Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning
Betänkande 2025/26:SfU9
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 28 januari 2026
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (SfU9)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete.
Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid.
Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2025/26:SfU9
Webb-tv: Teckenspråksolkat beslut: Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Arbetsprövning med bibehållen sjukpenningProposition 2025/26:53
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2026-01-20
Trycklov: 2026-01-21
Betänkande 2025/26:SfU9
Alla beredningar i utskottet
Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (SfU9)
Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken för att sänka trösklarna för återgång i arbete.
Förslagen innebär att en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare får möjlighet att arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad tid.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 mars 2026.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2026-01-28
Debatt om förslag 2025/26:SfU9
Webb-tv: Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning
Dokument från debatten
- Onsdag den 28 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:65
- Protokoll 2025/26:65 Onsdagen den 28 januariProtokoll 2025/26:65 Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning
- Onsdag den 28 januari 2026Talarlista 2025/26:20260128
Protokoll från debatten
Anf. 10 Åsa Eriksson (S)
Herr talman! Vi socialdemokrater står alltid upp för trygghet, solidaritet och ett samhälle som håller ihop, och det gör vi även i dag. I vårt samhällsbygge är en stabil sjukförsäkring en viktig hörnsten. Men det ska vara en försäkring som också hjälper människor tillbaka till arbete så fort som det är möjligt.
Det här förslaget från regeringen, som vi i huvudsak tycker är bra, berör just detta fundament: möjligheten att arbetspröva med bibehållen sjukpenning. Målet är förstås att sjukskrivningarna ska vara så få och så korta som möjligt men att den ekonomiska tryggheten ska finnas där för individen när arbetsförmågan är nedsatt.
Herr talman! Att sänka trösklarna för att stegvis komma tillbaka till arbete är viktigt. Samtidigt får det inte bli ett sätt för oseriösa arbetsgivare att utnyttja systemet på ett sätt som inte är avsett. Jag återkommer till det. Vår ambition är att skapa en trygg väg tillbaka för dem som kan och behöver pröva sin arbetsförmåga men inte är redo för upptrappning i lönearbete riktigt än.
Vi socialdemokrater yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet, med reservation för vårt särskilda yttrande. Det gör vi för att grunden i förslaget är rätt. Människor ska kunna närma sig arbetslivet i lagom takt och med tryggheten att deras försörjning inte äventyras under tiden.
Herr talman! Remissinstanserna har dock pekat på viktiga farhågor som vi socialdemokrater delar till vissa delar, och vi tar dem på största allvar.
Sveriges läkarförbund lyfter till exempel att patienter som är aktuella för arbetsprövning ofta tillhör en skör grupp. Det finns medicinska risker med för hastiga övergångar: risk för att tillståndet försämras och för att kroniska besvär förvärras. Detta måste vi ta med oss. Sveriges läkarförbund efterfrågar tydliga rutiner för samverkan med vården och ett absolut fokus på patientens hälsa och värdighet.
Vi socialdemokrater har i tidigare interpellationsdebatter med ansvarigt statsråd påpekat att Försäkringskassans samordningsuppdrag måste förtydligas. Detta har ISF varit otroligt tydliga med i sin uppföljning av samordningsuppdraget.
Herr talman! Vi noterar också oron för att arbetsprövning kan bli ett påtryckningsmedel. Detta är något som Läkarförbundet uttryckligen varnar för. Ingen sjukskriven ska behöva känna sig pressad tillbaka till arbetet för tidigt eller riskera att bli utnyttjad i en sårbar situation. Däremot ska möjligheten förstås finnas, om man vill pröva sin arbetsförmåga.
Även Försäkringskassan pekar på brister och oklarheter i förslaget. De efterfrågar en tydligare koppling till samordningsuppdraget, nota bene, samt att det måste klargöras att arbetsprövning är en del av arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar.
Herr talman! Från fackligt håll görs liknande viktiga inspel. LO tillstyrker förslaget men understryker att det måste vara glasklart att den försäkrade inte riskerar att få sin sjukpenning ifrågasatt på grund av att man deltar i arbetsprövning. Den tryggheten är förstås avgörande. LO anser också att den lokala fackliga organisationen ska kunna delta i diskussionerna om arbetstagaren så önskar, som stöd vid rehabilitering och arbetsanpassning.
