Ersättningsrätt och insolvensrätt Betänkande 2019/20:CU12Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ersättningsrätt och insolvensrätt

Betänkande 2019/20:CU12

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Debatt
2020-04-23
Beslut fattades
2020-04-23

Hela betänkandet

Ersättningsrätt och insolvensrätt(pdf, 424 KB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Nej till motioner om ersättningsrätt och insolvensrätt (CU12)

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om ideellt skadestånd, fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter, betalningsplanens längd vid skuldsanering, åtgärder mot överskuldsättning och åtgärder mot otillåtna bosättningar.

Riksdagen sa nej till förslagen bland annat på grund av att utredningar och annat arbete redan pågår. En annan anledning är att några av förslagen tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 36 motioner.

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 2 april 2020, justerades 16 april 2020 och fick trycklov 20 april 2020.Reservationer: 10

Alla beredningar i utskottet

2020-03-12, 2020-04-02

Nej till motioner om ersättningsrätt och insolvensrätt (CU12)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om ideellt skadestånd, fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter, betalningsplanens längd vid skuldsanering, åtgärder mot överskuldsättning och åtgärder mot otillåtna bosättningar.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslagen bland annat på grund av att utredningar och annat arbete redan pågår. En annan anledning är att några av förslagen tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare.

Debatt, Genomförd

Betänkandet bordlades 22 april 2020 och debatterades i kammaren 23 april 2020.
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:CU12, Ersättningsrätt och insolvensrätt

Debatt om förslag 2019/20:CU12

Webb-tv: Ersättningsrätt och insolvensrätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Michael Rubbestad (SD)
Anf. 14 Michael Rubbestad (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 1 om fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter.

Begreppet bilmålvakt används om personer som av olika anledningar låter sig registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Genom att använda en bilmålvakt slipper fordonets verklige ägare betalningsansvar för fordonsrelaterade skatter och avgifter eftersom betalningsskyldigheten åligger den registrerade ägaren. Bilmålvakter betalar dock sällan eller aldrig vare sig skatter eller avgifter, och staten går därmed miste om stora intäkter.

Enligt Kronofogdemyndigheten var det sammanlagda beloppet för de fordonsrelaterade skulderna nära 1,9 miljarder kronor i början av 2018, och Sveriges tio värsta bilmålvakter äger tillsammans 15 000 bilar.

Trots den lag som trädde i kraft 2014 och som skulle råda bot på problemen är den organiserade brottsligheten kring bilmålvakter fortfarande ett stort problem. Förutom att de kriminella slipper undan skatt och böter används fordonen även som flyktbilar, murbräckor och narkotikagömmor, enligt Polismyndigheten.

Ett sätt att förhindra att nya bilmålvakter tillkommer eller att fler bilar får ägare i redan existerande målvakter är att begränsa det antal bilar en person har tillåtelse att äga. Skötsamma, laglydiga personer ska dock inte straffas för det som andra orsakar. Det är därför inte rimligt att begränsa antalet bilar någon som sköter sig ska få äga.

I stället ska bilägare med någon form av statlig oreglerad skuld - vare sig det är felparkeringsavgifter, obetalda fordonsskatter eller trängselavgifter - inte ha tillåtelse att stå som ägare för fler bilar innan skulderna är reglerade. Dessa personer ska beläggas med ett så kallat nyägandeförbud. På så vis försvåras läget för dem som vill utnyttja systemet.

I de fall en skuldbelagd person ändå försöker registrera sig som ägare till nya fordon ska ägandeskapet kunna överföras till Kronofogden till dess att skulden är reglerad. Det kan ske antingen genom att myndigheten säljer fordonet eller genom att den skuldsatte på annat sätt reglerar sin skuld.

Ersättningsrätt och insolvensrätt

Sverigedemokraterna anser också att det bör införas en reglering som innebär att en person med samordningsnummer kan äga högst en bil i Sverige.

Herr talman! Polisen behöver även få ökade befogenheter att ingripa. Detta kan ske genom att det införs ett användningsförbud för riktigt skuldtyngda fordon, vilket skulle öka polisens chanser att hitta fordonen. Det skulle också ge möjligheter för polisen att omhänderta skuldsatta bilar, oavsett om de är felparkerade eller inte.

