Förskolan
Betänkande 2016/17:UbU14
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 22 februari 2017
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se
Beslut
Nej till motioner om förskolan (UbU14)
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om förskolan. Skälen var främst att arbete redan pågår inom området och att riksdagen anser att nuvarande regler är tillräckliga. Motionerna handlade bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, organisatoriska frågor och erbjudande av förskola.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner från ledamöterna
- Motion 2016/17:1198 Barnfattigdom
- Motion 2016/17:2471 Rättighetsbaserat flyktingmottagande byggt på välfärd
- Motion 2016/17:2506 Familjepolitik
- Motion 2016/17:2508 Förändringar i Lpfö 98
- Motion 2016/17:2672 Vikten av förskoleverksamhet
- Motion 2016/17:2784 Genuspedagoger i Sveriges kommuner
- Motion 2016/17:2954 Utbildning
- Motion 2016/17:3001 Obligatoriska jämställdhetsplaner i förskolan
- Motion 2016/17:3037 Liberal feminism
- Motion 2016/17:3046 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
- Motion 2016/17:3078 Jämställdhet
- Motion 2016/17:3211 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
- Motion 2016/17:3304 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
- Motion 2016/17:3372 Plan för ett starkare Sverige: Bryt utanförskapet
- Motion 2016/17:3389 Plan för ett starkare Sverige: Nolltolerans mot dåliga skolor
- Motion 2016/17:454 Barnomsorg på obekväm arbetstid
- Motion 2016/17:564 Utjämnande av barns livschanser
- Motion 2016/17:832 Förslag för en förskola i världsklass
- Motion 2016/17:890 Barnomsorg på de tider då föräldrarna arbetar
- Motion 2016/17:951 Utbildningen i Västsverige
Beredning, Genomförd
Justering: 2017-02-14
Trycklov: 2017-02-15
Betänkande 2016/17:UbU14
Alla beredningar i utskottet
Nej till motioner om förskolan (UbU14)
Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om förskolan. Skälen är främst att arbete redan pågår inom området och att utskottet bedömer att nuvarande regler är tillräckliga. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, organisatoriska frågor och erbjudande av förskola.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2017-02-22
Debatt om förslag 2016/17:UbU14
Webb-tv: Förskolan
Dokument från debatten
- Onsdag den 22 februari 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:72
- Protokoll 2016/17:72 Onsdagen den 22 februariProtokoll 2016/17:72 Förskolan
- Onsdag den 22 februari 2017Talarlista 2016/17:20170222
Protokoll från debatten
Anf. 82 Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! På många sätt är detta en viktig debatt för mig i dag - viktig inte minst därför att den unge man som såg till att jag i egenskap av mamma för första gången fick stifta bekantskap med den svenska förskolan sitter och lyssnar och kommer att döma mamma efter denna debatt.
Förskolan
I dag debatterar vi förskolan i riksdagens kammare och ägnar en stund åt våra minsta barns lärande och utveckling. Svensk förskola är i de flesta avseenden världsledande men står också inför en rad problem och utmaningar.
Detta är ett motionsbetänkande - gott och viktigt så - men en proposition från regeringen lyser med sin frånvaro, trots att det finns mycket som behöver fokus. Propositioner från regeringen är ett sätt att mäta intresse och engagemang från regeringen, men vi konstaterar tyvärr att det är noll i propositionslistan.
Trots att de dagar då jag personligen fick hämta, lämna och vara en närmast daglig del av svensk förskola tyvärr är över tänker inte vi moderater tappa fokus när det gäller svensk förskola. Vi vet hur viktig den är för ett litet barn och vilken avgörande betydelse den har för den fortsatta utvecklingen. Vi behöver mer fokus på förskolan.
Herr talman! Vi är i en tid där kunskap är lika mycket en färskvara som en konkurrensvara, detta samtidigt som den globala konkurrensen och utmaningarna genom generationsväxlingen, digitaliseringen och automatiseringen tilltar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Detta ställer allt högre krav på ett utbildningssystem som bättre kan rusta våra barn och elever för morgondagens kunskapsarbetsmarknad. Förskolans roll i denna utmaning är långt större än vad man kanske kan tro.
Steg för steg börjar nu förskolan att leva upp till sitt namn för-skola, och i fokus står pedagogik, lärande och omsorg. Alliansregeringen stärkte förskolans roll genom att göra den till en egen skolform. Med målmedvetna satsningar stärktes kvaliteten, inte minst pedagogiskt.
Förskolan har i dag en ny läroplan som innebär att barnen tidigt får en möjlighet att utifrån sina förutsättningar bekanta sig med naturvetenskap och teknik. Just detta med naturvetenskap och teknik är kolossalt viktigt, men utvärderingar visar att det är något som i allra högsta grad skiftar i Sveriges förskolor. Detta behöver också större fokus.
Herr talman! Sveriges förskola är inte bara något som vi ska vara stolta över. Vår förskola är också direkt nödvändig för att stärka Sverige som en global kunskapsnation. Inte minst PISA-undersökningen visar att elever som har gått i förskola presterar bättre under sin fortsatta skolgång.
För Moderaterna är förskolan därför en självklar hörnsten i vår politik. Det är jag stolt och glad över.
Men en förutsättning för att förskolan med sin nya läroplan ska nå sin fulla potential är en god tillgång på utbildade förskollärare. Här börjar tyvärr utvecklingen runt om i landet att se närmast katastrofal ut. Det visade inte minst Arbetsförmedlingens rapport om bristyrken som kom häromveckan. Arbetsförmedlingen klassar bristen på förskollärare som en knapp femma på en femgradig skala. Detta är en utveckling som riskerar att omkullkasta hela förskolans potential, våra barns lärande i skolan och ytterst våra möjligheter att konkurrera med kunskap.
Herr talman! Moderaterna välkomnar att regeringen utökar antalet platser på förskollärarutbildningen. Det är något som vi står bakom. Men samtidigt noterar jag att Socialdemokraterna i regeringen och Socialdemokraterna i Stockholms stadshus verkar ha helt motstridiga prioriteringar för förskolan.
I samma andetag som Socialdemokraterna i regeringen beslutar om nya nationella riktmärken i ett försök att minska barngruppernas storlek, gör Socialdemokraterna i Stockholm tvärtom genom sitt beslut att införa rätt till heltid även för barn till föräldralediga. Detta sker i en situation där det redan råder brist på lokaler och där hundratals förskollärare per år behöver anställas i Stockholm. Det är en grupp som vi vet att det råder stor brist på. Att Stockholm dessutom har en av landets lägsta nivåer av behöriga förskollärare verkar inte heller bekymra Socialdemokraterna i Stockholm.
Jag och många med mig ställer oss frågande till hur denna ekvation ska gå ihop. Den enda rimliga tolkningen är att Socialdemokraterna i Stockholm verkar prioritera allt annat än en förskola med kvalitet och att de har helt andra prioriteringar än att ge våra barn en tid i förskolan som präglas av god kvalitet.
Jag har besökt många förskolor i Stockholm. De flesta har varit utomordentligt bra förskolor med god verksamhet. Men jag har också besökt förskolor där en förskollärare varit ensam ansvarig för den pedagogiska verksamheten på två avdelningar. Jag tror att de flesta förstår problematiken i det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Tillgången på förskollärare varierar kraftigt över landet; det ska man komma ihåg. Men sammantaget bör tillgången på förskollärare vara en parameter att ta hänsyn till, annars riskerar vi att verksamheten urholkas, att barnen inte får det de har rätt till och att förskollärarna kommer att sluta och situationen förvärras ytterligare.
I flera debatter om förskolan här i kammaren har jag lyft fram behovet av att stärka förskollärarnas kompetens, eftersom den så tydligt återspeglar kvaliteten i våra förskolor. I fjolårets debatt riktade jag en massiv kritik mot att regeringen stoppade kompetensutvecklingssatsningen Förskolelyftet. Då anklagade mina rödgröna motståndare mig för lögn på felaktiga grunder. Regleringsbrevet sa mycket tydligt att det skulle vara noll kronor i kompetensutvecklingspengar till förskollärarna. Men det förnekades i denna talarstol.
Jag kan i dag konstatera att regeringen har gjort en helomvändning och återigen satsar på förskollärarnas kompetensutveckling. Det välkomnar vi moderater, och vi är för barnens och för förskollärarnas skull glada att regeringen lyssnade på oss och på verksamheten.
Herr talman! Sverige ska vara ett land som kan och ska konkurrera med kunskap. Därför är Moderaternas främsta prioritering att ge alla barn en riktigt bra start i livet. Därför är det också en självklarhet för oss att fortsätta angripa utmaningar, brister och problem i dagens förskola, men också att ge förskolan bättre förutsättningar att utvecklas.
Vi vill därför minska barngruppernas storlek, förbättra övergången mellan förskola och förskoleklass, fortsätta att stärka förskolechefernas kompetens och inte minst inrätta karriärtjänster även i förskolan.
Vi behöver också säkerställa tillsynen av alla förskolor, så att den sker på ett likvärdigt sätt. Här har inte minst Skolinspektionens granskningar påvisat stora brister med dagens system, där kommunala huvudmän granskar fristående förskolor. Detta vill vi moderater förändra, så att en bättre kvalitetsuppföljning av alla våra förskolor sker.
Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet och för Sveriges framtida möjligheter att konkurrera med kunskap. För oss moderater är därför förskolan en viktig hörnsten i utbildningskedjan som måste befästas och utvecklas vidare. Jag är därför oroad över den här regeringens bristande intresse för förskolans fortsatta utveckling. Med den alarmerande och alltmer påtagliga bristen på förskollärare riskerar regeringens riktmärken att inte bli något annat än en hyllvärmare utan effekt i förskolorna.
Förskollärarna är en ovärderlig resurs, och för att vi ska kunna lyckas med våra högt ställda mål runt barns lärande och utveckling måste de bli fler. Men de måste också få bra förutsättningar för kompetensutveckling, få goda möjligheter till planering och uppföljning och ha barngrupper där de hinner se varje barn och överlag ha en arbetsmiljö som främjar utvecklingen av svensk förskola.
Herr talman! Slutligen: Våra barn är och förblir prio 1. Jag hoppas att vi med emfas vågar närma oss förskolans stora utmaningar och föra dessa frågor högre upp på den politiska dagordningen. Det kräver faktiskt mer av sittande regering. Vi moderater lovar att dra vårt strå till stacken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Jag yrkar bifall till reservation 1, men vi står naturligtvis bakom alla våra förslag och reservationer.
