Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

Betänkande 2022/23:CU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 november 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Ett oberoende tvistlösningsorgan för kollektiva hyrestvister (CU2)

Den förra regeringen har lagt fram ett förslag om tvistlösning vid vissa kollektiva hyresförhandlingar. Det innebär bland annat ett nytt oberoende tvistlösningsorgan för hela hyresmarknaden och skärpta regler för hyresförhandlingarna.

Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar kallas ofta för de årliga hyresförhandlingarna. När dessa förhandlingar drar ut på tiden kan det innebära ekonomiska risker för de inblandade parterna.

Inom det allmännyttiga hyresbeståndet finns i dag ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén (HMK). Nu ska en motsvarande lösning införas för hela hyresmarknaden, även för det privata hyresbeståndet. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen, ska en särskild skiljeman kunna utses att pröva tvisten. Syftet är att effektivisera de kollektiva förhandlingarna och att de årliga hyresförhandlingarna ska kunna avgöras snabbare.

Det införs även skärpta regler för hyresförhandlingarnas sammanträden. Bland annat kan en part bli skadeståndsskyldig som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde som ska hållas inom en viss tid.

Riksdagen sa ja till förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen, avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-11-10
Justering: 2022-11-17
Trycklov: 2022-11-18
Reservationer: 1
Betänkande 2022/23:CU2

Alla beredningar i utskottet

2022-10-20, 2022-11-10

Ett oberoende tvistlösningsorgan för kollektiva hyrestvister (CU2)

Den förra regeringen har lagt fram ett förslag om tvistlösning vid vissa kollektiva hyresförhandlingar. Det innebär bland annat ett nytt oberoende tvistlösningsorgan för hela hyresmarknaden och skärpta regler för hyresförhandlingarna.

Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar kallas ofta för de årliga hyresförhandlingarna. När dessa förhandlingar drar ut på tiden kan det innebära ekonomiska risker för de inblandade parterna.

Inom det allmännyttiga hyresbeståndet finns i dag ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén (HMK). Nu ska en motsvarande lösning införas för hela hyresmarknaden, även för det privata hyresbeståndet. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen, ska en särskild skiljeman kunna utses att pröva tvisten. Syftet är att effektivisera de kollektiva förhandlingarna och att de årliga hyresförhandlingarna ska kunna avgöras snabbare.

Det införs även skärpta regler för hyresförhandlingarnas sammanträden. Bland annat kan en part bli skadeståndsskyldig som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde som ska hållas inom en viss tid.

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslaget. De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-11-23
Debatt i kammaren: 2022-11-24

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Markus Kallifatides (S)

Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

Herr talman! Bra och trygga bostäder för alla är en självklar målsättning för oss socialdemokrater. Det i sin tur förutsätter en nationell bostadspolitik som fokuserar på goda bostäder för alla, inte på en marknad som fungerar bara för vissa. Vi socialdemokrater står därför för en generell bostadspolitik.

Hemmet ska vara den trygga punkten i varje människas liv. Bostaden påverkar vilka jobb vi kan ta, var vi kan studera och hur mycket av vår vakna tid som går till hantering av logistik och sådant som jobbpendling. Politiken avgör om och när vi kan flytta hemifrån, påverkar vilka förskolor och skolor som är tillgängliga för våra barn samt våra möjligheter att känna ro och trygghet i ett hem.

Goda bostäder innebär för oss socialdemokrater både fler hyresrätter och fler blandade bostadsområden med villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen. Vi vill bygga inte bara hus, utan vi vill bygga samhällen. Vi vill därför fortsätta att bygga, och vi ska bygga bostäder som fler har råd att bo i. Trösklar som hindrar grupper från att ta sig in på bostadsmarknaden måste sänkas.

Sverige har de senaste åren haft det mest omfattande bostadsbyggandet på 30 år. Det socialdemokratiska målet om 250 000 nya bostäder till 2020 uppnåddes med råge. Men ett osäkert världsläge med stigande materialpriser, ökat allmänt inflationstryck och stigande räntor skapar nu stor oro och osäkerhet för fastighets- och byggbranschen, men även för hushållen.