Det behöver också vidtas fler åtgärder i förebyggande syfte. I vissa länder är det vanligt att myndigheterna gör hembesök hos personer som äger onormalt många bilar. Syftet är att säkerställa att bilarna förvaras korrekt och inte tar parkeringsplatser i anspråk. Man ska också kontrollera att ingen misstänkt olaglig verksamhet pågår. Ett sådant system skapar trygghet för skötsamma personer och är ett utmärkt sätt att arbeta förebyggande på.

Från Sverigedemokraternas sida är vi inte rädda för att ta i med hårdhandskarna mot brottslingar. Man ska inte kunna färdas lugnt i en bil med obetalda skulder eller använda den för kriminella ändamål, utan man ska veta att polisen och myndigheterna hela tiden är en på spåren. Man ska inte heller kunna bli ägare till nya bilar innan man har gjort rätt för sig. Det är en grundläggande värdering i vårt svenska samhälle och något som vi måste värna.

Det är dags att regeringen tar ett helhetsgrepp om problemet och gör någonting - på riktigt!

Martina Johansson (C)
Anf. 15 Martina Johansson (C)

Herr talman! Ett bra samhälle skapas bland annat av trygga medborgare. För att man ska vara trygg behövs åtminstone tak över huvudet, mat för dagen och en någorlunda bra fritid.

Det här har väldigt många människor tillgång till i dag. Om man försätts i skuld eller överskuldsättning kan de här bitarna dock skapa stora problem. Man kanske inte har råd att betala för sin bostad, inte för maten och framför allt inte för fritiden. Om det då är en barnfamilj som drabbas får barnen en mycket tuffare start i livet.

Att hamna i överskuldsättning behöver inte handla om att man är slarvig - att man har slarvat sig till detta. Det handlar många gånger om att man har drabbats av arbetslöshet eller sjukdom eller att man har separerat.

I den tid vi lever just nu riskerar ytterligare personer att drabbas av detta på grund av att de är hemma sjuka eller med symtom eller på grund av arbetslöshet. Det här är alltså någonting som kan hända vem som helst. Om det pågår under en lång period blir det risk för skuld eftersom man inte har råd att betala sina räkningar.

Herr talman! Även företagare riskerar att hamna i skuld, framför allt i krissituationer som den vi nu befinner oss i. Vi behöver företagen för att vi ska ha en tillväxt och för att vi ska ha ett samhälle även efter det att den här krisen är över. Därför tycker jag att det är bra att även företagsrelaterade skulder kan bli en del av en skuldsanering.

Förutom det jag har räknat upp finns det ytterligare ett område som kan göra att man hamnar i skuld. Det handlar om missbruk. Det kan handla om alkoholmissbruk, drogmissbruk eller spelmissbruk. Om man har ett missbruk är det klassat som en sjukdom, och man har rätt till behandling. Denna möjlighet har vi nu infört.

För mig som centerpartist är frihet viktigt. Det är viktigt att man ska kunna välja själv, och det är viktigt att man ska ta ett eget ansvar. Det gäller även när man har försatt sig själv i en skuld. Men samhället och vi i riksdagen kan motverka detta så att inte fler hamnar i skuld av olika skäl. Jag tänker på företag som är oseriösa eller som gör saker som inte är helt seriösa. Det är företag som inte följer de riktlinjer som finns och de överenskommelser som är gjorda.

Vi har gjort en hel del när det gäller räntetak och snabblån och när det handlar om omregleringen av spelmarknaden, till exempel. Det är bra, och vi behöver följa detta så att de seriösa företagen fortfarande finns kvar. Men man ska inte genom att sätta upp för många regler och ställa för många krav störa ut de seriösa företagen när man egentligen riktar sig mot de oseriösa, som inte vill vara med i regleringsmarknaden.

Herr talman! När alla de här sakerna har hänt för olika personer, när man har satt sig i en överskuldsättning och när man sedan till slut kommer till det läge att man får möjlighet till skuldsanering tycker vi från Centerpartiet att det är viktigt att det går fort.

Det har tagit lång tid att hamna i de här situationerna, man har levt tufft och framför allt har man som sagt drabbats om man är en barnfamilj. Då gäller det att det går fort att få denna ekonomiska rehabilitering. Vi vill därför att det ska gå på tre år i stället för på fem år, som i dag, att få en skuldsanering. Det är viktigt för barnen och barnfamiljerna.

