Internationell skattekontroll
Betänkande 2009/10:SkU35
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Avgörande
- 2010-04-28
- Debatt
- 2010-04-28
- Beslut fattades
- 2010-04-28
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Skatteverkets internationella kontroller måste bli effektivare (SkU35)
Skatteverkets informationsutbyte med andra länder har granskats av Riksrevisionen. Det handlar om kontroller av skatt på inkomster och förmögenheter. Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse till riksdagen. Slutsatsen är att det i dag finns betydande brister i Skatteverkets hantering. Frågorna prioriteras inte och utvecklingsarbetet fungerar dåligt. Ineffektiviteten kan leda till att staten går miste om betydande skatteintäkter. Enligt Riksrevisionen är det därför viktigt att Skatteverket tar tag i frågan och arbetar aktivt för att förbättra informationsutbytet med andra länder. Inte minst för att upprätthålla den förebyggande effekten. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
- Utskottets förslag till beslut
- Redogörelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 13 april 2010, justerades 20 april 2010 och fick trycklov 20 april 2010.
Alla beredningar i utskottet
2010-04-13
Skatteverkets internationella kontroller måste bli effektivare (SkU35)
Skatteverkets informationsutbyte med andra länder har granskats av Riksrevisionen. Det handlar om kontroller av skatt på inkomster och förmögenheter.
Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse till riksdagen. Slutsatsen är att det i dag finns betydande brister i Skatteverkets hantering. Frågorna prioriteras inte och utvecklingsarbetet fungerar dåligt. Ineffektiviteten kan leda till att staten går miste om betydande skatteintäkter.
Enligt Riksrevisionen är det därför viktigt att Skatteverket tar tag i frågan och arbetar aktivt för att förbättra informationsutbytet med andra länder. Inte minst för att upprätthålla den förebyggande effekten.
Skatteutskottet delar Riksrevisionens uppfattning och föreslår att riksdagen avslutar ärendet med detta.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2009/10:SkU35
Webb-tv: Internationell skattekontroll
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 16 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Riksrevisionen har granskat hur Skatteverket jobbar med den internationella skattekontrollen.
Skatteförvaltningar runt om i världen blir mer och mer beroende av att kunna utbyta information med varandra för att förhindra skatteflykt och skatteundandragande. Enligt Skatteverket uppgår skattefelet med internationella kopplingar till ca 46 miljarder kronor varje år. Det är en mycket stor summa som vi blir utan.
Riksrevisionen har mot denna bakgrund genomfört en granskning av effektiviteten i Skatteverket och tittat på informationsutbytet med andra länder, och man konstaterar att det finns betydande brister i Skatteverkets hantering av informationsutbytet.
Riksrevisionen gör bedömningen att ineffektiviteten i informationsutbytet kan få allvarliga konsekvenser för Skatteverkets möjligheter att förebygga skattebrott och säkra skatteintäkterna.
Dessutom konstaterar Riksrevisionen att Skatteverket under ett flertal år redan har vidtagit ett antal åtgärder för att effektivisera och utveckla organisationen för att man ska jobba med internationell skattekontroll på ett effektivare sätt. Kort sagt: Skatteverket har verkligen redan slimmat sin organisation.
Enligt Riksrevisionen har regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten ett övergripande ansvar för att skattekontrollen är effektiv. Finansministern har en annan uppfattning. Jag kommer att återkomma till det senare i debatten.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har i ett särskilt yttrande över Riksrevisionens rapport återigen pekat på vikten av att Skatteverket får tillräckliga resurser för att kunna jobba med den så viktiga internationella skattekontrollen.
Skatteverket har sedan 2007 varje år kraftigt dragit ned antalet anställda. Skatteverket har i sitt budgetunderlag för 2010 begärt att få drygt 400 miljoner mer årligen för att kunna sköta sina åtaganden. Man säger att om pengarna uteblir behöver man förmodligen göra sig av med ytterligare 20 procent av de anställda, och då kommer kontrollverksamheten närmast att halveras.
Riksrevisionens skarpa kritik är ingen nyhet för regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten, utan den är snarare ytterligare en bekräftelse på att regeringen inte tar sitt ansvar för att Skatteverket ska kunna ha tillräckliga resurser för att fullfölja sitt åtagande.
Det är heller ingen nyhet för regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten att Skatteverket under flera år har fått otillräckliga resurser och tvingats skära ned på sin personal. Otaliga är de debatter som vi har haft i denna kammare där vi från den rödgröna oppositionen har påtalat att det, om inte Skatteverket får utökade resurser, öppnar för ökat skattefusk.
Fru talman! I den socialdemokratiska regeringens sista statsbudget för 2006, som gjordes i samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, drogs ett kraftfullt arbete mot bidrags- och skattefusk upp.
Skatteverket fick ökade resurser. Arbetet med att ta fram en lagstiftning för certifiering av kassaregister inleddes. En delegation mot felaktiga utbetalningar bildades. Skatteverket fick också rätt att kräva personalliggare av restaurang- och frisörbranscherna och att göra oannonserade kontroller.
Vi kan konstatera att den borgerliga regeringen hittills tagit få egna initiativ kring skattefusket. I princip har de förvaltat de socialdemokratiska initiativen. Skattefusk och skatteundandragande har uppenbarligen inte prioriterats av den borgerliga regeringen.
Nej, det är väl så att den borgerliga regeringen har prioriterat annat.