Bostadsbyggandet spås minska, och ökade kostnader för räntor, energi och förvaltning hotar att slå hårt mot fastighetsbranschen och hushållen. Bostadsbristen är dessutom alltjämt stor, speciellt i storstäderna. För att klara dessa utmaningar måste staten ta ansvar för de hushåll som i dag har svårt att klara sin bostadssituation, samtidigt som samhället måste stimulera till fortsatt byggande. Att i detta läge avskaffa investeringsstödet för byggande av hyresrätter med rimliga hyror är ansvarslöst.

Hyresrätten är en boendeform som många föredrar. I Sverige finns 1,4 miljoner hyresrätter. Hyresrätten kan vara ett bra insteg som en första bostad när man flyttar hemifrån. Den kan vara ett alternativ senare i livet vid separation eller på äldre dagar då barnen flyttar ut och man önskar en mindre bostad. Många föredrar också enkelheten med att slippa ansvaret för underhåll och reparationer.

Men hyresrätten innebär också att man är utlämnad till hyresvärden och har en mindre kontroll över det egna boendet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde därför mycket för att stärka skyddet för hyresgäster. Det handlar om åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt, otillåten andrahandsuthyrning och uttag av överhyror av andrahandshyresgäster, stärkt besittningsskydd och förstärkta möjligheter till ingripanden mot oseriösa fastighetsägare.

Herr talman! Den nya högerregeringen har nu lagt fram en proposition som har utarbetats av den tidigare S-regeringen och som innebär att det införs ett oberoende tvistlösningsförfarande för tvister om de årliga hyresändringarna mellan de kollektivt förhandlande parterna på hyresmarknaden. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen ska hyresnämnden på en parts begäran utse en särskild skiljeman för att pröva tvisten.

Parterna ska som utgångspunkt vara skyldiga att ingå en förhandlingsöverenskommelse i enlighet med skiljemannens rekommendation. Tvistlösningen förutsätter att parterna har avtalat om att använda sig av förfarandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

Syftet med förslaget är att tvister om de årliga hyresändringarna ska kunna avgöras snabbt och effektivt och att de kollektiva förhandlingarna ska kunna bedrivas mer effektivt. Tvistlösningsförfarandet minskar risken för hyrestvister mellan hyresvärdar och enskilda hyresgäster och hyreshöjningar i efterhand för hyresgästerna. För att effektivisera hyresförhandlingarna ytterligare föreslås också skärpta regler för hur förhandlingarna ska bedrivas. Det införs en skadeståndsskyldighet för en part som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde, och skadestånd ska uppgå till minst ett i lag angivet belopp.

De enskilda hyresgästernas ställning påverkas inte av att det i en förhandlingsordning tas in ett villkor om att tvister får prövas av en skiljeman. En hyresgäst kommer alltså fortfarande att ha rätt att begära hyresnämndens prövning av de egna hyresvillkoren. Hyresgästen kan också ansöka hos hyresnämnden om en ändring av en förhandlingsöverenskommelse som har föregåtts av en rekommendation från en skiljeman.

Partsorganisationerna inom det allmännyttiga beståndet har sedan länge genom avtal inrättat ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén. Tvistlösningen tycks där fungera väl genom att tvister om de årliga hyresförhandlingarna avgörs snabbt och effektivt och har god acceptans hos aktörerna inom det allmännyttiga hyresbeståndet. Men någon motsvarande möjlighet till kollektiv tvistlösning finns inte för det privata hyresbeståndet. Förutsättningarna ser också annorlunda inom den privata hyressektorn. Medan de allmännyttiga företagen är förhållandevis likartade och få till antalet är företagen på den privata sidan betydligt fler och av mycket varierande storlek. På den allmännyttiga sidan är i stort sett samtliga aktörer medlemmar i fastighetsägarorganisationen Sveriges Allmännytta, medan många privata fastighetsägare inte är medlemmar i någon fastighetsägarorganisation. Det har därför inte funnits samma förutsättningar att enbart genom partsorganisationernas försorg åstadkomma ett motsvarande tvistlösningssystem för just det privata beståndet.

