Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Hushållningen med mark- och vattenområden

Betänkande 2025/26:CU20

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut

Ärendet är klart för beslut

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Hushållningen med mark- och vattenområden(pdf, 695 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:20 Hushållningen med mark- och vattenområden

Utskottets förslag

Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU20)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 115 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om riksintressen (områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt eller regionalt viktiga värden och kvaliteter), skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet samt myndighetssamarbete och nationell vattensamordning.

Utskottet hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 68

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2026-02-05
Justering: 2026-02-19
Trycklov: 2026-02-20
Reservationer: 24
Betänkande 2025/26:CU20

Alla beredningar i utskottet

2026-01-29, 2026-02-05

Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU20)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 115 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om riksintressen (områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt eller regionalt viktiga värden och kvaliteter), skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet samt myndighetssamarbete och nationell vattensamordning.

Utskottet hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Förslagspunkter

1. Riksintressen
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:922 av Linus Sköld m.fl. (S) yrkande 2,

2025/26:1005 av Christofer Bergenblock (C),

2025/26:1276 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12,

2025/26:1374 av Sanne Lennström och Linnéa Wickman (båda S),

2025/26:1437 av Markus Selin m.fl. (S) yrkande 3,

2025/26:1938 av Boriana Åberg (M) yrkande 2,

2025/26:2580 av Saila Quicklund (M),

2025/26:2674 av Petter Löberg och Jessica Rodén (båda S) yrkandena 1 och 2,

2025/26:2936 av Marléne Lund Kopparklint (M),

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 4 och 5,

2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 43 och

2025/26:3655 av Lili André (KD).
  • Reservation 1 (S)
  • Reservation 2 (C)
2. Kungliga nationalstadsparken
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2025/26:3757 av Anders Ekegren (L) yrkandena 1-4.
3. Skyddet av jordbruksmark
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:425 av Stina Larsson (C),

2025/26:810 av Mikael Larsson (C),

2025/26:997 av Christofer Bergenblock (C),

2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 51 och

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 14.
  • Reservation 3 (V)
  • Reservation 4 (C)
4. Skyddet av vattenområden och dricksvattentäkter
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:535 av Johan Andersson (S),

2025/26:629 av Hanna Westerén (S),

2025/26:1238 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 1,

2025/26:1386 av Karin Sundin m.fl. (S),

2025/26:1948 av Hans Ekström (S),

2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 4,

2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 26,

2025/26:3408 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 7,

2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 21 och 22,

2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 21,

2025/26:3433 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 1 och

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 78.
  • Reservation 5 (S)
  • Reservation 6 (C)
  • Reservation 7 (MP)
5. Stranderosion m.m.
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:201 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S),

2025/26:426 av Stina Larsson (C),

2025/26:703 av Louise Eklund (L),

2025/26:1661 av Emma Ahlström Köster m.fl. (M) yrkandena 2-6 och

2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 44-46.
  • Reservation 8 (MP)
6. Vattenkraft
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:67 av Josef Fransson (SD),

2025/26:540 av Inga-Lill Sjöblom (S),

2025/26:605 av Lars Isacsson m.fl. (S),

2025/26:1389 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 3,

2025/26:1484 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD),

2025/26:1735 av Crister Carlsson och Thomas Ragnarsson (båda M),

2025/26:2605 av Anders W Jonsson och Helena Vilhelmsson (båda C),

2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 45 och 46,

2025/26:3311 av Sten Bergheden (M),

2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 116, 118 och 120,

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 77 och

2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 51-53.
  • Reservation 9 (S)
  • Reservation 10 (V)
  • Reservation 11 (C)
  • Reservation 12 (MP)
7. Markavvattning
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1296 av Sten Bergheden (M),

2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 5 och

2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 34.
  • Reservation 13 (C)
8. Vandringsleder och passager för fisk
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:887 av Peder Björk m.fl. (S),

2025/26:1300 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 3 och

2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 55.
  • Reservation 14 (S)
9. Myndighetssamarbete och nationell vattensamordning
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1527 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 1,

2025/26:3029 av Thomas Ragnarsson (M),

2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 1 och 11,

2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 25 och 27 samt

2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 22.
  • Reservation 15 (MP)
10. Va-infrastruktur och dess finansiering
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:600 av Marie Olsson (S),

2025/26:635 av Hanna Westerén m.fl. (S),

2025/26:1473 av Eric Westroth (SD),

2025/26:1527 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 4,

2025/26:1726 av Hans Eklind (KD),

2025/26:2291 av Linnéa Wickman m.fl. (S),

2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 2,

2025/26:3114 av Sten Bergheden (M),

2025/26:3140 av Cecilia Rönn (L),

2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 35,

2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 6, 7 och 10,

2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 33 och

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 13.
  • Reservation 16 (S)
  • Reservation 17 (C)
  • Reservation 18 (MP)
11. Underhåll och förnyelse av den kommunala va-infrastrukturen
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1194 av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M),

2025/26:1527 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 2,

2025/26:1798 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 4,

2025/26:3225 av Marléne Lund Kopparklint (M),

2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 2-4 och

2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 24.
  • Reservation 19 (MP)
12. Anslutning till kommunalt vatten och avlopp
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:854 av Magnus Manhammar (S),

2025/26:1798 av Magnus Jacobsson (KD) yrkandena 1-3,

2025/26:2481 av Anna af Sillén (M),

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 13,

2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 9 och

2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 12.
  • Reservation 20 (C)
  • Reservation 21 (MP)
13. Va-taxa
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:1133 av Martina Johansson (C) och

2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 20.
  • Reservation 22 (MP)
14. Åtgärder för dagvatten
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2025/26:533 av Isak From och Björn Wiechel (båda S),

2025/26:2824 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 9,

2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 8 och

2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 10.
  • Reservation 23 (C)
  • Reservation 24 (MP)

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2026-02-25
Debatt i kammaren: 2026-02-26
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:CU20, Hushållningen med mark- och vattenområden

Debatt om förslag 2025/26:CU20

Webb-tv: Hushållningen med mark- och vattenområden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Mats Hellhoff (SD)
Anf. 184 Mats Hellhoff (SD)

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Enligt Falstaff, fakir – den välkände komikern och författaren som ju alla känner till – är vatten ett farligt gift som omger Visby stift. Att vatten omger Visby stift kan vi nog alla vara överens om, men gällande det andra ska jag be att få anmäla avvikande mening.

Detta betänkande ger en tydlig bild av hur viktigt men också komplext ämnesområdet är. Vatten är grunden för liv på jorden och vårt viktigaste livsmedel. Att hushålla med vatten blir därför en existentiell fråga. Det handlar inte bara om att säkerställa att vi har vatten att dricka utan också att vi har vatten till samhällets övriga verksamhet.

Lika viktigt, men inte så ingående behandlat, är det att ha fungerande avlopp. Tillgången på vatten är en förutsättning för att avloppen ska fungera, och fungerande avlopp är en förutsättning för att samhället med alla dess funktioner ska fungera. Jag återkommer till detta. Vi pratar alltså om system som hänger ihop och är beroende av varandra, herr talman.

Betänkandet behandlar en mängd områden, men jag tänker begränsa mig till området skydd av vattenområden och dricksvattentäkter.