Antalet anställda vid Skatteverket har under de två senaste åren minskat med 840 personer. Och bara i år beräknas personalen minska med 500 personer. I stället för att ge de resurser som krävs har regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten sänkt skatterna med 100 miljarder för främst höginkomsttagare.
Det är klart att det då inte finns mycket utrymme för satsningar på skattekontroll. Det tycker jag visar på att man har gjort andra prioriteringar. Jag tycker också att man ska kunna vara hederlig och säga det.
Regeringens tillkrånglade skatteregler, skatteavdrag och andra åtgärder på skatteområdet har ökat kontrollbehovet samtidigt som nya resurser inte har tillförts från regeringen i nödvändig omfattning. Den kritik och de krav på ökade resurser som vi socialdemokrater har framfört har vid varje tillfälle viftats bort.
Socialdemokraterna tog tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i höstas fram ett nytt offensivt program mot skattefusk och ekobrott. För att man snabbt och effektivt skulle komma i gång med programmet föreslog vi i vår budgetmotion att Skatteverkets resurser skulle öka med 50 miljoner per år.
Vid skatteutskottets sammanträde den 25 mars beskrev den nyutsedde generaldirektören Ingemar Hansson de stora ekonomiska svårigheter som verket har att leva under. Vi förväntade oss att även regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten skulle ta Skatteverkets kris på allvar. Nu har den borgerliga regeringen lämnat sin sista budget före valet, och det är inte en enda krona till Skatteverket för att de ska kunna jobba med att komma åt skattefusket. Det beklagar vi verkligen.
Skattefel och skattefusk beräknas av Skatteverket till 130-140 miljarder. Det är, som sagt, stora summor som fuskas bort. Därför är socialdemokraterna i skatteutskottet djupt oroade över krisen i Skatteverket. Krisen har varit på väg under en lång tid. En fortsatt personalminskning genom oförändrade anslag får katastrofala följder.
Många hederliga företagare kommer att få svårare att värja sig mot en osund konkurrens från dem som bygger sin företagsverksamhet på svartarbete och skattefusk. Men framför allt minskar folks tillit till det svenska skattesystemet när staten inte kan se till att alla gör rätt för sig och betalar den skatt som de är skyldiga att göra.
Förre generaldirektören i Skatteverket har under flera år påpekat för regeringen att de behövt mer resurser. Den nuvarande generaldirektören hann knappt tillträda förrän han insåg att Skatteverket inte kommer att klara sitt uppdrag utan mer resurser. Och nu senast var det Riksrevisionens skarpa kritik.
Vad mer behöver regeringen veta för att krisen inom Skattverket ska tas på allvar? Vi förväntade oss att regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten skulle inse allvaret och, i likhet med när det gällde Tullverket våren 2008, komma med utökade resurser för Skatteverket i tilläggsbudgeten för 2010. Men det skedde inte.
Anf. 17 Gustav Nilsson (M)
Fru talman! Det är flera betänkanden som ska behandlas under den här punkten. Det handlar om ett antal informationsutbytesavtal, om ändringar i dubbelbeskattningsavtalet med Österrike och om frågan om internationell skattekontroll.
Beträffande den internationella skattekontrollen är det viktigt att den är fungerande och effektiv. I takt med att gränser har suddats ut och den ekonomiska rörligheten har ökat har möjligheten att placera och investera i andra länder blivit avsevärt större. Det är inte något negativt, tvärtom. I många fall är det dessa transaktioner som driver våra samhällen framåt.
Möjligheterna att snabbt kunna flytta kapital över gränserna bidrar till att skapa jobb och välfärd världen över. Men det gäller att vara vaksam och granska olika aktörer som försöker utnyttja och missbruka den frihet som följer i globaliseringens spår.
Utöver det uppenbara problem som uppstår då kapital undanhålls för skattemyndigheterna medför detta att de enhetliga ramverken på marknaden kan sättas ur spel. Det kan få allvarliga konsekvenser för våra ekonomier.
Därför är det av största vikt att utveckla samarbetet i skattefrågor på det internationella planet genom avtal och överenskommelser och genom att se till att vi får insyn. Sverige spelar numera en mycket aktiv roll. Alliansregeringen visar prov på just den initiativrikedom och handlingskraft som är nödvändig och som tidigare har saknats.
Genom skatteavtal och informationsutbytesavtal får vi en bättre skattekontroll. Framsteg görs när vi får avtal med skatteparadisen. Under det svenska ordförandeskapet har nya avtal arbetats fram. Frågan har drivits framåt.
Fru talman! I slutet av förra året beslutade riksdagsmajoriteten om att Sverige skulle ingå skatteavtal och informationsutbytesavtal med fyra så kallade skatteparadis. Det var en borgerlig riksdagsmajoritet. Vänstersidan var inte med om detta.
Vi beslutade om det för att få till stånd just ett bättre internationellt samarbete, en effektivare skattekontroll för att förhindra skatteflykt. De avtalen ger nu möjligheter att utbyta information och upplysningar i skatteärenden. Det kommer att ge möjlighet för skattemyndigheten att närvara vid skatteutredningar. Avtalen ger således befogenheter i arbetet med att motverka skattefusk.
Nu handlar det om att vi ska gå vidare. Alliansregeringen tar initiativ. Det handlar om att besluta om sju nya informationsutbytesavtal. Att få dessa på plats är viktigt. Det är ett led i regeringens strävan att få en bättre internationell finansiell ordning.
