Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader
Betänkande 1997/98:SkU27
Skatteutskottets betänkande
1997/98:SKU27
Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader
Innehåll
1997/98 SkU27
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet - med vissa ändringar - proposition 1997/98:146 om förenklad avdragsrätt för pensionskostnader. Ändringen går ut på att införa en viss avdragsrätt vid ändrad tryggandeform på grund av kreditförsäkringsgivares krav. Vidare föreslår utskottet att lagändringarna inte skall träda i kraft den 1 juli 1998 som regeringen föreslagit utan den 30 juni 1998. I betänkandet avstyrker utskottet vidare ett antal motioner från den allmänna motionstiden 1997 om förenklad deklaration och bokföring för mindre företag. Skilda reservationer har avgivits i fråga om förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare av å ena sidan m, fp och kd, å andra sidan c. Dessutom har v avgivit ett särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1997/98:146 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 2. lag om upphävande av lagen (1978:188) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan, m.m., 3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll- uppgifter, 4. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för- värvsinkomster, 5. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 6. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions- kostnader, 7. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning, 8. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel, 9. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder. I propositionen föreslås att avdragsreglerna för tjänstepensionskostnader får en ny utformning. De nya reglerna medför en betydande förenkling och innebär en ökad neutralitet mellan olika former av pensionsplaner och mellan olika tryggandeformer. Enligt huvudregeln medges avdrag med högst 35 % av den anställdes lön och annan pensionsgrundande ersättning. Avdraget får dock inte överstiga 10 basbelopp. För enskilda näringsidkare föreslås en motsvarande avdragsrätt. En kompletterande regel finns för fall då det krävs större insatser från arbetsgivarens sida. Det gäller fall då pensionsrättigheten skall ?köpas i kapp? eller då pensionsavgångar sker i förtid. Denna regel utgår från att avdrag medges så att avtalad pensionsnivå uppnås. En gräns finns dock såvitt gäller ålderspension genom att avdrag medges så att en pensionsnivå uppnås motsvarande högst 20 % av den anställdes lön och annan pensionsgrundande ersättning upp till 7,5 basbelopp, 70 % av sådan ersättning mellan 7,5 och 20 basbelopp och 40 % av sådan ersättning mellan 20 och 30 basbelopp. Vid förtida pensionsavgångar är procentsatserna 80-70-40. En förutsättning för avdrag är att avsättningarna liksom i dag högst uppgår till det verkliga värdet av pensionsutfästelserna. De nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas första gången vid 2001 års taxering. De nya reglerna får dock tillämpas redan vid 1998 års taxering om den skattskyldige begär det. I propositionen föreslås även en förenkling av reglerna för enskilda näringsidkares avdrag för pensionsförsäkringspremier och inbetalningar på pensionssparkonto. Avdraget görs nu före räntefördelning samt avsättning till periodiseringsfond och expansionsmedel. Underlaget för avdraget utgörs emellertid av inkomsten efter dessa dispositioner. Den tekniska konstruktionen av reglerna medför att det är mycket svårt att beräkna maximalt avdrag för pensionskostnader. Av förenklingsskäl bör såväl underlaget för avdraget som själva avdraget göras efter nämnda dispositioner. De nya reglerna skall tillämpas första gången vid 2000 års taxering. Lagförslagen har följande lydelse.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997 1997/98:Sk738 av Kerstin Warnerbring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklad deklaration. 1997/98:Sk823 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa en förenklad bokföring och deklaration för de minsta företagen. 1997/98:Sk824 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, s, m, c, kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte att skapa förenklingar och förbättringar för soloföretagen i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk825 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklad deklaration för företagare, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av schablonavdrag för företagare, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklingskommission. 1997/98:Sk834 av Marianne Andersson och Margareta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklad bokföring och deklaration för de minsta företagen. 1997/98:N308 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konsekvensanalyser beträffande nya lagförslag, för- ordningar och regler, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en förenklad självdeklaration för egenföretagare.
Inkomna skrivelser Gemensamma skrivelser har inkommit från bl.a. Svenska Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen och Privattjänstemannakartellen respektive Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt, och Pensionsregistreringsinstitutet.