(Applåder)
Anf. 83 Robert Stenkvist (SD)
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 6 och 10, men vi står givetvis bakom resten av våra motioner och reservationer.
Jag ska tala lite allmänt om förskolan. Verksamheten ska bygga på den fria leken. Det som skiljer ett proffs från en amatör är att den professionella förskolläraren lämnar barnen i fred när de ska lämnas i fred.
Jag såg en artikel i Sydsvenskan för ett par veckor sedan. Där argumenterade två skribenter mot att Skolinspektionen vill begränsa den fria leken och styra med genusperspektiv. Detta finner vi fullständigt oacceptabelt. Stämmer det som framförs i artikeln, vilket mycket talar för, är det Skolinspektionen som ska ha bakläxa.
Skolförberedande verksamheter ska självklart också ingå, till exempel språklekar och motoriska lekar. Det antar jag att vi alla är ense om. Nu har jag sagt det en gång för alla.
Efterfrågan på barnomsorg under obekväma tider har ökat i Sverige. Totalt sett arbetar ca 800 000 personer i Sverige mer än hälften av sin arbetstid utanför vanlig kontorstid. Trots att efterfrågan på barnomsorg under obekväma tider ökar och trots att så många arbetar utanför kontorstid finns nattöppen förskola i dag i bara 70 procent av kommunerna. Antalet kommuner som erbjuder nattis ser förvisso ut att öka, men vi vill driva på så att antalet nattis utökas ytterligare. Vi vill att staten skjuter till ett öronmärkt anslag för barnomsorg på obekväm arbetstid samt inför en lagstiftning som ålägger samtliga kommuner att tillhandahålla nattöppen förskola, om rimlig efterfrågan finns.
Herr talman! Redan i dag står det inskrivet i skollagen att huvudmännen som bedriver pedagogisk verksamhet på en förskola ska anställa utbildade förskollärare. Trots det förekommer det att förskolor helt saknar utbildade förskollärare. Detta är inte acceptabelt. Vi vill ålägga Skolverket och SKL att utforma nationella riktlinjer med krav på kommunerna att införa sanktioner mot de förskolor som inte följer skollagens bestämmelser gällande kompetens.
Läroplanen för förskolan är i grunden bra. Det finns dock en uppenbar brist i läroplanen. På s. 4 står det: Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig, funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.
Sverigedemokraterna ser det som en självklarhet att inget barn ska tvingas utsättas för mobbning eller kränkande behandling i den svenska förskolan. Detta ska självklart gälla all form av diskriminering. Att som i dag utelämna politisk diskriminering, då på grund av anhörig, visar att man inte tar denna form av diskriminering på allvar. Politisk diskriminering är kanske den vanligaste formen av diskriminering som elever blir utsatta för i grundskolan - hur det är i förskolan har vi ingen aning om - på grund av vad deras föräldrar sysslar med. Därför borde denna form av diskriminering skrivas in i läroplanen tillsammans med de övriga grunderna för diskriminering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
När skolenheterna köper in mat till sina förskolor påverkar de indirekt både miljön och landskapet. Köper vi närproducerat, eller i alla fall svenska råvaror, bidrar vi till öppna landskap, svenskt jordbruk med hårda djurskyddsregler och en tryggad livsmedelsförsörjning.
Det är också viktigt att vårt uppväxande släkte får näringsriktig mat som inte innehåller alltför mycket gifter.
Vi kan självfallet inte beordra kommuner och skolor att upphandla närproducerat - inte som skolsystemet ser ut i dag och inte med de EU-regler vi alla lyder under. Däremot vill vi sverigedemokrater införa en stimulanspeng för ombyggnad av mottagningskök till tillagningskök. Det är ett viktigt steg i detta. Dessutom tycker vi att något borde göras åt att svensk mat blir dyrare på grund av vår hårdare djurskyddslagstiftning, men det är kanske ingen fråga för detta utskott.
Slutligen, herr talman: Alla med barn i förskoleåldern känner säkert igen en vardag som med jämna mellanrum är kantad av förkylningar och influensor. Förskolan, där många barn finns samlade på en liten yta, är en känd riskzon för smittspridning. Detta är ett tämligen stort problem, och på något sätt måste vi försöka dämpa smittspridningen på landets förskolor.
Precis som det är en självklarhet att förskolan inte accepterar att man låter sjuka barn delta i verksamheten är det för oss självklart att barn inte ska behöva befinna sig på en förskola med sjuka pedagoger. Sverigedemokraterna föreslår att karensdagen för personal inom den svenska förskolan tas bort. Vi har också budgeterat för detta i vår budget.
Anf. 84 Ulrika Carlsson i Skövde (C)
Herr talman! Att börja förskolan, oavsett om ett barn är ett, två, tre, fyra eller fem år, är en fantastisk händelse inte bara i barnets liv utan också i förälderns liv.
Jag är stolt över den svenska förskolan, för den är verkligen i världsklass. Vi diskuterar ofta de utmaningar som finns, och det ska vi göra. Men ibland måste vi kanske också stanna upp och fundera på vilken verksamhet vi har och vilka fantastiska möjligheter den ger oavsett om man väljer en fristående förskola eller en kommunal och oavsett om man väljer pedagogisk omsorg eller någon annan lösning som passar det enskilda barnet bäst.
I just det betänkande som vi debatterar i dag finns kanske inte så mycket nytt. Det gäller enbart motioner från den allmänna motionstiden, och det är väl gott och väl.
Jag vill redan här yrka bifall till reservation nr 5 för Centerpartiets del, men vi står givetvis bakom också våra övriga reservationer.
När man läser vad Skolverket skriver om verksamheten är det fantastisk läsning när det gäller just målen för förskolan. Jag tänker på den andra och tredje meningen: Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Man ska få möjlighet att lära och utvecklas genom att leka, skapa och utforska på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna.
Att ge barnen omsorg och trygghet är en viktig uppgift för förskolan. Det är fantastiskt att vi har denna möjlighet i vårt land, och det är också viktigt att man redan i förskolan ger likvärdiga förutsättningar för alla barn att utvecklas på ett bra sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Herr talman! Jag skulle vilja lyfta upp det som står i Centerpartiets reservation nr 5, som handlar om att alla förskolor bör granskas på samma sätt. I dag granskas de kommunala förskolorna av Skolinspektionen medan de fristående granskas av kommunerna. Sedan granskar Skolinspektionen om kommunerna granskar de fristående skolorna på rätt sätt. Det känns som att man granskar en gång i onödan. Därför har vi lyft fram att lika villkor är viktigt. Det var något som alliansregeringen hade som honnörsord när det gäller olika former av skolfrågor, och jag hoppas verkligen att det är viktigt också för den regering vi har just nu.
Frågan är aktuell också av en annan anledning. Det pågår just nu en utredning som verkligen hotar alla de fristående förskolor som finns runt om i Sverige. Den brukar lite slarvigt kallas Reepaluutredningen. Det är några dagar kvar att lämna remissvar.
Konkurrensverket, den myndighet som är till för att stävja osund affärsverksamhet, konstaterade häromdagen att det inte behövs några vinstbegränsningar eftersom det inte finns några nämnvärda övervinster i välfärdstjänsterna. Man kan fundera på varför olika fakta - eller ska man kanske kalla det för alternativa fakta - sprids på det här sättet.
För ett tag sedan hade vi möjlighet att lyssna till Solveig Sunnebo i riksdagens förstakammarsal. Hon driver Helianthus förskolor, och hon lyfte på olika sätt upp de stora hinder som utredningen skulle innebära. I debatten målar man ofta upp något slags demoniska bilder av olika former av stora bolag som tjänar pengar på våra barn. Solveig ger uttryck för sitt stora engagemang i alla barns utveckling med de entreprenöriella uttryck som finns kopplat till att man har bussar som ger alla barn möjlighet att besöka helt andra ställen.
Jag blir förvånad över regeringens inställning, och jag är nyfiken på vad Socialdemokraternas och Miljöpartiets företrädare skulle säga om just denna typ av förskolor, som själva säger att detta skulle leda till att de skulle få lägga ned. Entreprenörer som Solveig visar verkligen att man kan ge möjlighet för alla barn med en speciell förskola som är rolig, trygg och lärorik.
Ardalan Shekarabi sa i går, tror jag att det var, efter att man hade haft något möte: Det är skolvinsterna vi fokuserar på - alltså även förskolorna. Det är här vi ser det största problemet. Enligt Aftonbladet säger han vidare: Det är viktigt att komma ihåg att det är på skolans område vi sticker ut jämfört med alla andra jämförbara länder.
Det är klart att vi i Sverige skiljer ut oss på olika sätt. Men samtidigt ger detta fantastiska möjligheter. Det har varit en farhåga som har funnits ganska brett att man ska skjuta in sig enbart på skolorna, och detta visar sig nu också stämma med verkligheten. Jag skulle bli glad om Miljöpartiet och Socialdemokraterna på något sätt skulle kunna ge lite svar på detta.
Herr talman! Jag skulle vilja avsluta med att lyfta fram de viktiga personer som arbetar i förskolan. Förskollärare, barnskötare och förskolechefer är givetvis helt avgörande för den goda verksamheten. Det är glädjande att intresset för utbildningarna har ökat och att fler vill starta förskollärarutbildningar. Det är viktigt att arbeta med kompetensutveckling och karriärtjänster, som alliansregeringen började med. Jag hoppas att vi får se förslag också från sittande regering på området.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
(Applåder)
Anf. 85 Daniel Riazat (V)
Herr talman! Det stora reformarbete av utbildningsväsendet som inleddes på 50-talet innebar en höjning av den allmänna kunskapsnivån och en syn på lärande som en dynamisk och påverkbar process vägledd av pedagogisk vetenskap och utveckling av skolans praktik.
En systematiserad samverkan mellan skola och föräldrar utvecklades. Skolans lärandeprocess skulle utjämna socialekonomiskt grundade kunskapsskillnader. Den skulle också vara ett forum för en fostran i en demokratisk anda. Dessa olika mål för lärande och fostran skulle förstärkas genom inrättandet av den allmänna förskolan.
Som har sagts tidigare och som vi har tagit upp i ett flertal debatter är svensk förskola en förskola i världsklass och någonting vi ska vara stolta över. Den målmedvetna satsningen på förskolan i Sverige har gjort att den internationellt sett intar en särställning vad gäller såväl tillgänglighet som kvalitet och pedagogisk utveckling. Men fler riktade satsningar på bland annat kompetensutveckling och forskningsmöjligheter för samtliga yrkesgrupper i förskolan är nödvändiga om den pedagogiska utvecklingen av förskolan ska fortsätta. Vänsterpartiet anser att förskolan är en rättighet och en möjlighet för alla barn.
