Beskattningen av vissa förmåner, m.m.

Betänkande 1995/96:SkU25

Skatteutskottets betänkande 1995/96:SKU25

Beskattningen av vissa förmåner, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1995/96
SkU25

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslagen i
proposition 1995/96:152 angående olika
skattefrågor i samband med utbildning
vid personalavveckling, reseförmåner och
tjänstgöring inom EU m.m.

Till betänkandet har fogats fyra
reservationer och två särskilda
yttranden.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)
föreslår i proposition 1995/96:152 att
riksdagen antar de i propositionen
framlagda förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

2. lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

3. lag om ändring i lagen (1958:295) om
sjömansskatt,

4. lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324),

5. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,

6. lag om ändring i lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa för
värvsinkomster.

I propositionen föreslås olika ändringar
i skattelagstiftningen, främst i
inkomstslaget tjänst.

Förmån av fri utbildning och andra
åtgärder i samband med uppsägning och
omplacering föreslås inte bli beskattade
hos mottagaren under förutsättning att
utbildningen eller åtgärden är av
väsentlig betydelse för att den
skattskyldige skall kunna fortsätta att
förvärvsarbeta. Avdrag skall få göras
för ökade levnadskostnader och
resekostnader i samband med utbildningen
eller åtgärden om den skattskyldige fått
ersättning för dessa kostnader.
Förslagen omfattar inte förmån från
fåmansföretag eller fåmansägt handels
bolag om den anställde är företagsledare
eller delägare i företaget eller när
stående till sådan person.

Reseförmåner som utgår på grund av
anställning eller särskilt uppdrag inom
rese- och trafikbranschen föreslås i
vissa fall kunna värderas efter
särskilda regler när för resan har gällt
inskränkande villkor. Förmån av flygresa
skall värderas enligt en individuell
beskattningsmodell där varje enskild
resa värderas till ett schablonvärde.
Förmån av inrikes tågresor skall
värderas enligt en schablonmodell som
innebär att värdet är en viss andel av
marknadspriset på de årskort som finns
på marknaden.

Den särskilda skattefriheten för
rabatter och andra förmåner som
flygbolag ger ut för visad kundtrohet
vid utrikes flygresor, s.k. frequent
flyer-rabatter, föreslås slopad.

Vidare tas i propositionen upp vissa
frågor som är föranledda av att allt
fler svenskar kommer att delta i arbete
i Europeiska unionens institutioner och
organ. Vissa utökade avdragsmöjligheter
för ökade levnadskostnader,
hemresekostnader och kostnader för
inställelseresor föreslås. Vad avser
resekostnader innebär förslaget att
avdrag skall medges inte bara för resor
inom Sverige utan också för resor inom
eller mellan Europeiska unionens
medlemsländer eller EES-länder. På
motsvarande sätt ändras reglerna om
skattefrihet för fri resa till och från
anställningsintervju eller ersättning
för sådana kostnader. Dessutom föreslås
att skattskyldig som är på förrättning
utomlands och har rätt till avdrag för
ökade levnadskostnader skall ha rätt
till avdrag för barns skolavgifter i
förrättningslandet under samma tid.

Det nuvarande förbudet mot ändring i
taxeringsbeslut till den skattskyldiges
nackdel under november månad
taxeringsåret föreslås slopat. Dessutom
föreslås att kretsen som får lämna
förenklad självdeklaration utökas till
att avse även personer som är närstående
till företagsledare i fåmansföretag utan
att vara delägare i företaget. Dödsbon
föreslås undantas från deklarationsplikt
under vissa förutsättningar. Slutligen
föreslås vissa smärre ändringar av
redaktionell karaktär i bl.a.
kommunalskattelagen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den
1 juli 1996 och tillämpas i huvudsak
första gången vid 1997 års taxering. Vad
gäller värdering av reseförmåner och den
slopade skattefriheten för
kundtrohetsrabatter vid utrikes
flygresor skall dock reglerna tillämpas
första gången vid 1998 års taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1995/96:Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens
förslag i den del det avser förmåns
beskattning av fri utbildning i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens
förslag i den del det avser förmåns
beskattning av fria flygresor i enlighet
med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en individuell beskattning av
fria flygresor,

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att den nuvarande
schablonbeskattningen avseende fria
flygresor även bör gälla vid 1998 års
taxering i enlighet med vad som anförts
i motionen,

5. att riksdagen avslår regeringens
förslag i den del det avser slopad
skattefrihet av s.k. frequent flyer-
rabatter i enlighet med vad som anförts
i motionen,

6. att riksdagen beslutar att
fastställa tidpunkten för inlämnande av
alla typer av deklarationer till den 2
maj i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1995/96:Sk34 av Michael Stjernström
m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen med
avslag på regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att permanenta den
provisoriska schablonbeskattningen på
flygresor.

1995/96:Sk35 av Isa Halvarsson och Karin
Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens
förslag till lag om ändring i kommu
nalskattelagen (1928:370) 32 § 3 h mom.
andra stycket,

2. att riksdagen avslår regeringens
förslag till lag om ändring i kommu
nalskattelagen (1928:370) 32 § 3 f mom.
andra stycket.