TCO tillstyrker också förslaget men pekar på en del praktiska problem. Reglerna måste fungera även för dem som har flera anställningar och för dem som har en deltidssjukskrivning. Detta är ett viktigt perspektiv i det arbetsliv vi har i dag.
Facken varnar också för att oseriösa arbetsgivare skulle kunna utnyttja anställda som gratis arbetskraft, vilket förstås är helt oacceptabelt och något som vi måste stävja. Detta är anledningen till att vi socialdemokrater inte vill se ännu längre prövotider; då ökar den risken.
Herr talman! Alla dessa farhågor är legitima. Det handlar om trygghet, rättvisa och respekt för varje individs förutsättningar. Det är värden som vi socialdemokrater inte kompromissar med. Trots detta landar vi i att fördelarna med förslaget överväger. Den här reformen skapar en ny och viktig möjlighet för sjukskrivna att närma sig arbete utan att tappa ekonomisk trygghet.
Sammantaget innebär detta att vi kan stå bakom propositionen eftersom vi ser potentialen. Med rätt justeringar kan den göra verklig skillnad för sjukskrivna som vill tillbaka till arbetslivet. Detta är i grunden en reform som stärker möjligheten för människor att växa, delta och komma tillbaka – något som ligger helt i linje med vår syn på arbete, gemenskap och trygghet.
Vi yrkar alltså bifall till förslaget i betänkandet men har som sagt ett särskilt yttrande.
Anf. 11 Clara Aranda (SD)
Herr talman! Vi debatterar i dag utskottets betänkande om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning. Jag vill inledningsvis ställa mig bakom utskottets förslag som helhet.
Det här förslaget syftar till att sänka trösklarna för återgång i arbete genom att göra det möjligt för den som har rätt till hel sjukpenning att i överenskommelse med arbetsgivaren arbetspröva med bibehållen ersättning under en begränsad period. Arbetsprövningen ska i och med detta förslag kunna genomföras under en period på högst 14 dagar, två gånger per år.
Sverigedemokraternas uppfattning är att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som behöver det när arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Samtidigt måste det finnas flexibla system i syfte att skapa förutsättningar för en trygg och hållbar återgång i arbete.
För många som är sjukskrivna på heltid är steget tillbaka till arbete inte svart eller vitt. Det är nog sällan så att man ena dagen inte klarar av att gå upp ur sängen och nästa dag är helt återställd. Den avvägning och de avgränsningar som återfinns i förslaget om arbetsprövning är viktiga att hålla fast vid eftersom det med stor säkerhet kommer att få fler berörda individer att våga ta det här viktiga steget. Det blir inte övermäktigt. Vi ger i stället den som har varit sjukskriven en längre tid en realistisk chans att testa sin arbetsförmåga, på en rimlig nivå.
Herr talman! Det här förslaget innebär alltså kort och gott att den som är sjukskriven får pröva sin förmåga på frivillig basis. Detta ska ske under enklare former, utan prestationskrav och utan risk för att rätten till sjukpenning försvinner.
Detta skapar en efterlängtad flexibilitet inom ramen för ett tydligt regelverk som vi har i dag. Det inger också en trygghet för den försäkrade. I dag finns arbetsträning som en del av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, men det är ofta förknippat med omfattande processer, ersättningsformer och myndighetskontakter.
Många av oss vet vad press och stress kan innebära vid sjukdom, inte minst om man är sjukskriven på grund av stressrelaterad ohälsa, som i dag är den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Det kan leda till att måendet förvärras och sjukskrivningsperioden förlängs.
Det här förslaget fyller ett tomrum. Det ger utrymme att försiktigt testa om tiden är mogen för återgång i arbete, vilka anpassningar som kan behövas och vad individen faktiskt klarar, utan höga förväntningar och orimliga krav på individer som redan har en nedsatt arbetsförmåga.
Det gynnar den försäkrade, det gör att det första steget tillbaka till arbete blir lättare att ta och det kan bidra till att stärka självförtroendet och leda till bättre och mer hälsosamma rutiner. Det ger även arbetsgivaren bättre förutsättningar att ta sitt rehabiliteringsansvar. Detta är bra för samhället eftersom fler förhoppningsvis kommer att uppleva att det är lättare att ta det första, avgörande steget tillbaka till arbete.