Tillgången och rätten till en bra och flexibel barnomsorg har länge varit och är fortfarande också en feministisk fråga. Allt fler arbetar på obekväm arbetstid. Därmed ökar behovet av tillgång till barnomsorg på kvällar, nätter och helger. De som främst är i behov av denna omsorg är barn till ensamstående föräldrar, inte sällan kvinnor, anställda inom samma offentliga sektor som ansvarar för just barnomsorgen. Kommunerna ska därför vara skyldiga att erbjuda förskole- och fritidsverksamhet under obekväm arbetstid om det finns barn i behov av omsorg.
Självklart är det också viktigt att nämna de anställdas villkor - de som dag in och dag ut kämpar för att få vår fantastiska förskola att gå runt. Där har Vänsterpartiet på olika sätt på såväl kommunal som nationell nivå föreslagit förbättringar som handlar om arbetsmiljön, barngruppernas storlek etcetera.
Det är intressant att Centerpartiet nämnde vinsterna, för en stor del av mitt anförande - liksom många andra anföranden - kommer att handla om just vinstjakten inom välfärden och inte minst inom förskolan.
För att kunna erbjuda alla barn förskoleplats måste kommunen ha möjlighet att planera när, var och om nya förskolor ska etableras. Enligt nuvarande lagstiftning är dock en kommun tvungen att godkänna och betala ut bidrag till alla privata förskolor som bedöms följa lagar och regler, oavsett om dessa förskolor behövs eller inte.
I dagsläget är det dessutom tillåtet att driva förskolorna som vinstdrivande företag. Den kommunala finansieringen är alltså delvis möjlig att dela ut som vinst till ett fåtal ägare, på bekostnad av barnens behov och personalens villkor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Det som dock framför allt skiljer de kommunala och de enskilda förskolorna är personalens utbildningsnivå. Enligt en rapport som gjordes för två år sedan hade nästan 80 procent av personalen i de kommunala förskolorna pedagogisk högskoleexamen, medan siffran för de enskilda förskolorna låg på ungefär 60 procent. Detta är Skolverkets egen statistik.
Vänsterpartiet anser att de enskilda förskolor som ska tillåtas är sådana som drivs utan vinstsyfte. Överskott som görs ska återinvesteras i verksamheten. Därför är vi glada över den utredning som har kommit fram, där man med verklighetsbaserade fakta fastslår de problem som vinstjakten har inneburit, även för förskolan.
Även med ett nytt regelverk som garanterar att förskolor inte drivs med vinstsyfte kvarstår behovet av att kommunerna ges bättre planeringsförutsättningar och möjligheter att ställa krav.
Vi anser att det vid etablering av enskilda förskolor ska krävas ett avtal med kommunen. Kommunen bör ges rätt att bestämma om avtalet är giltigt eller inte och om det går att skriva på ett sådant avtal.
Kommunen kan då redan från början försäkra sig om att alla förskolor följer de lagar och regler som gäller för all förskoleverksamhet. Kommunen skulle också ges möjlighet att granska de personer och de organisationer som vill starta en förskola för att hindra oseriösa aktörer. Avtalen skulle ge möjlighet att avsluta samarbetet med personer och företag som exempelvis har stora skatteskulder eller är dömda för brott. Denna möjlighet finns tyvärr inte i den utsträckningen i dag.
Kommunen ska dessutom kunna ställa ytterligare krav, gällande till exempel att lokalerna ska vara tillgänglighetsanpassade, utbildningsnivå på personalen samt andra kvalitetskrav.
När Centerpartiet lyfter upp den här frågan är det intressant att man, som tidigare, lyfter fram eldsjälar som driver bra och fina förskoleverksamheter. Det råder väldigt delade meningar om huruvida dessa aktörer skulle påverkas. Men om man tittar på den statistik och de förslag som har lagts fram i välfärdsutredningen ser man ingenting som antyder att någon sådan verksamhet skulle få läggas ned.
Att på något sätt sprida myten om att verksamheter som drivs av eldsjälar skulle läggas ned kanske fungerade för tio år sedan. I dag tror jag dock att majoriteten av svenska folket vet vad vi är ute efter. Vi är ute efter vinstjakten - inte de små aktörerna som är där för barnens skull.
Jag tänkte nu gå över till mina reservationer, som bland annat handlar om språkutveckling bland barn.
Språkutvecklingen är, som ni vet, som mest intensiv under de första åren i livet. För asylsökande och nyanlända gäller detta både modersmålet och det svenska språket. Därför är det viktigt att barnen även får modersmålsundervisning redan i förskolan. Det är också viktigt att förskollärare får tillgång till kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt som utgår från förskolans uppdrag.
I arbetet med att stärka modersmålsundervisningen bör man även ta till vara de språkliga och pedagogiska kunskaper som finns hos asylsökande och nyanlända. På så vis kan deras kunskaper komma till användning, samtidigt som de kan få möjligheter till relevant sysselsättning. Vid vilken ålder modersmålsundervisningen ska påbörjas är dock en fråga som bör utredas vidare.
Förskolan är en viktig plats för barns lärande och utveckling. Tidiga utbildningsinsatser är kostnadseffektiva, och ju yngre barnen är när insatserna sätts in, desto större kompensatorisk effekt har de. Därför är det viktigt att asylsökande och nyanlända barn tidigt får tillgång till förskola.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Det finns siffror som visar på att ungefär hälften av de nyanlända barnen inte har fått plats i förskolan ännu, vilket såklart är alarmerande. Orsakerna till detta bör kartläggas tydligare för att kunna åtgärdas, och regeringen bör utreda anledningen till att många asylsökande inte antingen utnyttjar eller har möjligheten att placera sina barn i förskola.
Därmed vill jag från Vänsterpartiets sida yrka bifall till reservation 11.
Jag ber om ursäkt för att jag har överskridit tiden, herr talman. Men till sist skulle jag vilja tala om ett kapitel för sig, nämligen Sverigedemokraterna. Jag tänker inte gå in på lämpligheten i att en person som handlar kläder på en nazistisk hemsida, och försvarar detta i nationella medier, i dag har stått och talat om alla barns rättigheter i förskolan. Jag tänkte i stället tala om de politiska frågorna.
Sverigedemokraterna har en motion om att återinföra rekommendationer med maxtak för storleken på barngrupperna i förskolan. Om man hade följt Skolverkets arbete och varit någorlunda påläst hade man vetat att det redan för ett år sedan inrättades ett sådant maxtak.
Nu är inte Sverigedemokraternas ledamot här för att kunna bemöta detta, men det här visar på kompetensen bland Sverigedemokraternas ledamöter.
Den viktiga frågan gällande det här är dock hur SD hade tänkt sig att detta skulle ordnas om deras budget gick igenom, med tanke på de tiotals miljarder till kommunerna som ska skäras ned.
I en ytterligare motion har Sverigedemokraterna skrivit om rätten till heltid. Heltid är en viktig fråga för en hållbar välfärd och för sjysta villkor för våra hjältar och hjältinnor som dagligen får välfärden att gå ihop.
Men då blir frågan: Varför röstade Sverigedemokraterna nej till rätten till heltid här i kammaren?
Utöver detta finns motioner om utvidgning av den öppna förskolan och nattis. Där föreslår SD att staten ska medfinansiera eller tillskjuta öronmärkta pengar till kommunerna.
Om jag inte minns helt fel har Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson varit ute och sagt att det är fel att ge pengar till kommunerna och att man borde dra in pengar och resurser till kommunerna.
Någonstans får man bestämma sig. Vilken linje tänker Sverigedemokraterna driva?
Sammanfattningsvis måste man säga att detta visar att SD inte bara är ett fascistiskt parti utan också ett parti med hög dubbelmoral och inkompetens när det kommer till de flesta frågor. Är detta det parti som Moderaterna vill samarbeta med?
Anf. 86 Annika Eclund (KD)
Herr talman! Förskolans verksamhet och den pedagogiska omsorgen ska dels stimulera barnens utveckling och lärande, dels erbjuda barnen trygghet och omsorg. En viktig kristdemokratisk princip är att alla människor inte bara har lika värde utan också är okränkbara och unika, det vill säga olika. Att alla behandlas lika innebär därmed inte rättvisa.
Därför behövs olika barnomsorgsformer och även olika skolformer för våra barn. För att alla föräldrar ska hitta alternativ som passar just dem och deras barn måste det därför finnas en väl utbyggd barnomsorg med olika alternativ, såsom familjedaghem, förskolor, öppna förskolor och fritidshem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Detta ställer krav på att kommunerna kan erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter och att dessa håller god kvalitet.
Att arbeta för att barngruppernas storlek minskar och att ge familjedaghem bättre förutsättningar är prioriterade delar i detta arbete.
Herr talman! Barnomsorgspengen är en välkommen och efterlängtad reform. Reformen och reglerna innebär att makten över barnomsorgen flyttas närmare föräldrarna, där den rätteligen bör ligga.
Dessvärre ger regelverket stort utrymme för kommunerna att på olika sätt förhindra verksamhet som föräldrarna egentligen efterfrågar. Reformen har inte heller marknadsförts ordentligt, vilket gör att det är få föräldrar som känner till vilka möjligheter som finns att skapa alternativ barnomsorg. Det behövs bättre information till föräldrarna om barnomsorgspengen och hur den kan användas. Kommunernas skyldighet att informera om barnomsorgspengen bör därför skärpas.
Kristdemokraterna anser också att formuleringen i bestämmelsen i skollagen om att en kommun får neka att betala barnomsorgspeng till en enskild som vill bedriva familjedaghem eller annan pedagogisk omsorg med hänvisning till påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet ska tas bort.
Herr talman! Skolverkets föräldraundersökning visar att föräldrar är nöjda med personalens arbete och pedagogiken på våra förskolor. Mindre nöjda är de med barngruppernas storlek. Barngruppernas storlek har betydelse för barns trygghet, utveckling och lärande.
Enligt Skolverket visar både myndighetens egna rapporter och Skolinspektionens kvalitetsgranskning att såväl personal som föräldrar anser att barngrupperna är för stora. Forskning visar också att ju yngre barnen är, desto färre barn bör det vara i grupperna. Därför bör barngruppernas storlek ha samband med barns ålder. Skolverket har, precis som vi nyss hörde, i dag riktmärke för antalet barn i en barngrupp på förskolan, men vi kristdemokrater vill att kommunerna inför ett tak för barngruppernas storlek i förskolan om högst tolv barn för åldrarna 1-3 år och högst 15 barn för åldrarna 4-5 år.