Eftersom behovet av en tvistlösningsmekanism alltså gör sig gällande främst för det privata hyresbeståndet berörs partsorganisationerna Fastighetsägarna Sverige och Hyresgästföreningen särskilt av de nu aktuella förslagen. De har också i en gemensam skrivelse under beredningen av lagstiftningsärendet förklarat att de i huvudsak ställer sig bakom utformningen av det tvistlösningsförfarande som nu föreslås i den bakomliggande promemorian och nu i propositionen. De har också lämnat förslag på vissa mindre justeringar i förhållande till ursprungliga förslag i promemorian. De har vidare framfört att de är överens om att i samband med att lagstiftning om förfarandet träder i kraft komplettera sin gemensamma rekommenderade förhandlingsordning med villkor om att det föreslagna tvistlösningsförfarandet får användas.

Herr talman! Det är med glädje som vi socialdemokrater kommer att rösta ja till utskottets förslag. Hyresrätten är mycket viktig, och den ska både värnas och utvecklas som en del av en generell bostadspolitik.

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic (S).


Anf. 2 Malcolm Momodou Jallow (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

Herr talman! Låt mig börja med att konstatera att det hade varit bra om vi hade haft representanter för regeringen här i kammaren i dag för att diskutera detta viktiga, viktiga ärende. Men vi får väl klara oss utan dem. Det kommer att bli så, antar jag, under fler debatter de kommande fyra åren.

I dag diskuterar vi ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister.

Det svenska hyressättningssystemet är unikt för Sverige. Hyresförhandlingssystemet och bruksvärdessystemet är nära sammanlänkade eftersom resultatet av hyresförhandlingarna direkt påverkar bruksvärdessystemets faktiska utfall.

Bruksvärdessystemet har kommit att utvecklas från ett individuellt skydd för hyresgästen till en ram för kollektiva förhandlingar.

Det kollektiva förhandlingssystemet ska kunna ses som en garanti för den enskilda hyresgästens möjlighet att hävda sin rätt inom bruksvärdessystemets ramar.

Herr talman! På den allmännyttiga hyresmarknaden, som utgör cirka 50 procent av den totala hyresmarknaden, finns sedan länge en etablerad tvistlösningsmodell i form av Hyresmarknadskommittén. Något liknande finns inte på den privata hyresmarknaden. Vänsterpartiet välkomnar därför ett förslag om att någon form av lagstadgad tvistlösning eller medling vid behov ska kunna ske genom hyresnämndens försorg. Men en sådan lösning måste begränsas till medling i processen. Den ska inte innehålla någon ny norm för hyressättningen, vilket vi menar riskerar att bli fallet om propositionen som diskuteras här i dag skulle genomföras i sin helhet.

Herr talman! I propositionen föreslås bland annat att bruksvärdesaspekter ska undantas vid tvistlösningar av den skiljeman som hyresnämnden utser. Detta riskerar att bli problematiskt eftersom alla hyresförhandlingar i grunden handlar om att bestämma den skäliga hyran enligt hyreslagen. Det ska gälla för alla typer av förhandlingar - även i det som kallas årshyresförhandling, för i det är bruksvärdesaspekten en viktig del.

De grundläggande förutsättningarna för de kollektiva förhandlingarna regleras i hyresförhandlingslagen. Lagen uttalar inte något om vilka faktorer som ska beaktas för höjning av hyror. Det är en sak som parterna ska bestämma helt själva.

Herr talman! Att propositionen föreslår att förhandlingarna ska ha sin utgångspunkt i "den ekonomiska utvecklingen på orten" blir därför en främmande statlig reglering som styr hyressättningen. De årliga hyresförhandlingarna kan inte och ska inte kunna särkopplas från bruksvärdesförhandlingarna i vissa fall. Alla förhandlingar ska även fortsättningsvis handla om att fastställa hyra, det vill säga bruksvärde, för varje bostad som omfattas av förhandlingsordningen. Det ska göras i enighet med vad parterna kommer överens om och inget annat.