Det är viktigt med ett starkt skydd av vattenområden och dricksvattentäkter. EU:s dricksvattendirektiv har genomförts, med lagändringar som bland annat innebär skärpta bestämmelser för dricksvattenkvaliteten. Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten har uppdrag som bland annat syftar till att långsiktigt säkerställa dricksvattenförsörjningen och vattenskyddet. Förstudien om nationell fysisk planering bereds inom Regeringskansliet, och regeringen har aviserat en översyn av det befintliga regelverket på området.

Allt detta är mycket bra. Men hur ska vi skydda våra vattenanläggningar, vattenverk, reservoarer, pumpanläggningar och så vidare?

I Dagens Nyheter från den 21 februari kan man läsa hur ett vattenverk i en stad i Mälardalen utsattes för sabotage av en 30-åring som tidigare dömts för grov brottslighet i ett kriminellt nätverk. Han kunde gå rakt in genom olåsta dörrar och stänga ned vattenverket. Mannen öppnade grinden till vattenverket. Den ska vara låst, men han öppnade den lätt med bara händerna. Sedan gick han in i en mindre byggnad på området. Den dörren var inte heller låst.

Snart stannade hela vattenverket – ett av två verk som försörjer de 140 000 boende i staden. Byggnaden som 30-åringen gick in i är nämligen en kritisk plats för vattenverket. Det är ett ställverk, det vill säga en elcentral som försörjer vattenverket med ström. 30-åringen började slita ut säkringar. Han tryckte på nödstopp, och hela anläggningen slocknade. Sedan gick han därifrån.

Åklagaren ser inga tecken på att 30-åringen agerade på uppdrag av någon, och inget som har framkommit i utredningen tyder på någon form av planering. Det krävdes alltså inte ens någon planering för att åstadkomma detta.

Herr talman! Sverige storsatsar på det civila försvaret. Här är just vattenverken en nyckel, för en fungerande vattenförsörjning är helt central. Utan vatten kan vi inte försvara vårt land, säger en företrädare för branschorganisationen Svenskt Vatten. Det finns ungefär 1 500 vattenverk runt om i landet, och alla måste skyddas från föroreningar, fysiska intrång, cyberattacker och sabotage. Blir det stopp påverkas hela samhället. Det gäller sjukhus, förskolor, restauranger och livsmedelsproduktion.

Om någon slår ut dricksvattnet helt slutar även avloppssystemet att fungera, och försvinner vattnet uppstår sanitära problem snabbt. Det som har gjort att städer i Ukraina har evakuerats har varit att va-systemet inte fungerar som helhet, alltså att inte heller avloppen längre fungerar. Vi kan ju försöka föreställa oss vad som skulle hända om avloppet till ett av våra sjukhus plötsligt skulle sluta fungera.

Här har alla aktörer med något ansvar för vattenförsörjningen en riktig utmaning framför sig.

Denis Begic (S)
Anf. 185 Denis Begic (S)

Herr talman! Roligt att vi får umgås här en torsdagskväll!

När jag skulle skriva mitt anförande tänkte jag mycket på att jag kunde ha skrivit precis likadant som förra året. Den känslan är ibland rätt tråkig, kan jag tycka, för jag vill att saker och ting ska ske här i riksdagen så att vi kan prata om andra saker. Det är även svårt att bortse från den riksrevisionsrapport som vi också har debatterat här tidigare. Därför kommer jag den här gången faktiskt att prata om alla våra reservationer.

Jag vill börja med en reservation som vi har skrivit väldigt många gånger. Det handlar om riksintressena. Det är välkänt att detta är ett problematiskt område. Vi har inte agerat som vi borde ha gjort.

När riksintressesystemet infördes var tanken förstås att det skulle vara enkelt och klokt. Endast få, unika och verkligt betydelsefulla områden skulle pekas ut. Systemet skulle vara präglat av kvalitet, inte kvantitet. Tyvärr blev det inte så, och i dag har vi ett system som har vuxit helt okontrollerat. Antalet riksintresseområden har ökat kraftigt, och deras omfattning har verkligen svällt.

Det här är inte längre ett system som skyddar det mest värdefulla, utan nästan alla berörda myndigheter anser att det behöver göras om. Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Tillväxtverket och så vidare har gemensamt gjort en översyn och kommit fram till att det inte är bra som det ser ut i dag. Samtliga myndigheter anser att deras riksintresseanspråk måste ses över, och fyra av fem säger rakt ut att deras anspråk inte uppfyller kriterierna.

Kort sagt måste vi titta på det här systemet. Det är därför Socialdemokraterna har reservation 1. Det är dags att modernisera riksintressesystemet så att vi får färre riksintressen, skarpare kriterier, större tydlighet för kommuner och företag samt ett verkligt skydd för det som är av nationellt intresse.

Vi vill helt enkelt modernisera det här systemet.

Herr talman! Vi behöver också tala om vattenmiljön. I vår reservation 5 säger vi socialdemokrater att den är under hård press. Övergödning, miljögifter, plastskräp och så vidare finns i Sveriges vattendrag och sjöar. Det påverkar i sin tur dricksvattenförsörjningen. Här har Riksrevisionen varit glasklar: Staten brister i sin styrning, och ansvarsfördelningen är otydlig.

Det är därför vi i reservation 5 kräver ett starkare skydd. Det handlar om att minska utsläppen av kväve och fosfor, stärka kretsloppen, återställa kalkningen, återställa stödet mot invasiva arter och ge Östersjön en chans att återhämta sig. Framför allt måste dricksvattnet och dricksvattentäkterna få ett starkare lagligt skydd.

Klimatkrisen för med sig väldigt stora risker för förorenat dricksvatten. Vi behöver leva upp till EU:s ramdirektiv för vatten. Vi måste ta tag i avloppsreningen; vi ser att mängden läkemedelsrester fortsätter att öka kraftigt.

Detta är som sagt väldigt allvarligt. Därför föreslår vi en snabb implementering av EU:s nya avloppsdirektiv.

Herr talman! Ibland kan man få känslan att det här handlar om teknikaliteter, men så är det inte. Det handlar om folkhälsa, trygghet och framtid.

Vi behöver också lyfta fram vattenkraftens roll. För att säkra den biologiska mångfalden måste vi skydda våra sjöar och hav från gifter, plast och försurning. Vi måste också se över den småskaliga vattenkraften – det är en förutsättning för att vi ska utvecklas.

Det är just denna balans vi talar om i reservation 9. Det är klart att miljökraven ska vara strikta och tydliga, men de får inte bli så rigida att småskaliga aktörer slås ut i onödan. Vattenkraften spelar en avgörande roll för energisystemets stabilitet. Den är central för industrins elektrifiering. Den måste också vara rättssäker, modern och hållbar.

Herr talman! Sverige har 100 000 sjöar och tiotusentals mil rinnande vatten. Det ger fantastiska naturvärden, men det medför också ansvar. Därför säger vi i reservation 14: Skapa fungerande fiskvägar där det behövs och där det är genomförbart! Det är inget nytt eller kontroversiellt – det är bara modern, pragmatisk miljöpolitik.

