Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader

Betänkande 1997/98:SkU27

Skatteutskottets betänkande 1997/98:SKU27

Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
SkU27

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet - med vissa ändringar - proposition
1997/98:146 om förenklad avdragsrätt för pensionskostnader. Ändringen går ut på
att införa en viss avdragsrätt vid ändrad tryggandeform på grund av
kreditförsäkringsgivares krav. Vidare föreslår utskottet att lagändringarna
inte skall träda i kraft den 1 juli 1998 som regeringen föreslagit utan den 30
juni 1998.
I betänkandet avstyrker utskottet vidare ett antal motioner från den allmänna
motionstiden 1997 om förenklad deklaration och bokföring för mindre företag.
Skilda reservationer har avgivits i fråga om förenklingar för småföretag och
enskilda näringsidkare av å ena sidan m, fp och kd, å andra sidan c. Dessutom
har v avgivit ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:146 att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om upphävande av lagen (1978:188) om avdrag vid inkomsttaxeringen för
avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan, m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter,
4. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster,
5. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
6. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions-
kostnader,
7. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,
8. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel,
9. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder.
I propositionen föreslås att avdragsreglerna för tjänstepensionskostnader får
en ny utformning. De nya reglerna medför en betydande förenkling och innebär en
ökad neutralitet mellan olika former av pensionsplaner och mellan olika
tryggandeformer.
Enligt huvudregeln medges avdrag med högst 35 % av den anställdes lön och
annan pensionsgrundande ersättning. Avdraget får dock inte överstiga 10
basbelopp. För enskilda näringsidkare föreslås en motsvarande avdragsrätt.
En kompletterande regel finns för fall då det krävs större insatser från
arbetsgivarens sida. Det gäller fall då pensionsrättigheten skall ?köpas i
kapp? eller då pensionsavgångar sker i förtid. Denna regel utgår från att
avdrag medges så att avtalad pensionsnivå uppnås. En gräns finns dock såvitt
gäller ålderspension genom att avdrag medges så att en pensionsnivå uppnås
motsvarande högst 20 % av den anställdes lön och annan pensionsgrundande
ersättning upp till 7,5 basbelopp, 70 % av sådan ersättning mellan 7,5 och 20
basbelopp och 40 % av sådan ersättning mellan 20 och 30 basbelopp. Vid förtida
pensionsavgångar är procentsatserna 80-70-40.
En förutsättning för avdrag är att avsättningarna liksom i dag högst uppgår
till det verkliga värdet av pensionsutfästelserna.
De nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas första gången vid 2001 års
taxering. De nya reglerna får dock tillämpas redan vid 1998 års taxering om den
skattskyldige begär det.
I propositionen föreslås även en förenkling av reglerna för enskilda
näringsidkares avdrag för pensionsförsäkringspremier och inbetalningar på
pensionssparkonto. Avdraget görs nu före räntefördelning samt avsättning till
periodiseringsfond och expansionsmedel. Underlaget för avdraget utgörs
emellertid av inkomsten efter dessa dispositioner. Den tekniska konstruktionen
av reglerna medför att det är mycket svårt att beräkna maximalt avdrag för
pensionskostnader. Av förenklingsskäl bör såväl underlaget för avdraget som
själva avdraget göras efter nämnda dispositioner. De nya reglerna skall
tillämpas första gången vid 2000 års taxering.
Lagförslagen har följande lydelse.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997
1997/98:Sk738 av Kerstin Warnerbring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenklad deklaration.
1997/98:Sk823 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa
en förenklad bokföring och deklaration för de minsta företagen.
1997/98:Sk824 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, s, m, c, kd) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte att skapa förenklingar och
förbättringar för soloföretagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk825 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenklad deklaration för företagare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av schablonavdrag för företagare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenklingskommission.
1997/98:Sk834 av Marianne Andersson och Margareta Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förenklad bokföring och deklaration för de minsta företagen.
1997/98:N308 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av konsekvensanalyser beträffande nya lagförslag, för-
ordningar och regler,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en förenklad självdeklaration för egenföretagare.

Inkomna skrivelser
Gemensamma skrivelser har inkommit från bl.a. Svenska Arbetsgivareföreningen
och Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen och
Privattjänstemannakartellen respektive Försäkringsbolaget Pensionsgaranti,
ömsesidigt, och Pensionsregistreringsinstitutet.