Vad vi menar är alltså att parterna på hyresmarknaden även fortsättningsvis ska ha ansvar för hyressättningen och hyresförhandlingarna. Vilken betydelse bruksvärdesfaktorerna ska ha när skälig hyra fastställs ska även framöver hanteras av hyresmarknadens parter och i enlighet med vad som regleras i hyreslagen och inget annat.

Herr talman! I propositionen lyfter regeringen fram att tvistlösningsförfarandet i det allmännyttiga beståndet i allmänhet fungerar väl, vilket vi håller med om. Regeringen menar att en förklaring till detta kan vara att parterna på den allmännyttiga sidan, Hyresgästföreningen och de allmännyttiga bostadsföretagen, har en väl genomarbetad struktur för sina förhandlingar genom villkor de satt upp i sina förhandlingsordningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

I propositionen skriver regeringen så här: "Det tvistlösningssystem som de allmännyttiga bostadsföretagen och Hyresgästföreningen inrättat" - det vill säga Hyresmarknadskommittén - "har visat sig fungera väl och har en god acceptans hos parterna. Det finns därför anledning att överväga en liknande lösning som omfattar hela hyresmarknaden och kan användas även inom det privata hyresbeståndet."

Vänsterpartiet håller med om detta men tycker inte att det är vad den föreslagna propositionen faktiskt utmynnar i.

Herr talman! En stor anledning till att Hyresmarknadskommittén har fungerat så pass bra i snart 70 år är att parterna själva tagit fram avtalen och skapat strukturerna. De regionala och lokala parterna på hyresmarknaden är de som bäst kan lösa eventuella konflikter som uppstår i förhandlingarna eftersom de har störst kännedom om de lokala förhållandena. Ett större statligt ingrepp i denna ordning riskerar på sikt att undergräva förtroendet för modellen och frånta parterna ansvaret att upprätthålla förhandlingssystemet.

Vänsterpartiet tycker därför att en bättre väg framåt är att låta parterna även på den privata hyresmarknaden etablera ett medlings- och tvistförfarande som bygger på avtal mellan just de förhandlande parterna, på samma sätt som man gjort inom det allmännyttiga beståndet.

Även Vänsterpartiet tycker trots detta att lagstiftningen bör erbjuda de förhandlande parterna möjlighet att lösa tvister via medling under vissa förutsättningar. En sådan lagstiftning måste dock respektera förhandlingssystemets grundläggande struktur, där parterna fortsätter ta det fulla ansvaret för hyressättningen och hyresförhandlingen. Lagstiftningen ska därför begränsas till att parterna ges möjlighet till medling i tvister. I övrigt bör parterna på hyresmarknaden avtalsvis reglera medlingsförfarandet.

Vidare är det helt grundläggande att en medling de facto utgår från vad parterna åberopar i tvisten, inte från någon i lag angiven norm så som propositionen föreslår.

Vänsterpartiet anser att tvistlösningsförfaranden kopplade till de kollektiva hyresförhandlingarna i första hand ska arrangeras av parterna själva genom frivilliga avtal, medan hyresnämndernas i dag informella roll som medlare ska regleras i lag.

Vänsterpartiet kommer alltså att fortsätta värna den svenska modellen för hyressättning med kollektivt förhandlade hyror enligt bruksvärdesprincipen. Den framtida utvecklingen av förhandlingssystemet, något som behövs, ska hanteras av de förhandlande parterna och inte genom statliga ingrepp.

Vi kommer också att fortsätta säga nej till marknadshyror eller andra system som leder fram till fattigbostäder för de mest ekonomiskt utsatta hushållen. Vårt fokus kommer alltid att vara att stärka rättigheterna för Sveriges 3 miljoner hyresgäster.

Med det sagt vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 1.

Men, herr talman, tillåt mig också att prata lite grann om hyresrätten som upplåtelseform. Hyressättning är en mycket viktig bostadspolitisk fråga. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning bor i hyresrätt. Det betyder att frågor som handlar om hyror och hyressättning berör runt 3 miljoner av Sveriges befolkning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

Detta är väldigt viktigt att förstå. Det går inte att, som högerpartierna gör, fortsätta att se hyresrätten som en tillfällig genomgångsbostad som man kan fortsätta att behandla med förakt, vilket vi har sett här i kammaren flera gånger. Det är 3 miljoner människors hem, och därmed också deras liv, som vi diskuterar varje gång vi debatterar hyror, hyressättning, marknadshyror och allt som hör därtill.