Fungerande fiskvägar gör att våra ekosystem återhämtar sig. Här är lokala aktörer otroligt viktiga, för det är de som sitter på de faktiska lösningarna. Vi behöver jobba tillsammans med dem.

Herr talman! Nu kommer jag till en punkt där Riksrevisionen har rätt mycket kritik. Även jag som socialdemokrat tar åt mig av den kritiken.

Klimatförändringarna gör att vi får alltmer extremt väder – skyfall, bränder, havsnivåhöjningar och torka. Det här är en viktig fråga för att vi ska kunna ha ett välfungerande samhälle. Därför säger Socialdemokraterna i reservation 16 att Sverige behöver en nationell strategi för va-infrastruktur. Här behöver vi ta bort hinder, stärka investeringar och reinvesteringar, ge små kommuner stöd och skapa likvärdighet i hela landet.

Inte heller va-systemet handlar enbart om teknik. Det handlar om välfärd. Det handlar om beredskap. Det är livsnödvändigt.

Vi behöver fortsätta att driva på när det gäller ekodesign av vattenprodukter på EU-nivå.

Vi vill också klimatsäkra den strategiska infrastrukturen. Ett samhälle kan inte fungera utan elnät, sjukhus eller vägar. Det kan inte heller fungera utan reningsverk, som inte får stå utan försvar mot extremväder.

Slutligen hoppas jag att regeringen tar försäkringsfrågan på allvar. Hundratusentals människor riskerar att få sina hemförsäkringar uppsagda, eller fördyrade, helt enkelt därför att klimatpolitiken inte hänger med. Här har andra länder gjort en del saker som jag anser att också vi i Sverige behöver titta på. Även vi behöver göra någonting för att förhindra att människor blir utan hem.

Herr talman! Det är klart att vi står bakom alla våra reservationer, men för att vinna tid – och det känns som att vi behöver vinna tid – yrkar jag bifall endast till reservation 16.

Lars Beckman (M)
Anf. 186 Lars Beckman (M)

Herr talman! Jag delar naturligtvis Denis Begics glädje över att få stå här en torsdagskväll och debattera i stället för att se Brynäs spela hemma mot Rögle. Det är roligt att vara i demokratins tjänst.

Steg för steg förbättrar vi Sverige på område efter område. Jag tänker inte bara på att en barnfamilj får 5 000 kronor mer i månaden efter skatt i dag jämfört med 2022. Jag tänker inte bara på att en liter diesel kanske hade kostat 40 kronor i dag om vi hade haft en rödgrön regering. När jag tankade häromveckan var priset 16 kronor per liter. Jag tänker heller inte bara på elpriserna, herr talman. De är lite högre i dag jämfört med hur det är på sommaren, men jämfört med hösten 2022 är det en dramatisk skillnad.

Vad har då detta med dagens debatt att göra? Jo, i dag debatterar vi bland annat småskalig vattenkraft, och till skillnad från Denis Begic är jag väldigt positiv till att regeringen har tagit tag även i den här frågan. Regeringen har räddat – och försöker att rädda – vattenkraftsproduktionen. Då tänker man kanske: Det säger moderaten Lars Beckman. Jo, det säger han. Men vad säger Energiföretagen om den lagrådsremiss som kom i fredags?

Energiföretagen skriver så här på sin hemsida: Regeringen har nu tagit ytterligare steg mot en mer fungerande nationell plan för vattenkraftens omprövningar. Johan Bladh, som är ansvarig för vattenkraften på Energiföretagen, säger att det nu är upp till myndigheterna att ta till sig regeringens styrsignaler så att vi inte behöver ta ytterligare omtag.

Vidare står det: ”Regeringen har nu beslutat om en lagrådsremiss med förslag på undantag från EU-rättens krav vid vattenkraftens omprövning som skulle innebära att det blir möjligt att sänka kravnivån för verksamheter som har ett väsentligt allmänintresse. Men ett sådant undantag kräver regeringens godkännande i varje enskilt fall och att kompensationsåtgärder vidtas.”

Energiföretagen skriver vidare: ”Regeringen har också nyligen beslutat om förlängd tidsfrist för det viktiga uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten att ta fram en vägledning för hur en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska beaktas inom ramen för vattenförvaltningsarbetet.”

Herr talman! Detta gör skillnad på riktigt. I dag finns det ungefär 1 900 småskaliga vattenkraftverk i Sverige som tillsammans producerar knappt 5 terawattimmar och tillför 1 000 megawatt i effekt. Det är 3 procent av Sveriges totala årliga elproduktion. Alla kanske inte vet att el prissätts med marginalprissättning, så en kall vinterdag 2028 hade vi saknat denna vattenkraft om Miljöpartiet hade fått styra. Då hade elpriset kunnat skena iväg något alldeles fruktansvärt.

Vi moderater är för äganderätten. Det sitter i vårt politiska dna.

Vi anser att utrivning av dammar och småskalig vattenkraft måste stoppas. I en situation då vi behöver varje kilowatt planerbar kraft är det oförsvarligt att riva ut fungerande fossilfri elproduktion.

Vi behöver varje kilowatt som kan produceras, och jag är därför väldigt glad att regeringen kom med sin lagrådsremiss i fredags. Det vore bra om kammaren sedan kan anta lagförslaget med politisk enighet.

Om man river bort vattenkraft kan det få förfärliga konsekvenser. Ett exempel är att Säfsens skidanläggning i Dalarna skulle ha blivit utan vatten om man inte hade löst detta. Villaägarnas Riksförbund har gjort ett väldigt bra arbete och visat att medlemmarna runt om i landet skulle bli djupt upprörda om barnens badplats försvann. Utanför Gävle finns ett exempel på just detta. Och i en film på Youtube ser man hur ett antal fritidshus som låg vid en sjö plötsligt ligger vid en dypöl efter att man har rivit bort ett mindre småskaligt vattenkraftverk. Så kan vi inte ha det. Det är därför väldigt bra att regeringen har tagit krafttag även på detta område.

En annan fråga som berör väldigt många och som föregående talare var inne på är vatten och avlopp. Även här har regeringen gjort och gör stor skillnad. Den som är medlem i Villaägarnas Riksförbund har fått ett nyhetsbrev i dag med rubriken Trendbrott i va-frågan: Kommuner backar från tvångsanslutning. Det är helt fantastiskt att demokratin fungerar. År 2023 gjorde vi här i riksdagen en lagändring som öppnade för större flexibilitet, och nu lyssnar kommunerna. Det är jättebra.

Det finns dock undantag. I Sandvikens kommun i min valkrets finns eldsjälen Anders Broman i Norrbro. Han har samlat hundratals villaägare som är emot att bli tvångsanslutna. De har välfungerande enskilda avlopp, men de ska ändå tvångsanslutas. Inte undra på att villaägarna i Sandviken blir fly förbannade när de läser i Arbetarbladet att det lokala reningsverket pumpar ut miljontals liter breddning.

I Norrtälje, Värnamo och Arvika backade nyligen kommunen men alltså inte i Sandviken. Det beklagar jag.