Utskottet

Utbildning vid personalavveckling,
m.m.

I propositionen föreslås att förmån av
fri utbildning m.m. som en arbetsgivare
utger till en anställd som riskerar att
bli arbetslös inte skall beskattas, om
utbildningen har väsentlig betydelse för
att den anställde skall kunna fortsätta
att förvärvsarbeta. Vidare föreslås att
den anställde upp till ett år efter
uppsägningstidens utgång skall vara
berättigad till avdrag för de ökade
levnadskostnader och resekostnader m.m.
som uppkommer på grund av utbildningen.
De nya reglerna skall tills vidare inte
gälla för fåmansföretagare och deras
närstående.

I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl.
(m) yrkande 1 och Sk35 av Isa Halvarsson
och Karin Pilsäter (fp) yrkande 1 yrkas
att även fåmansföretagare m.fl. skall
omfattas av de nya reglerna.

En arbetsgivare är i princip berättigad
till avdrag för alla omkostnader i sin
näringsverksamhet, och hit hör även
kostnader för utbildning av personal
m.m. Om utbildningen har ett
tillräckligt samband med anställningen
beskattas den anställde inte för den
förmån som utbildningen kan anses
innebära.

Utskottet har inte något att erinra mot
att utbildningsförmåner m.m. undantas
från skatteplikt även i vissa andra
situationer eller mot att
avdragsreglerna utvidgas på det sätt som
anges i propositionen.

Utskottet instämmer i att motsvarande
regler kan vara motiverade även för
fåmansföretagare m.fl. Eftersom delägare
i ett fåmansföretag kan besluta om
förmåner för sig själva och sina
anhöriga finns det dock, som regeringen
anför i propositionen, en risk för att
reglerna missbrukas om de utvidgas på
detta sätt. Regeringen har därför ansett
att denna krets tills vidare inte bör
omfattas av de nya bestämmelserna och
att frågan bör utredas ytterligare.
Utskottet instämmer i denna bedömning.
Utskottet tillstyrker alltså
propositionen även i denna del och
avstyrker motionerna Sk33 yrkande 1 och
Sk35 yrkande 1.

Reseförmåner

Skattereformen 1990 innebär att
reseförmåner m.m. skall beskattas till
sitt marknadsvärde om förmånerna avser
annat än "sedvanliga rabatter". I
princip skall värdet av förmånerna
uppskattas med hänsyn till förhållandena
i det enskilda fallet, vilket i och för
sig inte utesluter en schablon för
värderingen. Till följd av praktiska
problem har emellertid Riksskatteverket
hittills medgivit att beskattningen av
förmåner till personal inom SJ och SAS
sker enligt provisoriska schabloner som
innebär att den som utnyttjar en
reseförmån beskattas för ett belopp som
tas upp med hänsyn till genomsnitts
värdet för personalen. Inom SJ tillämpas
sådana schabloner för s.k.
privatresekort och vissa internationella
fribiljetter eller rabattkort medan
värdet på andra frikort/fribiljetter tas
upp individuellt för varje resa till
gällande marknadspris.

Propositionen innebär att värdet på
förmån av fria och delvis fria resor på
tåg eller flyg i princip skall tas upp
till sitt marknadsvärde men att
särskilda regler skall tillämpas för
värderingen om förmånen får utnyttjas
endast under vissa tider, i mån av
tillgång på plats eller med liknande
begränsningar.

Beträffande tågresor konstaterar
regeringen att det finns ett
lättillgängligt marknadspris för årskort
för inrikes tågresor utan inskränkande
villkor. Detta schablonvärde bör enligt
regeringen användas som utgångspunkt vid
bestämmandet av ett schablonvärde för
förmån av inrikes tågresor. Med hänsyn
till de villkor som är förenade med
resan och den värdenivå som SJ:s
privatkort hittills legat på föreslås
att förmånsvärdet skall tas upp till 5 %
av marknadspriset för ett årskort för
motsvarande resor. För det billigaste
årskortet motsvarar detta 1 250 kr,
vilket kan jämföras med det nuvarande
schablonvärdet 800 kr för inrikesresor i
2:a klass. I fråga om barn och ungdomar
som medföljer föreslås särskilda
nedsättningsregler. Resor utrikes skall
enligt vad som anförs i propositionen
värderas individuellt för varje resa.

Som framgår av propositionen har
Lagrådet i sitt yttrande godtagit
förslaget, och några invändningar från
annat håll har inte heller framkommit.

Utskottet tillstyrker propositionen.

Förmån av flygresor skall enligt
regeringens förslag värderas till 40 %
av normalpriset för varje resa, om
förmånen gäller med sådana inskränkande
villkor som att resan får företas endast
under vissa tider eller i mån av plats
(s.k. stand by-villkor). Övriga
flygresor skall enligt förslaget
värderas till 75 % normalpriset, om det
för förmånen finns andra inskränkande
villkor med andra påtagliga olägenheter.
Som normalpris skall anses det lägsta
normalt förekommande marknadspriset för
motsvarande bokningsbara resa utan
inskränkande villkor. Prisnivån under
tiden oktober andra året före
beskattningsåret - september året före
beskattningsåret skall läggas till grund
för värderingen.