Avtalet med Österrike är ett gammalt avtal som förhandlades fram 1959, alltså rätt länge sedan. Det avtalet har nu arbetats om och ändrats till det bättre. Tidigare har det varit problem med att få utbyta information med Österrike i skatteärenden.
Fru talman! Alliansregeringen agerar kraftfullt för att motverka skatteflykt. Vi accepterar inte att pengar som ska beskattas i Sverige undanhålls den gemensamma välfärden. Det har skett under en följd av år.
Att den svenska skattemyndigheten får insyn i de så kallade skatteparadisen är ett genombrott, ett stort steg framåt. Skatteparadisen är på reträtt. Det gäller att fortsätta att utveckla vårt internationella samarbete så att vi får till stånd flera skatteavtal och överenskommelser som förhindrar skattefusk.
Till skillnad från slutet av förra året när vi hade en debatt om detta har vänstersidan inte något annat förslag. Man tycks ansluta sig till vårt yrkande.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 18 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Det är som vanligt när vi har våra debatter. Det är mycket prat och lite verkstad. Den borgerliga regeringen och riksdagsmajoriteten pratar vid varje tillfälle om hur kraftfullt man jobbar med de här frågorna.
Det är bra att vi har fått utbytesavtalen. Men det är inte mycket bevänt med dem om inte Skatteverket har möjligheter att genomföra de åtgärder och göra den kontroll som krävs. Det är precis det som tas upp i Riksrevisionens kritiska rapport.
Det är viktigt att den borgerliga regeringen lyssnar på det utan att vifta bort det. Det är allvar. Jag måste fråga: Varför detta ointresse och denna passivitet från regeringen i den här frågan?
Vi har haft otaliga debatter, där vi har varit överens om vikten av att få in de här pengarna. Det är, som sagt, väldigt mycket pengar som fuskas bort. Det hade naturligtvis varit oerhört angeläget att ha de pengarna. För oss handlar det om att stärka välfärden, för er kanske om att sänka skatterna mer.
Men nu fuskas de bort, och vi har ingen kontrollmyndighet som tycker att den kan sköta kontrollen. Det är allvarligt. Hur ska vanliga skattebetalare kunna känna någon större tillit till ett skattesystem där de själva gör rätt för sig men där de stora bovarna går fria utan kontroll?
Anf. 19 Gustav Nilsson (M)
Fru talman! Vi är överens om vikten av att ha en väl fungerande skattekontroll, att vi värnar om våra svenska skattebaser och får in de skatteintäkter som rätteligen ska tillföras den svenska statskassan. Det finns ett skattefel som nämndes innan här. Det är helt riktigt. Det kan bero på omedvetna fel. Det kan också bero på skattefusk. Det är naturligtvis något som måste beaktas och arbetas med.
Självklart måste Skatteverket ha nödvändiga resurser så att man kan klara sina uppgifter. Men det är också viktigt att se till att man använder de resurser man har.
I Riksrevisionens granskning pekar man på en hel del brister i hur Skatteverket hanterar pengarna. Man rekommenderar olika åtgärder. Jag kan ta några exempel: Göra informationsutbyte till ett prioriterat utvecklingsområde.
Alliansregeringen har drivit på den frågan. Ni har varit emot.
Man skriver också: Att förbättra ärendehanteringen av automatiska kontrolluppgifter, förbättra uppföljning av informationsutbytet, kartlägga innehållet i utländska kontrolluppgifter. Man ska lägga mer tid på det operativa arbetet. Man ska utvärdera.
Vi utgår från att de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat beaktas och genomförs av Skatteverket. Därigenom kan man finna ökade skatteintäkter från andra så kallade skatteparadis, andra länder.
Det är viktigt att påpeka att Skatteverket under granskningen har påbörjat det här arbetet. Man har alltså vidtagit en del åtgärder som Riksrevisionen har rekommenderat.
Det gäller att följa arbetet, vad som sker. Det gäller också att Skatteverket lägger fram sina skrivningar, kommer med sina förslag och lägger fram sina äskanden. Sedan måste det givetvis behandlas i kommande budgetarbete. Det ska prövas mot andra utgifter.
Anf. 20 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Nödvändiga resurser, sade Gustav Nilsson. Det är det vi pratar om i dag. Man kan inte år ut och år in slimma sin organisation och tro att man ändå ska kunna effektivisera. Skatteverket får en eloge i Riksrevisionens rapport för att de verkligen har försökt utveckla och effektivisera sin organisation.
Jag undrar om regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten inte ser att regeringen har ett ansvar att se till att myndigheterna har nödvändiga resurser för det uppdrag som man ger i regleringsbrevet.
Inte bara jag ifrågasätter det när vi debatterar i kammaren. På en fråga som Hans Olsson ställde till finansministern med anledning av Riksrevisionens kritik svarar finansministern så här: "Det ankommer inte på regeringen att fastställa hur Skatteverket organiserar sin verksamhet. Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i största möjliga utsträckning själva ska avgöra var deras resurser gör mest nytta för att uppfylla de mål för verksamheten som riksdagen och regeringen fastställer. Mot bakgrund av vad jag nyss har sagt förutsätter jag dock att Skatteverket noga överväger vilka åtgärder som kan och bör vidtas med anledning av Riksrevisionens rekommendationer."