Utskottet

Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader

Propositionen
I propositionen föreslås en ny utformning av reglerna för avdrag för företagens
kostnader för de anställdas pensioner. Avdrag skall enligt förslaget få göras
enligt dels en huvudregel, dels en kompletteringsregel, den sistnämnda avsedd
att användas i de fall då ett tidigare otillräckligt pensionsskydd behöver
förbättras och vid avtalspensioneringar. I propositionen föreslås dessutom ett
slopande av flera särregler som diskriminerar småföretagen och deras ägare och
att pensionsstiftelsernas förmögenhet skall värderas på grundval av reglerna i
avkastningslagen. Slutligen innebär förslaget att en enskild näringsidkares
avdragsrätt för pensionskostnader anpassas till de nya reglerna för
arbetsgivare och att avdrag för pensionsförsäkringspremier eller inbetalning på
pensionssparkonto, som nu görs före räntefördelning och avsättning till
periodiseringsfond och expansionsmedel, i stället skall göras efter
räntefördelning och avsättningar till periodiseringsfond och expansionsmedel.

Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att de nya reglerna medför en betydande
förenkling och att de också innebär en ökad neutralitet mellan olika former av
pensionsplaner och mellan olika tryggandeformer. Eftersom det är viktigt att de
aktuella lagändringarna antas av riksdagen redan nu så att de kan träda i kraft
vid halvårsskiftet, anser utskottet vidare att man inte bör skjuta på reformen.
Mot bakgrund av innehållet i vissa skrivelser som inkommit från
huvudorganisationerna på arbetsmarknaden och företrädare för
kreditförsäkringsbranschen konstaterar emellertid utskottet att vissa frågor
fortfarande återstår att lösa. Dit hör i första hand frågor om byte av
tryggandeform och överföring av pensionsutfästelser. Enligt vad utskottet
erfarit pågår ett arbete inom Regeringskansliet med inriktning på att ta upp
bl.a. dessa frågor i en proposition till hösten om beskattningen vid omstruk-
tureringar inom näringslivet som regeringen tidigare i vår lämnat riksdagen ett
meddelande om i sin skrivelse 1997/98:66.
Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter med den inom Regerings-
kansliet igångsatta överarbetningen av reglerna med avseende på bl.a. de nyss
nämnda frågorna och återkommer till riksdagen t.ex. i den kommande pro-
positionen om beskattningsfrågor vid omstruktureringar med de förslag till
ändringar som kan visa sig motiverade. I detta sammanhang bör man även ta upp
frågan om en eventuell avdragsrätt för kollektiva pensionskostnader.
I övrigt biträder utskottet i allt väsentligt regeringens förslag men anser
att det på en punkt behövs ytterligare en bestämmelse som tar sikte på den spe-
ciella situationen att ett företag av kreditförsäkringsgivaren tvingas byta
tryggandeform. Till den del kreditförsäkringsgivare påfordrar ändring av
tryggandeform bör således avdrag få göras för arbetsgivarens kostnader för att
trygga pensionsutfästelser som tidigare har tryggats av arbetsgivaren med
avdragsrätt genom avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring
och som innebär att den tidigare formen av tryggande upphör. Utskottet föreslår
att punkt 20 f av anvisningarna till 23 § kompletteras med en bestämmelse med
denna innebörd.
I någon skrivelse har det anmärkts på att övergångsbestämmelserna inte
skulle ge tillräckligt tydligt besked huruvida avdragsrätt föreligger för pen-
sionsutfästelser som tidigare varit tryggade med avdragsrätt. Enligt utskottets
mening framgår det bl.a. av den nya lydelsen av punkt 20 b fjärde stycket av
anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen att det föreligger avdragsrätt
enligt äldre bestämmelser för tidigare med avdragsrätt tryggade pensionsut-
fästelser. På motsvarande sätt skall, enligt utskottets mening, de utfästelser
som avses i t.ex. bestämmelsen i punkt 15 andra stycket av anvisningarna till
22 § samma lag och som gäller återföring till beskattning av vissa avsättningar
anses innefatta även sådana utfästelser som har gjorts enligt äldre
bestämmelser. Utskottet anser således att lagförslaget inte behöver ändras i
berört hänseende och hänvisar också till att det godtagits av Lagrådet.
Vad i övrigt gäller lagförslagen behandlas för närvarande inom riksdagen
vissa andra propositioner med förslag till ändringar i samma paragrafer och med
samma ikraftträdandetidpunkt som de som behandlas i den här propositionen. Av
författningstekniska skäl föreslår utskottet därför att ikraftträdandedagen
såvitt avser de lagförslag som nu behandlas bestäms till den 30 juni 1998.
När det gäller pensionsavdragsreglernas redaktionella utformning vill
utskottet vidare betona vikten av att de ses över, och utskottet förutsätter
att så sker i den pågående beredningen av Skattelagkommitténs förslag till ny
inkomstskattelag. Det är enligt utskottets mening också viktigt att de problem
som kan finnas kring tryggandelagen kartläggs i syfte att få underlag för en
bedömning av behovet av en översyn av den lagen. I övrigt föranleder lag-
förslagen i propositionen ingen ytterligare kommentar från utskottets sida.
Utskottet tillstyrker således propositionen med de ovan nämnda justeringarna
rörande byte av tryggandeform i vissa fall samt ikraftträdandedagen.

Förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare

Motionerna
I några motioner från den allmänna motionstiden 1997 berörs behovet av
förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare. Således efterlyses i
motionerna Sk738 (yrkande 3) av Kerstin Warnerbring och Kjell Ericsson (båda
c), Sk834 av Marianne Andersson och Margareta Andersson (båda c) och Sk823 av
Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c och kd) förenklad bokföring och deklaration för
de minsta företagen. I motion N308 av Sivert Carlsson begärs både en förenklad
deklaration för egenföretagare (yrkande 5) och ett uttalande om behovet av
konsekvensanalyser i fråga om regelförändringar som berör de minsta företagen
(yrkande 2). Även i motion Sk825 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (båda fp)
begärs en förenklad deklaration för enmans- och tvåmansföretag (yrkande 1) och
dessutom föreslås införandet av ett schablonavdrag för småföretagare på t.ex.
50 000 kr oräknat hyra (yrkande 2) samt tillsättandet av en
förenklingskommission (yrkande 5). Slutligen föreslås i motion Sk824 av Bengt
Harding Olson m.fl. (fp, s, m, c och kd) tillsättandet av en utredning om vad
motionärerna kallar ?soloföretag?. Utredningen bör enligt motionen syfta till
bl.a. förenklade skatte- och deklarationsregler, förbättrad sjuk- och
föräldraförsäkring samt förbättrade ersättningsmöjligheter vid konkurs.