I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkas avslag på propositionen och att
riksdagen som sin mening ger till känna
att ett eventuellt nytt förslag bör utgå
från grunderna i ett förslag som
prövades av riksdagen hösten 1993 (prop.
1993/94:90, SkU10) och som bl.a. innebar
att en resa om året skulle vara
skattefri. I motionen yrkas också att
den nuvarande schablonen skall gälla
även vid 1998 års taxering. I motion
Sk34 av Michael Stjernström m.fl. (kds)
yrkas att det nuvarande provisoriet
permanentas. Enligt motionerna leder
regeringens förslag till omfattande
administrativa problem för
flygföretagen, särskilt för de mindre
företagen som kommer att få stora
problem att klara kravet att kontrollera
varje resa. I motionerna anförs också
att förslaget kommer att leda till
orättvisor av skilda slag.

SAS och andra flygföretag, deras
organisationer och de anställda inom
branschen har av samma skäl protesterat
mot regeringens förslag och begärt att
den nuvarande schablonen skall stå kvar.
Till stöd härför har också anförts att
förmånerna bör jämställas med andra
sedvanliga personalrabatter, som är
skattefria, och att den nuvarande
schablonen fungerar bra.

Till grund för det aktuella förslaget
liksom för tidigare utredningsförslag
och ställningstaganden från regeringens
och riksdagens sida i denna fråga ligger
uppfattningen att personalrabatterna på
flygresor inte kan jämställas med
sedvanliga skattefria personalrabatter.
Detta beror bl.a. på att dessa rabatter
i allmänhet är så stora att de avsevärt
överstiger vad som är godtaget som
skattefritt. Utskottet instämmer i denna
uppfattning. Detta innebär enligt de
lagregler som gäller att värdet av
förmånerna skall tas upp till
marknadsvärdet. Den schablon som har
tillämpats i praktiken har inte denna
innebörd men har hittills godtagits som
ett provisorium i avvaktan på resultatet
av det lagstiftningsarbete som har
pågått. Enligt utskottets uppfattning är
det angeläget att om möjligt nu lösa
dessa frågor så att lagstiftningen och
den praktiska tillämpningen kommer att
stämma överens så att man får ett system
som är praktiskt hanterbart och
likformigt.

Utskottet kan till en början konstatera
att regeringens förslag att
förmånsvärdet på varje resa skall
beräknas för sig och läggas till grund
för beskattningen överensstämmer med de
principer som skall tillämpas vid
beskattningen. Enligt utskottets
uppfattning är denna utgångspunkt rent
allmänt sett att föredra framför en
metod som grundar sig på att varje
arbetsgivare skall räkna fram ett
medelvärde på sina anställdas
privatresor och att detta medelvärde
sedan skall läggas till grund för
beskattningen oavsett vad förmånen
inneburit i det enskilda fallet. Till
nackdelarna med ett sådant medelvärde
hör att det kan komma att växla avsevärt
från arbetsgivare till arbetsgivare och
också från år till år. Samtidigt vill
utskottet framhålla att båda metoderna
torde förutsätta att arbetsgivarna har
tillgång till uppgifter om de anställdas
faktiska resande och om marknadsvärdet
på dessa resor.

En del av invändningarna mot
regeringens förslag går ut på att de
anställda ofta tar ut flera biljetter
och gör mellanlandningar för att nå sitt
slutliga resmål. Enligt förslaget skall
värdet på förmånen då bedömas med hänsyn
till slutmålet för resan och inte för
varje etapp för sig. Det kan i sådana
och andra fall givetvis vara svårt att i
efterhand värdera resandet enbart med
ledning av de biljetter som den
anställde köpt ut. Det bör emellertid
framhållas att arbetsgivaren om det
behövs givetvis kan inhämta tillräckligt
underlag på annat sätt, om inte annat så
genom att begära kompletterande
uppgifter från den anställde i
efterhand. I sammanhanget vill utskottet
framhålla att värdet på en resa som av
olika skäl avbrutits bör bedömas med
hänsyn till det faktiska förloppet och
att man i det enskilda fallet inte bör
medge avdrag från förmånsvärdet för de
merkostnader som uppkommit på grund av
oplanerade avbrott i resandet. Villkor
som innebär att en resa får företas
endast om det finns överblivna platser
kan givetvis innebära risker i form av
merkostnader för extra övernattning
m.m., men dessa risker bör - på samma
sätt som hittills och såsom regeringen
föreslår - i stället beaktas generellt
genom en låg värderingsnivå för förmåner
av detta slag.

En annan invändning är att förmånen kan
ha utnyttjats för att flyga mellan
bostadsorten och stationeringsorten och
att det är oskäligt att ta upp värdet av
sådana resor till beskattning. Den
allmänna principen är dock att
reseförmånen skall beskattas även i
sådana fall och att avdrag medges för
vad som belöper på resor mellan
bostadsorten och tjänstgöringsorten,
till den del beloppet tillsammans med
andra sådana resekostnader överstiger
6 000 kr.