Vi behöver elproduktion. Moderaterna, regeringen och Tidöpartierna levererar på detta område. Vi har också levererat lagändringar på va-området. Precis som föregående talare sa har Ukraina visat hur viktigt det är att ha enskilda avlopp ur beredskapssynpunkt. Jag är därför väldigt glad att vår regering gör så mycket också på detta område.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på alla reservationer.

(Applåder)

Rebecka Le Moine (MP)
Anf. 187 Rebecka Le Moine (MP)

Herr talman! Jag delar glädjen över att få vara en del av demokratin, och jag kände att vi blev lite uppbjudna till dans, inte minst när det gäller vattenkraftverken. Lars Beckman beskriver detta som en framgång. Men det som har hänt är att de vanligtvis så EU-positiva Moderaterna har sagt tack, men nej tack till EU-lagstiftning. En av regeringens första åtgärder var att pausa EU-lagstiftningen, vilket har retat upp inte minst EU-kommissionen. Det finns ett ärende som kommer att återkomma, och då kan det bli väldigt dyrt för Sverige.

Något som Lars Beckman talar sig varm för är äganderätten. Vad menas med äganderätt när det kommer till alla dem som har förlorat sina fiskerättigheter och inte längre kan fiska upp egen fisk för att göra ekonomisk vinst, rekreera sig eller bara känna sig stolta? Utan en anpassning finns nämligen ingen fisk, och då är äganderätten inget värd. Vems äganderätt är det Lars Beckman värnar? Är det bara dem uppströms med vattenkraftverk, eller är det också alla dem nedströms som skulle vilja ta del av denna skatt?

Lars Beckman (M)
Anf. 188 Lars Beckman (M)

Herr talman! Jag tackar Miljöpartiet för detta replikskifte eftersom det sätter fingret på vad som skulle hända om olyckan är framme och Sverige får en regering bestående av Miljöpartiet, Vänstern, Socialdemokraterna och Centern.

När det gäller tvångsanslutningar berättade jag att Tidöpartierna har ändrat lagstiftningen, vilket gör att folk inte tvångsansluts i samma omfattning. Jag sa också att vi har räddat den småskaliga vattenkraften.

Men Miljöpartiet drev igenom omprövningen av alla vattendomar, vilket har fått katastrofala konsekvenser runt om i Sverige. Jag tog Dalarna som ett exempel, där en hel skidanläggning hade varit utan vatten om Miljöpartiet hade fått bestämma.

Jag tror att alla som har följt svensk politik vet att om Miljöpartiet bestämmer sig för något är det ganska lätt för ett annat parti, till exempel Socialdemokraterna, att sälja bort viktiga frågor. Vi såg det i rovdjursfrågan och även när det gällde just småskalig vattenkraft.

Det är absolut ingen hemlighet att det är en fundamental skillnad mellan Moderaternas energipolitik och Miljöpartiets miljöpolitik. Det spelar ingen roll att Socialdemokraterna säger att det är helt riskfritt att rösta på dem, för Miljöpartiets inlägg här i kammaren visar att det inte är det.

Mitt svar på frågan är att den som äger småskalig vattenkraft ska bestämma över sin småskaliga vattenkraft.

Rebecka Le Moine (MP)
Anf. 189 Rebecka Le Moine (MP)

Herr talman! Jag tackar Lars Beckman för allt beröm för att vi fick igenom så mycket av vår politik. Den står vi absolut upp för.

När det gäller energipolitiken är det helt sant att vi har helt olika uppfattningar. Här har Moderaterna gått mot en mer kommunistisk modell, en planekonomi, som kommer att låsa in Sverige om olyckan är framme. Nu blir det nog inte så eftersom det i västvärlden tar som absolut kortast 20 år att bygga kärnkraft och skulle kosta uppemot 1 000 miljarder. Det är alltså ett extremt dyrt prestigeprojekt.

Jag fick ändå svar, herr talman, och det är jag tacksam över. Det är alltså de som äger verken som har större äganderätt. De betyder kanske mer i Moderaternas ögon. Det kanske är en väljarmässig strategi – vad vet jag.

Även om man gör analysen att vissa människor som äger är mer värda har ju många av dem stått i kö och velat få en omprövning av sina vattenkraftverk. Många har velat få den kompensation och det ekonomiska stöd som Vattenkraftens miljöfond har inneburit för att kanske slippa oro över vad som händer om olyckan skulle vara framme och en damm brister. De kanske också vill lämna efter sig något som barn och barnbarn trivs i – en levande miljö.

Äganderätten för dem som vill något annat än Lars Beckman och Moderaterna graderas kanske något lägre, men man ska inte förneka att det finns många som har sett med stor hoppfullhet på miljöfonden och möjligheten att få moderna miljötillstånd och även få tillbaka fisken.

Lars Beckman (M)
Anf. 190 Lars Beckman (M)

Herr talman! Den som får en elräkning i Skåne ska skänka en tanke till Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Den effektbrist som gör att bagerier inte kan bygga ut ska också tacka Miljöpartiet. De som betalade 28,50 för en liter diesel ska tacka Miljöpartiet. Och den kärnkraftsavveckling som har skadat Sverige i grunden ska vi tacka Miljöpartiet för.

Men, herr talman, nu ska vi rädda den småskaliga vattenkraften. Vi ska göra allt som står i vår makt för att rädda 1 900 småskaliga vattenkraftverk, som alltså står för 3 procent av Sveriges totala elproduktion.

Men jag håller med Miljöpartiet. Ni hade ett fundamentalt inflytande på svensk politik när ni satt i regering. Ni införde fri invandring. Ni införde reduktionsplikten som gjorde att folk inte hade råd att tanka. Ni drog ned på vägunderhållet. Ni har skadat svensk energipolitik för årtionden framåt. Det håller vi nu på att rätta till. Det är bra att vi gör det.

Det är bra att vi har en regering som bryr sig om hårt arbetande människor. Det är också en näringslivsfråga, herr talman. Vi har kunnat ta del av det som hände i Dalarna och Säfsen, där man gick ut och larmade sa: Säfsen Resort blir utan konstsnö om dammarna rivs – en katastrof.

Det finns hundratals viktiga arbetstillfällen i norra Dalarna, så det är alltså också en näringslivsfråga bortsett från att det är en plånboksfråga för hushållen.

Till den som möjligtvis ser på den här debatten – jag vet inte om någon gör det, om jag ska vara riktigt ärlig – vill jag säga: Fundera på hur du vill att Sverige ska se ut nästa mandatperiod! Om du vill ha råd att tanka din bil, om du vill ha råd att betala din elräkning och om du vill ha el på vintern kanske du ska undvika att rösta på något av de fyra röda partierna.

Kajsa Fredholm (V)
Anf. 191 Kajsa Fredholm (V)

Herr talman! Vänsterpartiet har två reservationer i betänkandet, och jag tänkte redogöra för dem.

Den första gäller skyddet av jordbruksmark. Åkermarksarealen fortsätter att minska i Sverige. Samtidigt ökar exploateringen av jordbruksmark, det vill säga att man bygger på marken eller använder den på ett sätt som gör att det inte går att odla där igen.