Avslutningsvis, herr talman, är det viktigt att understryka att arbetsprövningen inte är tänkt att ersätta eller förändra arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö, anpassning och rehabilitering, utan det är ett komplement – ett verktyg bland flera. Det förändrar inte ansvarsfördelningen eller arbetet med andra insatser på området.
Det här är ett reformförslag som tar fasta på verkligheten för många sjukskrivna och deras arbetsgivare. Det kombinerar trygghet med möjligheter och ansvar med flexibilitet. Det är pragmatiskt, väl avgränsat och i linje med sjukförsäkringens grundläggande syfte.
Jag ser verkligen fram emot att följa det fortsatta arbetet och så småningom se vilka effekter det kommer att få.
(Applåder)
Anf. 12 Anders W Jonsson (C)
Herr talman! Som jag har sagt många gånger förr är sjukförsäkringen en otroligt viktig del av det svenska välfärds- och trygghetssystemet men en del där vi har ganska stora utmaningar. Detta ser vi i de stora fluktuationerna i sjuktalen. Dessa är inte alls kopplade till någon epidemi i landet, ökad förekomst av cancer eller något annat, utan det är helt andra faktorer som styr.
Det finns också ganska stora regionala skillnader som inte heller har någon koppling till förekomsten av sjukdom, eller skador, för den delen. Det är detta, herr talman, som gör att vi i Centerpartiet är väldigt försiktiga och tveksamma till alla förändringar som på något vis sänker trösklarna och gör att fler människor kan gå från arbete till sjukskrivning. Det är därför vi flera gånger har sagt att vi inte vill att karensavdraget ska tas bort.
På samma sätt, herr talman, måste man vara väldigt positiv till alla förslag som på något vis innebär att den tröskel som finns mellan att vara sjukskriven och att gå tillbaka till arbete sänks. Det är därför förslaget och det beslut som kammaren kommer att fatta i eftermiddag är så viktiga. Det handlar nämligen om tröskeln för den som har varit borta från sin arbetsplats under längre tid.
Jag tror att alla kan känna igen sig i det motstånd man känner mot att gå tillbaka till arbetet efter tre, fyra eller kanske fem veckors semester. Hur jobbigt är det då inte att gå tillbaka till arbetet för den som har varit sjukskriven på grund av skada, nedsatt arbetsförmåga eller sjukdom? Och då rör det sig kanske inte om tre, fyra eller fem veckor utan om månader eller till och med år. Det är en psykologisk tröskel som heter duga, och om vi kan göra något för att sänka den, herr talman, måste vi det.
Förslaget att man ska kunna arbetspröva är därför utmärkt, och det ska vara enkelt att göra det. I dag finns förstås möjligheten till arbetsträning, men det är omgärdat av en lång rad formella krav. Syftet är att man successivt ska träna sig tillbaka till att kunna arbeta.
Arbetsprövning handlar inte alls om det, utan där ska man lätt, efter överenskommelse med arbetsgivaren och anmälan till Försäkringskassan, kunna få två perioder om 14 dagar inom loppet av 365 dagar. Där, herr talman, är vi kritiska till att regeringen inte har vågat ta steget fullt ut. Varför ska vi ha den rigida gränsen på bara två veckor?
Det kan ju vara så att man efter något års sjukskrivning vågar sig tillbaka till arbetet och ska börja arbetspröva, men så slår influensan eller en förkylning till och gör att man måste avbryta. Då har perioden försvunnit. Eller så kanske man upptäcker att det behövs lite längre tid och att två veckor inte räcker. Arbetsplatsen har kanske inte varit i full gång, eller så finns det ytterligare saker man vill prova på innan man känner att man kan ta nästa steg. Även där finns skarpa gränser.
Det här är något som flera remissinstanser har pekat på – att det inte är anpassat till ett modernt arbetsliv. Dagens arbetsplatser ser inte ut så.
Vad är då skälen till att regeringen vill ha dessa rigida gränser? Detta har Socialdemokraterna beskrivit väl från talarstolen, nämligen att det skulle finnas illasinnade arbetsgivare som kan utnyttja den som har varit sjukskriven under en längre tid. Arbetsgivaren kanske tvingar personen till arbete och försöker få ut så mycket som möjligt under de två veckorna.