Det kallar jag att vifta bort problemet och inte se konsekvenserna. Den nye generaldirektören, som dessutom tidigare var statssekreterare på Finansdepartementet, hann ju knappt tillträda förrän han insåg att det här kommer inte att funka. När han var i skatteutskottet och berättade för oss - jag vet inte om Gustav Nilsson var med då - visade han på vilka stora svårigheter man står inför.
Anf. 21 Gustav Nilsson (M)
Fru talman! Vi är överens om att vi måste ha ett skattesystem som upplevs rättvist, som är effektivt och som medborgarna uppfattar som legitimt och väl fungerande. Då måste man givetvis ha resurser för att klara sina uppgifter; det är helt riktigt.
Skatteverket har liksom andra myndigheter betydande behov, men jag vill erinra om att det faktiskt tillförts medel. Under åren 2009-2010 ökade anslaget från 6,2 till 6,4 miljarder. Det sker alltså en ständig prövning.
I regleringsbrevet har Skatteverket uppdraget att återkomma och redovisa sin ekonomiska situation, och jag utgår från att det blir ett underlag inför kommande budgetprövning och budgetarbete. Då får man se om det behöver skjutas till resurser. Men först ska man alltså titta på hur alla de pengar man har används. Det finns brister i dag.
Det handlar i dag om att besluta om fler skatteavtal. Det är viktigt att komma ihåg att med skatteavtal och informationsutbytesavtal så minskar risken för Skatteverket att förlora pengar och ökar svårigheterna för dem som vill syssla med penningtvätt och skattefusk. Här har Alliansen gjort väldigt stora framsteg. Det hände inte så mycket under tolv år med Göran Persson.
Skatteverket får nu muskler och kan arbeta på ett effektivare sätt och få möjligheter att skaffa sig information, utreda, granska och få in skatteintäkter som vi inte tidigare har kunnat få in. Avtalen är viktiga, och det här arbetet måste nu gå vidare.
Jag måste ändå konstatera att i den debatt vi hade i slutet av förra året var s, v och mp emot att vi skulle teckna fyra avtal med så kallade skatteparadis. Ni var inte nöjda utan tyckte att man skulle förhandla vidare, vilket hade inneburit att ni hade förhalat, försinkat och kanske rentav sett till att vi inte hade fått de här fyra avtalen. Men nu kan de börja fungera och se till att vi får in pengar från skatteparadis.
Anf. 22 Agneta Berliner (Fp)
Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande 2009/10:35 och förslagen i de övriga betänkanden som vi debatterar nu.
Jag vill börja med att påminna Birgitta Eriksson om att skattefelet inte precis var mindre under den tid som Socialdemokraterna satt vid makten. Sannolikt var det större, eftersom vi har minskat svartarbetet genom att införa de väldigt populära ROT- och RUT-avdragen som ni i oppositionen, om jag har fattat det rätt, vill avskaffa. Det gäller åtminstone RUT-avdraget som har bidragit väldigt mycket till att underlätta för många familjer i vardagen och även bidragit till att göra svarta jobb till vita. Det har också öppnat upp för en ny bransch med väldigt många nya företag.
Nu debatterar vi Riksrevisionens granskning av Skatteverkets hantering av den internationella skattekontrollen. Det här handlar om Skatteverkets informationsutbyte med andra länder. Det handlar om kontroll av skatt på inkomster och på förmögenheter.
Riksrevisionen menar att det i dag finns betydande brister i Skatteverkets hantering av informationsutbytet, att dessa frågor inte prioriteras och att utvecklingsarbetet fungerar dåligt. Riksrevisionen menar också att den här ineffektiviteten kan leda till att staten går miste om betydande skatteintäkter.
Fru talman! Vårt samhälle blir alltmer globaliserat. Det vet vi allihop. Skattebetalarna agerar mer och mer internationellt. Skatteförvaltningarna runt om i världen blir därför mer och mer beroende av att kunna utbyta information med varandra, detta för att förhindra skatteflykt och undandragande av skatt.
Som har nämnts här har Skatteverket gjort beräkningar på skattefelet och kommit fram till att felet med internationell koppling är ungefär 46 miljarder kronor varje år. Det är givetvis mycket pengar. EU och OECD menar att just informationsutbytet mellan länders skattemyndigheter är ett av de viktigaste verktygen för att kunna hantera och säkra skatten.
Sverige och inte minst vår eminenta finansminister Anders Borg var under vårt EU-ordförandeskap pådrivande för att öka informationsutbytet. Vi har varit pådrivande inom EU för att arbeta fram nya direktiv för beskattning av inkomster, för sparande till exempel, och för det administrativa samarbetet i fråga om beskattning. Sverige arbetar också aktivt inom OECD för ett utbyggt och effektivt informationsutbyte.
Jag vill citera lite ur budgetspropositionen för 2010, där regeringen skriver så här: "De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det internationella området kräver att Skatteverket intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till informationsutbyte som finns. Det internationella arbetet kräver en särskild struktur och kompetens. Det är därför viktigt att Skatteverket höjer sin kompetens avseende både personal och teknik för att klara av det internationella arbetet."
Fru talman! Vi har under 2008 och 2009 tecknat avtal om informationsutbyte med en rad stater - Jersey, Guernsey, Isle of Man, Bermuda, Aruba med flera - och vi kommer sannolikt vid nästa votering att rösta för ett godkännande av ännu fler av den här typen av avtal som alliansregeringen har tecknat.