Med detta yrkar jag bifall till reservation nr 3.

Jon Thorbjörnson (V)
Anf. 16 Jon Thorbjörnson (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 7 i betänkandet.

I början av året publicerade Svenska Dagbladet en artikelserie, Kreditkriget. Det var en artikelserie om bolag som har som affärsidé att få sina kunder att handla på kredit och leva på lånade pengar - något som för en del slutar i en total tragedi när de inte ser någon utväg längre. Skuldberget bara växer och växer och blir högre och högre, och orken tar slut - ibland orken att leva.

Överskuldsättning är ett stort problem. Det är ett problem för de skuldsatta och ett problem för samhället. Det är höga kostnader och risker, men vilka är det som står för kostnaderna och riskerna?

När lånekunderna har fastnat i skuldfällan garanterar staten att lånebolagen får tillbaka pengarna. Det kan till och med vara en affärsidé för kreditgivarna, enligt Kronofogden. Är det därför någon snabbt kan ta stora krediter och låna stora summor utan säkerhet? Är det därför många låneaktörer slarvar med en ordentlig kreditkontroll?

Det är inte bara skuldsatta som vittnar om detta. När Konsumentverket har granskat branschen har de märkt att många företag inte gör fullständiga kreditgranskningar. Det verkar alltså vara liten risk att låna ut. Samhället tar kostnaden och gör jobbet när skulderna ska drivas in.

Herr talman! Kronofogden beräknar att det finns ca 400 000 överskuldsatta i Sverige. Med anhöriga runt omkring är det många människor som påverkas. Trots tuffare regelverk runt högkostnadskrediter såsom sms-lån och liknande hittar flera av långivarna vägar runt regelsystemet, och problematiken finns kvar.

År 2013 hade över 95 000 personer i Kronofogdens register skulder från före 1992. En del människor dras fortfarande med skulder från 90-talets kris. Människor blir evighetsgäldenärer. Skuldsättningen riskerar att bli en livstidsdom.

Långvarig skuldsättning drabbar främst dem som redan har ont om pengar. Det är människor med små marginaler. Orsaken är ofta missbruk, arbetslöshet, skilsmässa eller sjukdom - plötsliga och oväntade händelser. Det kan också vara kriser i samhället som den finansiella krisen på 90-talet. Då räddades de stora bankerna, men många människor dras fortfarande med skulder efter detta.

Nu har vi en ny kris på grund av coronaviruset. Vi vill inte se en ny generation av skuldsatta om 30 år som inte blir av med sina gamla skulder.

Herr talman! I spåren av finanskrisen kom skuldsaneringslagen 1994. Det var en lättnad i synen på de ekonomiska problem som drabbade människor. Men det finns mer att göra nu. Vi kan inte bara se skuldsättning som ett personligt misslyckande utan också som ett marknadsmisslyckande. I utredningen Överskuldsättning i kreditsamhället? föreslås att det ska införas en slutlig preskriptionstid som den som finns i Finland. Det skulle innebära en slutlig preskriptionstid på 15-20 år beroende på omständigheterna och att den som är satt i skuld ska kunna se ett slut - att skulderna inte kommer att vara i evigheter.

Jag har hört röster från bland annat inkassobranschen om att det skulle leda till sämre betalningsmoral. Jag tror inte evighetsgäldenärerna håller med om det. Att leva på existensminimum i decennier är ingen dans på rosor. Är problemet kanske att vi har en för dålig utlåningsmoral när lån delas ut till människor som inte har möjlighet att betala tillbaka dem?

Herr talman! Det handlar inte om att människor plötsligt kan köpa allt de vill och sedan bara strunta i att betala. Det handlar om att ge människor en möjlighet till en nystart i livet och till en ny chans efter en lång och hård ekonomisk kamp. Det handlar om att få en andra chans i livet och få bli en del av samhället igen.

En slutlig preskriptionstid syftar till att säkerställa att den som under lång tid har levt med statliga tvångsåtgärder åtminstone ska garanteras att situationen kan få en lösning så småningom och att allting faktiskt kan gå åt rätt håll.