Herr talman! Många av dessa hyresgäster har under många år kämpat mot höga hyror. De har kämpat mot utförsäljningar och renovräkningar. I dag kämpar de mot hyresvärdarnas orimliga krav på hyreshöjningar i vinter, samtidigt som hushållen själva lider av allt tuffare ekonomiska villkor och många inte längre klarar att hålla sig över ytan.

Bara för ett par dagar sedan gjorde TV4 ett reportage om hur strukturell hemlöshet har ökat. Vi ser hur en växande grupp människor blir hemlösa på grund av fattigdom; de är för fattiga för att ta sig in på den vanliga bostadsmarknaden.

I Malmö finns nästan 1 800 strukturellt hemlösa, människor som är hemlösa för att de är fattiga. En av dessa i Malmö, som visades på TV4, är 58-årige Ove Andersson. Ove tvingades ut på gatan i denna fruktansvärda kyla under en hel månad - en gammal man som tar sig fram med hjälp av rullator på grund av en nervsjukdom och vandrar runt hela Malmö för att hitta någonstans att få skydd under natten. Det är inte värdigt Sverige, ett av de rikaste länderna i världen.

Det finns många fler som Ove, som vandrar runt Malmö och andra städer i Sverige, inte för att de har missbruksproblem eller lider av psykisk ohälsa utan bara för att de är fattiga. Detta är något vi också måste tänka på i denna debatt här i kammaren. Som politiker har vi ett ansvar.

Samtidigt som SVT, Expressen och andra större medier i denna stund också för fullt rapporterar om det miljardregn som i ett decennium har fallit över landets hyresvärdar kräver nu samma hyresvärdar tioprocentiga hyreshöjningar i vinter. Man hänvisar till inflation och stigande räntor, samtidigt som 37 procent av hyresintäkterna var ren vinst hos några av de absolut största privata hyresfastighetsägarna i landet. Ändå kräver de tioprocentiga hyreshöjningar.

I SVT:s reportage kom det fram att till exempel Wallenstam, Balder, Heimstaden och Rikshem, de fyra största, mångdubblade värdeökningar och förvaltningsvinster. Intäkterna steg från 4,4 miljarder 2011 till 23,4 miljarder 2021. Samtidigt kräver de tioprocentiga hyreshöjningar.

Bolagen har enorma marginaler för att klara både inflation och stigande räntor. Det har inte hushållen. Ensamstående föräldrar, barnfamiljer, pensionärer och studenter har noll marginal. I stället ökar den strukturella hemlösheten, och vräkningarna av barnfamiljer spås bli ännu fler de kommande åren. Hur kan någon tycka att detta är vettigt?

Ett oberoende tvist-lösningsförfarande för kollektiva hyrestvister

Herr talman! Regeringen har varit otroligt passiv i denna ekonomiska kris. Man har avskaffat investeringsstödet, och vi kan inte se någon åtgärd som syftar till att hjälpa de mest utsatta hushållen - inte en enda ansats som skulle kunna göra det enklare för denna grupp, som nästan uteslutande bor i hyresrätt.

Sammantaget visar allt detta hur oerhört viktigt det är att ta både små och större förändringar av nuvarande hyressättningssystem på allvar. Att göra livet svårare och ännu fattigare för 3 miljoner hyresgäster gynnar ingen annan än enstaka fastighetsägare. Minskad köpkraft, fler vräkta barn och ännu större strukturell hemlöshet kan aldrig gynna samhället i stort på något sätt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-11-24
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1
Stillbild från Beslut 2022/23:CU2, Beslut

Beslut 2022/23:CU2

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om tvistlösning inom ramen för vissa kollektiva hyresförhandlingar,
    2. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),
    3. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:277 punkterna 1-3.
  2. Den framtida regleringen av tvistlösningsförfarandet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:13 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940013
    SD630010
    M580010
    C20004
    V02004
    KD17002
    MP16002
    L13003
    Totalt28120048
    Ledamöternas röster