Tanken med dessa avtal är att Sverige och dessa länder ska hjälpa varandra vid skatteutredningar, att vi gemensamt ska bekämpa skattefusket. Svenska myndigheter kan genom avtalen ta del av information från banker och finansinstitut i dessa andra länder, och svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i länderna.
Riksrevisionen konstaterar alltså i sin granskningsrapport av Skatteverkets internationella skattekontroll att det finns en bred samsyn om betydelsen av ett väl fungerande informationsutbyte, och så är det ju.
Riksrevisionen menar att det därför är viktigt att Skatteverket prioriterar sin verksamhet med informationsutbyte med andra länder mer och att det är viktigt att Skatteverket verkligen tar tag i den här frågan och arbetar aktivt för att förbättra informationsutbytet.
Fru talman! Skatteverket har vidtagit flera åtgärder för att utveckla organisationen mot en ökad internationalisering, men även om det operativa arbetet har förstärkts finns alltså fortfarande betydande brister i Skatteverkets hantering av informationsutbytet. Riksrevisionen skriver att de förutsätter att de initiativ som Skatteverket har tagit för att förbättra effektiviteten på det här området kommer att genomföras och att Skatteverket beaktar de rekommendationer som revisionen lämnar.
I skatteutskottets betänkande håller vi med Riksrevisionen, och vi i Alliansen förutsätter att Skatteverket noga överväger vilka ytterligare åtgärder som kan och bör vidtas med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Vi understryker att Skatteverket prioriterar åtgärder som ger god effektivitet när det gäller skatteintäkter. Vi från Alliansen i skatteutskottet menar också att regeringen bör kunna överväga resultattillskott till Skatteverket mot bakgrund av det Riksrevisionen har framfört.
Anf. 23 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Jag vet att regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten anser att ROT- och RUT-avdragen, alltså HUS-avdragen, gör att svarta jobb blir vita. Jag är inte så säker på det. Ni har inte presenterat några tydliga bevis på det ännu heller. Det kanske kommer.
Tvärtom var det så att Skatteverket för bara några månader sedan gjorde en egen granskning av städbranschen. Det var en liten granskning. Jag tror att det var en fjärdedel av företagen. Ändå hämtade man hem 8 miljoner därför att det förekommer alldeles för mycket fusk i branschen.
Ekomyndigheten säger att de ser att HUS-avdragen alltmer används för att tvätta svarta pengar vita. Då får det ju helt motsatt verkan. Vi tycker inte att man ska skattesubventionera bort skattefusket. Vi ska kontrollera bort fusket. Det är oerhört viktigt för den legitimitet som vi ska ha för att upprätthålla vårt skattesystem.
Jag måste ändå ställa en fråga när det gäller Skatteverkets resurser. Är det så att ni inte litar på förre generaldirektören? Att ni inte litar på den rödgröna oppositionen kan jag ha förståelse för. Ni litar inte på den nye generaldirektören. Och ni litar inte på Riksrevisionens kritik. Vad mer ska krävas för att ni ska förstå att man inte kan, som den borgerliga regeringen har gjort, lägga på Skatteverket den ena arbetsuppgiften efter den andra utan att skicka med pengar. Ni har inte skickat med ett öre för ID-kortsutfärdandet. Ni har inte skickat med ett öre för att betala ut skattebidrag på HUS-avdragen. Någonstans finns det en gräns. Jag måste fråga Agneta Berliner: Var går er gräns?
Anf. 24 Agneta Berliner (Fp)
Fru talman! Jag ska försöka hålla mig till ämnet, men generellt sett, oavsett om det gäller RUT eller ROT, tror jag att socialdemokratin alltid kommer att vara mot de flesta skattesänkningar. Då kan man fundera på om det är så att ni kommer att avskaffa RUT-avdraget. Är det vad ni vill? Vill ni i så fall också avskaffa ROT-avdraget?
Tillbaka till den internationella skattekontrollen. I Skatteverkets äskande om mer pengar nämndes flera olika skäl till att man behövde mer pengar, men den internationella skattekontrollen, som vi faktiskt pratar om i dag, nämndes inte som ett skäl. Det fanns inte med. Det tycker jag tyder på att det inte anses att den här verksamheten faller utanför ordinarie ramar.
De åtgärder som Riksrevisionen föreslår för att komma till rätta med ineffektiviteten är inte heller av direkt monetär natur, eller hur jag ska uttrycka det. Det handlar mer om att från ledningens håll ha fokus på internationell skattekontroll och arbeta systematiskt med frågorna, att prioritera dem helt enkelt. Om vi ska hålla oss till ämnet är det väl inte det här som har lyfts fram när det gäller att man behöver mer pengar.
Anf. 25 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Jag vill bara påpeka att det inte var jag som tog upp ROT och RUT.
Jag tror också att det är viktigt att klargöra att Riksrevisionen inte kan gå in och tala om för den borgerliga regeringen att nu behöver Skatteverket mer pengar. Det är inte deras uppgift. De har granskat och talat om att som det fungerar nu fungerar det inte bra. Det är stark kritik av att man inte klarar de uppgifter som finns i regleringsbrevet. Precis som Riksrevisionen säger är det regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten som är ansvariga för att man får förutsättningar att klara sitt uppdrag. Det kan ingen annan göra. Riksrevisionen har inget uppdrag att tala om hur mycket pengar som regeringen ska tillskjuta. Det ansvaret får ni ta själva.