Utskottet
Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader
Propositionen I propositionen föreslås en ny utformning av reglerna för avdrag för företagens kostnader för de anställdas pensioner. Avdrag skall enligt förslaget få göras enligt dels en huvudregel, dels en kompletteringsregel, den sistnämnda avsedd att användas i de fall då ett tidigare otillräckligt pensionsskydd behöver förbättras och vid avtalspensioneringar. I propositionen föreslås dessutom ett slopande av flera särregler som diskriminerar småföretagen och deras ägare och att pensionsstiftelsernas förmögenhet skall värderas på grundval av reglerna i avkastningslagen. Slutligen innebär förslaget att en enskild näringsidkares avdragsrätt för pensionskostnader anpassas till de nya reglerna för arbetsgivare och att avdrag för pensionsförsäkringspremier eller inbetalning på pensionssparkonto, som nu görs före räntefördelning och avsättning till periodiseringsfond och expansionsmedel, i stället skall göras efter räntefördelning och avsättningar till periodiseringsfond och expansionsmedel.
Utskottets ställningstagande Utskottet delar regeringens uppfattning att de nya reglerna medför en betydande förenkling och att de också innebär en ökad neutralitet mellan olika former av pensionsplaner och mellan olika tryggandeformer. Eftersom det är viktigt att de aktuella lagändringarna antas av riksdagen redan nu så att de kan träda i kraft vid halvårsskiftet, anser utskottet vidare att man inte bör skjuta på reformen. Mot bakgrund av innehållet i vissa skrivelser som inkommit från huvudorganisationerna på arbetsmarknaden och företrädare för kreditförsäkringsbranschen konstaterar emellertid utskottet att vissa frågor fortfarande återstår att lösa. Dit hör i första hand frågor om byte av tryggandeform och överföring av pensionsutfästelser. Enligt vad utskottet erfarit pågår ett arbete inom Regeringskansliet med inriktning på att ta upp bl.a. dessa frågor i en proposition till hösten om beskattningen vid omstruk- tureringar inom näringslivet som regeringen tidigare i vår lämnat riksdagen ett meddelande om i sin skrivelse 1997/98:66. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter med den inom Regerings- kansliet igångsatta överarbetningen av reglerna med avseende på bl.a. de nyss nämnda frågorna och återkommer till riksdagen t.ex. i den kommande pro- positionen om beskattningsfrågor vid omstruktureringar med de förslag till ändringar som kan visa sig motiverade. I detta sammanhang bör man även ta upp frågan om en eventuell avdragsrätt för kollektiva pensionskostnader. I övrigt biträder utskottet i allt väsentligt regeringens förslag men anser att det på en punkt behövs ytterligare en bestämmelse som tar sikte på den spe- ciella situationen att ett företag av kreditförsäkringsgivaren tvingas byta tryggandeform. Till den del kreditförsäkringsgivare påfordrar ändring av tryggandeform bör således avdrag få göras för arbetsgivarens kostnader för att trygga pensionsutfästelser som tidigare har tryggats av arbetsgivaren med avdragsrätt genom avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring och som innebär att den tidigare formen av tryggande upphör. Utskottet föreslår att punkt 20 f av anvisningarna till 23 § kompletteras med en bestämmelse med denna innebörd. I någon skrivelse har det anmärkts på att övergångsbestämmelserna inte skulle ge tillräckligt tydligt besked huruvida avdragsrätt föreligger för pen- sionsutfästelser som tidigare varit tryggade med avdragsrätt. Enligt utskottets mening framgår det bl.a. av den nya lydelsen av punkt 20 b fjärde stycket av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen att det föreligger avdragsrätt enligt äldre bestämmelser för tidigare med avdragsrätt tryggade pensionsut- fästelser. På motsvarande sätt skall, enligt utskottets mening, de utfästelser som avses i t.ex. bestämmelsen i punkt 15 andra stycket av anvisningarna till 22 § samma lag och som gäller återföring till beskattning av vissa avsättningar anses innefatta även sådana utfästelser som har gjorts enligt äldre bestämmelser. Utskottet anser således att lagförslaget inte behöver ändras i berört hänseende och hänvisar också till att det godtagits av Lagrådet. Vad i övrigt gäller lagförslagen behandlas för närvarande inom riksdagen vissa andra propositioner med förslag till ändringar i samma paragrafer och med samma ikraftträdandetidpunkt som de som behandlas i den här propositionen. Av författningstekniska skäl föreslår utskottet därför att ikraftträdandedagen såvitt avser de lagförslag som nu behandlas bestäms till den 30 juni 1998. När det gäller pensionsavdragsreglernas redaktionella utformning vill utskottet vidare betona vikten av att de ses över, och utskottet förutsätter att så sker i den pågående beredningen av Skattelagkommitténs förslag till ny inkomstskattelag. Det är enligt utskottets mening också viktigt att de problem som kan finnas kring tryggandelagen kartläggs i syfte att få underlag för en bedömning av behovet av en översyn av den lagen. I övrigt föranleder lag- förslagen i propositionen ingen ytterligare kommentar från utskottets sida. Utskottet tillstyrker således propositionen med de ovan nämnda justeringarna rörande byte av tryggandeform i vissa fall samt ikraftträdandedagen.
Förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare
Motionerna I några motioner från den allmänna motionstiden 1997 berörs behovet av förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare. Således efterlyses i motionerna Sk738 (yrkande 3) av Kerstin Warnerbring och Kjell Ericsson (båda c), Sk834 av Marianne Andersson och Margareta Andersson (båda c) och Sk823 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c och kd) förenklad bokföring och deklaration för de minsta företagen. I motion N308 av Sivert Carlsson begärs både en förenklad deklaration för egenföretagare (yrkande 5) och ett uttalande om behovet av konsekvensanalyser i fråga om regelförändringar som berör de minsta företagen (yrkande 2). Även i motion Sk825 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (båda fp) begärs en förenklad deklaration för enmans- och tvåmansföretag (yrkande 1) och dessutom föreslås införandet av ett schablonavdrag för småföretagare på t.ex. 50 000 kr oräknat hyra (yrkande 2) samt tillsättandet av en förenklingskommission (yrkande 5). Slutligen föreslås i motion Sk824 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, s, m, c och kd) tillsättandet av en utredning om vad motionärerna kallar ?soloföretag?. Utredningen bör enligt motionen syfta till bl.a. förenklade skatte- och deklarationsregler, förbättrad sjuk- och föräldraförsäkring samt förbättrade ersättningsmöjligheter vid konkurs.
Utskottets ställningstagande Utskottet håller med motionärerna om att det är mycket angeläget att de mindre företagen ges så goda villkor som möjligt att bedriva sin verksamhet, växa och utvecklas och att nyföretagande och entreprenörskap stimuleras. Ett bra klimat för småföretagen bidrar enligt utskottets uppfattning till att ge goda förutsättningar för en positiv utveckling av ekonomin och sysselsättningen i landet. Utskottet delar också motionärernas uppfattning att beskattnings- och redovisningsreglerna säkert upplevs som besvärliga av många småföretagare och att det är viktigt att på detta område åstadkomma förenklingar som inte kommer i konflikt med grundläggande krav på rättvisa vid beskattningen, kontrollerbarhet av reglerna och konkurrensneutralitet mellan företagen. Ordentligt genomtänkta och väl utformade förenklingar inom skatteområdet har också ofta den positiva effekten att de administrativa rutinerna hos skatteförvaltningen kan göras enklare, smidigare och billigare. Åtskilligt har redan uträttats under senare år, och utskottet vill bl.a. peka på den möjlighet att kvitta underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst som infördes 1996, de lättnader i beskattningen av utdelningar och reavinster som infördes 1997 och de nya bestämmelser för tilldelning av F-skatt som trädde i kraft den 1 januari 1998 och som inneburit att det har blivit lättare för den som startar verksamhet att få en F-skattsedel. Andra förslag till förenklingar behandlas just nu i riksdagen, och utskottet vill bl.a. peka de förslag som behandlats tidigare i detta betänkande om att förenkla reglerna för avdrag för företagens pensionskostnader, att slopa olika särregler som diskriminerar småföretagen och deras ägare och att tillåta avdrag för pen- sionsförsäkringspremier efter räntefördelning och avsättningar till periodise- ringsfond och expansionsmedel. Andra förenklingsförslag som lagts fram för riksdagen och som just nu bereds gäller beskattningen av personaloptioner och fördelningen av basbeloppsavdraget för enskilda näringsidkare. En åtgärd som genomgående rekommenderas i motionerna är att reformera småföretagens deklarations- och redovisningsförfarande. Utskottet håller med om att detta är ett intressant uppslag som bör prövas mera ingående, och utskottet erinrar också om att regeringen nyligen gett Förenklingsutredningen (Fi 1996:14) tilläggsdirektiv att med förtur utreda ett sådant förfarande för mindre tjänsteföretag som bedrivs som enskild näringsverksamhet. Genom att utredningen fått detta tilläggsuppdrag får motionärernas önskemål enligt utskottets uppfattning i väsentliga delar anses tillgodosett. Ett ställningsta- gande i sak till nya deklarations- och redovisningsregler och till sådana frå- gor som ett