Regeringens förslag att förmånsvärdet
skall uppskattas med hänsyn till
normalpriset under en ettårsperiod före
beskattningsåret har tillkommit för att
underlätta värderingen och en
förhandsbedömning av vad reglerna kommer
att betyda i det enskilda fallet.
Innebörden av förslaget har i detalj
beskrivits i specialmotiveringen i
propositionen. Utskottet vill inte
bestrida att det i enskilda fall kan
komma att uppstå tveksamheter i fråga om
denna värdering. Som anförs i
propositionen bör svårigheterna dock
inte överdrivas. Problemen finns i
princip även i den schablonmodell som
tillämpas i dag, och de lösningar som
föreslås i propositionen förefaller
enligt utskottets uppfattning
ändamålsenliga. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att arbetsgivarna
alltid har möjlighet att begära besked
från skattemyndigheterna om det belopp
som skall läggas till grund för
skatteavdrag m.m.

Även i övrigt har förslaget utformats
på ett sätt som enligt utskottets
uppfattning bör kunna godtas. Samtidigt
vill utskottet framhålla att regeringen
och Riksskatteverket noga bör följa
erfarenheterna av den praktiska
tillämpningen och föreslå de justeringar
av reglerna som kan visa sig motiverade.

Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker
motionerna Sk33 yrkandena 3 och 4 och
Sk34.

Trohetsrabatter för kunder

Många flygbolag erbjuder en form av
trohetsrabatt till sina resenärer, s.k.
frequent flyer-rabatt. Resenären belönas
exempelvis med ett antal poäng vid varje
flygresa med bolaget, och antalet poäng
kan bero på resans längd m.m. Poängen
kan senare utnyttjas av resenären för
att få en flygresa eller en annan förmån
gratis eller till rabatterat pris.
Liknande rabatter förekommer även inom
andra branscher.

Särskilda skatteregler gäller för
rabatter eller liknande förmåner som
transportföretag enligt internationellt
vedertagen praxis utger för visad
kundtrohet vid utrikes flygresor. Om en
sådan förmån slutligt tillfaller en
arbetstagare eller uppdragstagare på
grund av hans egenskap av resenär skall
förmånen inte tas upp som intäkt.

Reglerna tillkom år 1991 på förslag av
skatteutskottet (1991/92:SkU8). Bak
grunden till beslutet var att SAS av
konkurrensskäl avsåg att införa ett
rabattsystem för sina resenärer och att
man inom Riksskatteverket som svar på en
förfrågan uppgivit att en förmån av
detta slag är skattepliktig om den
grundar sig på tjänsteresor som
arbetsgivaren har betalat. Enligt
utskottets mening var det viktigt att de
svenska flygbolagen fick driva sin
verksamhet under konkurrensneutrala
förutsättningar, och det kunde inte
accepteras att skattereglerna i Sverige
innebar att rabatter från ett svenskt
flygbolag beskattas medan motsvarande
rabatter från utländska bolag i
praktiken undgår beskattning här i
landet. Samtidigt beaktade utskottet att
ett undantag från beskattning i detta
speciella fall kunde sägas strida mot de
allmänna principer som gäller för
beskattningen av inkomst av tjänst.
Utskottet framhöll också att en regel om
skattefrihet givetvis inte borde
utformas så att den kunde ge intryck av
att lagstiftaren på detta område lämnat
sitt godkännande till förfaranden som är
angripbara enligt brottsbalkens och
marknadsföringslagens regelsystem.
Undantaget begränsades därför till vissa
typer av rabatter som arbetsgivaren i
någon mening kunde anses ha förmedlat
till den anställde. Utskottet utgick
från att de av SAS planerade rabatterna
skulle utformas inom ramen för de nu
angivna principerna.

I propositionen föreslås att undantaget
slopas. Som skäl härför åberopas att
undantaget strider mot huvudregeln att
allt som utgått för tjänsten är
skattepliktig intäkt, och regeringen
ifrågasätter att de rabatter som
förekommer i praktiken i sin helhet
uppfyller de krav som reglerna
uppställer för att undantagsreglerna
skall vara tillämpliga. I propositionen
anförs också att de av SAS åberopade
konkurrensskälen försvagats till följd
av negativa reaktioner från ett antal av
de företag som betalar de resor som
ligger till grund för rabatterna.
Regeringen har för avsikt att senare i
år återkomma med förslag till regler som
klargör att det är arbetsgivaren och
inte flygbolaget som skall lämna
kontrolluppgift och betala sociala
avgifter för förmånen. I propositionen
framhålls att flygbolagen därmed inte
drabbas av några administrativa problem
eller ökade kostnader med anledning av
att undantaget slopas och att reglerna
blir neutrala flygbolagen emellan.