Jag funderar mycket på hur ni tänker och om ni inte ser konsekvenserna. Konsekvenserna blir ju att utan resurser - det har också den nye generaldirektören skrivit i sin rapport - tvingas Skatteverket att dra ned med motsvarande 2 200 anställda. Det är 20 procent av personalstyrkan. Det kommer att innebära att servicen till företag och enskilda personer tar stryk. Internationella transaktioner och annan kontrollverksamhet tar stryk, och detta är som sagt inget nytt. Det har varit känt under lång tid.
Jag måste säga att jag inte förstår att ni passivt kan se på. Vi förväntade oss att man i den sista tilläggsbudgeten faktiskt skulle ta detta på allvar. Jag vet inte vem mer som ska kritisera. Men det kanske inte är så man vinner valet. Det är ingen valfråga att gå ut och säga att Skatteverket behöver mer pengar.
Anf. 26 Agneta Berliner (Fp)
Fru talman! Jag sade inte heller att det var Riksrevisionen som skulle gå in och äska pengar. Det sade jag inte. Jag sade att i Skatteverkets äskande om anslag fanns det vissa skäl, men just det som vi debatterar i dag fanns inte med där. Det var ingenting som Skatteverket tog upp som ett problem när det gällde att man behövde ha mer pengar. Då får man faktiskt förutsätta att det här inte är ett område, om vi pratar om den internationella skattekontrollen och informationsutbudet, som egentligen behöver mer pengar, utan här handlar det om att man prioriterar och att man jobbar på ett helt annat sätt.
Om inte Skatteverket självt ens säger att man behöver mer pengar för att förbättra den internationella kontrollen finns det heller ingen anledning för vare sig regering eller riksdag att ge mer pengar till det området.
Anf. 27 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag ber å Kristdemokraternas vägnar att få yrka bifall till förslagen i samtliga nio betänkanden som vi nu behandlar, det vill säga SkU35 samt SkU40-47.
Fru talman! Enligt Skatteverkets beräkningar uppgår skattefelet när det gäller internationella kopplingar till svindlande 46 miljarder kronor årligen. Detta är en cirkasiffra, en ungefärlig uppskattning, eftersom vi av förklarliga skäl inte exakt kan veta hur stort det internationellt baserade skattefusket är. Det skulle enligt bedömningarna från Skattverkets sida motsvara ungefär en tredjedel eller 35 procent av det totala skattefelet som är på runt 135 miljarder kronor. Skatteverkets analys av skattefelet visar att områden med väl utbyggda system för redovisning, betalning och kontroll, till exempel i form av kontrolluppgifter, har ett lägre skattefel än områden där kontrolluppgifter saknas.
Fru talman! EU och OECD pekar ut informationsutbytet som ett av de viktigaste verktygen för att skatteförvaltningar världen över ska kunna hantera och säkra skatteuppbörden. En självklar princip är att demokratiskt lagstiftade skatter - hur usla än medborgarna, inklusive oss själva, ibland kan tycka att de är - ändå ska betalas. Det är vår utgångspunkt.
Fru talman! Ett viktigt steg för att stärka skattesystemets legitimitet är alltså att vi täpper till de hål som finns i lagrummet om informationsutbyte mellan länder för att effektivisera skattekontroll. Det är få i denna kammare som jublar över den finanskris som har kastat tiotusentals människor bara i vårt eget land in i arbetslöshet. Men det finns ingenting som är så dåligt att det inte ändå kan leda till någonting positivt.
Finanskrisen har inneburit att ambitionerna i kampen mot den internationella skatteflykten har höjts. Vi har fått en bredare uppslutning inom det här området. EU:s finansminister har agerat, G20-toppmötet i London 2009 likaså. Man beslutade väldigt tydligt att ingripa mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, det som i alldaglig svenska kallas för skatteparadis. Om de inte samarbetar blir det sanktioner. Det är något länderna själva har att bedöma. Europaparlamentet - denna stora församling - har också agerat i samma anda.
Fru talman! Det har i dag talats om att alliansregeringen står för många ord och lite verkstad. Den som har sagt detta vet själv vem hon är. Det är klart att det är oppositionens roll att tycka att det pratas mycket, och jag har själv satt upp tio minuters talartid. Nog är det lite verkstad när vi bara lägger fram nio betänkanden. Dessutom är de nio betänkandena samstämmiga. Det finns ett särskilt yttrande från vår högt ärade oppositions sida, men det finns tack och lov inga reservationer. Varför skulle det finnas det?
Fru talman! Inom ramen för det nordiska samarbetet bedrivs även där ett arbete med inriktning att förmå skatteparadisen att skriva bilaterala avtal med de nordiska länderna. Ett stort antal sådana avtal har alltså ingåtts under det senaste året. Utan att tjata för mycket tycker jag ändå att detta är ett uttryck för att det finns en hel del verkstad i detta parlament från alliansregeringens sida.
Dessa informationsutbytesavtal är viktiga för en effektiv skattekontroll genom att de möjliggör samarbete mellan skattemyndigheterna i de avtalsslutande länderna. Under 2008 och 2009 har vårt land tecknat avtal med förvisso inte alltför tättbefolkade - jo kanske tättbefolkade men de har inte så stora folkmängder - men i skattehänseende ändå strategiska stater som Isle of Man, Jersey, Guernsey, Caymanöarna, Bermuda, Brittiska Jungfruöarna, Nederländska Antillerna och Aruba. Under Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionen höstterminen 2009 har avtal med Liechtenstein, Andorra, Monaco, Schweiz och San Marino drivits vidare.