eventuellt schablonavdrag för företag bör dock anstå till dess att utredningens förslag föreligger. Vad gäller det i motion N308 framförda kravet på konsekvensanalyser i fråga om regelförändringar som berör de minsta företagen delar utskottet i princip också uppfattningen att reformförslag, och i synnerhet mera genomgripande sådana, bör vara väl beredda och att konsekvenserna och effekterna av förändringarna på relevanta områden i princip bör vara belysta innan beslut fattas om att genomföra reformerna. Regeringen är såvitt utskottet kan se inne på samma linje och har också i årets vårproposition ställt sig bakom en allmän återhållsamhet med nya regeländringar och framhållit att stabila regler för företagen - och särskilt sådana som har betydelse för företagens investeringsbeslut - har ett betydande egenvärde. I motion Sk824 uppmärksammas situationen för s.k. soloföretag. Utskottet vill med anledning härav framhålla att frågor om sjukpenningregler m.m. nyligen har behandlats av socialförsäkringsutskottet som i sitt betänkande 1997/98:SfU11 avstyrkt liknande yrkanden med hänvisning till IBIS (utredningen för översyn av inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemen) betänkande Förmån efter inkomst - Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya kvalifikationsregler för rätt till sjukpenninggrundande inkomst (SOU 1997:85) och AGRA-utredningens delbetänkande Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader (SOU 1997:142). Även frågor om förmånsrättsordning, lönegaranti, rekonstruktion etc. har nyligen behandlats inom riksdagen, dvs. av lagutskottet som i betänkande 1997/98:LU14 hänvisat till Förmånsrättskommitténs arbete och framhållit att regeringen bör vara uppmärksam på frågorna. Vad slutligen gäller företagarna och a-kassan vill utskottet erinra om att en ny lag om arbetslöshetsförsäkring har trätt i kraft den 1 januari i år efter beredning i arbetsmarknadsutskottet (prop. 1996/97:107 och 150, bet. 1996/97:AU13). Lagen innehåller bl.a. en regel som går ut på att en företagare skall anses som arbetslös när den personliga verksamheten i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt. Syftet med denna utformning av bestämmelsen är att underlätta kontrollen, minska risken för konkurrenssnedvridning och förhindra att arbetslöshetsersättningen blir en inkomstutfyllnad för mindre lönsamma företag. Utskottet vill slutligen också erinra om att regeringen enligt proposition 146 avser att återkomma till frågan om förenklingar i skattereglerna för enskilda näringsidkare. Med hänvisning härtill och till vad i övrigt nu har anförts anser utskottet att de nu behandlade motionerna i alla väsentliga delar är väl tillgodosedda. Någon anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande av det slag som begärs i motionerna föreligger enligt utskottets uppfattning inte. Utskottet avstyrker därför samtliga motioner.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande förenklad avdragsrätt för pensionskostnader att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:146 antar de vid propositionen fogade förslagen till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringarna att dels punkt 20 f av anvisningarna till 23 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse, dels i ikraftträdandebestämmelserna uttrycket ?den 1 juli 1998? byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?,
------------------------------------------------------- |Regeringens förslag |Utskottets förslag | -------------------------------------------------------- | Anvisningar | | till 23 § | -------------------------------------------------------- |20 f. Avdrag får - - - - - - - - - - - - - - - - -| |dessa bestämmelser. | ------------------------------------------------------- | | Avdrag får göras till| | |den del| | |kreditförsäkringsgivare | | |påfordrar ändring av| | |tryggandeform, i den| | |utsträckning som anges i| | |punkt 20 e, för| | |arbetsgivares kostnader| | |för att trygga| | |pensionsutfästelse, som| | |tidigare har tryggats| | |genom avsättning i| | |balansräkning i förening| | |med kreditförsäkring av| | |arbetsgivaren med| | |avdragsrätt, och som| | |innebär att den tidigare| | |formen av tryggande| | |upphör. | -------------------------------------------------------