Kristdemokraterna har ju länge arbetat för att minska barngrupperna i förskolan och finansierade tillsammans med de övriga allianspartierna minskade barngrupper i statsbudgeten för 2015. I dag finns det därför ett statsbidrag om 800 miljoner kronor som utgår till kommuner som minskar barngruppernas storlek.
Statsbidraget utgår om kommunerna minskar barngrupperna med ett barn, men även till de kommuner som inte ökar barngrupperna. Det saknas dock ett mål för barngruppernas storlek, och de kommuner som faktiskt satsar på små barngrupper premieras för dåligt. Utformningen av det nuvarande systemet är därför inte optimal. Vi föreslår att fördelningen av statsbidraget förändras genom att målet om högst tolv barn i småbarnsgrupperna inkluderas och att de kommuner som har uppnått eller visar att de arbetar mot detta mål får del av satsningen. Utformningen bör likna den så kallade kömiljarden som tidigare fanns i sjukvården med en tydlig koppling till prestation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Herr talman! Fritidshemmen ska stimulera barns utveckling och lärande och också erbjuda en meningsfull fritid. Att ha sitt barn på fritidshem är frivilligt för föräldrarna, men det är oftast för de flesta en förutsättning och helt nödvändigt för att kunna förvärvsarbeta.
Även barngruppernas storlek på fritis har ökat kraftigt. Hösten 2014 bestod en genomsnittlig fritidshemgrupp av 41,1 barn att jämföra med ca 18 barn i början av 1980-talet. Skolverket har återkommande uppmanat kommunerna att se över gruppstorlek och personaltäthet. Skolinspektionens kvalitetsgranskning visar att relationerna mellan vuxna och barn tenderar att bli ytliga och flyktiga och att säkerheten och tillsynen över barnen på vissa håll behöver ses över.
Kristdemokraterna anser att denna utveckling är mycket allvarlig. Skolverkets allmänna råd behöver därför omarbetas så att de ger en mycket tydligare vägledning och rekommendation för kommunerna. Kristdemokraterna har tillsammans med de övriga allianspartierna arbetat för att minska gruppstorlekarna i fritidsverksamheten, och nu föreslår vi kristdemokrater att fritidsverksamheten tillförs 250 miljoner kronor 2017 för att minska barngruppernas storlek.
Herr talman! Till sist: Barnen är det viktigaste vi har. Barn är också olika, föräldrar är olika och beslutet om vilken omsorg barnen ska ha ska ligga hos föräldrarna, inte hos staten. Ökad valfrihet inom barnomsorgen och en kontinuerlig förbättring av kvaliteten i förskolan och på fritidshemmen är kristdemokratisk politik.
Jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer men yrkar bifall till reservation nr 13.
(Applåder)
Anf. 87 Roza Güclü Hedin (S)
Herr talman! Vi har i den här kammaren haft ett flertal viktiga debatter om skolan. I dag debatterar vi betänkandet som rör förskolan. Därför vill jag börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Jag och Camilla delar ju det stora intresset för förskolan utifrån att vi just nu är en del av den. Jag har också barn i förskolan och är där ett par dagar i veckan och möter förskollärare och det vackra och goda som de gör.
För några dagar sen möttes jag av en vit tavla med röda streck. I anslutning till den var det en bild på varje barn på förskolan och en digital klocka. Det var ett resultat av en fortbildningsinsats som både personalen och barnen var väldigt stolta över och framför allt delaktiga i. Tavlan illustrerade tydligt när varje barn skulle lämnas och hämtas. Den symboliserade struktur, delaktighet och tydlighet. Det är just det som vi vill ska vara rådande på alla förskolor i Sverige.
Förskolan är i dag något som vi alla tar för givet. Från att ha varit en verksamhet inriktad på barnpassning är den i dag en viktig del av ett sammanhållet utbildningssystem. Det är en egen skolform med fokus på pedagogik, på kunskap och framför allt på undervisning. Det är något som vi alla känner väldigt mycket för, kanske för att det rör våra allra minsta men också för att vi ser att den påverkar det enskilda barnet och dess förutsättningar inför framtida skolgång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Det är angeläget att poängtera hur viktig förskolan är för samhällsbygget. Det har varit, och är, en förutsättning för tillväxt, en jämställd arbetsmarknad och ett livslångt lärande.
Förskolan ska stimulera barnens utveckling och lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik. Barnen ska få möjlighet att lära och utvecklas genom att leka, skapa och utforska på egen hand, i grupp och tillsammans med personal och lärare.
Därför är det väldigt viktigt med barngruppernas sammansättning och storlek. Barnen ska erbjudas en god miljö. Det handlar om utomhusmiljön, lokalerna och lokalernas utrustning. Det är viktigt för barnens utveckling och lärande.
En förskola av hög kvalitet bidrar både till att stärka kunskapsresultaten och till att skapa jämlika förutsättningar inför skolstarten. Vi vet alla att barn som har gått i en förskola med hög kvalitet blir bättre förberedda för skolan, har bättre språkkunskaper och visar större social kompetens jämfört med barn som inte har deltagit i förskolans verksamhet.
Herr talman! Detta gäller särskilt barn som kommer från tuffa uppväxtvillkor och som har en tuff socioekonomisk bakgrund. Förskolans kompensatoriska roll kan inte nog understrykas. Det är därför ytterst viktigt att vi garanterar att alla barn har rätt till en bra förskola, utbildade förskollärare, barnskötare och framför allt engagerad personal.
Herr talman! Den socialdemokratiskt ledda regeringen har sedan man tillträdde fokuserat envist på att vända skolresultaten i svensk skola, att stötta och bistå barn och unga i deras lärande genom att satsa på tidiga insatser i form av en lågstadiesatsning, läsa-skriva-räkna-garantin, välfärdsmiljarder till kommuner, specialpedagoger, nationella skolutvecklingsprogram, samverkan för bästa skola, mindre barngrupper och fördelning av andra statsbidrag. Tillsammans med de satsningar som vi har gjort i vår budget investerar regeringen också över 10 miljarder kronor i skolan detta år. Det är betydelsefullt ur många perspektiv.
Det finns mycket att vara stolt över. Därmed inte sagt att vi är nöjda. Vi kan inte vara nöjda med att förskolan inte är likvärdig och inte jämlik. Det är väldigt viktigt att skapa förutsättningar att den ska bli det. Satsningen Samverkan för bästa skola har tack och lov utökats till att omfatta även förskoleklass och förskola. Det är en jätteviktig satsning. Sedan tidigare finns det - precis som Daniel Riazat var inne på - medel avsatta för att minska barngrupperna i förskolan, stimulansbidrag för barnomsorg på obekväm arbetstid och ett riktmärke för hur stora barngrupperna bör vara har återinförts i Skolverkets allmänna råd för förskolan.
Fortbildning pågår för förskolechefer, som får möjlighet att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Läslyftet i förskolan syftar till att stimulera barns språkutveckling och ta till vara barns intresse för texter, bilder och skriftspråk, något som är väldigt viktigt och som vi kan se i de PISA-undersökningar som har presenterats.
Matematiklyftet i förskolan är också väldigt viktigt. Det finns mycket som vi har levererat till våra pedagoger och till våra barn som nu måste sättas igång för att vi också ska nå resultat.
Utifrån de fortbildningsinsatser som görs är det viktigt att påminna oss om att de nationella skolutvecklingsprogrammen nu har utvidgats till att även omfatta förskolan, och de är väldigt viktiga. Det handlar om kompetensutveckling för förskolans personal för att exempelvis öka kunskapen när det gäller att ta emot och undervisa barn med annat modersmål än svenska. Mycket kan göras, och ambitionen är att ständigt jobba för att bli bättre. Jag tror att det är en ambition som vi i denna kammare på ett eller annat sätt delar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Visst gör det skillnad? Det bästa med att vara utbildningspolitiker och förälder med barn i förskolan är när man ser att politiska beslut faktiskt kommer till sin rätt. Jag ser det när min fyraåring trallar på en sång om veckans alla dagar eller när hen räknar stegen mellan dörren och pulkabacken. De verkar i ett sammanhang, och de lär sig avstånd och tid. Jag ser det när hen talar om drömmar och vad hen vill jobba som i framtiden. Jag ser det också när barn tillåts och uppmuntras att tänka fritt och brett, och när de inte fastnar i strukturer och normer som den vuxna världen har format.
Jag riktar min blick särskilt till Robert Stenkvist från Sverigedemokraterna när jag säger detta. Det är viktigt att vi inte begränsar barns möjligheter att tänka fritt och drömma stort. Dessa normer sätts tyvärr redan i förskolan, och det måste vi alltid motverka.
Herr talman! Jag tänker ofta på vad jag vill åstadkomma med mitt uppdrag som utbildningspolitiker, och det är ganska självklart. Som socialdemokrat kommer jag alltid att slå vakt om det som jag ser som ett grundfundament. Det är den grund som barnen står på. Vi har ett ansvar, och det är vår skyldighet, att ständigt utveckla och värna barns rätt till en bra skolgång och framtid. Vi vill därför fortsätta att utveckla svensk förskola. Vi vill medverka till att fler förskollärare och barnskötare anställs inom förskolan för att ha tid för varje barn och för de barn som behöver extra stöd.
Läraren är otroligt viktig, och kvalitet är kopplat till samspelet mellan vuxen och barn. Detta är forskningen tydlig med, och den visar att personalens kompetens är avgörande för förskolans kvalitet.
Jag vill avsluta mitt anförande med att också rikta min respekt och ödmjukhet direkt till de förskollärare, barnskötare och annan personal inom förskolan som brottas med tankar om huruvida de orkar med sitt uppdrag och sitt jobb. De känner kanske att de inte har tid för de barn som går på deras förskola.
Jag vill att ni finns kvar, för ni är väldigt viktiga. Detta är ett ansvar som vi här har men även våra huvudmän och kommuner. Gemensamt måste vi verka för att ni ska få en bra tillvaro, ett bra arbetsklimat och en bra möjlighet att kunna utföra det fantastiskt goda arbete som ni gör varje dag för våra barn och deras framtid.
Anf. 88 Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Tack, Roza Güclü Hedin, för ett engagerat tal om förskolan! Det känns alltid väldigt positivt att ha dessa förskoledebatter med en rad olika inlägg som verkligen visar att det finns politiker här i landet som brinner för svensk förskola och som vill göra den ännu mycket bättre. Jag vill även instämma i min kollega Ulrika Carlssons tal som handlade om de fristående förskolorna. De är en oerhört viktig del av Föreskolesverige.