Det vi behandlar i våra betänkanden i dag är andra illustra delar av vår värld, nämligen Samoa, Cooköarna, Turks- och Caicosöarna, Anguilla, Gibraltar, San Marino och Andorra. Alla dessa delar av vår jord är jag inte säker på att samtliga ledamöter i kammaren, inklusive jag själv, kan peka ut på en jordglob. Det är viktigt att dessa skatteparadis som inte har haft denna öppenhet ändå får informationsutbytesavtal och en helt annan öppenhet.
Det är också på tiden att det 51 år gamla avtalet vi har på skattesidan med Österrike nu får ytterligare preciseringar. Vi får ändringar som innebär utökade möjligheter till informationsutbyte i skattehänseende så att Skatteverket kan begära upplysningar som innehas av banker och andra finansiella institutioner i Österrike. Ändringar med detta alpland innebär att vi får ett mycket mer effektivt medel för en betydligt tätare skattekontroll än tidigare.
Fru talman! Vi i alliansregeringen har gjort en hel del, men det finns en del som återstår. Mot denna bakgrund har Riksrevisionen genomfört en granskning av effektiviteten i Skatteverkets informationsutbyte med andra länder inom den direkta skattens område, det vill säga skatt på inkomster och förmögenheter. Riksrevisionen konstaterar att det finns betydande brister i Skatteverkets hantering av informationsutbytet.
Fru talman! Oppositionen har i dag på ett engagerat sätt menat att detta har att göra med den finansiella kris som Skatteverket har drabbats av. Det är säkert både sant och inte sant. Det är en betydande budget som vi riktar till Skatteverket. Det har varit marginella skillnader, även om jag vill öppet tillstå att oppositionen har velat plussa på några tiotals miljoner till varje år. Ändå tror jag att vi kan vara så ärliga mot varandra att vi kan säga att de budgetbekymmer som finns inom Skatteverket hade definitivt funnits även om era budgetförslag hade bifallits av denna kammare - även om jag inte ska underskatta varje enskild miljon.
Fru talman! Riksrevisionen pekar på negativa konsekvenser för Skatteverkets förmåga att hantera ett växande informationsutbyte med andra länder. Riksrevisionen gör bedömningen att ineffektiviteten i informationsutbytet kan få allvarliga konsekvenser för Skatteverkets förmåga att upprätthålla informationsutbytets preventiva effekt och i förlängningen att säkra skatteintäkterna. I regeringens regleringsbrev för 2010 avseende Skatteverket prioriteras nu detta arbete. Här ges Skatteverket i uppdrag att i en återrapportering beskriva de områden inom vilket det sker ett internationellt samarbete och vilka åtgärder som vidtagits för att förstärka samarbetet. Skatteverket ska beskriva hur den information man får från andra länder tas till vara i myndighetens arbete.
Fru talman! När det gäller kampen mot fusk och svartarbete delar vi kristdemokrater självklart tillsammans med hela Alliansen det engagemanget. Jag är glad att detta självfallet gäller vår högt ärade opposition. Det är naturligtvis glädjande att notera att den samstämmighet som finns i vårt land på området är djupt grundad långt över partigränserna och har en djup förankring i det svenska folket.
Fru talman! Det behövs en aktiv kamp mot allt vad skattefusk och olagligt agerande heter, kanske inte minst på det internationella området. Principen gäller; demokratiskt lagstiftade skatter, om än usla, ska ändå betalas.
Anf. 28 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Nej, så här är det. När den nye generaldirektören Ingemar Hansson var hos oss sade han att om han hade fått de pengar som behövdes för alla de nya arbetsuppgifter som regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten hade skickat till Skatteverket hade man inte haft problemet. De pengar som har skjutits till har varit grädden på moset för att kunna satsa på bekämpning av det stora skattefusket.
Jag begärde ordet för att jag ville ställa en fråga till Lennart Sacrédeus. Anser Kristdemokraterna att den summa pengar som Skatteverket har i dag är exakt den summa man behöver för att klara alla tillkommande arbetsuppgifter och klara alla de påpekanden man har fått från Riksrevisionen? Det handlar om att det går an att slimma så att man klarar sig inom de ramar man har fått. Jag vill gärna få svar på frågan.
Anf. 29 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag tycker att det är trevligt när det ställs frågor och man är intresserad av att få svar på dem.
Jag skulle kunna svara att det är på öret när exakt rätt belopp som Skatteverket får år efter år. Men så är det inte med någon myndighet. Så har det aldrig varit vare sig nu eller under tolv år av socialdemokratiskt regeringsinnehav. Jag har i många interna sammanhang sagt att vi ska ha en öppenhet för det resonemang som säger att mer resurser till Skatteverket kan ge mer pengar tillbaka. Självklart närmar vi oss den punkten - den kanske redan är överskriden - när vi inte har anslagit tillräckligt med medel.
Jag ska inte föregripa det interna arbete som sker på Finansdepartementet, och jag skulle bli förvånad om inte Skatteverkets ekonomiskt prekära situation kommer att föranleda någon form av resursförstärkning på något sätt. Jag kan inte föregripa beloppet, men att denna situation är långsiktigt ohållbar finns det en bred samsyn om i Sveriges riksdag.
Vad gäller medelsanslagen till Skatteverket och andra myndigheter är det hela tiden fråga om en balans mellan att ge nödvändiga resurser och att varje myndighet har en effektiv förvaltning. Det finns oftast en rationaliseringspotential som inte utnyttjas om man hela tiden ger alltför generösa bidrag.