Herr talman! En grupp som drabbas hårt av överskuldsättning är barn. Barnombudsmannen har tidigare framfört kritik mot att barnens rättigheter inte har blivit tillräckligt belysta. Närmare 40 procent av de med skuldsanering har enligt den statliga utredningen Ut ur skuldfällan hemmavarande barn. Många av dessa barn förvägras en värdig, normal uppväxt. De har inte råd med fotbollsskor till träningen eller avgiften till musikskolan. Att fika med kompisarna eller att vara med på andra fritidsaktiviteter som kostar några kronor kan bli ett problem. Det handlar inte om Thailandsresor, mopeder eller mopedbilar. Det handlar om små vardagssaker som för de flesta av oss är självklarheter.

Herr talman! Överskuldsättning ökar också risken för psykiska och fysiska besvär och kortare livslängd. Det i sin tur riskerar att spilla över på barnen i de här situationerna. Barnen oroar sig och försöker ta ansvar för den ekonomiska situationen. Forskning har visat att barn som vuxit upp i socialt utsatta situationer löper större risk jämfört med andra barn att själva hamna utanför och i en liknande situation i vuxen ålder.

Det är nödvändigt att belysa barnperspektivet på ett bättre och tydligare sätt när det gäller överskuldsättning, bland annat för att leva upp till barnkonventionen. Det behöver göras en ordentlig analys och förbättringar för barn som lever med överskuldsättning.

Låt barnen få vara barn - oavsett föräldrar och skulder.

(Applåder)

Larry Söder (KD)
Anf. 17 Larry Söder (KD)

Herr talman! Hur stort kan ett bilintresse vara? Det kan givetvis vara olika för olika personer. Mitt bilintresse sträcker sig till att vi i familjen äger en bil, och mitt intresse handlar mest om att ta mig från punkt A till punkt B. Vad som finns under huven på bilen är inte av intresse för mig.

Jag har dock förståelse för att det finns personer som har ett genuint intresse av bilar, inte bara för transportering utan av andra orsaker. Detta kan skapa den egenheten att man som person kan äga ett antal bilar. Det finns föreningar och andra sammanslutningar där man kan odla sitt intresse för fordon, vilket jag välkomnar och tycker är bra.

Men utöver detta har vi en grupp som har ett otroligt intresse för bilar. Den gruppen finns bland dem som får samordningsnummer hos oss och som har ett otroligt stort bilintresse och på kort tid lyckas bli ägare till en mängd bilar. Det handlar inte om 2 eller 3 bilar utan om 10, 20 eller ännu fler bilar. Tyvärr, för oss som stat och för dem som personer, verkar de lägga alla sina tillgängliga medel just på att samla på sig dessa bilar. De samlar i samma takt på sig en stor skuld som är kopplad till de bilar som de just har samlat på sig.

Min analys av den sista gruppen är givetvis att det inte finns ett fordonsintresse utan ett intresse av annan art. De utnyttjar en lucka i vår lag som gör det möjligt att använda detta för annat syfte och brottsliga sammanhang.

Enligt mitt sätt att se på saken är vi som samhälle ibland väldigt långsamma att se helt uppenbara samband. Det är givetvis så att dessa personer med samordningsnummer, som för övrigt ibland har flera samordningsnummer, inte har några goda avsikter med att äga alla dessa bilar, utan från början har de en helt annan verksamhet i sikte.

Enligt polisen finns det över 500 samordningsnummer med fler än 10 bilar registrerade på sig med stora skulder på många miljoner. Av dem är det 20 som har mer än 20 000 bilar skrivna på sig. Dessa fordon används obeskattade, obesiktigade och oförsäkrade och i de flesta fall som verktyg i de kriminella ligornas verksamhet. Dessutom betalar de givetvis inga pavgifter eller trängselavgifter.

Polisen uppskattar att cirka hälften av alla inbrott och hela 90 procent av alla stölder av bilar, båtmotorer och jordbruksmaskiner begås av utländska stöldligor.

Så här kan vi givetvis inte ha det. Problemet med samordningsnumren ska vi inte ta upp i denna debatt, men att en person som inte fått uppehållstillstånd samlar på sig ett antal bilar som samlar på sig skulder måste vara ett uppenbart brottsligt problem som vi skulle kunna vara eniga kring och göra någonting åt ganska fort. Vi lyckas dock inte bara skapa en utredning rörande detta utan också två efterföljande rörande ett samband som borde vara helt uppenbart för alla.