Det främsta skälet till att åkermarksareal försvinner är att marken inte längre brukas och att den växer igen. Samtidigt måste Sverige stärka sin självförsörjning av livsmedel. De ökade klimatförändringarna innebär därutöver att den odlingsbara marken försvagas globalt sett, vilket medför ett ökat ansvar för oss i Sverige att bidra till den globala livsmedelsförsörjningen.

Herr talman! Naturvårdsverket bedömer att det med de styrmedel som är beslutade eller planerade inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Förutsättningarna för att långsiktigt bevara jordbruksmarkens produktionsförmåga bedöms vara otillräckliga. Tillståndet för många av odlingslandskapets arter och naturtyper är dessutom dåligt eller ogynnsamt. Det är viktigt att stärka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.

Den höga takten när det gäller exploatering av bördig åkermark, inte minst i södra Sverige, är mycket bekymmersam och är inte förenlig med ett långsiktigt tänkande om hållbar livsmedelsförsörjning.

Även utredningen om en ny livsmedelsberedskap konstaterar i sitt betänkande Livsmedelsberedskap för en ny tid att jordbruksmarken bör skyddas bättre. Nya nationella styrmedel krävs för att minska exploateringen av jordbruksmark i kommunerna. Vi i Vänsterpartiet anser att regeringen behöver komma med förslag till en nationell målsättning för bevarande av bördig åkermark för att motverka just exploatering av åkermark.

Herr talman! Den andra reservationen gäller vattenkraften. Vattenkraften har en viktig roll för vår förnybara energiförsörjning, och det finns stora värden i att ha en stark vattenkraftsproduktion. Den behöver dock harmoniseras med hänsyn till vår biologiska mångfald och våra nationellt uppsatta miljömål.

Vi i Vänsterpartiet har därför under lång tid föreslagit att kraftverksbolagen ska vidta åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden i de reglerade vattendragen. Vi har sett positivt på att vattenverksamhet prövas enligt miljöbalken.

Den nuvarande regeringen valde dock under inledningen av mandatperioden att pausa omprövningarna av vattenkraften. Den 1 juli 2025 återupptog man omprövningarna men med en sänkt ambition i miljöanpassningen. Tyvärr försvagar det möjligheterna att anpassa vattenkraften till våra ekosystem i enlighet med riksdagens antagna miljömål och EU:s ramdirektiv för vatten och biologisk mångfald.

Vi anser därför att omprövningarna av vattenkraft bör återupptas med de ursprungliga kraven på att införa moderna miljövillkor för den gamla vattenkraften. Målet för EU:s vattendirektiv är att Sveriges vattenförekomster ska ha god status senast 2027.

Herr talman! En viktig åtgärd för miljön skulle vara att införa krav på ett visst konstant vattenflöde genom vattenkraftsturbinerna så att vattendragen inte torrläggs. Krav på en så kallad minimitappning genom turbiner skulle kunna innebära stora vinster för arter som har strömmande vatten som livsmiljö.

I Umeälven har forskare uppskattat att en sådan åtgärd endast skulle medföra en halv procents förlust per år av vattenkraftsproduktionen. Vi i Vänsterpartiet anser därför att krav på så kallad minimitappning vid befintliga och nya vattenkraftverk bör införas i syfte att förhindra torrläggning av vattendrag.

Slutligen yrkar jag bifall till reservation 3.

Larry Söder (KD)
Anf. 192 Larry Söder (KD)

Herr talman! Ansvarsfullt, långsiktigt förvaltarskap, skydd av värdefull jordbruksmark, goda livsvillkor i hela landet och en rimlig balans mellan utveckling och naturvård är för mig hushållning med mark- och vattenområden.

Mark och vatten är begränsade resurser som ska nyttjas så att framtida generationer inte begränsas av dagens beslut. De ekosystemtjänster som rent vatten, biologisk mångfald och odlingsmark ger ska värnas. Exploatering ska ske efter tydliga och transparenta avvägningar som är till gagn för samhället som helhet.

Vi som svenskar borde aldrig behöva tänka på dricksvatten eller avlopp på samma sätt som man tvingas göra i andra länder. Det ska helt enkelt fungera, och det tror jag att vi alla förväntar oss. Den kommunala infrastrukturen för dricksvattenproduktion, avloppsrening och ledningsnät byggdes ut framför allt mellan 1950 och 1970. Då hjälpte staten till och finansierade utbyggnaden genom bidrag. Vi vet att ledningarna har en livslängd på 50–70 år. Det betyder att vi nu befinner oss i en fas då dessa ledningar behöver bytas ut.

När ansvaret för va-nätet lades över på kommunerna medförde det vissa väsentliga uppgifter. Den viktigaste av dem var underhållet av vatten- och avloppsinfrastrukturen.

Tyvärr ser vi nu att många kommuner inte har skött sin uppgift för att vatteninfrastrukturen ska fortsätta fungera. Inkomsterna via va-taxan verkar inte ha nyttjats för sitt ändamål. Det behöver man syna mer, anser vi.

I dag investeras 20 miljarder kronor per år i de kommunala vatten- och avloppsnäten, men behovet är mycket större. Det krävs investeringar på 31 miljarder kronor per år för att upprätthålla infrastrukturen för dricksvattenproduktionen och avloppsreningen. Att vi ligger 10 miljarder bort från det behovet per år är alarmerande.

De som kommer att behöva betala för att kommunerna inte har planerat långsiktigt för underhållet av vatten- och avloppsledningarna är tyvärr skattebetalarna. Enligt en studie som publicerats av Svenskt Vatten behöver brukaravgifterna höjas med 100 procent jämfört med 2019 års taxa de närmaste 20 åren för att täcka investeringsbehoven. Men även om va-verksamheten skulle göra minimalt med investeringar behöver taxan öka med 60 procent de närmaste 20 åren. Det beror främst på att kapitalkostnaderna kommer att öka oavsett om investeringarna hålls på en miniminivå eftersom en så stor andel av investeringarna bakåt i tiden har direktavskrivits. Det betyder att kommande generationer kommer att stå med konsekvensen av avsaknaden av långsiktighet: ett Sverige som kan bli för dyrt att leva i.

Vi menar att staten måste kliva in och ta ansvar för en del av lösningen på va-problemet på samma sätt som va-nätet en gång i tiden byggdes ut med statliga medel. Det handlar om kritisk infrastruktur, och vi har inte råd att vänta.

Vi föreslår därför att staten erbjuder kreditgarantier på lån upp till 20 år för kommunal va-verksamhet i syfte att täcka den underhållsskuld som finns och att staten subventionerar 0,5 procentenheter av räntan på dessa lån för att göra investeringarna mer ekonomiskt hållbara för kommunerna. För att säkerställa en långsiktig och stabil va-planering behövs en lagändring i kommunallagen som förlänger budgethorisonten för va-investeringar från dagens tre år till minst åtta år.

I en tid av investeringar är det viktigt att se så att man räknar ut avgifterna på rätt sätt, annars riskerar de att skena i väg ohämmat. Skillnaderna mellan kommunerna är dessutom stora trots att det handlar om samma grundläggande tjänst. Kommunala avgifter har i många fall ökat mer än inflationen och, anser vi, blivit en dold skatt på boende.