2. lag om upphävande av lagen (1978:188) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan, m.m. med den ändringen att uttrycket ?gälla vid utgången av juni 1998? byts ut mot uttrycket ?gälla från och med den 30 juni 1998?, 3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll- uppgifter med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelsen uttrycket ?den 1 juli 1998? byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?, 4. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för- värvsinkomster med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelserna uttrycket ?den 1 juli 1998? byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?, 5. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelserna uttrycket ?den 1 juli 1998? byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?, 6. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions- kostnader med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelsen uttrycket ?den 1 juli 1998? byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?, 7. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelsen uttrycket ?den 1 juli 1998? byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?, 8. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelsen uttrycket ?den 1 juli 1998? byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?, 9. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder med den ändringen att i ikraftträdandebestämmelsen uttrycket ?den 1 juli 1998? byts ut mot uttrycket ?den 30 juni 1998?,. 2. beträffande förenklingar för småföretag och enskilda närings- idkare att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk738 yrkande 3, 1997/98:Sk823, 1997/98:Sk824, 1997/98:Sk825 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Sk834 och 1997/98:N308 yrkandena 2 och 5. res. 1 (m, fp, kd) res. 2 (c)
Stockholm den 14 maj 1998
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp).
Reservationer
1. Förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare (mom. 2) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) har dels anfört följande: Alla är överens om att småföretagen spelar en viktig roll när det gäller att minska arbetslösheten i Sverige och därigenom öka antalet aktiva skattebetalare och i slutändan statens och kommunernas skatteinkomster. Nya småföretag behövs för att snabba på utvecklingen. Ett sjudande och aktivt företagande överallt i landet bidrar också till att motverka avfolkning och hålla landsbygden levande. Det borde således vara en maktpåliggande uppgift för politiker i alla läger att skapa goda förutsättningar för att få fart på småföretagen, både när det gäller att starta nya företag och att få mindre företag att växa och anställa nya människor. Hinder i form av snårig byråkrati, meningslöst blankettraseri och snärjande regleringar samt - inte minst - allehanda skatte-, taxerings- och redovisningsbestämmelser, som av företagarna själva ofta upplevs som ytterst besvärande, bör så långt det är möjligt röjas undan. Avgörande för företagens livskraft bör vara företagarnas egen initiativkraft, deras vilja och förmåga att satsa på sin verksamhet och affärsidéns bärkraft. Som det nu är måste småföretagen ägna orimligt stor arbetsinsats åt att sätta sig in i den mycket komplicerade och krångliga skattelagstiftningen eller engagera dyra redovisnings- och skattekonsulter. Tyvärr har regeringen inte varit särskilt lyhörd när det har gällt kraven på att förbättra regelmiljön för småföretag. Snarare har den förda politiken i faktisk handling präglats av avoghet, misstänksamhet och njugghet. De smärre förändringar som genomförts under valperioden - och som regeringen gärna pekar på - har knappast haft mer än marginell betydelse och det är lättare att peka ut angelägna reformer som trots påpekanden från olika håll ännu väntar på ett genomförande. Enligt propositionsförteckningen, som lämnades i början av året, avsåg regeringen att under våren lägga fram en särskild proposition om förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare. Småföretagsdelegationens rapport Bättre och enklare regler (SOU 