Jag noterade, fru talman, jag hoppas att det inte är vid sidan om debatten, att Vänsterpartiets ledare Lars Ohly i går sade att statsbidragen till kommunerna skulle vara inflationsskyddade. Det låter underbart för kommunerna, men det låter inte underbart när det gäller rationaliseringspotential och prioriteringar inom kommunerna.
När det gäller nya åtaganden som Skatteverket har fått är det viktigt att Skatteverket är tydligt mot oss lagstiftare i riksdagen och anger vilka extra kostnader som de nya åtagandena medför.
(ANDRE VICE TALMANNEN: Replikerna om Lars Ohly hör inte till det här betänkandet.)
Anf. 30 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Jag börjar med det sista som Lennart Sacrédeus sade, nämligen att skattemyndigheterna själva måste vara tydliga. Jag tycker att de har varit övertydliga i flera år. Som en bekräftelse på detta kom alldeles nyss Riksrevisionens skarpa kritik.
Jag hörde också Lennart Sacrédeus säga att det finns förhoppningar om att Kristdemokraterna kommer att driva den här frågan så att Skatteverket kommer att få mera pengar. Det är glädjande. Kristdemokraterna är de enda i den borgerliga alliansen som har tillstått att det finns ett problem.
Anf. 31 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag beklagar om jag genom att nämna Vänsterpartiets partiledare gick vid sidan av anständiga debattrutiner. Jag tror vänsterledaren kommer att tåla det när han får kännedom om detta övergrepp.
Jag tycker kanske att Socialdemokraterna själva inte har varit övertydliga när det gäller resursförstärkningarna till Skatteverket. Jag har inte de aktuella siffrorna i huvudet, men det handlar om några tiotals miljoner mer som ni har velat tillskjuta till Skatteverket jämfört med alliansregeringen. Det handlar kanske om en halv eller en procents skillnad jämfört med vad vi i alliansmajoriteten sedan har lagstiftat om. Det har inte varit så stora skillnader. Det tycker jag att vi ska vara tydliga med.
Birgitta Eriksson säger att Skatteverket har varit övertydligt. Det har väl varit övertydligt mot båda parter, både allianssidan och vänsteroppositionen. Man befinner sig i en situation som är svår. Det är naturligt att en ny generaldirektör agerar. Det är klokt att detta sker. Vi får se vad det landar i. Jag tror att det till sist kommer någon form av resursförstärkning.
Fru talman! Jag tror att jag ha svarat på de frågor som Birgitta Eriksson har ställt. Jag uppfattar också att Birgitta Eriksson är mycket belåten med svaret.
Anf. 32 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag vill inleda med att säga att det verkligen har hänt mycket positivt på det här området. Vi ska nu fatta beslut om flera avtal om informationsutbyte. Det händer mycket när det gäller att bekämpa internationell ekonomisk brottslighet. Det är bra. Vi har ett enigt betänkande i den här frågan. Det är viktigt att understryka det.
Riksrevisionen har tittat på Skatteverkets arbete med att ta emot, hantera och använda kontrolluppgifter. Man skriver i sin rapport att det finns betydande brister i hanteringen av informationsutbytet.
Man konstaterar att i de fall där kontrolluppgifter saknas är skattefelen mycket större. Man konstaterar också att den verksamhet som Skatteverket bedriver har en väldigt viktig preventiv effekt. Jag tror att vi allihop är överens om att det är så och att det är väldigt viktigt.
Det har visat sig att skattefusket med internationella förgreningar uppgår till ca 35 procent av de totala skattefelen. Det är något slags hörnstenar i den här verksamheten som vi ska ha med oss. Jag tycker att det är viktigt.
Det är inte mindre viktigt med de slutsatser som Riksrevisionen har dragit i sin rapport. Om vi inte kan hantera den här informationen kan vi inte bekämpa det internationella skattefusket på ett så effektivt sätt som vi skulle kunna.
Det här landar ganska mycket i en diskussion om resurser till Skatteverket. Det handlar egentligen inte betänkandet om. Det ska hanteras i en annan ordning i samband med budgeten, och så vidare.
Vi har vid flera tillfällen flaggat för att vi tycker att är oerhört viktigt att ge Skatteverket de verktyg det behöver för att kunna jaga skattefuskare och göra det som vi förväntar oss att det ska kunna göra.
Man skulle också kunna ställa frågan till majoriteten: Gör Skatteverket fel bedömning? Ni som sitter här från majoriteten var med vid informationen till utskottet från generaldirektören om Skatteverkets ekonomiska situation.
När jag lyssnar på era anföranden kan jag höra en viss dragning till att ni nog tycker att Skatteverket borde ha lite mer resurser. Det kan man kanske tycka är glädjande. Vi får se vad som händer på området.
Fru talman! Från Vänsterpartiets sida tycker vi att det är oerhört viktigt att ge Skatteverket de verktyg det behöver. Vi lyssnar väldigt noga till vad Riksrevisionen säger angående Skatteverkets förmåga att ta till sig den information som man kan få via internationella kontrolluppgifter. Vi ser väldigt allvarligt på de brister som man i dag har uppdagat. Jag står bakom förslaget i betänkandena.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 28 april 2010.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Internationell skattekontroll
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger redogörelse 2009/10:RRS19 till handlingarna.
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.