Kristdemokraterna vill öka transparensen, införa effektiviseringskrav och ge bättre förutsättningar för långsiktiga investeringar så att avgifterna kan pressas och bli mer rättvisa, oavsett vilket postnummer man har.

Är rätten till en egen bostad, rätten till tak över huvudet, ett riksintresse precis som kulturmiljöer och friluftsliv? Det kanske är dit vi måste gå för att klara av uppdraget att bygga fler bostäder och för att människor ska ha tak över huvudet.

Jag hävdar att riksintresseområdena så som de nu används och i den omfattning som de nu finns i skapar problem när man försöker bygga nya bostäder. Politik handlar allt som oftast om att väga olika intressen mot varandra. Enligt mitt sätt att se på det har intresset av nya bostäder hindrats av att andra intressen fått en särställning som gör att de hindrar bostadsbyggandet. Då kan vi inte väga olika intressen mot varandra på ett korrekt sätt.

Ett riksintresse är ett geografiskt område som har utpekats som skyddsvärt för att det innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Riksintressen kan pekas ut av många myndigheter. När ett område har utpekats som riksintresse går det inte att ändra på det.

Det har enligt min mening skett en inflation i antalet riksintresseområden och omfattningen av dem. När bostadsbyggandet samtidigt är dyrt och krångligt och det byggs alldeles för få bostäder blir det ett problem. Riksintresseområdena är alldeles för många, och bostadsbyggandet är alldeles för litet. Antalet utpekade riksintresseområden har dessutom ökat kraftigt på ytor som i stället skulle kunna användas för att bygga bostäder.

Detta system är inte förenligt med den situation som vi har i dag, menar jag. Jag anser också att det i större utsträckning bör vara möjligt att ompröva och upphäva tidigare riksintresseklassificeringar. En sådan omprövning skulle exempelvis kunna ske när kommunen antar en översiktsplan. Vidare bör skyddet för vissa riksintressen, till exempel kulturmiljöer och friluftsliv, begränsas till förmån för att faktiskt bygga bostäder.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Alireza Akhondi (C)
Anf. 193 Alireza Akhondi (C)

Herr talman! De här kvällsdebatterna brukar det sällan vara något större drag i. Jag ska försöka röra om i grytan lite, så får vi se om kollegorna vaknar till.

Vi är inne på den sista terminen av mandatperioden. Sju terminer har gått. Vi är inne på den åttonde. Efter nästan fyra år borde man kunna visa upp resultat – reformer, genomförda förändringar och tydliga förbättringar. Men för den som granskar leveransen är det svårt att hitta mer än pågående arbete, tillsatta utredningar och uppskjutna besked. Det är som att följa en utbildning där sju terminer har passerat men examensbeviset fortfarande lyser med sin frånvaro.

Sverige förtjänar mer än administrativa anteckningar i marginalen. Sverige förtjänar politiskt ledarskap.

Herr talman! Regeringen säger att Sverige ska vara robust. Regeringen säger att vi ska stärka beredskapen. Regeringen säger att vi ska få fart på tillväxten. Men när det gäller den kanske mest grundläggande frågan, hur vi använder vår mark och vårt vatten, levererar regeringen ingenting annat än tomma ord.

Det känns glädjande att höra Larry Söder i talarstolen. Min kollega levererar bra förslag. Men ledamotens partikollega i Regeringskansliet, statsrådet, levererar ingenting. Varje politiskt förslag som läggs fram av oppositionen möts av samma svar: Arbete pågår.

Herr talman! Sverige kan inte byggas på pågående arbete. Sverige måste byggas på fattade beslut. Det här betänkandet är ett kvitto på en regering som förvaltar men som inte reformerar.

Herr talman! Sverige importerar omkring hälften av den mat vi äter. Vår självförsörjningsgrad ligger alltså på runt 50 procent – detta i en alltmer orolig omvärld. Samtidigt exploateras brukningsvärd jordbruksmark steg för steg utan en tydlig nationell prioritering. Mark som en gång asfalterats kommer aldrig tillbaka. Om regeringen menar allvar med beredskap måste jordbruksmark ges verklig tyngd i planeringen.

Centerpartiet vill skärpa skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, göra livsmedelsberedskap till en obligatorisk del av samhällsplaneringen och säkerställa att exploatering endast sker när samhällsintresset tydligt överväger. Det är konkret politik. Det är inte hänvisningar till framtida utredningar.

Herr talman! Investeringarna i vatten- och avloppssystem uppskattas behöva uppgå till flera hundra miljarder kronor fram till 2040. Jag studsade till när jag läste det. Flera hundra miljarder kronor – det är många skattekronor.

Samtidigt höjs va-taxorna kraftigt runt om i landet. Kollegan i talarstolen talade om en fördubbling. Jag tror att det är i underkant. Skyddet av vattentäkter är ojämnt. Kommunerna lämnas ensamma att lösa uppgiften. Och regeringen avvaktar, trots Larry Söders goda omdöme.

Centerpartiet vill stärka skyddet för strategiska vattentäkter och skapa långsiktiga ekonomiska förutsättningar för investeringar. Det är så man tar ansvar.

Herr talman! Nu till det som verkligen kräver en reform, nämligen riksintressesystemet – eller snarare systemet som har spårat ur. Tanken var enkel: att skydda nationellt viktiga värden. I dag har systemet dock vuxit till ett administrativt lapptäcke – och då är jag snäll.

Sverige har i dag över 300 riksintresseområden. Vi har riksintressen för riksintressen. När nästan allt är ett riksintresse är inget längre prioriterat. Vad leder då detta till? Jo, det leder till överlappande och konkurrerande intressen, otydliga avvägningar, sena statliga ingripanden i kommunala processer och förseningar på flera år. I slutändan leder det till en situation där kommuner planerar och investerare satsar, och långt in i processen kommer något intresse och stoppar projektet. Det är inte så man skapar tillväxt, herr talman. Det är inte rättssäkert, det är inte förutsägbart och det hämmar utveckling i hela landet.

Vi har i praktiken skapat ett system där staten pekar ut enorma ytor som riksintressen, men utan tydlig rangordning, utan konsekvensanalys och utan ansvar för effekterna. Centerpartiet vill förtydliga vad som faktiskt ska utgöra riksintresse, rensa bort överlappande och obsoleta områden och införa tydligare proportionalitetsbedömningar – det var ett långt ord. Riksintressen ska vara undantag, inte normalstatus. Det krävs kanske politiskt mod att säga det. Regeringen väljer dock att ducka, och det finns säkert fog för det.

Här blir Sverigedemokraternas roll väldigt intressant, herr talman. Det är ett parti som ofta talar om att värna äganderätten, men när markägare får sina möjligheter begränsade av otydliga riksintressen – då är det knäpptyst. När kommuners självstyre urholkas genom statliga överprövningar – då är det tyst. När planprocesser försenas i åratal – ska vi gissa? Då är det tyst.

Det är lätt att tala om suveränitet i stora ord, men svårare att försvara den när det gäller konkret makt över marken i Sverige. Centerpartiet står konsekvent upp för äganderätten, kommunalt självstyre och förutsägbarhet i regelverk – inte bara i talarstolen utan också i lagstiftningsarbetet.