1987:186) med en mängd förslag till förenklingar, bl.a. på skatteområdet, skulle utgöra en utmärkt grund för en sådan proposition. I stället för ett rejält förenklingspaket har regeringen emellertid valt att i spridda propositioner lägga fram några enstaka och till sin räckvidd tämligen begränsade modifieringar rörande avdraget för pensionsförsäkringspremier. Dessa förändringar är visserligen i och för sig välkomna, men de är inte tillräckliga. Det är enligt vår mening anmärkningsvärt att regeringen inte har lagt fram en ordentlig och samlad proposition om förenklingar för småföretag. Ett förslag som genomgående förs fram i motionerna är att införa ett för- enklat redovisnings- och deklarationsförfarande för småföretagare, eventuellt i kombination med en starkt förenklad kontoplan. Detta förslag till lösning på småföretagens bokförings- och deklarationsproblem bör enligt vår mening kunna ligga till grund för ett förslag från regeringen. I Skatteförenklingsut- redningens delbetänkande Enskilda näringsidkare Översyn av skattereglerna (SOU 1997:178) förkastas denna tanke men trots det har regeringen i tilläggsdirektiv lämnat över förslaget för utredning till just den särskilda utredare som ligger bakom detta betänkande. Det är enligt vår mening ett märkligt förfarande från regeringens sida att skicka över förslaget för utredning till samma särskilda utredare som nyligen ställt sig helt avvisande till det. Regeringen hade enligt vår mening bort tillkalla en ny utredare som skulle vara bättre skickad att ta sig an uppgiften att utan förutfattade meningar presentera en lösning. Det är också viktigt att arbetet med att ta fram ett förslag om förenklat redovisnings- och deklarationsförfarande bedrivs skyndsamt och ges hög politisk prioritet. I de nu aktuella motionerna lämnas flera andra förslag till åtgärder som är ägnade att förenkla skattehanteringen för småföretagare. Vi tänker bl.a. på förslagen om en ökad möjlighet till direktavskrivning, förenklad värdering av lager och pågående arbeten, slopad periodisering, slopad negativ ränteför- delning samt införande av någon sorts schablonavdrag. Dessa förslag bör också prövas seriöst med ambitionen att påtagligt förbättra förhållandena för småföretagare. Som framhålls i motion Sk824 bör dessutom småföretagarnas ställning även på andra områden där reglerna verkar till deras nackdel omfattas av utredningsarbetet. Vi tänker bl.a. på trygghetssystemen i form av sjuk- och föräldraförsäkring, reglerna om förmånsrättsordning, lönegaranti och konkurs samt bestämmelserna om småföretag och a-kassa. Vad vi här har anfört bör riksdagen med anledning av de nu behandlade motionerna som sin mening ge regeringen till känna. Härigenom anser vi att samtliga motioner är tillgodosedda. dels under moment 2 hemställt: 2. beträffande förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk738 yrkande 3, 1997/98:Sk823, 1997/98:Sk824, 1997/98:Sk825 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Sk834 och 1997/98:N308 yrkandena 2 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
2. Förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare (mom. 2) Rolf Kenneryd (c) har dels anfört följande: Alla är överens om att småföretagen spelar en viktig roll när det gäller att minska arbetslösheten i Sverige och därigenom öka antalet aktiva skattebetalare och i slutändan statens och kommunernas skatteinkomster. Nya småföretag behövs för att snabba på utvecklingen. Ett sjudande och aktivt företagande överallt i landet bidrar också till att motverka avfolkning och hålla landsbygden levande. Det borde således vara en maktpåliggande uppgift för politiker i alla läger att skapa goda förutsättningar för att få fart på småföretagen, både när det gäller att starta nya företag och att få mindre företag att växa och anställa nya människor. Ett förslag som genomgående förs fram i motionerna är att införa ett för- enklat redovisnings- och deklarationsförfarande för småföretagare, eventuellt i kombination med en starkt förenklad kontoplan. Detta förslag till lösning på småföretagens bokförings- och deklarationsproblem bör kunna ligga till grund för ett förslag från regeringen. I Skatteförenklingsutredningens