Jag ifrågasätter starkt denna världsbild. Alla småföretagare och arbetsgivare, även inom offentlig sektor, som jag möter är beredda att göra allt de någonsin kan för att hjälpa den anställda från en långvarig sjukskrivning till att äntligen komma tillbaka in i arbetsgemenskapen. Därför, herr talman, har vi två reservationer som handlar dels om gränsen på 365 dagar, dels – och framför allt – om de rigida två veckorna. Där hade vi velat att man ska gå längre.
Om det skulle visa sig att det blir ett utbrett missbruk och att en stor del av Sveriges arbetsgivare, både offentlig sektor och småföretagare, försöker utnyttja långvarigt sjukskrivna får man väl ändra på detta.
Jag är väldigt glad, herr talman, för att riksdagen kommer att fatta det här beslutet, men jag önskar att man inte varit så rigid och att man inte sett det som hot från illasinnade arbetsgivare mot långvarigt sjukskrivna, eller för den delen att det skulle bli krångligt för Försäkringskassan. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till vår reservation nummer 3.
Anf. 13 Caroline Högström (M)
Herr talman! Det är rättvist att den som vill göra rätt för sig får stöd att komma tillbaka till arbetet. Det är en grundsten i det svenska samhällskontraktet att samhällets stöd finns där när man behöver det.
Alltför många hårt arbetande människor som drabbats av sjukdom känner dock frustration och oro i dag. De vill bidra, de vill tillbaka till jobbet och de vill vara en del av arbetsgemenskapen igen. Men de vågar inte ta steget av rädsla för att förlora sin ekonomiska trygghet. De fastnar i ett limbo mellan sjukdom och arbete – det är inte rätt.
Samtidigt står arbetsgivare maktlösa. De vill hjälpa sin anställda tillbaka och ser värdet i att behålla kompetensen och erfarenheten, men de saknar verktygen för att göra detta på ett tryggt sätt.
Herr talman! Därför är det glädjande att vi i dag debatterar arbetsprövning med bibehållen sjukpenning. Jag tror att vi är många i den här salen som säger: Äntligen! Detta handlar om ansträngning. Ansträngning ska löna sig, även när man är på väg tillbaka från sjukskrivning. Den person som gör en ansträngning, som vill pröva sina vingar och som vill ta ansvar för sitt eget liv förtjänar samhällets stöd, inte byråkratiska hinder.
Arbetsprövningen fanns som ett verktyg för Försäkringskassan innan 2016 men togs bort då det saknade konkret lagstöd. Redan 2017 – för nio år sedan – inkom Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner med en hemställan till den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen. År 2022 kom även Försäkringskassan in med en formell hemställan.
Det förslag vi debatterar i dag innebär att sjukskrivna får möjlighet att återgå till arbete med bibehållen sjukpenning under en kortare period, givetvis enligt överenskommelse med arbetsgivare. Hela syftet är att minska trösklarna för återgång till arbete.
Sjukförsäkringen ska inte bara vara en ekonomisk trygghet utan också bygga broar tillbaka till arbete. När människor får möjlighet att pröva sina vingar och sin förmåga i praktiken, med stöd av sin arbetsgivare och utan att riskera sin sjukpenning, ökar chansen att de tar sig tillbaka.
Tänk er Maria, undersköterska i Västerås, som har varit sjukskriven i sex månader. Hon känner sig bättre, och hon vill tillbaka. Men vågar hon? Vad händer om hon inte orkar? Vad händer med hennes ekonomi? Med den här reformen kan Maria pröva att jobba två veckor med full trygghet. Hon och hennes arbetsgivare kan tillsammans se: Är det rätt tid? Behövs det några anpassningar? Om det inte fungerar finns tryggheten kvar.
Eller tänk er Stefan, småföretagare i Skåne. En av hans bästa medarbetare har varit sjukskriven. Stefan vill hjälpa, men han vet inte hur. Med den här reformen får han ett konkret verktyg. Han kan erbjuda en prövotid, anpassa arbetsuppgifterna och se vad som fungerar utan att någon riskerar sin trygghet.
Herr talman! Vi vet att arbetsgivaren och arbetsplatsen spelar en viktig roll för återgången till arbete. Det är särskilt viktigt att främja åtgärder som arbetsgivare behöver vidta i anknytning till arbetsplatsen – detta så att arbetsgivaren och den försäkrade får förutsättningar att under enkla former undersöka om tidpunkten är lämplig för att påbörja återgången och vilka åtgärder som behöver vidtas för att det ska bli möjligt.
