när Sverige i höstas valdes in i Interparlamentariska unionens verkställande utskott, exekutivkommittén. Exekutivkommittén består enbart av 15 folkvalda parlamentariker som ska representera 179 länder. Som den sjätte svensk någonsin sedan organisationen bildades år 1889, för 130 år sedan, blir det ett uppdrag som förpliktigar. Det är en mandatperiod och ett ansvar som vilar på Sverige de kommande fyra åren.
Därtill har Sveriges ambitioner i ytterligare demokratiarbete, förankring av mänskliga rättigheter, inte minst för barn och kvinnor, och hbtq-dimensioner förstärkts när nu det ekonomiska stödet till Interparlamentariska unionen fördubblas under de kommande åren. Det är ytterligare en tydlig signal.
Fru talman! Det handlar om framtiden och att vinna vår generations demokrati. Det åvilar varje generation att göra jobbet. I Sverige firar vi fortfarande de 100 svenska åren av demokrati. Men det är viktigt att vi också kan fira de kommande 100 åren av svensk demokrati.
Därför är det glädjande att den svenska delegationen har återkommande engagemang för Sveriges gymnasieelever för att binda ihop det nationella demokratiska arbetet med vikten av det internationella demokratiska parlamentariska samarbetet. Det sker i form av stipendier och arbetsdagar tillsammans med elever, lärare och riksdagens ledamöter.
Fru talman! Internationellt samarbete behövs i krishanteringen, och de internationella systemen utmanas just nu. Det krävs internationellt samarbete för att besegra pandemin och dess konsekvenser. Det internationella samarbetet måste upprätthålla och skydda de demokratiska och fria samhällena för att säkra handel och jobb i Sverige.
Det finns nu motkrafter som vill dra nytta av den här situationen. I det vakuum som nu breder ut sig när det normala strukturerade internationella utbytet saktar in eller pausas finns det risk att odemokratiska krafter tar vid. Vissa ser en möjlighet att försvaga internationella samarbeten och rita om den globala spelplanen.
Men världen tar inte paus. Det är därför som vi tillsammans från riksdagen och Sveriges folkvalda starkt ska stå upp för våra värderingar och våra intressen både under och efter megakrisen. Sverige ska fortsätta att driva på för säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter - tillsammans som parlament och tillsammans med andra parlament. Det ska vara mer internationellt samarbete och mer tillsammans.
Jag yrkar bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet.
Interparlamentariska unionen (IPU)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 29 april.)
Vuxenutbildning
Beslut, Genomförd
Beslut: Interparlamentariska unionen (IPU)
Webb-tv: Beslut
Protokoll med beslut
- Protokoll 2019/20:114 Onsdagen den 29 aprilProtokoll 2019/20:114 Interparlamentariska unionen (IPU)
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2019
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger redogörelse 2019/20:RS3 till handlingarna.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.