delbetänkande Enskilda näringsidkare Översyn av skattereglerna (SOU 1997:178) förkastas denna tanke, men trots det har regeringen i tilläggsdirektiv lämnat över förslaget för utredning till just den särskilda utredare som ligger bakom detta betänkande. Det hade dock varit lämpligare att tillkalla en ny utredare som skulle vara bättre skickad att ta sig an uppgiften att utan förutfattade meningar presentera en lösning. Det är också viktigt att arbetet med att ta fram ett förslag om förenklat redovisnings- och deklarationsförfarande bedrivs skyndsamt och ges hög politisk prioritet. I de nu aktuella motionerna lämnas flera andra förslag till åtgärder som är ägnade att förenkla skattehanteringen för småföretagare, bl.a. en ökad möj- lighet till direktavskrivning, förenklad värdering av lager och pågående arbe- ten, slopad periodisering, slopad negativ räntefördelning samt införande av någon sorts schablonavdrag. Dessa förslag bör också prövas seriöst med ambitionen att påtagligt förbättra förhållandena för småföretagare. Som framhålls i motion Sk824 bör dessutom småföretagarnas ställning även på andra områden där reglerna verkar till deras nackdel omfattas av utredningsarbetet. Det gäller bl.a. trygghetssystemen i form av sjuk- och föräldraförsäkring, reglerna om förmånsrättsordning, lönegaranti och konkurs samt bestämmelserna om småföretag och a-kassa. Vad här har anförts bör riksdagen med anledning av de nu behandlade motionerna som sin mening ge regeringen till känna. Härigenom får samtliga här behandlade motioner anses tillgodosedda. dels under moment 2 hemställt: 2. beträffande förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk738 yrkande 3, 1997/98:Sk823, 1997/98:Sk824, 1997/98:Sk825 yrkandena 1, 2 och 5, 1997/98:Sk834 och 1997/98:N308 yrkandena 2 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Särskilt yttrande
Förenklingar för småföretagare och enskilda näringsidkare (mom. 2) Per Rosengren (v) anför: I början av året aviserade regeringen i den propositionsförteckning som överlämnades till riksdagen bl.a. en proposition om förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare. Stoff till en sådan proposition hade lämnats av bl.a. Skatteförenklingsutredningen i betänkandet Enskilda näringsidkare Översyn av skattereglerna (SOU 1997:178) och Småföretagsdelegationen i rapporten Bättre och enklare regler (SOU 1997:186). Sedermera valde emellertid regeringen att inte lägga fram ett samlat förslag i en särproposition, som kunnat ge underlag till ordentlig genomgång och debatt i riksdagen utan att i spridda propositioner lägga fram enstaka förslag med begränsat värde, t.ex. rörande avdrag för pensionsförsäkringspremier. Med tanke på den viktiga roll som småföretagen spelar för att öka syssel- sättningen och förbättra landets ekonomi beklagar vi inom Vänsterpartiet att regeringen uppenbarligen inte har insett behovet av att samla sig kring ett rejält förenklingspaket för småföretagare. Man har inte tagit fasta på de utredningsförslag som föreligger och man har heller inte lyssnat på företrädare för småföretagarna eller på debatten i övrigt. Man har helt enkelt inte orkat ta fram de nödvändiga förslagen. Bristen på konkreta åtgärder från regeringens sida kontrasterar mot de offentligt proklamerade ambitionerna att värna om småföretagen och röja bland hindrande regler, bl.a. på skatteområdet. Från Vänsterpartiets sida kommer vi att fortsätta med att i riksdagen föreslå förbättringar av reglerna för småföretagen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997.....34 Inkomna skrivelser...................................34 Utskottet............................................35 Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader........35 Förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare36 Hemställan.........................................38 Reservationer........................................40 1. Förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare (mom. 2) m, fp, kd 40 2. Förenklingar för småföretag och enskilda näringsidkare (mom. 2) c42 Särskilt yttrande....................................43 Förenklingar för småföretagare och enskilda näringsidkare (mom. 2) v43