Herr talman! Skillnaden är tydlig. Regeringen förvaltar ett system som blivit trögt, otydligt och ineffektivt. Centerpartiet vill modernisera det. Vi vill kombinera hållbarhet, tillväxt, rättssäkerhet och lokal utvecklingskraft. Det går att både skydda naturvärden och skapa utveckling, men det kräver att man faktiskt vågar jobba.

Mark och vatten är inte detaljer i miljöbalken. Det är grunden för vår livsmedelsförsörjning, vårt dricksvatten, vår industri, våra bostäder och vår beredskap. Att avvisa samtliga reformförslag med hänvisning till att arbete pågår är inte handlingskraft. Det är att rulla baklänges och hoppas på en kristdemokratisk hotline till högre makter. Sverige behöver en regering som leder, inte en regering som utreder.

Vi i Centerpartiet står naturligtvis bakom alla våra yrkanden i detta betänkande, men för tids vinning yrkar vi bifall till reservation 20.

Rebecka Le Moine (MP)
Anf. 194 Rebecka Le Moine (MP)

Herr talman! I kväll debatterar vi frågor som rör vatten. Vatten är kanske det som kan ge oss en känsla av hur viktigt det är att vi behandlar naturen långsiktigt och med respekt. Rent vatten är inte bara en miljöfråga. Det är en beredskapsfråga, och det är en säkerhetsfråga. Utan rent vatten kommer vi inte att kunna klara oss.

En rapport som FN har publicerat slår fast att världen förbrukar färskvatten snabbare än det hinner nybildas. Detta är inte ett problem som bara finns någon annanstans, utan vi ser det också i Sverige. Med lägre grundvattennivåer och torka kommer detta att bli, och borde behandlas som, en beredskapsfråga för vår livsmedelsproduktion.

Herr talman! Jag tänkte prata lite grann om vattenkraften. De flesta vattenkraftverk i Sverige byggdes under en annan tid. Vi har i dag cirka 2 100 vattenkraftverk i Sverige. Av dessa är 1 900 småskaliga och 210 storskaliga. Det är alltså främst från dessa 210 som vi får den mesta elproduktionen. Av de 1 700 minsta får vi 0,7 procent av elproduktionen.

Det finns dock en baksida med detta. Med ett utbyggt vattensystem – som man skulle kunna benämna som ett ekosystems blodsystem – fragmenteras ekosystemen av både dammar och vattenkraftverk. Fritt strömmande vatten är en förutsättning för fiskar som lax, ål och öring.

Det största hotet mot fiskbestånd i svenska vattendrag är vattenkraftverk som inte har miljöanpassats. En tredjedel av dessa saknar tillstånd över huvud taget, och bara ett hundratal har tillstånd enligt den nuvarande miljölagstiftningen. De kan alltså varken leva upp till miljöbalken eller EU:s vattendirektiv.

Herr talman! I Jämtlands län är lax och ål helt borta, och bara ett vattenkraftverk i Jämtland har en passage som funkar för fisk både uppströms och nedströms. En stor del av den öring och röding som ändå fångas och fiskas i länet kommer från odlad och utplanterad fisk som alltså är uppfödd på foder.

Frågan är: Vad gör det här med vår självbild och vår stolthet att fisket slås ut eller hålls i gång på artificiell väg? Vad gör det med människors stolthet när samma vatten som man själv kanske fiskade i när man var liten nu är tomt på fisk? Vad blir egentligen mark- och fiskerättigheter värda utan innehåll? Hur påverkar det vår möjlighet att sätta mat på bordet exempelvis i kristid om det inte finns fisk i det vilda?

Herr talman! Vattenkraften byggdes som sagt ut i en annan tid och kanske utan möjlighet att kunna förutspå den samlade effekten framåt i tid. Nu vet vi dock att bara några procent av ålen finns kvar i världen. Lax, öring, flodpärlmussla och havsnejonöga är bara några exempel på arter som är helt beroende av just strömmande vatten för att leva, reproducera sig och på sikt överleva.

Det var därför vi hade en plan via den nationella planen – NAP:en – och vattenkraftens miljöfond för att hjälpa det småskaliga att miljöanpassas. Alla de som saknar tillstånd skulle alltså kunna söka medel för att antingen miljöanpassa eller, om det fanns vilja, kunna riva ut det som inte var ekonomiskt lönsamt.

Som framförts här tidigare i debatten var dock en av de första åtgärder som den här regeringen valde att vidta helt enkelt att pausa implementeringen av EU:s vattendirektiv. Att pausa en lagstiftning är verkligen att försätta väldigt många människor i ovisshet. Det har gjort många människor oroliga, för de har inte kunnat förutse vad som hända skall. Det har också retat upp och irriterat EU-kommissionen.

Denna NAP hade ett helhetsgrepp, vägde samman elproduktionsvärdena och de biologiska värdena och kunde på sikt väga in möjligheter för människor att äta egenfångad fisk och skapa möjlighet till elproduktion.

Herr talman! Jag vet att det är möjligt att kombinera de här värdena. Jag var nyligen vid Hertingforsen och besökte ett väldigt lyckat projekt – kanske ett av Sveriges mest lyckade sådana projekt. Man har kunnat miljöanpassa genom att riva bort ett hinder och ändra ett annat med ett så enkelt verktyg som betagaller. Man har framgångsrikt lyckats snedställa galler, vilket gör att fiskarna hittar fram och tar sig både uppströms och nedströms förbi hindren som hör till projektet. Det här visar att det är fullt möjligt. Att få tillbaka strömmande vatten över tidigare torrlagda ytor ger hopp, både för lokalbefolkningen och för biologin och ekologin. Nu kan alltså lax, havsöring, havsnejonöga och ål vandra både upp och ned i ån.

Det stora hindret i dag är regeringens politiska ovilja. I ett pressmeddelande från förra veckan blev det väldigt tydligt, när Sveriges miljöminister sa: ”EU-rättens möjligheter till undantag och lägre ställda krav ska utnyttjas fullt ut. Förslagen bidrar till att säkerställa att det inte ställs mer långtgående krav vid omprövningen av vattenkraften än vad EU-rätten kräver.”

Herr talman! Det är smärtsamt tydligt att regeringen ägnar mer tid åt att hitta kryphål än åt att faktiskt komma till rätta med de stora problem vi har i Sverige. Äganderätten i all ära, men den borde man också värna för alla dem som vill utnyttja sin fiskerätt och som har äganderätt nedströms.

Vi i Miljöpartiet vill gå en annan väg. Vi vill få tillbaka möjligheten för fisken att överleva. Därför yrkar jag bifall till reservation 12 om att miljöprövningar av vattenkraften skyndsamt måste återupptas utan försämrade miljökrav och att även stor vattenkraft ska miljöanpassas med minimitappning som en bra utgångspunkt.

Herr talman! Jag tänkte säga några ord också om Vättern. Vättern är en av våra viktigaste dricksvattentäkter. Drygt 300 000 människor får i dag sitt vatten därifrån. Fler kommuner står på kö. Om några år kan över 600 000 personer vara beroende av sjön. Det finns dock planer på att etablera en gruva i närheten av Norra Kärr. Man ger ett kanadensiskt bolag möjlighet att etablera en gruva.