I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl.
(m) yrkande 5 och Sk35 av Isa Halvarsson
och Karin Pilsäter (fp) yrkande 2 yrkas
att propositionen avslås. I motionerna
anförs att skattefriheten införts för
att skapa konkurrensneutrala
förutsättningar för de svenska
flygbolagen gentemot utländska flygbolag
och att de svenska företagen riskerar
att komma i en sämre konkurrenssituation
om undantaget slopas. Motionärerna
framhåller också att arbetsgivarna inte
har någon reell möjlighet att kunna
kontrollera när någon av deras anställda
utnyttjar bonusen för privat bruk.

Enligt utskottets uppfattning bör det
krävas starka skäl för att ha kvar ett
undantag som enligt propositionen
strider mot grundläggande principer vid
beskattningen och som dessutom gäller
förmåner som ligger nära gränsen för vad
som kan angripas enligt brottsbalken
eller marknadsföringslagen. Den
irritation och de andra problem som
rabatterna har vållat i praktiken
innebär tvärtom att de ursprungliga
skälen har försvagats och att
förutsättningarna för skattefrihet inte
till fullo har uppfyllts. Utskottet
instämmer därför i regeringens
uppfattning att det aktuella undantaget
bör slopas. Att rabattsystemet ordnats
på ett sätt som kan medföra
administrativa problem för företagen bör
enligt utskottets uppfattning inte
föranleda en annan bedömning. Utskottet
utgår från att de administrativa
frågorna kommer att belysas i det
förslag som regeringen avser att lägga
fram senare i år rörande
kontrolluppgifter och redovisning av
arbetsgivaravgifter m.m.

Med hänvisning härtill och till vad
regeringen i övrigt anfört till stöd för
sitt förslag tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker
motionerna Sk33 yrkande 5 och Sk35
yrkande 2.

Skattefrågor vid tjänstgöring inom EU

I propositionen föreslås att vissa
skattefrågor i samband med tjänstgöring
inom EU detaljregleras. Förslagen
innebär bl.a. att fast resekostnads-
eller traktamentsersättning från EU-
parlamentet i allmänhet inte skall
beskattas här i landet. Den som arbetar
inom EU men får sin lön från annat håll
skall under en treårsperiod kunna få
avdrag för ökade levnadskostnader enligt
de regler som gäller vid tjänsteresa,
och möjligheter öppnas till avdrag för
kostnader för resor till
anställningsintervjuer m.m. och för
hemresor. Vidare föreslås att den som
har rätt till avdrag för ökade
levnadskostnader vid tjänsteresa
utomlands också skall få rätt till
avdrag för kostnader för barnens
grundläggande skolgång i för
rättningslandet.

Utskottet har inte något att erinra mot
förslagen utan tillstyrker propositionen
i dessa delar.

Taxeringsbeslut i november, m.m.

I propositionen föreslås bl.a. det
förbud som finns för skattemyndigheterna
mot att under november månad fatta
beslut om taxeringen m.m. till den
skattskyldiges nackdel skall slopas.
Vidare föreslås att förenklad
självdeklaration skall få lämnas även av
personer som är närstående till
företagsledare i fåmansföretag och att
deklarationsplikten för dödsbon slopas i
vissa fall. Förslagen överensstämmer med
en framställnng från Riksskatteverket.

I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkas (yrkande 6) att tidpunkten för att
avlämna deklarationer bestäms till den 2
maj för alla typer av deklaration.
Motionärerna framhåller att även detta
förslag ingår bland de åtgärder som
Riksskatteverket föreslagit och att de
inte godtar regeringens förslag om inte
också förslaget rörande
deklarationsdagen genomförs.

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.

Förslaget om en gemensam sista
deklarationsdag skulle även enligt
utskottets uppfattning innebära
förbättringar för alla som berörs av
denna fråga. Enligt vad utskottet
inhämtat har frågan emellertid sådan
karaktär att den har tagits upp för
ytterligare överväganden inom
Skattekontrollutredningen. Avsikten är
att utredningen skall lämna sitt förslag
i slutet av detta år. Utskottet anser
att utredningens överväganden bör
avvaktas och avstyrker motion Sk33
yrkande 6.

Övriga frågor

Riksdagen beslutade i höstas att
begränsa avdragsramen för representation
till 180 kr (prop. 1995/96:109, SkU20).
Beloppet avser 180 kr exkl. mervärdes
skatt. Enligt propositionen bör
lagtexten förtydligas så att den som
inte är skattskyldig för mervärdesskatt
får öka avdragsramen med ett belopp som
motsvarar mervärdesskatten.

Utskottet instämmer i denna
uppfattning. Den lagtext som föreslås är
emellertid inte helt korrekt, eftersom
avdragsramen inte bör ökas utöver 180 kr
för den som inte är skattskyldig för
mervärdesskatt men ändå är berättigad
till återbetalning av denna skatt enligt
mervärdesskattelagen. Utskottet föreslår
av detta skäl att lagförslaget
omformuleras.

Utskottet föreslår också ett tillägg
till 10 § femte stycket h uppbördslagen
(1953:272) så att de nya undantag som
utskottet har tillstyrkt ovan
beträffande reseförmåner i samband med
tillträdande eller frånträdande av
tjänst skall kunna beaktas även vid
beräkning av preliminär A-skatt.