Det här är en viktig reform, framför allt för den som drabbats av sjukdom och vill göra rätt för sig men också för arbetsgivare, som har ett stort ansvar och behöver fler verktyg. Förslaget föreslås träda i kraft redan den 1 mars 2026 och innebär att möjligheten till arbetsprövning får pågå under två separata perioder om vardera 14 sammanhängande dagar under en ramtid på 365 dagar.
Det går att argumentera för kortare och för längre perioder, men det här är ett väl avvägt och balanserat förslag. Syftet är tydligt: Den sjukskrivna ska få chans att ta sig tillbaka till arbete och därmed kunna lämna sjukskrivning och sjukpenning. Samtidigt får det här inte bli en permanent lösning. Målet är alltså alltid full återgång till arbete eller, om det inte är möjligt, andra former av stöd.
Herr talman! Det är särskilt glädjande att reformen samlar ett brett stöd här i riksdagen. Det visar att när det handlar om att stå på hårt arbetande människors sida, när det handlar om att värdesätta ansträngning och ansvar, kan vi samla en majoritet. Detta är ett steg mot ett rättvisare Sverige – ett Sverige där ansträngning alltid lönar sig, ett Sverige där samhället fungerar när människor behöver stöd och ett Sverige där vi värdesätter dem som vill bidra, som vill bygga och som vill ta ansvar.
Vi är på rätt väg, men vi är inte framme. Det finns mer att göra för att stärka arbetslinjen, för att se till att fler kommer i arbete och för att bygga ett samhälle där hårt arbete alltid lönar sig. Men i dag tar vi ett viktigt steg för Maria i Västerås och för Stefan i Skåne, för alla de hårt arbetande människor som vill göra rätt för sig och som förtjänar samhällets stöd.
Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Anf. 14 Anders W Jonsson (C)
Herr talman! Jag kan instämma i allt som Caroline Högström sa här i talarstolen. Men vi skiljer oss åt på en avgörande punkt.
Det här förslaget skulle ha varit oerhört mycket bättre, vilket flera remissinstanser har påpekat, om man inte hade haft de här rigida tidsgränserna på två veckor och 365 dagar. Det är något som kommer att göra att tröskeln fortsätter att vara hög. Det kommer att drabba alla sjukskrivna som är på plats under en vecka men sedan drabbas av en infektion eller får tillbaka orsaken till att man är sjukskriven.
Det som gör mig lite besviken är att det här förslaget är framtaget av en moderat socialförsäkringsminister. Huvudargumentet, som vi också har hört från Socialdemokraterna, för att man inte har kunnat vara mer flexibel vad gäller det här – vilket alltså skulle ha gynnat de långtidssjukskrivna – är den här rädslan för de oseriösa arbetsgivarna, oavsett om de är i offentlig sektor eller är småföretagare eller vilka de nu än är. Om man hade haft mer flexibla gränser skulle de säkerligen ha utnyttjat den långtidssjukskrivna och försökt tvinga den tillbaka till arbete och att komma fler perioder, vara där längre och kanske till och med bidra till produktionen på arbetsplatsen.
Jag undrar: Vad är det för världsbild som Moderaterna har? Vad är det för företagare man möter? Var ser man att det stora hotet är oseriösa småföretagare som kommer att använda varje chans de har till att utnyttja de långtidssjukskrivna?
Herr talman! Här måste jag säga att jag inte riktigt känner igen Moderaterna, som ju i grunden är ett parti med goda kontakter med företagare, inte minst småföretagare. Men man landar i den här ståndpunkten, som överensstämmer helt med den som Socialdemokraterna har redovisat: Oseriösa arbetsgivare är problemet.
Anf. 15 Caroline Högström (M)
Herr talman! Tack, ledamoten Jonsson, för frågan!
Det är inte Moderaterna som planerar att samarbeta med samma socialdemokrater som ser på företag på det sätt som ledamoten målar upp här.
Den moderatledda regeringen är väldigt tydlig: Vi ska göra enkla, tydliga regler. Det är därför vi har satt upp de här ganska tydliga ramarna med 14 dagar. Vi minskar risken för företagare att göra fel, för det ska man också veta: Kopplat till den här typen av lagstiftning med personer som är sjukskrivna är företagare väldigt oroliga att göra fel. Då måste vi ha ett tydligt system där vi minskar risken att de råkar göra fel. Det här är ett tydligt system. Det ska vara lätt att göra rätt. Det tror jag är det många småföretagare behöver och vill ha. Det ska vara lätt att göra rätt för att få tillbaka sina medarbetare.