I regeringens proposition 2019/20:67 Användningsförbud och avskyltning av fordon med obetalda felparkeringsavgifter föreslås att det ska bli förbjudet att använda ett fordon med obetalda felparkeringsavgifter som uppgår till mer än 5 000 kronor om det har gått minst sex månader sedan beloppet senast skulle ha betalats. Användningsförbudet ska gälla till dess att den skuld som lett till förbudet har betalats. Det föreslås också att en polisman eller en bilinspektör ska ta hand om fordonets registreringsskyltar om användningsförbudet överträds. Propositionen kommer att behandlas i trafikutskottet under våren 2020, och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Jag håller med om att detta är jättebra åtgärder, men det behövs mer. Alldeles för lång tid kan stöldligorna använda dessa bilar till verksamhet som vi inte vill ha. Det har även regeringen insett och - hör och häpna - tillsatt en ny utredning för att komma med fler förslag. Jag välkomnar det, men regering och riksdag har i dessa tider visat att det kan gå väldigt fort om vi har ett uppenbart problem som vi kan lösa. Jag menar att det här kommer alldeles för sent och än så länge är alldeles för lite för att lösa detta problem.

En person med samordningsnummer ska givetvis ha rätt att äga en bil, men redan där borde det vara stopp. Det räcker med en bil per samordningsnummer. Fordonsmålvakter och fordonsrelaterade skulder fortsätter att vara ett problem i vårt samhälle. Fordonsmålvakter har också blivit ett viktigt verktyg för den organiserade brottsligheten. Det bör därför införas en gräns för hur många fordon en person kan äga, och Transportstyrelsen bör vid en viss gräns neka registrering av ytterligare fordon på en och samma person.

Ett annat problem i detta sammanhang är att en och samma person, som inte är svensk medborgare, kan erhålla flera samordningsnummer. Det innebär att det finns ett antal digitala personer med samordningsnummer som inte motsvarar någon fysisk person. Dessa kan i sin tur äga ett flertal fordon, vilket är problematiskt. Jag anser därför att personer med samordningsnummer ska få äga högst en bil i Sverige. Regeringen bör därför ta initiativ till en reglering som innebär att antalet fordon en person kan äga begränsas och att personer med samordningsnummer endast ska få äga ett fordon.

Dessa frågor bör lämpligen utredas inom ramen för det uppdrag som regeringen har beslutat om och som ska redovisas i september 2020. Jag tror att det finns tid och möjlighet att lägga in detta i utredningen, och jag hoppas att vi kan gå på det.

Jag yrkar bifall till reservation nr 2 från Kristdemokraterna.

Leif Nysmed (S)
Anf. 18 Leif Nysmed (S)

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i betänkande CU12.

Att ha trygghet i den privata ekonomin är grunden för ett enklare liv. Det tror jag att vi alla kan vara överens om. Grunden för det är att ha ett jobb och därmed en inkomst. Därför är det viktigt för oss socialdemokrater att satsa på utbildning för hela livet, för att människor ska kunna ta de arbeten som finns eller känna trygghet i att själva driva företag. När det av olika anledningar inte fungerar är det viktigt att det finns fungerande socialförsäkringar så att människor kan känna sig trygga med att kunna betala för både mat och boende.

I de tider vi lever nu har det blivit extra tydligt hur skört det här kan vara. Många har på grund av pandemin ställts utanför arbetsmarknaden. Det är ett scenario som inte är önskvärt för någon.

Det är förstås alltid viktigt att förebygga att människor hamnar i skuld. En sak som vi nu resonerar en hel del om är vilka kunskaper människor får med sig ut i livet. Vi ser till exempel att unga män är överrepresenterade i skuldsättning.

Vi vill inte heller att det ska vara enkelt att hamna i skuld. Vi har alldeles nyligen bestämt att förstahandsalternativet vid betalning som erbjuds inte ska vara kredit, med extrakostnader som följd. Systemet med kreditupplysningar vi har i dag är också knepigt. De är inte samordnade, vilket gör att människor kan ta flera krediter på kort tid utan att det finns ett system som varnar.

I sammanhanget är det också viktigt med välfungerade budget- och skuldrådgivning i kommunerna.

Jag tänker kommentera några av huvudpunkterna i betänkandet och ska försöka att hålla det ganska kort.