Skolinspektionen gör varje år en förskoleenkät. Den som kom 2016 visar att personal och föräldrar upplever fristående förskolor som bäst på samtliga punkter. Samtidigt ser vi att våra rödgröna motståndare, som ju Roza Güclü Hedin tillhör, vill stänga tusentals förskolor. Med den utredning som Reepalu nu har lagt på vårt bord hotas tusentals förskolor. Tusentals barn riskerar att bli av med tryggheten från sina förskollärare och förskolor om utredningens förslag blir verklighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Min fråga till Roza Güclü Hedin är: Står Socialdemokraterna verkligen bakom det förslag som innebär att all denna fantastiska verksamhet som så många av våra förskolor utgör ska kunna stängas?
Anf. 89 Roza Güclü Hedin (S)
Herr talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för frågan! Jag tycker att Daniel Riazat på ett bra sätt beskrev att detta är en myt som bildats om att vi utifrån en utredning skulle vilja stänga skolor.
Man måste se till syftet med utredningen. Målet är att se till att de skattemedel som vi förfogar över ska gå till rätt saker. De ska gå till våra barn och unga och till omsorg om våra äldre och sjuka. Att utreda på vilket sätt man ska garantera att pengarna och skattemedlen går till det som de är till för ser jag inte som ett problem.
Att utifrån detta måla upp en bild av att vi vill stänga skolor blir direkt felaktigt. Jag förstår dock att Camilla Waltersson Grönvall, Moderaterna och Alliansen driver frågan i riksdagens kammare när det sitter 40 näringslivsrepresentanter på Svenskt Näringsliv som dagligen lobbar för frågan. Det är ytterst tragiskt.
Det finns något annat jag vill ta upp. Ett annat samarbete har börjat ploppa upp. Jag läste i Dagens Opinion att Stefan Jakobssons favorit är du, Camilla Waltersson Grönvall. Med tanke på de samarbeten som finns här i kammaren och eftersom jag inte har möjlighet att ställa frågan till övriga allianspartier undrar jag om detta kommer att påverka er syn på exempelvis jämställdhetsområdet. Delar ni den skolanalys som Sverigedemokraterna gör? Hur mycket kommer ni att samarbeta inom detta område?
Anf. 90 Camilla Waltersson Grönvall (M)
Herr talman! Allt det positiva som jag inledningsvis kunde säga till Roza Güclü Hedin föll tyvärr ganska platt. När hon dessutom hänvisar till Daniel Riazats och Vänsterpartiets krassa inställning till detta blir jag orolig på riktigt.
Vad jag talar om är inte huruvida det ska finnas bra förutsättningar för både fristående och kommunala förskolor att driva verksamhet framöver, eller huruvida vi ska ställa krav på att man ska ta ansvar och att det ska finnas ett långsiktigt ansvarsfullt ägande. Om detta är vi helt överens. Jag talar om Ilmar Reepalus utredning, vars förslag, om de blir verklighet, kommer att innebära att enormt viktig verksamhet här i landet läggs ned. Min fråga gällde detta, och jag tycker att Roza Güclü Hedin ska hålla sig till det.
Det är inte bara jag som moderat eller någon av mina allianskollegor som säger detta. Jag råder Roza Güclü Hedin och hennes regeringskollegor och partikollegor att resa runt och besöka ett antal av dessa personer, till exempel Helianthus förskolor, och se vilken fantastisk verksamhet det är. Då kan hon från dem höra hur de anser att deras verksamhet kommer att påverkas om förslaget blir verklighet.
Det är inte jag som säger detta, utan det gör tusentals näringsidkare som har en fantastisk drivkraft och som bidrar på ett fantastiskt sätt till svensk förskola och skola och till svensk vård och omsorg. Om ni låter Ilmar Reepalus förslag bli verklighet kommer det att vara ni som sätter spiken i kistan för dem. Jag frågar återigen: Tänker ni genomföra de förslag som finns i Ilmar Reepalus utredning? Svara på frågan, Roza Güclü Hedin!
Anf. 91 Roza Güclü Hedin (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Herr talman! Camilla Waltersson Grönvall vet att jag inte kan svara på den frågan här. Utredningen är inte färdig. Slututredningen är inte presenterad. Men jag delar inte skräckscenariot. Jag håller med om att det finns fantastiskt många bra friskolor och friförskolor. Jag har också besökt dem. Vi har många i mitt hemlän. Det vi är emot är att övervinster tas ut och placeras i ett annat land på en ö, så att pengarna inte kommer åter in i systemet. Men jag vill inte diskutera det, för vi har få sekunder kvar att prata om förskolans viktiga område.
Jag vill att Camilla Waltersson Grönvall utifrån sitt anförande ger mig ett svar på varför man inte tycker att likvärdigheten och skolors möjligheter till utveckling ska fortsätta genom Samverkan för bästa skola. Det är en satsning som ni inte alls tycker är bra. Ni vill inte satsa de 600 miljoner som vi har lagt på Samverkan för bästa skola. Varför vill ni inte ge skolor möjligheten att utvecklas, bli bättre, ta vara på elevers förutsättningar och kunskaper och säkra deras framtida skolgång?
(TREDJE VICE TALMANNEN: Roza Güclü Hedins frågor måste anses retoriska, då Camilla Waltersson Grönvall inte har rätt till fler repliker.)
Anf. 92 Robert Stenkvist (SD)
Fru talman! Jag blev apostroferad i talarstolen, så jag tänkte komma med ett par väldigt korta frågor.
Först tänkte jag säga något om samarbete, som har varit uppe i dag. I min värld samarbetar partier med vilka de vill. Det är demokrati. Ni socialdemokrater samarbetar med Vänsterpartiet. Man kan ha åsikter om detta, men jag har aldrig anfört någonting om det. Ni samarbetar med vilka ni vill. Man får en känsla av "surt sa räven". Det blir lite sandlåda över det hela.
Så var det den här motionen om riktmärken. Ja, regeringen har återinfört riktmärken. Jag tror att det var ett år de var borta. Jag visste naturligtvis om det, och jag yrkade inte på den motionen. Jag sa långt tidigare till om att vi skulle ta bort den motionen. Så var det med det. Jag var inte inkompetentare än så i alla fall.
Men åter till det som Roza Güclü Hedin tog upp i talarstolen, fru talman! Hon talade om att begränsa fria tankar. Jag poängterade den fria leken. Jag kan inte förstå hur man begränsar barnens fria tankar när man låter barnen ägna sig åt fri lek. Jag nämnde en artikel som publicerades i Sydsvenskan för ett par veckor sedan. Där handlade Skolinspektionens kritik om att man styrde barnens tankar med någon form av genuspedagogik. All genuspedagogik behöver inte vara dålig, men här kom det kritik just mot att man styrde barnens tankar - det som du kritiserar mig för, Güclü Hedin. Jag undrar lite hur du tänkte där.
Anf. 93 Roza Güclü Hedin (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Fru talman! Frågan om samarbete tycker jag är väldigt viktig ur flera perspektiv, framför allt för att jag tror att det moderata partiet och Sverigedemokraterna egentligen inte delar värderingar fullt ut. Därför är det väldigt viktigt för mig som socialdemokrat när ett samarbete mellan de här partierna uppenbarligen förs öppet och transparent. Stefan Jakobsson har i Dagens Opinion sagt att man för samtal, fikar och allt vad man nu gör tillsammans.
Jag är såklart orolig för hur svensk skola och utbildning kommer att se ut om samarbetet fördjupas. Det var av den anledningen jag ställde frågan hur man kan samarbeta med er. Ni har en helt annan uppfattning om hur skolan ska se ut. Så är det. Sverigedemokraterna vill ha en uppdelad skola. Sverigedemokraternas ord om integration är inte aktuella och relevanta i en diskussion om skolan. Där vill ni inte att barn ska integreras. Ni vill inte att barn ska mötas, ni vill separera barn och så vidare. Det vore därför väldigt olyckligt om Moderaterna samarbetade med er på olika punkter inom utbildningspolitiken. Det ser jag som en fara, och jag är väldigt rädd för den utvecklingen inom svensk skola.
Anf. 94 Robert Stenkvist (SD)
Fru talman! Roza Güclü Hedin säger att vi vill ha en uppdelad skola. När jag gick i skolan hade vi nivågruppering i engelska, matematik och möjligtvis ytterligare något ämne. Den skolan var väldigt mycket jämlikare än den skola vi har i dag. Att det skulle bli en uppdelad skola kan jag inte förstå. Man måste ha någon anpassning efter elevernas förutsättningar och förmåga.
När det gäller vår integration säger Roza Güclü Hedin att vi inte vill integrera elever. Jo, det vill vi, men vi har en annan modell för integration. Jag bor i Botkyrka, och jag kan meddela Güclü Hedin, som bor i Dalarna, att integrationen inte fungerar så väldigt bra i Botkyrka. Vi vill pröva något nytt. Det vill vi göra för att integrera elever och naturligtvis inte för att på något sätt motverka integration. Jag ifrågasätter verkligen det här med att det skulle vara så olika värderingar. Vår skola går faktiskt i riktning mot de länder som ligger betydligt högre än vi i PISA-undersökningarna. Det är ditåt vi strävar. Jag är oförstående angående det här med att vi skulle ha väldigt olika värderingar.
Anf. 95 Roza Güclü Hedin (S)
Fru talman! Jag ska inte ställa några ytterligare frågor i det här replikskiftet, men jag glömde svara på frågan om den fria leken. Robert Stenkvist hänvisade till forskning, tror jag att det var. Det är faktiskt lite intressant. I en av era motioner om jämställdhet och förskola skriver ni att svensk skola inte ska vara "ett socialt könsexperiment som år efter år följer regeringens nya teorier om varför pojkar inte ska leka med färgen blå, eller tvingar pojkar till att hoppa hopprep". I motionen använder man inte forskning, beprövad kunskap eller studier, utan hänvisar till eget tyckande. Det börjar i och för sig bli ganska vanligt i Sverige och i världen - jag ska inte nämna några länder - att man tycker något och tror sig äga sanningen.