Utskottets ställningstagande
Utskottet håller med motionärerna om att det är mycket angeläget att de mindre
företagen ges så goda villkor som möjligt att bedriva sin verksamhet, växa och
utvecklas och att nyföretagande och entreprenörskap stimuleras. Ett bra klimat
för småföretagen bidrar enligt utskottets uppfattning till att ge goda
förutsättningar för en positiv utveckling av ekonomin och sysselsättningen i
landet. Utskottet delar också motionärernas uppfattning att beskattnings- och
redovisningsreglerna säkert upplevs som besvärliga av många småföretagare och
att det är viktigt att på detta område åstadkomma förenklingar som inte kommer
i konflikt med grundläggande krav på rättvisa vid beskattningen,
kontrollerbarhet av reglerna och konkurrensneutralitet mellan företagen.
Ordentligt genomtänkta och väl utformade förenklingar inom skatteområdet har
också ofta den positiva effekten att de administrativa rutinerna hos
skatteförvaltningen kan göras enklare, smidigare och billigare.
Åtskilligt har redan uträttats under senare år, och utskottet vill bl.a. peka
på den möjlighet att kvitta underskott i näringsverksamhet mot inkomst av
tjänst som infördes 1996, de lättnader i beskattningen av utdelningar och
reavinster som infördes 1997 och de nya bestämmelser för tilldelning av F-skatt
som trädde i kraft den 1 januari 1998 och som inneburit att det har blivit
lättare för den som startar verksamhet att få en F-skattsedel. Andra förslag
till förenklingar behandlas just nu i riksdagen, och utskottet vill bl.a. peka
de förslag som behandlats tidigare i detta betänkande om att förenkla reglerna
för avdrag för företagens pensionskostnader, att slopa olika särregler som
diskriminerar småföretagen och deras ägare och att tillåta avdrag för pen-
sionsförsäkringspremier efter räntefördelning och avsättningar till periodise-
ringsfond och expansionsmedel. Andra förenklingsförslag som lagts fram för
riksdagen och som just nu bereds gäller beskattningen av personaloptioner och
fördelningen av basbeloppsavdraget för enskilda näringsidkare.
En åtgärd som genomgående rekommenderas i motionerna är att reformera
småföretagens deklarations- och redovisningsförfarande. Utskottet håller med om
att detta är ett intressant uppslag som bör prövas mera ingående, och utskottet
erinrar också om att regeringen nyligen gett Förenklingsutredningen (Fi
1996:14) tilläggsdirektiv att med förtur utreda ett sådant förfarande för
mindre tjänsteföretag som bedrivs som enskild näringsverksamhet. Genom att
utredningen fått detta tilläggsuppdrag får motionärernas önskemål enligt
utskottets uppfattning i väsentliga delar anses tillgodosett. Ett ställningsta-
gande i sak till nya deklarations- och redovisningsregler och till sådana frå-
gor som ett eventuellt schablonavdrag för företag bör dock anstå till dess att
utredningens förslag föreligger.
Vad gäller det i motion N308 framförda kravet på konsekvensanalyser i fråga
om regelförändringar som berör de minsta företagen delar utskottet i princip
också uppfattningen att reformförslag, och i synnerhet mera genomgripande
sådana, bör vara väl beredda och att konsekvenserna och effekterna av
förändringarna på relevanta områden i princip bör vara belysta innan beslut
fattas om att genomföra reformerna. Regeringen är såvitt utskottet kan se inne
på samma linje och har också i årets vårproposition ställt sig bakom en allmän
återhållsamhet med nya regeländringar och framhållit att stabila regler för
företagen - och särskilt sådana som har betydelse för företagens
investeringsbeslut - har ett betydande egenvärde.
I motion Sk824 uppmärksammas situationen för s.k. soloföretag. Utskottet
vill med anledning härav framhålla att frågor om sjukpenningregler m.m. nyligen
har behandlats av socialförsäkringsutskottet som i sitt betänkande
1997/98:SfU11 avstyrkt liknande yrkanden med hänvisning till IBIS (utredningen
för översyn av inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemen)
betänkande Förmån efter inkomst - Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden
och nya kvalifikationsregler för rätt till sjukpenninggrundande inkomst (SOU
1997:85) och AGRA-utredningens delbetänkande Högkostnadsskydd mot
sjuklönekostnader (SOU 1997:142). Även frågor om förmånsrättsordning,
lönegaranti, rekonstruktion etc. har nyligen behandlats inom riksdagen, dvs. av
lagutskottet som i betänkande 1997/98:LU14 hänvisat till Förmånsrättskommitténs
arbete och framhållit att regeringen bör vara uppmärksam på frågorna. Vad
slutligen gäller företagarna och a-kassan vill utskottet erinra om att en ny
lag om arbetslöshetsförsäkring har trätt i kraft den 1 januari i år efter
beredning i arbetsmarknadsutskottet (prop. 1996/97:107 och 150, bet.
1996/97:AU13). Lagen innehåller bl.a. en regel som går ut på att en företagare
skall anses som arbetslös när den personliga verksamheten i rörelsen vid en
samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt. Syftet med denna
utformning av bestämmelsen är att underlätta kontrollen, minska risken för
konkurrenssnedvridning och förhindra att arbetslöshetsersättningen blir en
inkomstutfyllnad för mindre lönsamma företag.
Utskottet vill slutligen också erinra om att regeringen enligt proposition
146 avser att återkomma till frågan om förenklingar i skattereglerna för
enskilda näringsidkare. Med hänvisning härtill och till vad i övrigt nu har
anförts anser utskottet att de nu behandlade motionerna i alla väsentliga
delar är väl tillgodosedda. Någon anledning för riksdagen att göra ett
tillkännagivande av det slag som begärs i motionerna föreligger enligt
utskottets uppfattning inte. Utskottet avstyrker därför samtliga motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande förenklad avdragsrätt för pensionskostnader
att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:146 antar de vid
propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringarna att
dels punkt 20 f av anvisningarna till 23 § erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse,
dels i ikraftträdandebestämmelserna uttrycket ?den 1 juli 1998? byts ut
mot uttrycket ?den 30 juni 1998?,