I övrigt har utskottet inte något att
erinra mot regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbildning vid
personalavveckling, m.m.

att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Sk33 yrkande 1 och
1995/96:Sk35 yrkande 1 godtar
proposition 1995/96:152 i denna del,

res.1 (m, fp, kds)

2. beträffande förmån av
tågresor

att riksdagen godtar proposition
1995/96:152 i denna del,

3. beträffande förmån av
flygresor

att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Sk33 yrkandena 2-4
och 1995/96:Sk34 godtar proposition
1995/96:152 i denna del,

res. 2 (m, fp,
kds)

4. beträffande trohetsrabatter
för kunder

att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Sk33 yrkande 5 och
1995/96:Sk35 yrkande 2 godtar
proposition 1995/96:152 i denna del,

res. 3 (m, fp)

5. beträffande taxeringsbeslut
i november, m.m.

att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Sk33 yrkande 6 godtar pro
position 1995/96:152 i denna del,

res. 4 (m, fp, v,
mp, kds)

6. beträffande övriga frågor

att riksdagen med anledning av vad
utskottet ovan anfört och hemställt
antar de vid proposition 1995/96:152
fogade förslagen till

1. lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) med
den ändringen att punkt 1 av
anvisningarna till 20 § erhåller
följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:

Nuvarande Utskottets
lydelse förslag
För den som är För den som är
skattskyldig skattskyldig till
till mervärdesskatt
mervärdesskatt eller har rätt
avser till åter
avdragsramen i betalning av
föregående mervärdesskatt av
stycke pris ser avdragsramen
exklusive mer i föregående
värdes stycke pris exklu
skatt. För den sive mervär
som inte är desskatt. För
skattskyldig övriga ökas
till mer avdragsramen med
värdesskatt mervärdesskatten.
ökas avdrags
ramen med mer
värdesskatten.

2. lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272) med det tillägget att 10 §
femte stycket h erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Nuvarande Utskottets
lydelse förslag
- - - - - -

h) förmån av h) förmån av fri
fri resa inom resa inom Euro
riket i samband peiska unionens
med till medlemsländer
trädande eller eller EES-
frånträdande av länderna i
anställning samband med till
eller uppdrag trädande eller
eller frånträdande av
ersättning för anställning eller
sådan resa; uppdrag eller
eller ersättning för
sådan resa; eller
- - -
- - -

3. lag om ändring i lagen (1958:295)
om sjömansskatt,

4. lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324),

5. lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontroll
uppgifter,

6. lag om ändring i lagen (1990:659)
om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster.

Stockholm den 21 maj 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Anita Johansson (s), Sverre Palm
(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström
(s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson
(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa
Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s),
Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-
Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),
Holger Gustafsson (kds) och Carl Erik
Hedlund (m).

Reservationer

1. Utbildning vid personalavveckling,
m.m. (mom. 1 och mom. 6 i motsvarande
del))

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik
Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof
Franzén (m), Carl Erik Hedlund (m),
Holger Gustafsson (kds) och Carl Erik
Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Regeringen föreslår att den som riskerar
att förlora sin anställning på grund av
omstrukturering eller liknande inte
skall beskattas för förmån av fri
utbildning eller annan åtgärd om
utbildningen eller åtgärden är av
väsentlig betydelse för att kunna
fortsätta att förvärvsarbeta. Förslaget
gäller inte företagsledare eller
delägare i fåmansföretag och inte heller
den som är närstående till
arbetsgivaren.

Som anförs i motionerna Sk33 av Bo
Lundgren m.fl. (m) och Sk35 av Isa
Halvarsson och Karin Pilsäter (fp)
fortsätter regeringen alltså att bygga
på de alltför många diskriminerande
fåmansskatteregler som redan finns.
Sverige är i stort behov av ett ökat
företagande för att mildra effekterna av
den höga arbetslösheten. Det är därför
helt förkastligt att försvåra för dessa
företag genom att kringgärda dem med en
rad bestämmelser som misstänkliggör
denna typ av företag och skapar en
företagsfientlig atmosfär. Det är hög
tid att det negativa synsättet mot små
och medelstora företag förändras i
grunden.

Vi instämmer i motionärernas förslag
att de nya begränsningarna för
fåmansföretagare m.fl. skall avvisas.

dels vid mom. 1 och mom. 6 i motsvarande
del hemställt

1. beträffande utbildning vid
personalavveckling, m.m.

att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Sk33 yrkande 1 och
1995/96:Sk35 yrkande 1 och med avslag
på proposition 1995/96:152 i
motsvarande del beslutar att även
företagsledare m.fl. i fåmansföretag
skall omfattas av de nya reglerna,

6. beträffande övriga frågor i
motsvarande del

att riksdagen i fråga om förslaget till
lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) beslutar att sista stycket i
32 § 3 h mom. och andra stycket i punkt
8 av anvisningarna till 33 § skall utgå.