Man kan tycka att det här sociala "könsexperimentet" med färger och så vidare innebär en styrning. Jag ser det för min del som frihet. Min dotter ska kunna säga att hon vill bli brandman när hon blir stor. Och då kommer inte jag att säga åt henne: Nej, vet du vad, du ska göra någonting annat på rasten och på din fria tid i skolan! Det är det här som är skillnaden. Vi som vuxna har ett enormt ansvar. Vi formar barnen utifrån våra egna uppfattningar om hur världen ser ut eller bör se ut. Återigen är det fråga om värderingar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Det är här det blir så verklighetsfrånvänt, skulle jag vilja säga. Jag hoppas verkligen att man i framtiden när man producerar motioner faktiskt ser till forskning. Vi har fantastiska forskare som pekar på det här "könsexperimentet", som Sverigedemokraterna och Robert Stenkvist tycker är regeringens påhitt. Så är det inte. Det är verkligheten.
(Applåder)
Anf. 96 Elisabet Knutsson (MP)
Fru talman! Ole dole doff, kinke lane koff, koffe lane binke bane, ole dole doff!
Rim och ramsor, musik och lek - svensk förskolas unika pedagogik visar vägen till kunskap och utveckling.
Förskolan är den plats där de flesta barn i vårt land startar sin resa i det livslånga lärandet. Förskolan har stor betydelse för barns utveckling och ger barnen likvärdiga förutsättningar inför skolstarten. Vi vet att forskning visar på att barn som har gått i förskolan lyckas bättre i skolan än de som inte har gjort det. Det gäller särskilt barn som har föräldrar med kort utbildning och barn som av olika skäl lever i utsatta situationer.
Förskolan är en viktig start i det svenska skolsystemet. Vi kan se att de barn som gått i förskolan även presterar bättre på prov som görs i årskurs nio. Därför är det viktigt att förskolepersonalen har goda förutsättningar för att arbeta pedagogiskt med barnen. Regeringen investerar i mindre grupper för barnen och bättre förutsättningar för personalen i förskolan, och detta är en viktig del av det.
Förskolan erbjuds barn som är under sex år. Här är det leken och det lustfyllda lärandet som ska prägla verksamheten, och barnens utveckling och nyfikenhet ska fångas upp och ge avtryck i hela verksamheten. Från och med det år som barnet fyller sex år är det kommunens skyldighet att erbjuda plats i förskoleklass. Den är avgiftsfri och ska omfatta minst 525 timmar under ett läsår. Eftersom forskningen visar att förskoleklassens pedagogik, som bygger på det lekfulla lärandet, leder till bättre skolresultat vill vi försöka göra förskolan och förskoleklassen obligatorisk.
Fru talman! Synen på barnen har förändrats otroligt mycket under min levnad. När jag var i nedre tonåren hade jag mitt första sommarjobb på en badkoloni på Örby ängar utanför Råå. Jag tror att det var tre bussar som körde runt i Helsingborg med omnejd och samlade upp barn. Vi som var lekledare åkte med och räknade bokstavligen in barnen, typ Konsumhörnet fem, Gustav Adolfskolan tio. Sedan lämnade vi tillbaka lika många när vi åkte åt andra hållet. De yngsta barnen var tre år, och de äldsta var tolv. Ofta var det en syskonskara.
När vi gick till stranden räknades alla barnen in när vi gick ned, och sedan räknades alla barnen in när vi gick upp. Vi var 13 lekledare, en föreståndare, en vice föreståndare och ett ekonomibiträde som hade ansvar för upp till 180 barn. Då var detta ett himmelrike för alla de barn som fick möjlighet att komma ut från staden, leka, bada och få ett mellanmål med släta bullar och mjölk. Jag är glad för att utvecklingen gått stora steg framåt och att denna typ av verksamhet för länge sedan är passerad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Fru talman! Barngrupperna i förskolan och i förskoleklassen är ibland för stora. För att skapa förutsättningar för mindre barngrupper och ökad personaltäthet har regeringen infört ett statsbidrag. År 2015 satsades 415 miljoner. År 2016 började man satsa 830 miljoner, och det blir varje år dessa 830 miljoner. Samtidigt har Skolverket på uppdrag av regeringen tagit fram nya riktmärken för storleken på barngrupperna i förskolorna. Barngruppernas storlek i förskolan minskar. Enligt Skolverket fick barn i 2 800 förskolor gå i mindre grupper hösten 2016. I dag kan vi alltså konstatera att barngruppernas storlek i förskolan minskar, att personaltätheten ökar, att personalen har utbildning och att det sker ett genomtänkt pedagogiskt arbete som gör barnen rustade för livet.
Förskolan står inför stora utmaningar. Det är vi alla medvetna om. Likvärdighet och jämlikhet är två begrepp som är otroligt viktiga inte minst när vi pratar om förskolan. Här grundläggs attityderna som präglar individen genom livet. Att göra barn till jämställda framtidsmedborgare är en viktig uppgift för skolans pedagoger.
Barn har inte möjlighet till fria val när de är omringade av könsstereotypa intryck. Ett arbete som baseras på genuspedagogiska angreppssätt möjliggör nya alternativ och kan öppna barns horisont genom att erbjuda alternativa lekar, lekplatser, leksaker och utklädningskläder för att överbrygga traditionella föreställningar om könsroller.
Regeringen arbetar aktivt med insatser för att stödja en positiv utveckling. En av dessa är att förskolan blir en del av Samverkan för bästa skola. Samverkan för bästa skola riktar sig till förskolor i socioekonomiskt svaga områden. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor till förskolor i utsatta områden. Pengarna ska bland annat gå till kompetensutveckling och satsning på flerspråkighet.
Varje dag går tiotusentals barn till förskolan. Min strävan är att göra deras vardag till något som ger dem en bättre förutsättning i livet med leken som verktyg för lärandet. För att allt detta ska hända behövs all fantastisk pedagogisk personal inom förskolan som lägger ned hela sin professionalism i verksamheten.
Att få kompetensutveckling för förskolepersonal som för alla andra är en viktig del av att utvecklas i yrket. För detta tillförs 15 miljoner kronor per år från och med 2017. Därutöver tillkommer 6 miljoner kronor till Läslyftet och utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare med inriktning mot förskolan. Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
(Applåder)
I detta anförande instämde Roza Güclü Hedin (S).
Anf. 97 Camilla Waltersson Grönvall (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Fru talman! Tack så mycket för detta tal, Elisabet Knutsson.
Jag kommer att återigen fokusera på någonting som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Det är alla de fristående förskolor som finns runt omkring i vårt land. Av nästan 10 000 förskoleenheter är närmare 2 700 fristående.
Det gör att det är en ganska betydande andel av Förskolesverige som består av fristående förskolor. De ser ut på det mest skiftande sätt. De kännetecknas inte sällan av personal som har varit anställd många år i kommunal verksamhet och som har gått vidare till att utveckla någonting som de har sett och brunnit för under hela sitt liv.
Vid alla de besök som jag har gjort slår det mig ofta vilken fantastisk verksamhet det är. För att ytterligare betona detta skulle jag ändå vilja läsa upp ett par av de siffror som förskoleenkäten ger.
Personalen i fristående förskolor är nöjdare med barngruppernas storlek än vad den är på kommunala förskolor. Den är nöjdare med antalet personal, 7,6 mot 6,2 på kommunala. Den är mer nöjd med ledningen, 8,0 mot 6,9 på kommunala, och med kompetensutvecklingen, 7,2 mot 6,3. Detta är bara några siffor. Jag skulle kunna räkna upp flera väldigt länge. Det finns nämligen ingen parameter där de fristående förskolorna inte slår de kommunala.
Min fråga till Elisabet Knutsson är: Hur högt värderar Miljöpartiet de fristående förskolorna? Tänker ni ta kamp och strid för att de ska få finnas kvar i Sverige?
Anf. 98 Elisabet Knutsson (MP)
Fru talman! Jag vet inte om du någonsin har hört att en miljöpartist någon gång sagt att vi är negativa till ideella kooperativa verksamheter, Camilla Waltersson Grönvall. I så fall vill jag att du plockar fram det till mig. Vi är inte ett dugg intresserade av att slå undan fötterna för eller lägga ned någon verksamhet där eldsjälar jobbar för att få en verksamhet att bli bra både för dem själva och för sina barn eller elever.
Problemet som vi ser är när man plockar ut en vinst ur en verksamhet där man kan uppleva att det är den ekonomiska vinningen som gör att man har verksamheten. Det är när man börjar investera. Ett stort bolag kanske köper upp en liten verksamhet som har drivits av eldsjälar. Det blir nu ett börsnoterat företag där vinsten tas ut och inte kommer barnen eller verksamheten till del. Det är vad jag ser som bekymret och inte alla de 2 700 verksamheterna.
Anf. 99 Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Tack för svaret, Elisabet Knutsson! Det var väl ett ganska tydligt svar till Sveriges fristående förskoleverksamhet. Det du säger innebär nämligen att de som inte är ideella kooperativa verksamheter nu på allvar ska börja känna sig oroliga, för dem tänker Miljöpartiet inte ta strid för att bevara. Alla de tusentals förskolor med god kvalitet som finns - det görs inspektioner som visar att de har god kvalitet och att barnen mår bra, utvecklas och lär sig - ska alltså inte finnas kvar längre, för de drivs med något som Miljöpartiet kallar "vinst".
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Jag undrar om Elisabet Knutsson är medveten om att den absolut största delen av all vinst i förskolorna återinvesteras i verksamheten på ett sunt ekonomiskt sätt. Vi har faktiskt större bekymmer med att många kommunala förskolor går med underskott. Jag skulle vilja fråga hur Elisabet Knutsson ser på den ekvationen. Ska man inte gå med ett visst överskott för att just kunna göra erforderliga investeringar och annat som behöver göras?
Kommer Miljöpartiet alltså att se till att vi har kvar ideella kooperativa verksamheter, men andra behöver inte göra sig besvär? Är det så vi ska förstå ditt svar här i dag, Elisabet Knutsson?
Anf. 100 Elisabet Knutsson (MP)
Fru talman! Du ska förstå mitt svar som att vår intention är att pengar ska återinvesteras i verksamheten, Camilla Waltersson Grönvall. När man har ett kollektivt ansvar för någonting är det viktigt att det går tillbaka till kollektivet. Därför anser vi att det är viktigt att pengarna återinvesteras. Det är alltså den övervinst man tar ut som bekymrar oss.
Anf. 101 Christina Örnebjär (L)
Fru talman! I min generation av sena sjuttiotalister och tidiga åttiotalister var det inte lika vanligt att man gick på förskola som det är i dag. Det var väldigt många som var hemma, oftast med mamma. År 1975 var faktiskt bara 10 procent av alla barn i åldrarna ett till sex år inskrivna på det som då kallades daghem. Själv hade jag en alldeles fantastisk och underbar dagmamma från det att jag var nio månader gammal, men många av mina kompisar var hemma.