-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag |Utskottets förslag |
--------------------------------------------------------
| Anvisningar |
| till 23 § |
--------------------------------------------------------
|20 f. Avdrag får - - - - - - - - - - - - - - - - -|
|dessa bestämmelser. |
-------------------------------------------------------
| | Avdrag får göras till|
| |den del|
| |kreditförsäkringsgivare |
| |påfordrar ändring av|
| |tryggandeform, i den|
| |utsträckning som anges i|
| |punkt 20 e, för|
| |arbetsgivares kostnader|
| |för att trygga|
| |pensionsutfästelse, som|
| |tidigare har tryggats|
| |genom avsättning i|
| |balansräkning i förening|
| |med kreditförsäkring av|
| |arbetsgivaren med|
| |avdragsrätt, och som|
| |innebär att den tidigare|
| |formen av tryggande|
| |upphör. |
-------------------------------------------------------

2. lag om upphävande av lagen (1978:188) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan, m.m. med den
ändringen att uttrycket ?gälla vid utgången av juni 1998? byts ut mot
uttrycket ?gälla från och med den 30 juni 1998?,
3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelsen uttrycket
?den 1 juli 1998? byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?,
4. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelserna
uttrycket ?den 1 juli 1998? byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?,
5. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelserna uttrycket ?den 1 juli
1998? byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?,
6. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions-
kostnader med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelsen uttrycket
?den 1 juli 1998? byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?,
7. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning
med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelsen uttrycket ?den 1 juli
1998? byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?,
8. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel med den ändringen
att i ikraftträdandebestämmelsen uttrycket ?den 1 juli 1998? byts ut mot
uttrycket ?den 30 juni 1998?,
9. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder med den
ändringen att i ikraftträdandebestämmelsen uttrycket ?den 1 juli 1998?
byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?,.
2. beträffande förenklingar för småföretag och enskilda närings-
idkare
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk738 yrkande 3, 1997/98:Sk823,
1997/98:Sk824, 1997/98:Sk825 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Sk834 och
1997/98:N308 yrkandena 2 och 5.
res. 1 (m, fp, kd)
res. 2 (c)

Stockholm den 14 maj 1998

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s),
Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester (s),
Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Lars U
Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Isa
Halvarsson (fp).