2. Förmån av flygresor (mom. 3 och
mom. 6 i motsvarande del))

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik
Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof
Franzén (m), Holger Gustafsson (kds) och
Carl Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl.
(m) och Sk34 av Michael Stjernström
m.fl. (kds) yrkas att regeringens
förslag till nya värderingsregler för
förmån av fria eller delvis fria
flygresor avslås och att nuvarande
schablon för värderingen får gälla i
avvaktan på ett nytt förenklat förslag.

I motionerna framhålls att det förslag
som regeringen nu lägger fram leder till
orättvisor för personalen och till
omfattande administrativa problem för
flygföretagen. Detta bekräftas också av
den enstämmiga kritik som under
utskottsbehandlingen har riktats mot
förslaget från branschen och deras
anställda. Särskilt de mindre
flygbolagen kommer att få stora
svårigheter att klara av de uppställda
kraven, och arbetstagarna kommer att
drabbas av många oförutsedda problem.
Det blir också svårt eller omöjligt att
deklarera för förmånerna på ett
tillfredsställande sätt, eftersom de
föreslagna reglerna kräver beräkningar
som den skattskyldige inte har möjlighet
att utföra eller kontrollera.

I den mån en individuell beskattning
skall införas för fria flygresor bör den
grunda sig på enkla schabloner. De
förslag som tidigare har lagts fram
under den borgerliga regeringsperioden
och som i stora delar sammanfaller med
en lagrådsremiss våren 1995 innehåller
utgångspunkter för att nå fram till en
godtagbar förenklad lösning.

Det anförda innebär att vi tillstyrker
motionerna i denna fråga och avvisar
regeringens förslag. Regeringen bör
återkomma med ett nytt förenklat
förslag, och i avvaktan härpå bör den
nuvarande schablonen tillämpas även vid
1998 års taxering.

dels vid mom. 3 och vid mom. 6 i
motsvarande del hemställt

3. beträffande förmån av flygresor

att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Sk33 yrkandena 2-4
och 1995/96:Sk34 och med avslag på
proposition 1995/96:152 i denna del
som sin mening ger regeringen till
känna vad som har anförts i
reservationen om beskattningen av
förmån av flygresor,

6. beträffande övriga frågor i
motsvarande del

att riksdagen till följd härav i vad
avser

a) punkt 6 av anvisningarna till 42 §
i kommunalskattelagen (1928:370)
antar regeringens förslag med de
ändringarna att tredje och fjärde
styckena utgår och att första stycket
erhåller följande såsom reservan
ternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets Reservanternas
förslag förslag
6. Om 6. Om
inskränkande inskränkande
villkor gäller villkor gäller
för fria eller för fria eller
delvis fria delvis fria resor
resor på flyg på inrikes tåg
eller inrikes som ges på grund
tåg som ges på av anställning
grund av eller särskilt
anställning uppdrag inom rese-
eller särskilt eller trafik
uppdrag inom branschen skall
rese- eller förmånsvärdet
trafikbranschen beräknas enligt
skall förmåns tredje stycket.
för flygresor
beräknas enligt
tredje och
fjärde styckena
och för
tågresor enligt
femte stycket.

b) 8 § uppbördslagen (1953:272) antar
regeringens förslag med den ändringen
att orden "tredje-femte styckena"
ersätts med "tredje stycket".

3. Trohetsrabatter för kunder (mom. 4
och mom. 6 i motsvarande del))

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik
Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof
Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m)
har

dels anfört följande:

Regeringen föreslår att den nuvarande
skattefriheten för s.k. frequent flyer-
rabatter skall slopas.

Som framhålls i motionerna Sk33 av Bo
Lundgren m.fl. (m) och Sk35 av Isa
Halvarsson och Karin Pilsäter (fp)
kommer förslaget att medföra problem för
de svenska företagen. Arbetsgivarna har
ingen reell möjlighet att kunna
kontrollera om och i så fall när någon
av deras anställda utnyttjat en bonus
för privat bruk. Det är också högst
otillfredsställande att regeringens
förslag är ofullständigt eftersom det
inte innehåller någon lagreglering av
skyldigheten att lämna kontrolluppgifter
och betala arbetsgivaravgifter. Lagrådet
har i sitt remissvar pekat på
svårigheterna för arbetsgivaren att få
vetskap om att en förmån av detta slag
har utnyttjats. Lagrådet har därför
förordat att frågan övervägs ytterligare
innan kontrolluppgiftsskyldigheten
regleras.

Om skattefriheten slopas riskerar
svenska flygbolag att komma i en sämre
konkurrenssituation än utländska
flygbolag. Eftersom beskattningsfrågan
har en internationell karaktär bör en
eventuell förändring ske genom ett
internationellt samarbete.

Det anförda innebär att vi tillstyrker
motionerna och avvisar regeringens
förslag.

dels vid mom. 4 och vid mom. 6 i
motsvarande del hemställt

4. beträffande trohetsrabatter för
kunder

att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Sk33 yrkande 5 och
1995/96:Sk35 yrkande 2 avslår
proposition 1995/96:152 i denna del,

6. beträffande övriga frågor i
motsvarande del

att riksdagen till följd härav beslutar
att 32 § 3 f mom. i regeringens förslag
till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) skall
utgå.