Numera går de allra flesta barn i förskolan. En av anledningarna till att de flesta barn går i förskolan i dag har faktiskt med mammorna att göra, för tack vare förskolan kan även mammorna jobba. Förskolan har varit fantastisk för jämställdheten i Sverige; det är bara att titta på länder som inte har samma välutbyggda barnomsorg för att se hur det hade kunnat se ut även här.
Många här har talat engagerat om skolans uppdrag och hur det ser ut i dag. Men det är faktiskt också ganska spännande att titta på förskolans historik och framväxt, inte minst för att förstå hur vi ser och har sett på barn.
När den industriella revolutionen kom började kvinnorna arbeta utanför hemmet, och det skapade ett behov av att någon annan tog hand om barnen. När fler och fler sedan flyttade in till städerna sågs inte längre barnen som något man kunde ha nytta av utan snarare som ett problem. Framför allt medel- och överklassen gillade inte alls alla dessa barn som drev runt barn på gatorna mer eller mindre vind för våg. Därför startade man någonting man kallade småbarnsskolor för barn med arbetande föräldrar.
Fokus här låg på uppfostran och disciplin. Man undervisade framför allt - eller egentligen enbart - i kristendom, läsning, skrivning och gymnastik. Något senare kom barnträdgårdarna, där man i stället sysslade med lite mer praktiska saker. Det var givetvis olika saker för flickor och pojkar, för flickorna skulle ju så småningom bli mammor och fruar och behövde lära sig att ta hand om ett hem medan pojkarna skulle lära sig att bygga och göra annat som ansågs manligt. Tack och lov går forskning och utveckling framåt!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
För de riktigt små fanns barnkrubborna, som från början var tänkta för de allra fattigaste barnen. De handlade egentligen mest om tillsyn och att se till att barnen fick mat, men så småningom kom också arbetande mödrars barn att vara där. Den kvinna som råkade vara ogift och ha barn hade däremot inte speciellt många alternativ. De barnen var inte välkomna vare sig i småbarnsskolan eller i barnträdgården; de fick klara sig själva alternativt placeras i fosterhem, vilket faktiskt var det vanligaste.
Det var först i och med daghemmen på 1930-talet som alla barn blev välkomna, oavsett socioekonomisk bakgrund, och så småningom började man också betona lekens betydelse. I stället för lärarinnor blev yrkestiteln förskollärare, och staten blev ansvarig i stället för att det vilade på filantroper. Ordet "förskola" kom faktiskt redan i samband med Barnstugeutredningens betänkanden 1972, och nu är detta som vi vet ett kommunalt ansvar.
Barnomsorgen har så länge den har funnits fyllt en väldigt viktig uppgift, men tanken numera är att förskolan är till för barnen. Alla barn, även barn till arbetslösa och föräldralediga, ska ha rätt att gå på förskola, och fokus ligger på barnets utveckling. Det finns en tydlig läroplan, och förskollärarna går tre och ett halvt år på högskola. Vi ser inte längre begränsningar för barnen på grund av kön utan vill att alla barn ska nå så långt de bara kan utifrån sina förutsättningar.
Förskolan är viktig, och det har också hörts i debatten i dag. Det bästa vore givetvis om vi kunde hålla oss till att prata innehåll i stället för form. Maria-Pia Karlsson är ägare till Solberga förskolor, som har 50 barn i kö och erbjuder de absolut mest generösa öppettiderna i kommunen. Hon säger att hotet om en vinstbegränsning hänger som mörka moln på himlen och att det vore mycket bättre om man fick använda den energi man nu får lägga ned på detta till att i stället bygga ut och förbättra verksamheten. Jag håller med.
Jag tycker att det är bra att regeringen har gett Skolverket i uppdrag att följa upp hur statsbidragen för att minska barngrupperna ska användas, för här finns det stora brister i dag. Jag ska ta ett exempel från Örebro län och Kumla kommun, vilket är min hemkommun. Där delades statsbidragen ut för att man skulle kunna genomföra förändringarna, och tanken var att det skulle ske på en del av kommunens förskolor.
Kommunen valde dock att minska barngrupperna på alla förskolor, och det gjorde man samtidigt som man hade en relativt låg personaltäthet på förskolorna. Vad händer då? Vad gör man när man minskar barngrupper? Jo, man startar fler barngrupper. Om det då inte finns mer personal minskar naturligtvis personaltätheten i barngrupperna. I vissa barngrupper fanns det endast tre pedagoger kvar, som skulle fördela hela dagens arbete och täcka upp för varandra.
Detta blir ju fruktansvärt sårbart på framför allt små enheter, och det var knappast det som var tanken. Statsbidragen delades ut med rekommendationen att kommunerna först skulle genomföra konsekvensanalyser, men det har inte gjorts. Det behövs verkligen en uppföljning av hur satsningen på de minskade barngrupperna har genomförts och vilka effekter de har fått, så jag hoppas innerligt att regeringen kommer att fortsätta följa upp detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Förskolan har som sagt i dag ett barnfokus, men det handlar också om att föräldrar ska kunna arbeta. Samhällsfunktioner ska inte bara fungera på dagtid kl. 8-16. Många jobbar natt, och därför behövs det barnomsorg även då - så kallad nattis.
En annan fråga, som jag berörde när jag pratade om Solberga förskolor, är öppettiderna. I den kommun där Maria-Pias Solberga förskola finns, Lindesberg, behöver de som ska gå på första skiftet på kommunens klart största företag lämna barnen väldigt tidigt för att över huvud taget kunna komma till jobbet. Därför har man på denna förskola öppet från kl. 5.30 på morgonen. Det klarar inte den kommunala verksamheten av att matcha och har heller aldrig gjort. Det behöver helt enkelt finnas barnomsorg på obekväm arbetstid, och det behöver finnas överallt.
Vi har talat om tidiga insatser otroligt länge, och många som har stått här i talarstolen i dag är liksom jag lärare. Vi vet att vi redan i förskolan ser vilka barn det är som senare kommer att behöva extra stöd. Vi vet också att tidiga insatser i förskolan förebygger psykisk ohälsa - och inte minst skapar förutsättningar för psykisk hälsa, vilket är ännu viktigare. Det här är ett område som är på tok för dåligt beforskat och alldeles för eftersatt. Här finns ett enormt stort arbete att göra.
Jag började mitt anförande med att tala om min egen generation, och jag nämnde min dagmamma - min egen underbara Rut. När jag var ungefär sex år bröt hon lårbenshalsen, och jag fick börja på förskola. Det var en katastrof tyckte jag då. Det var hemskt, och jag ville absolut inte vara där. Men så småningom började jag trivas. Det var en förskola som fungerade som både förskola och fritis, och jag blev kvar där ett antal år.
Redan på 80-talet fyllde förskolan en viktig funktion i att se och upptäcka barn som far illa eller som inte mår bra. Jag minns Birgitta, Lotta och de andra - alla var kvinnor - med värme. Inte minst var det Aina, förskolechefen, som satte en tydlig prägel på hela verksamheten genom nolltolerans mot svordomar och våld men också ett stort fokus på uteverksamhet och inte minst eget ansvar.
Dagens Birgittor, Lottor och Ainor - och alla deras kvinnliga och manliga kollegor - behöver ha förutsättningar att ge alla barn möjlighet att nå precis så långt de bara kan och vill, så att de kan bli precis det de vill och önskar. Om 20-30 år är det dagens förskolebarn som kommer att stå här i talarstolen och debattera morgondagens förskola.
(Applåder)
Anf. 102 Maria Stockhaus (M)
Fru talman! Jag kan inte låta bli att, som Camilla Waltersson Grönvall gjorde, lyfta upp frågan om fristående förskoleverksamhet. Jag representerar Stockholms län, och i vårt län är det en stor andel av förskoleverksamheten som bedrivs av fristående aktörer. Det finns redan i dag stora problem i Stockholmsområdet att klara av att få fram tillräckligt många platser i anslutning till där föräldrarna jobbar. Många barn finns, och fler barn blir det. Det behövs fler platser, inte färre aktörer.
Många tunga remissinstanser, inklusive en revisionsbyrå, har helt sablat ned det förslag som Reepalus utredning har lagt fram. Man hävdar att det inte finns några övervinster i verksamheterna. Jag skulle vilja se en lista på de företag som alla pratar om som skickar pengarna till Cayman Islands och andra exotiska platser. Jag har ännu så länge inte sett någon sådan listan presenterad. Var finns de företagen någonstans? Jag har inte mött dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Däremot finns en lång lista på fristående förskoleaktörer som är oerhört oroliga för sina verksamheter och hur de ska klara sig framöver. Jag tycker att hela diskussionen är absurd. Att Vänsterpartiet driver frågan kan jag förstå, man är emot företagsamhet i största allmänhet, men var ska vi sätta gränsen någonstans? Ska ett företag som bygger en förskola få göra vinst? Om man säljer leksaker till en förskola eller andra former av lekmaterial, ska man då få göra vinst? Var går gränsen?
Det finns en viktig sak som Elisabet Knutsson helt har missuppfattat. Hon pratar om att man vill begränsa övervinsten och uttagen. Så ser inte Reepalus förslag ut. Han vill begränsa överskottet i verksamheten, inte det som ägarna tar ut. Det är det överskottet som sedan kan bli en buffert att samla på sig för att till exempel kunna göra stora investeringar i sin egen verksamhet.
Utan att ha tillgång till statistik - det blir en mer anekdotisk bevisföring - blir min bild, efter att ha besökt förskolor, att de allra flesta förskoleaktörer är små. Det intressanta är att i de allra flesta fall är det kvinnor som driver de fristående förskolorna. I det perspektivet känns det extra märkligt att en regering som kallar sig feministisk riskerar att dra undan mattan för de kvinnliga företagarna. De har vågat satsa på att starta eget för att de har en egen idé och vill något annat än det som är möjligt att åstadkomma i den kommunala verksamheten.
Jag skulle vilja vara drastisk och säga att förskoleverksamheten i Stockholms län riskerar att raseras helt och hållet om Reepalus förslag blir verklighet. Hur ska kommunerna runt Stockholm klara av situationen med alla de barn som föds? Det är bara att läsa om kriserna i förlossningsvården och hur trångt det är överallt. Det är inte ett övergående problem med många små barn i kommunerna som behöver förskoleplatser. Jag kan inte se hur vi ska klara detta om Reepalus förslag går igenom och drar undan mattan för ett stort antal fristående förskolor i vårt län.