Reservationer

1. Förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare (mom. 2)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Alla är överens om att småföretagen spelar en viktig roll när det gäller att
minska arbetslösheten i Sverige och därigenom öka antalet aktiva skattebetalare
och i slutändan statens och kommunernas skatteinkomster. Nya småföretag behövs
för att snabba på utvecklingen. Ett sjudande och aktivt företagande överallt i
landet bidrar också till att motverka avfolkning och hålla landsbygden levande.
Det borde således vara en maktpåliggande uppgift för politiker i alla läger att
skapa goda förutsättningar för att få fart på småföretagen, både när det gäller
att starta nya företag och att få mindre företag att växa och anställa nya
människor. Hinder i form av snårig byråkrati, meningslöst blankettraseri och
snärjande regleringar samt - inte minst - allehanda skatte-, taxerings- och
redovisningsbestämmelser, som av företagarna själva ofta upplevs som ytterst
besvärande, bör så långt det är möjligt röjas undan. Avgörande för företagens
livskraft bör vara företagarnas egen initiativkraft, deras vilja och förmåga
att satsa på sin verksamhet och affärsidéns bärkraft. Som det nu är måste
småföretagen ägna orimligt stor arbetsinsats åt att sätta sig in i den mycket
komplicerade och krångliga skattelagstiftningen eller engagera dyra
redovisnings- och skattekonsulter.
Tyvärr har regeringen inte varit särskilt lyhörd när det har gällt kraven på
att förbättra regelmiljön för småföretag. Snarare har den förda politiken i
faktisk handling präglats av avoghet, misstänksamhet och njugghet. De smärre
förändringar som genomförts under valperioden - och som regeringen gärna pekar
på - har knappast haft mer än marginell betydelse och det är lättare att peka
ut angelägna reformer som trots påpekanden från olika håll ännu väntar på ett
genomförande. Enligt propositionsförteckningen, som lämnades i början av året,
avsåg regeringen att under våren lägga fram en särskild proposition om
förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare. Småföretagsdelegationens
rapport Bättre och enklare regler (SOU 1987:186) med en mängd förslag till
förenklingar, bl.a. på skatteområdet, skulle utgöra en utmärkt grund för en
sådan proposition. I stället för ett rejält förenklingspaket har regeringen
emellertid valt att i spridda propositioner lägga fram några enstaka och till
sin räckvidd tämligen begränsade modifieringar rörande avdraget för
pensionsförsäkringspremier. Dessa förändringar är visserligen i och för sig
välkomna, men de är inte tillräckliga. Det är enligt vår mening anmärkningsvärt
att regeringen inte har lagt fram en ordentlig och samlad proposition om
förenklingar för småföretag.
Ett förslag som genomgående förs fram i motionerna är att införa ett för-
enklat redovisnings- och deklarationsförfarande för småföretagare, eventuellt i
kombination med en starkt förenklad kontoplan. Detta förslag till lösning på
småföretagens bokförings- och deklarationsproblem bör enligt vår mening kunna
ligga till grund för ett förslag från regeringen. I Skatteförenklingsut-
redningens delbetänkande Enskilda näringsidkare Översyn av skattereglerna (SOU
1997:178) förkastas denna tanke men trots det har regeringen i tilläggsdirektiv
lämnat över förslaget för utredning till just den särskilda utredare som ligger
bakom detta betänkande. Det är enligt vår mening ett märkligt förfarande från
regeringens sida att skicka över förslaget för utredning till samma särskilda
utredare som nyligen ställt sig helt avvisande till det. Regeringen hade enligt
vår mening bort tillkalla en ny utredare som skulle vara bättre skickad att ta
sig an uppgiften att utan förutfattade meningar presentera en lösning. Det är
också viktigt att arbetet med att ta fram ett förslag om förenklat
redovisnings- och deklarationsförfarande bedrivs skyndsamt och ges hög politisk
prioritet.
I de nu aktuella motionerna lämnas flera andra förslag till åtgärder som är
ägnade att förenkla skattehanteringen för småföretagare. Vi tänker bl.a. på
förslagen om en ökad möjlighet till direktavskrivning, förenklad värdering av
lager och pågående arbeten, slopad periodisering, slopad negativ ränteför-
delning samt införande av någon sorts schablonavdrag. Dessa förslag bör också
prövas seriöst med ambitionen att påtagligt förbättra förhållandena för
småföretagare. Som framhålls i motion Sk824 bör dessutom småföretagarnas
ställning även på andra områden där reglerna verkar till deras nackdel omfattas
av utredningsarbetet. Vi tänker bl.a. på trygghetssystemen i form av sjuk- och
föräldraförsäkring, reglerna om förmånsrättsordning, lönegaranti och konkurs
samt bestämmelserna om småföretag och a-kassa.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med anledning av de nu behandlade
motionerna som sin mening ge regeringen till känna. Härigenom anser vi att
samtliga motioner är tillgodosedda.
dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk738 yrkande 3,
1997/98:Sk823, 1997/98:Sk824, 1997/98:Sk825 yrkandena 1, 2 och 5,
1997/98:Sk834 och 1997/98:N308 yrkandena 2 och 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,

2. Förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare (mom. 2)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Alla är överens om att småföretagen spelar en viktig roll när det gäller att
minska arbetslösheten i Sverige och därigenom öka antalet aktiva skattebetalare
och i slutändan statens och kommunernas skatteinkomster. Nya småföretag behövs
för att snabba på utvecklingen. Ett sjudande och aktivt företagande överallt i
landet bidrar också till att motverka avfolkning och hålla landsbygden levande.
Det borde således vara en maktpåliggande uppgift för politiker i alla läger att
skapa goda förutsättningar för att få fart på småföretagen, både när det gäller
att starta nya företag och att få mindre företag att växa och anställa nya
människor.
Ett förslag som genomgående förs fram i motionerna är att införa ett för-
enklat redovisnings- och deklarationsförfarande för småföretagare, eventuellt i
kombination med en starkt förenklad kontoplan. Detta förslag till lösning på
småföretagens bokförings- och deklarationsproblem bör kunna ligga till grund
för ett förslag från regeringen. I Skatteförenklingsutredningens delbetänkande
Enskilda näringsidkare Översyn av skattereglerna (SOU 1997:178) förkastas denna
tanke, men trots det har regeringen i tilläggsdirektiv lämnat över förslaget
för utredning till just den särskilda utredare som ligger bakom detta
betänkande. Det hade dock varit lämpligare att tillkalla en ny utredare som
skulle vara bättre skickad att ta sig an uppgiften att utan förutfattade
meningar presentera en lösning. Det är också viktigt att arbetet med att ta
fram ett förslag om förenklat redovisnings- och deklarationsförfarande bedrivs
skyndsamt och ges hög politisk prioritet.
I de nu aktuella motionerna lämnas flera andra förslag till åtgärder som är
ägnade att förenkla skattehanteringen för småföretagare, bl.a. en ökad möj-
lighet till direktavskrivning, förenklad värdering av lager och pågående arbe-
ten, slopad periodisering, slopad negativ räntefördelning samt införande av
någon sorts schablonavdrag. Dessa förslag bör också prövas seriöst med
ambitionen att påtagligt förbättra förhållandena för småföretagare. Som
framhålls i motion Sk824 bör dessutom småföretagarnas ställning även på andra
områden där reglerna verkar till deras nackdel omfattas av utredningsarbetet.
Det gäller bl.a. trygghetssystemen i form av sjuk- och föräldraförsäkring,
reglerna om förmånsrättsordning, lönegaranti och konkurs samt bestämmelserna om
småföretag och a-kassa.
Vad här har anförts bör riksdagen med anledning av de nu behandlade
motionerna som sin mening ge regeringen till känna. Härigenom får samtliga här
behandlade motioner anses tillgodosedda.
dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk738 yrkande 3,
1997/98:Sk823, 1997/98:Sk824, 1997/98:Sk825 yrkandena 1, 2 och 5,
1997/98:Sk834 och 1997/98:N308 yrkandena 2 och 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,

Särskilt yttrande

Förenklingar för småföretagare och enskilda näringsidkare (mom. 2)
Per Rosengren (v) anför:
I början av året aviserade regeringen i den propositionsförteckning som
överlämnades till riksdagen bl.a. en proposition om förenklade skatteregler för
enskilda näringsidkare. Stoff till en sådan proposition hade lämnats av bl.a.
Skatteförenklingsutredningen i betänkandet Enskilda näringsidkare Översyn av
skattereglerna (SOU 1997:178) och Småföretagsdelegationen i rapporten Bättre
och enklare regler (SOU 1997:186). Sedermera valde emellertid regeringen att
inte lägga fram ett samlat förslag i en särproposition, som kunnat ge underlag
till ordentlig genomgång och debatt i riksdagen utan att i spridda
propositioner lägga fram enstaka förslag med begränsat värde, t.ex. rörande
avdrag för pensionsförsäkringspremier.
Med tanke på den viktiga roll som småföretagen spelar för att öka syssel-
sättningen och förbättra landets ekonomi beklagar vi inom Vänsterpartiet att
regeringen uppenbarligen inte har insett behovet av att samla sig kring ett
rejält förenklingspaket för småföretagare. Man har inte tagit fasta på de
utredningsförslag som föreligger och man har heller inte lyssnat på företrädare
för småföretagarna eller på debatten i övrigt. Man har helt enkelt inte orkat
ta fram de nödvändiga förslagen. Bristen på konkreta åtgärder från regeringens
sida kontrasterar mot de offentligt proklamerade ambitionerna att värna om
småföretagen och röja bland hindrande regler, bl.a. på skatteområdet. Från
Vänsterpartiets sida kommer vi att fortsätta med att i riksdagen föreslå
förbättringar av reglerna för småföretagen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997.....34
Inkomna skrivelser...................................34
Utskottet............................................35
Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader........35
Förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare36
Hemställan.........................................38
Reservationer........................................40
1. Förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare (mom. 2) m,
fp, kd 40
2. Förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare (mom. 2) c42
Särskilt yttrande....................................43
Förenklingar för småföretagare och enskilda näringsidkare (mom. 2) v43