Herr talman! Med den lagstiftning som finns nu prioriteras utländska företag högre än invånarna i trakten. Företagets rätt att spekulera väger tyngre än vår livsmedelsförsörjning. Här står alltså ett utländskt bolags spekulativa intressen mot miljö, kulturmiljö, vatten och jord- och skogsbruk.

Herr talman! Norra Kärr är en olämplig plats för en gruva. Enligt beräkningar är halten av sällsynta jordartsmetaller cirka 0,5 procent. Det betyder att 99,5 procent av allt som tas upp där kommer att bli avfall. I ett globalt läge där tillgången till vatten blir allt knappare är detta inget mindre än strategiskt vansinne. Det innebär en långsiktigt irreversibel risk för Vättern om processen skulle leda till att det blir en gruva. Den processen har pågått i 16 år utan att man har kunnat uppvisa vare sig en fungerande produkt, marknad eller process för att utvinna och ta fram jordartsmetallerna och separera dem från varandra.

Dessa 16 år har inneburit ovisshet och lagt en död hand över ett stort landskap. Man har behövt leva med oro över gårdarna, över markerna och över framtiden. Är det ens lönt att investera i sin gård och i sin produktion? Finns det någonting att lämna efter sig till sina barn? Man kanske hade tänkt göra ett generationsskifte, men kanske är det bäst att bara sälja och hoppas slippa se konsekvenserna av en sådan här gruva.

Försiktighetsprincipen, dricksvattenskyddet och generationsansvaret behöver väga tyngre än spekulativ gruvdrift. Vi i Miljöpartiet vill skydda Vätterns vatten genom att göra det till ett överordnat riksintresse och se till att tillräckliga krav ställs. Vi vill ha en sanering av den PFAS som släppts ut i området. Vi vill helt enkelt ge mer makt till de lokalt boende med möjlighet till kommunalt veto. Vi menar för övrigt att hela minerallagen skulle behöva moderniseras.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 4 mars.)

Beslut

Beslut: 2026-03-04
Förslagspunkter: 14

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksintressen
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:922 av Linus Sköld m.fl. (S) yrkande 2,

    2025/26:1005 av Christofer Bergenblock (C),

    2025/26:1276 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12,

    2025/26:1374 av Sanne Lennström och Linnéa Wickman (båda S),

    2025/26:1437 av Markus Selin m.fl. (S) yrkande 3,

    2025/26:1938 av Boriana Åberg (M) yrkande 2,

    2025/26:2580 av Saila Quicklund (M),

    2025/26:2674 av Petter Löberg och Jessica Rodén (båda S) yrkandena 1 och 2,

    2025/26:2936 av Marléne Lund Kopparklint (M),

    2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 4 och 5,

    2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 43 och

    2025/26:3655 av Lili André (KD).
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (C)
  2. Kungliga nationalstadsparken
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3757 av Anders Ekegren (L) yrkandena 1-4.
  3. Skyddet av jordbruksmark
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:425 av Stina Larsson (C),

    2025/26:810 av Mikael Larsson (C),

    2025/26:997 av Christofer Bergenblock (C),

    2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 51 och

    2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 14.
    • Reservation 3 (V)
    • Reservation 4 (C)
  4. Skyddet av vattenområden och dricksvattentäkter
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:535 av Johan Andersson (S),

    2025/26:629 av Hanna Westerén (S),

    2025/26:1238 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 1,

    2025/26:1386 av Karin Sundin m.fl. (S),

    2025/26:1948 av Hans Ekström (S),

    2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 4,

    2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 26,

    2025/26:3408 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 7,

    2025/26:3419 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 21 och 22,

    2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 21,

    2025/26:3433 av Rebecka Le Moine (MP) yrkande 1 och

    2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 78.
    • Reservation 5 (S)
    • Reservation 6 (C)
    • Reservation 7 (MP)
  5. Stranderosion m.m.
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:201 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S),

    2025/26:426 av Stina Larsson (C),

    2025/26:703 av Louise Eklund (L),

    2025/26:1661 av Emma Ahlström Köster m.fl. (M) yrkandena 2-6 och

    2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 44-46.
    • Reservation 8 (MP)
  6. Vattenkraft
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:67 av Josef Fransson (SD),

    2025/26:540 av Inga-Lill Sjöblom (S),

    2025/26:605 av Lars Isacsson m.fl. (S),

    2025/26:1389 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 3,

    2025/26:1484 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD),

    2025/26:1735 av Crister Carlsson och Thomas Ragnarsson (båda M),

    2025/26:2605 av Anders W Jonsson och Helena Vilhelmsson (båda C),

    2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 45 och 46,

    2025/26:3311 av Sten Bergheden (M),

    2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 116, 118 och 120,

    2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 77 och

    2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 51-53.
    • Reservation 9 (S)
    • Reservation 10 (V)
    • Reservation 11 (C)
    • Reservation 12 (MP)
  7. Markavvattning
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1296 av Sten Bergheden (M),

    2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 5 och

    2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 34.
    • Reservation 13 (C)
  8. Vandringsleder och passager för fisk
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:887 av Peder Björk m.fl. (S),

    2025/26:1300 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 3 och

    2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 55.
    • Reservation 14 (S)
  9. Myndighetssamarbete och nationell vattensamordning
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1527 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 1,

    2025/26:3029 av Thomas Ragnarsson (M),

    2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 1 och 11,

    2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 25 och 27 samt

    2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 22.
    • Reservation 15 (MP)
  10. Va-infrastruktur och dess finansiering
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:600 av Marie Olsson (S),

    2025/26:635 av Hanna Westerén m.fl. (S),

    2025/26:1473 av Eric Westroth (SD),

    2025/26:1527 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 4,

    2025/26:1726 av Hans Eklind (KD),

    2025/26:2291 av Linnéa Wickman m.fl. (S),

    2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 2,

    2025/26:3114 av Sten Bergheden (M),

    2025/26:3140 av Cecilia Rönn (L),

    2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 35,

    2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 6, 7 och 10,

    2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 33 och

    2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 13.
    • Reservation 16 (S)
    • Reservation 17 (C)
    • Reservation 18 (MP)
  11. Underhåll och förnyelse av den kommunala va-infrastrukturen
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1194 av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M),

    2025/26:1527 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 2,

    2025/26:1798 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 4,

    2025/26:3225 av Marléne Lund Kopparklint (M),

    2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkandena 2-4 och

    2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 24.
    • Reservation 19 (MP)
  12. Anslutning till kommunalt vatten och avlopp
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:854 av Magnus Manhammar (S),

    2025/26:1798 av Magnus Jacobsson (KD) yrkandena 1-3,

    2025/26:2481 av Anna af Sillén (M),

    2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 13,

    2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 9 och

    2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 12.
    • Reservation 20 (C)
    • Reservation 21 (MP)
  13. Va-taxa
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1133 av Martina Johansson (C) och

    2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 20.
    • Reservation 22 (MP)
  14. Åtgärder för dagvatten
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:533 av Isak From och Björn Wiechel (båda S),

    2025/26:2824 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 9,

    2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 8 och

    2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 10.
    • Reservation 23 (C)
    • Reservation 24 (MP)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.