Det vore bättre om vi diskuterade och fokuserade på kvaliteterna i verksamheten. Ingen av oss vill ha förskolor som sänker kvaliteten, serverar vatten och bröd samt tar ut en massa pengar. Det är givet att ingen vill ha den typen av verksamhet. Vi vill ha bra förskolor. Vi kan absolut diskutera hur kontrollen av dessa förskolor ska skärpas, se till att det finns seriösa aktörer som bedriver en bra verksamhet som är bra för barnen. Det är där vårt fokus ska ligga.
Den här debatten har helt och hållet kantrat.
(Applåder)
Anf. 103 Daniel Riazat (V)
Fru talman! Maria Stockhaus är, liksom andra alliansföreträdare, noga med att helt enkelt fortsätta att sprida myten om vinstdrivande aktörer i välfärden.
Det finns en kritik från bland annat Idéburna skolors riksförbund om att man ibland klumpas ihop med vinstdrivande aktörer. Det stämmer. Det är ni från Alliansen som har skulden för den debatten. Varje gång rödgröna partier har debatterat för att sätta stopp för en vinstjakt, för en bättre förskola och skola, har moderater, centerpartister och andra alliansledamöter helt enkelt valt att sprida en mytbild av vad detta egentligen går ut på. Ni klumpar därmed ihop de eldsjälar som finns ute i landet och som inte kommer att bli ett dugg påverkade oavsett vad era vänner på Svenskt Näringsliv säger.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Om jag hade tillhört ett parti som hade så pass täta kopplingar till de personer som äger dessa stora koncerner - inte de små utan de stora - hade jag kanske valt samma taktik som Maria Stockhaus. När 70-80 procent av den svenska befolkningen har insett vad konsekvenserna blir när man lägger ut barn på börsen borde nog Sveriges näst största parti också göra det, Maria Stockhaus, och inte sprida mytbilder om eldsjälar som skulle drabbas genom att ta upp exempel på en förskola här och där som över huvud taget inte skulle påverkas.
Jag förväntar mig mer av ett stort parti som Moderaterna. Även om ni har en politik som missgynnar skolan och förskolan förväntar man sig att ni ska presentera fakta i stället för myter.
Anf. 104 Maria Stockhaus (M)
Fru talman! Jag skulle gärna se listan över företag som skickar pengar till Cayman Islands - om vi ska hålla oss till fakta i debatten.
Jag tycker fortfarande att kvaliteten ska stå i centrum. Jag har mött många små förskoleaktörer som har startats - oftast av en kvinna som vill något annat. För att skydda sin privatekonomi och för att de bedömer att det är den bästa formen att driva verksamhet i har de ett aktiebolag. Det är inte ovanligt utan mycket vanligt. De kommer att drabbas.
Grunden handlar om hur stor procents vinst man får göra. Det finns inte så mycket fysiska tillgångar i en förskola, utan det är personalen som är tillgången. De finns inte i balansräkningen. Det är en komplicerad redovisning. Det innebär att dessa företagare i princip inte kan göra någon vinst alls, det vill säga inte bygga upp någon buffert om de vill göra långsiktiga satsningar.
Bland annat revisionsbyråer har kritiserat Reepalus förslag på just den punkten. Det går inte att avfärda dessa fakta och alla de tunga remissinstanser som totalt har sågat förslaget.
Ingen vill se oseriösa aktörer. Det spelar ingen roll om det är Academedia, Internationella Engelska Skolan eller en liten förskoleaktör med bara en enda förskola. Det ska vara hög kvalitet överallt. Vi måste fokusera på att kontrollera kvaliteten, inte jaga seriösa företagare. Det är helt meningslöst.
Anf. 105 Daniel Riazat (V)
Fru talman! Med det här menar Maria Stockhaus att det har varit ett fungerande system och att vi har fått bukt med problemen på vissa skolor eller förskolor som serverar knäckebröd och vatten till barnen eller att vi har kommit till rätta med Academedia som helt enkelt noterar barn på börsen.
Detta kanske inte anses vara ett problem när man företräder ett parti som har så nära kopplingar till de aktörer som tjänar på detta. Det är aktörer som, precis som Roza Güclü Hedin sa tidigare, i dag investerar miljoner för att bilda opinion mot att begränsa vinsterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Å andra sidan har vi Sverigedemokraterna, som efter några middagar med Svenskt Näringsliv ändrade sig i frågan - och nu också anser sig kunna samarbeta med Moderaterna, vilket ni har bekräftat.
Jag skulle vilja säga så här: Ja, det finns aktörer som man kan se att det här skulle drabba - eldsjälar och enstaka små aktörer. Men de som är ute och uttrycker den åsikten - precis som du gör i dag, Maria Stockhaus - har ju ett intresse av att det här systemet ska fortsätta finnas, för den politik ni företräder och den politik som Alliansen företräder är till för att gynna aktörer som inte är seriösa.
Om ni vill ta tag i problemet med oseriösa aktörer borde ni ha förstått att det system vi har sedan tidigare inte har varit fungerande och att vi därmed måste göra någonting åt det.
Vi har också sett att skolan och förskolan behöver mer resurser samtidigt som de enorma vinsterna görs. Det finns på papper. Det är inget vänsterförslag utan fakta som har lagts fram av Ilmar Reepalu och utredningen. Då kan man antingen acceptera fakta eller välja att fortsätta sprida en mytbild, som du gör här i dag.
Anf. 106 Maria Stockhaus (M)
Fru talman! Den här diskussionen om att notera barn på börsen - någon anständighet får det väl finnas i argumentationen.
Att man noterar sig på börsen innebär att man som företag utsätter sig för en öppenhet och en kontroll som man inte har om man ligger utanför börsen. Det perspektivet innebär att oseriösa företag och oseriösa aktörer knappast skulle göra sig besvär att börsintroducera sig. Det kräver att man har ett långsiktigt tänkande kring kvalitet och annat.
Jag tycker att det viktiga om man gör vinst i ett bolag är att man återinvesterar i verksamheten eller bygger upp en buffert. Det innebär inte att man måste göra av med den samma år. Om man bygger upp en buffert är det inget stort problem.
Mig veterligen finns det ingen som kan bevisa att det finns ett stort problem med företag som plockar ut pengar för privata ändamål, som använder pengarna till någonting annat. Det är väldigt ovanligt.
Jag tycker att det är bra att Daniel Riazat äntligen erkänner att det finns små företag som drivs av engagerade personer som kommer att drabbas om Reepalus förslag blir verklighet. Du sa det alldeles nyss, Daniel Riazat, och jag tycker att det är bra att du för en gångs skull kan erkänna det eftersom du tidigare har sagt att den typen av verksamhet inte kommer att drabbas.
Det finns många små aktörer som bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. Om de inte kan göra vinst utan begränsas så som Reepalu föreslår riskeras deras verksamhet, och det är väldigt många små aktörer som vittnar om just det. De ser att de kommer att vara tvungna att lägga ned - eller sälja till någon av de större aktörerna, för dessa kommer säkert att hitta lösningar även i ett nytt system.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2016/17:72 Onsdagen den 22 februariProtokoll 2016/17:72
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Förskolans inriktning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:832 av Robert Stenkvist m.fl. (SD) yrkande 4,
2016/17:951 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) yrkande 1,
2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 17,
2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 17,
2016/17:2784 av Carina Ohlsson m.fl. (S),
2016/17:2954 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 33 och
2016/17:3389 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 30.- Reservation 1 (M)
- Reservation 2 (SD)
- Reservation 3 (C)
- Reservation 4 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 94 0 2 17 M 0 71 0 13 SD 0 0 37 10 MP 19 0 0 6 C 0 0 16 6 V 2 0 17 2 L 16 0 0 3 KD 14 0 0 2 - 0 0 1 1 Totalt 145 71 73 60 Förskolans kvalitet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2016/17:2954 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 35.- Reservation 5 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 96 0 0 17 M 71 0 0 13 SD 37 0 0 10 MP 21 0 0 4 C 0 16 0 6 V 19 0 0 2 L 17 0 0 2 KD 14 0 0 2 - 1 0 0 1 Totalt 276 16 0 57 Organisatoriska frågor m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:832 av Robert Stenkvist m.fl. (SD) yrkande 6 och
2016/17:3304 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 18.- Reservation 6 (SD)
- Reservation 7 (KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 96 0 0 17 M 71 0 0 13 SD 0 37 0 10 MP 21 0 0 4 C 16 0 0 6 V 19 0 0 2 L 17 0 0 2 KD 0 0 14 2 - 0 1 0 1 Totalt 240 38 14 57 Öppen förskola
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkande 30.- Reservation 8 (SD)
Erbjudande av förskola
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:832 av Robert Stenkvist m.fl. (SD) yrkande 9,
2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 16,
2016/17:2672 av Sanne Lennström och Pyry Niemi (båda S),
2016/17:3078 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 17,
2016/17:3304 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 21 och
2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 29.- Reservation 9 (M)
- Reservation 10 (SD)
- Reservation 11 (V)
- Reservation 12 (KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 94 0 2 17 M 1 0 70 13 SD 0 37 0 10 MP 20 0 0 5 C 16 0 0 6 V 0 0 19 2 L 16 0 0 3 KD 0 0 13 3 - 0 1 0 1 Totalt 147 38 104 60 Informationsskyldighet om barnomsorgspeng
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2016/17:3304 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 20.- Reservation 13 (KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 96 0 0 17 M 71 0 0 13 SD 37 0 0 10 MP 21 0 0 4 C 16 0 0 6 V 19 0 0 2 L 17 0 0 2 KD 0 14 0 2 - 1 0 0 1 Totalt 278 14 0 57 Motioner som bereds förenklat
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:454 av Saila Quicklund (M),
2016/17:564 av Helena Bouveng (M),
2016/17:832 av Robert Stenkvist m.fl. (SD) yrkandena 1-3, 7 och 10-12,
2016/17:890 av Hillevi Larsson m.fl. (S),
2016/17:1198 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 2,
2016/17:2506 av Paula Bieler m.fl. (SD) yrkandena 21, 24, 27-29 och 35,
2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD),
2016/17:3001 av Birgitta Ohlsson (L),
2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 12,
2016/17:3046 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 2,
2016/17:3078 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 3,
2016/17:3211 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkandena 38, 39, 41 och 42,
2016/17:3304 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 19, 22 och 26-29 samt
2016/17:3389 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 26, 29 och 31.