I betänkandet berörs den viktiga rätten till skuldsanering vid överskuldsättning. När år 2020 startade hade ca 44 200 personer en pågående skuldsanering. Det är en ökning med nära 6 000 jämfört med året före. Tittar man på hur många som i dag har skulder hos Kronofogdemyndigheten kan man se att det är knappt 400 000 personer, vilket är den lägsta nivån på 30 år. Det är en positiv utveckling som vi noga ska följa.

En rad olika åtgärder har de senaste åren vidtagits för att motverka överskuldsättning. Det har blivit enklare att ansöka om skuldsanering, och fler skuldsatta ansöker om och beviljas skuldsanering. Det var också det övergripande syftet med den nya skuldsaneringslagen som nu har något år på nacken.

Utöver det har nya regler om högkostnadskrediter, räntetak samt en ny lagstiftning om spel om pengar trätt i kraft. Konsumentverket har haft i uppdrag att stärka den kommunala budget- och skuldrådgivningen genom att ta fram rekommendationer och att verka för en fördjupad samverkan mot överskuldsättning.

Konsumentverket har nyligen fått ett nytt uppdrag av ansvarig minister Lena Micko och regeringen om att göra en analys av situationen på marknaden för konsumentkrediter och risker för överskuldsättning. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2020 anfört att den avser att följa upp och analysera de vidtagna åtgärderna.

I betänkandet ligger fokus också på frågan om fordonsmålvakter. Flera tidigare talare har varit inne på ämnet. Våren 2017 beslutade riksdagen efter utskottsbehandling om ett tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot fordonsmålvakter. Sedan dess har regeringen vidtagit flera olika åtgärder, bland annat ett riktat statsbidrag för perioden 2018-2020 till kommunerna för kostnader för flyttning, uppställning och skrotning av vissa fordon.

I proposition 2019/20:67 föreslår regeringen också användningsförbud och avskyltning av fordon med obetalda felparkeringsavgifter. Den propositionen behandlas, som Larry tidigare nämnde, inte av vårt utskott utan av trafikutskottet senare i vår.

Regeringen beslutade i september 2019 att ge en utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen om flyttning av fordon. I uppdraget ingår att göra en fullständig översyn av lagen och förordningen om flyttning av fordon i vissa fall, för att minska fordonsrelaterade skulder samt förekomsten av fordonsmålvakter och målvaktsfordon. Utredaren ska särskilt utreda om lagstiftningen även bör gälla annan mark än gatumark, omfatta fordon som inte är felparkerade samt om andra skulder än felparkeringsavgifter ska kunna ligga till grund för ett beslut om flyttning. Utredaren ska även utreda om uppställningstiden på tre månader enligt lagen om flyttning av fordon i vissa fall bör förkortas och om begreppet "fordonets ägare" bör förtydligas.

Därutöver ingår bland annat följande i utredarens uppdrag:

utreda om, och i sådana fall på vilket sätt, polisen bör ges utökade möjligheter att ingripa mot fordon med fordonsrelaterade skulder

utreda om det bör införas en möjlighet att begränsa antalet fordon en person kan äga om han eller hon har omfattande fordonsrelaterade skulder eller har en stor mängd fordon registrerade på sig

analysera om det är lämpligt att en person kan vara registrerad som fordonsägare i Sverige utan att ha rätt att vistas i Sverige

utreda hur myndigheterna ska hantera ett fordon som saknar ägare till följd av att en person har angivit en falsk identitet vid fordonsregistreringen

lämna förslag till ett lämpligt system för hur kostnader i samband med flytt och förvaring av fordon ska hanteras.

Det är alltså en hel del som ska utredas och som man ska titta på. Det bevisar att det är ett stort problem, vilket flera också har nämnt här i dag.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 september 2020. Jag ser fram emot det.

Herr talman! Det här är en viktig debatt, och vi har berört många aspekter av frågan. Det gläder mig att det finns ett stort intresse i utskottet när det gäller att minska överskuldsättning.

Det gläder mig också att vi vet att regeringen är på banan. Senast i dag kom ett utspel om hur vi ska försöka minska skuldsättning vid spel. I krisen ser vi nu signaler på att spelande ökar och att spelbolagen är aggressiva.