4. Taxeringsbeslut i november, m.m.
(mom. 5))

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik
Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Lars
Bäckström (v), Jan-Olof Franzén (m),
Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson
(kds) och Carl Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Att som regeringen föreslår slopa
förbudet att under november månad
taxeringsåret fatta beslut till den
skattskyldiges nackdel innebär att
tyngdpunkten i deklarationsbehandlingen
förskjuts. Skattemyndigheterna får mer
tid till förfogande att granska
deklarationerna utan att deklaranten får
motsvarande längre tid att förbereda
sig.

Som anförs i motion Sk33 av Bo Lundgren
m.fl. (m) bör förslaget kombineras med
en gemensam sista dag för inlämning av
alla deklarationer. Om alla typer av
deklarationer får lämnas den 2 maj blir
tiden för att förbereda och fullgöra
deklarationerna längre. I de familjer
där det förekommer både förenklade och
särskilda deklarationer förenklas
deklarationsförfarandet. Det blir en
rationellare hantering, och med en
gemensam deklarationsdag den 2 maj
minskar också behovet av anstånd.

Förslaget i motionen överensstämmer med
ett förslag från Riksskatteverket och är
enligt vår uppfattning så enkelt att det
inte behöver utredas ytterligare.

Vi tillstyrker alltså motionen i denna
del. Regeringen bör skyndsamt lägga fram
förslag till ändring av reglerna så att
de kan tillämpas fr.o.m. nästa år.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande taxeringsbeslut i
november, m.m.

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Sk33 yrkande 6 begär att
regeringen skyndsamt lägger fram förslag
till en gemensam deklarationsdag enligt
vad som har anförts i reservationen.

Särskilda yttranden

1. Taxeringsbeslut i november, m.m.

Lars Bäckström (v) anför:

Att vi är med på reservation 4 om en
gemensam deklarationsdag innebär endast
att vi står bakom hemställan i
reservationen.

2. Skattefrågor vid tjänstgöring inom
EU

Lars Bäckström (v) anför:

Den fasta resekostnads- och
traktamentsersättning som betalas av EU-
parlamentet till företrädare i
parlamentet skall enligt vad som
föreslås i propositionen tas upp som
skattepliktig inkomst endast om den kan
antas väsentligen överstiga de kostnader
som den är avsedd att täcka.

Av redogörelsen i propositionen framgår
att de aktuella kostnadsersättningarna
från EU-parlamentet är avsevärt högre än
vad som är skattefritt enligt våra
regler. Bakgrunden till regeringens
förslag är att man från EU-parlamentets
sida anser att det skulle vara en
otillåten inblandning i EU-parlamentets
interna angelägenheter (jfr prop. s. 68)
att beskatta det överskjutande beloppet
och att en beskattning skulle kunna leda
till att företrädarna av ekonomiska skäl
inte skulle kunna fullgöra sina
uppgifter.

Det är - särskilt i dagens pressade
situation för många utsatta grupper -
stötande för det allmänna
rättsmedvetandet att EU-medlemskapet
medför särskilda förmåner för redan
privilegierade grupper. Sveriges
skatteregler för traktamenten och andra
kostnadsersättningar följer normer som
har övervägts noga och som enligt min
uppfattning åtminstone generellt sett
leder till ett rimligt, godtagbart
resultat.

Genom de föreslagna reglerna riskerar
dessa regler att luckras upp.
Skattemyndigheterna bör därför
uppmärksamt följa storleken på
ersättningarna i förhållande till de
utgifter som kan anses rimliga. I den
mån det utbetalda beloppet kan anses
väsentligt överstiga de faktiska
kostnaderna förutsätter Vänsterpartiet
att det överskjutande beloppet
beskattas.

Vänsterpartiet utgår från att
regeringen kommer att verka för en
ändrad inställning inom EU till dessa
frågor.

INNEHåLLSFöRTECKNING

SAMMANFATTNING 1

PROPOSITIONEN 1

MOTIONERNA 29

UTSKOTTET 29

Utbildning vid personalavveckling, m.m.
29

Reseförmåner 30

Trohetsrabatter för kunder 33

Skattefrågor vid tjänstgöring inom EU34

Taxeringsbeslut i november, m.m. 35

Övriga frågor 35

Hemställan 36

RESERVATIONER 37

1. Utbildning vid personalavveckling,
m.m. (mom. 1 och
mom. 6 i motsvarande del - m, fp)37

2. Förmån av flygresor (mom. 3 och mom.
6 i motsvarande
del - m, fp, kds) 38

3. Trohetsrabatter för kunder (mom. 4
och mom. 6 i motsvarande del - m,
fp) 39

4. Taxeringsbeslut i november, m.m.
(mom. 5 - m, fp, v, mp, kds) 40

SäRSKILDA YTTRANDEN 41

1. Taxeringsbeslut i november, m.m.
(mom. 5 - v) 41

2. Skattefrågor vid tjänstgöring inom
EU 41