Mest av allt gläder det mig att vi nu har den lägsta nivån av skuldsatta hos Kronofogden på 30 år. Det är en bra utveckling. Den ska vi försöka hålla i.

Herr talman! Jag vill återigen yrka bifall till förslaget i CU12.

Larry Söder (KD)
Anf. 19 Larry Söder (KD)

Herr talman! Jag vill uppehålla mig lite vid betalningsplanens längd vid skuldsanering.

När man har hamnat i situationen att man behöver skuldsanering har man oftast under lång tid varit i trångmål när det gäller ekonomin och är i en utsatt situation. Själva poängen med skuldsanering är att man ska kunna komma tillbaka till ett läge där man kan klara sin egen ekonomi och ha ett normalt liv framöver.

Vi är ett antal partier - Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna - som anser att skuldsaneringen på fem år, vilket är den generella regeln, är ganska lång. Vi skulle i stället vilja att den var på tre år och att man inom den perioden har möjlighet till några betalningsfria månader. Men majoriteten i utskottet, däribland Socialdemokraterna, har avstått från att gå på vår linje.

Det är 44 000 personer som är i den situationen. Jag vill hävda att de inte gör det med lätthet. Det är 44 000 personer som har det svårt och som tycker att det är jobbigt. Jag säger ibland att det är som att sitta på avbytarbänken i fem år för att sedan på ett eller annat sätt komma in i spel igen. De här personerna skulle gynnas av om skuldsaneringen var på tre år i stället för fem år.

Jag vill fråga riksdagsledamoten varför man anser att man inte kan gå med på förslaget om tre år i stället för fem år.

Leif Nysmed (S)
Anf. 20 Leif Nysmed (S)

Herr talman! Larry Söder frågar varför vi inte är beredda att korta tiden.

Jag ska villigt erkänna att jag inte är särskilt väl insatt i frågan, vilket Larry känner till. Men vad jag känner till finns det ändå en viss flexibilitet; man kan göra en bedömning från fall till fall och kan ha kortare tider. Den möjligheten är bra.

Jag tycker nog att det kan bli tufft att hinna med på tre år. Men jag uppfattar det som att Larry Söder föreslår att det ska finnas betalningsfria månader även med det kortare förslaget, vilket jag inte har uppfattat det som när jag har läst förslaget.

De betalningsfria månaderna, som ändå finns i dag, är viktiga. Det är som sagt hård press på de personer som är i skuldsanering just nu. Man kan behöva få andrum och ha möjlighet att ha en krona över, kanske över sommaren, för att kunna ha semester och kanske även till jul och nyår.

Som jag har uppfattat det finns det en flexibilitet i systemet som är på fem år. Det måste alltså inte vara fem år.

Larry Söder (KD)
Anf. 21 Larry Söder (KD)

Herr talman! Det är riktigt att det finns en flexibilitet. Man kan besluta om kortare tid. Men då ska det finnas olika orsaker till att göra det. Den generella regeln är att man bestämmer att det ska vara fem år för allihop.

Det är min egen uppfattning att man ska ha någon sorts betalningsfri månad, även om perioden är på tre år. Det skulle vara bra. Det gäller exempelvis sommarmånaderna när det finns andra orsaker som gör att till exempel en barnfamilj behöver lite extra tillskott i kassan. Det gör att jag vurmar för den delen.

Jag uppfattar att Socialdemokraterna inte i grunden har något problem med att korta perioden till tre år. De tycker egentligen att det skulle kunna vara helt okej, men de har inte gått med på förslaget eftersom man tycker att det ändå är så pass flexibelt.

Ersättningsrätt och insolvensrätt

Jag hävdar att det inte är särskilt flexibelt. Det är en regel som används med några få undantag där man frångår femårsregeln. Det är fem år man har på sig. Jag tycker att det är ganska lång tid att sitta på avbytarbänken. Det handlar inte bara om de fem åren, utan man har haft ett antal år före det med trasslig ekonomi och då man har haft svårt att sova eftersom man inte har vetat hur man ska klara av det.

När man kommer till skuldsaneringen kanske många känner: "Puh, jag har i alla fall kommit hit." Men då ska personen sitta på avbytarbänken, och då har vi som samhälle ändå konstaterat att man inte kommer att kunna klara av att betala sina skulder och att vi måste hjälpa till på ett eller annat sätt. I vår reservation tycker vi att det ska gå på tre år i stället.

Jag tycker ändå att jag hör på Socialdemokraterna att de i alla fall i framtiden kan tycka att det skulle kunna vara en väg att gå. I valet mellan fem och tre år tror jag att tre år är bättre för att kunna komma tillbaka och få möjlighet att utvecklas som människa.

Leif Nysmed (S)
Anf. 22 Leif Nysmed (S)

Herr talman! Jag kan tyvärr inte ge ett direkt svar på Larry Söders fråga huruvida vi socialdemokrater är beredda att korta ned perioden, vilket han känner till. Jag tycker dock att det är viktigt med en flexibilitet i systemen. Vi har ju ändå en pragmatisk hållning, och om det finns någon möjlighet finns det ingen anledning att hålla på och betala av i fem år. Det är min ingång i det hela. Men jag kan tyvärr inte ge ett konkret svar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 23 april 2020.Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 5, Voteringar: 3.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skadestånd till tredje man

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2019/20:2189 av Thomas Morell (SD).
  2. Det allmännas skadeståndsansvar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2019/20:2255 av Sten Bergheden (M) yrkande 3.
  3. Ideellt skadestånd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2019/20:2835 av Fredrik Schulte (M) yrkande 1.
  4. Fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:203 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1-4,

    2019/20:694 av Magnus Jacobsson (KD),

    2019/20:1164 av John Weinerhall och Viktor Wärnick (båda M) yrkandena 1-3,

    2019/20:1769 av Johan Hedin och Anders Åkesson (båda C) yrkande 6,

    2019/20:2208 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkandena 6-9,

    2019/20:2523 av Katarina Brännström (M),

    2019/20:2752 av Lina Nordquist (L) yrkandena 1-3,

    2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 41,

    2019/20:2794 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 18 och 19,

    2019/20:2809 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 3 och 4,

    2019/20:2866 av Boriana Åberg (M) yrkandena 1-4,

    2019/20:3191 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 26,

    2019/20:3339 av Mikael Strandman (SD) och

    2019/20:3347 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 60.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD010052
    C50026
    V40023
    KD00319
    L30016
    MP30013
    -0002
    Totalt42103294
    Ledamöternas röster
  5. Betalningsplanens längd vid skuldsanering

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:283 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkande 1,

    2019/20:3082 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 3 i denna del och

    2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 47.
    • Reservation 3 (M, C, KD, L)
    • Reservation 4 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (M, C, KD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD100052
    C05026
    V00423
    KD03019
    L03016
    MP30013
    -0002
    Totalt29224294
    Ledamöternas röster
  6. Skuldsanering och åtgärder mot överskuldsättning i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:283 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) yrkandena 2-4,

    2019/20:910 av Ola Johansson och Linda Ylivainio (båda C) yrkande 5,

    2019/20:2208 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

    2019/20:3082 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkandena 1 och 3 i denna del,

    2019/20:3149 av Markus Wiechel och Sara Gille (båda SD) yrkande 4 och

    2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 46.
    • Reservation 5 (M)
    • Reservation 6 (SD)
    • Reservation 7 (V)
    • Reservation 8 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M001159
    SD001052
    C50026
    V04023
    KD00319
    L30016
    MP30013
    -0002
    Totalt27424294
    Ledamöternas röster
  7. Åtgärder mot otillåtna bosättningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:2208 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkandena 10-15 och

    2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 52-54.
    • Reservation 9 (SD)
    • Reservation 10 (KD)
  8. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:68 av Hampus Hagman (KD),

    2019/20:503 av Jonny Cato (C) yrkandena 1 och 2,

    2019/20:638 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 1,

    2019/20:655 av Anders Hansson (M),

    2019/20:1223 av Anders Österberg (S),

    2019/20:1317 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 4,

    2019/20:1399 av Pia Nilsson m.fl. (S),

    2019/20:1476 av Lotta Olsson (M),

    2019/20:1685 av Johnny Skalin (SD),

    2019/20:1686 av Johnny Skalin (SD),

    2019/20:2208 av Angelica Lundberg m.fl. (SD) yrkande 3,

    2019/20:2526 av Maria Malmer Stenergard och Jessika Roswall (båda M),

    2019/20:2832 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 21,

    2019/20:3063 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 18,

    2019/20:3080 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 2 och

    2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 48.

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.