Jag känner alltså inte riktigt igen mig i den bild ledamoten vill måla upp av det här förslaget. Tvärtom ska det vara lätt att göra rätt för företagare som vill ha tillbaka sin personal.
Anf. 16 Anders W Jonsson (C)
Herr talman! Upplysningsvis: Inför höstens val ser vi två statsministerkandidater, varav nuvarande statsministern är den ena och Magdalena Andersson den andra.
Men det gör att jag blir ännu mer besviken när jag hör att de två partierna har en ganska identisk syn på småföretagare. De målar upp dem som hotet. De säger att problemet kan vara att om vi öppnar den här dörren kommer företagare – framför allt småföretagare, antar jag att de menar – att utnyttja de långtidssjukskrivna.
Om ledamoten har läst Företagarnas remissvar, vilket jag utgår från att hon har gjort, vet hon att det en av deras viktiga punkter. Det här blir svårt att använda för småföretagare. Det hade varit betydligt enklare om det hade funnits flexibilitet i systemet.
Ledamoten säger att det ska vara enkelt och tydligt. Tror man då inte bättre om Sveriges småföretagare, eller för den delen offentliga arbetsgivare, än att de inte kan skilja på om det är två veckor skarpt eller om det finns flexibilitet? Det är det som är besvikelsen. Där ser man lite grann hur synen på företagare och arbetsgivare präglar ett antal frågor, inklusive den här.
Här skulle man ha kunnat lägga fram ett förslag som hade varit mycket bättre vad gäller att se till att människor kommer tillbaka i arbete, vilket vi alla vill. Men då kommer den här rädslan som både socialdemokrater och moderater tycks ha: Vi kan inte släppa det här alldeles för fritt, för då kommer arbetsgivarna – läs: företagarna, framför allt småföretagarna – att utnyttja de långtidssjukskrivna.
Det här gör mig både orolig och lite besviken. I ett läge där vi i Centerpartiet ser två statsministerkandidater är det tråkigt att de tydligen har en gemensam syn på hur Sveriges företagare skulle kunna agera, givet att riksdagen fattar det här beslutet.
Anf. 17 Caroline Högström (M)
Herr talman! Det här kanske förklarar varför Centerpartiet de senaste 10–15 åren har gått så vilse i svensk politik. Man verkar inte ha lyssnat på vad vi säger här i talarstolen om vilken politik vi driver. Vår politik är företagsvänlig och sätter företag i fokus, för vi vet att de är tillväxtmotorn. Men om man hela tiden lyssnar på Socialdemokraterna först och tror att det någonstans är vår politik, då är det klart att man landar ganska snett.
Jag skulle vilja säga att det här förslaget är väldigt tydligt. Olika remissinstanser hade olika ingångar. Svenskt Näringsliv tyckte att det här var väl avvägt. De hade inte förslag på längre tidsperiod. Det verkar som att parterna tycker lite olika. Det är därför det här är ett viktigt första steg. Det ska givetvis utvärderas. Ser vi att det behövs längre tid, ja, då stänger inte Moderaterna dörren för det. Men det ska vara lätt att göra rätt.
För många undantag och speciallösningar gör det också krångligt och svårtolkat. Målet är att det här faktiskt ska kunna användas av Sveriges företagare för att de ska få tillbaka sina anställda, få tillbaka dem som verkligen vill tillbaka till jobbet men som i dag inte riktigt vågar för att det finns hinder. De trösklarna ska vi sänka, och jag tror att även Centerpartiet är väl medvetet om att det egentligen bara är Moderaterna av de två statsministerkandidater man lyfter upp som faktiskt har förmågan och viljan att göra det på riktigt.
(Applåder)
Anf. 18 Malte Tängmark Roos (MP)
Herr talman! Vi är här i kammaren för att debattera en väldigt välkommen proposition från regeringen. Det är inte ofta jag har haft möjlighet att säga detta under min tid i riksdagen, men det här är ett bra förslag från regeringen som jag är glad att de lägger fram.
I Sverige finns knappt 80 000 människor som har varit sjukskrivna i över ett års tid. Om vi även räknar in dem som har varit sjukskrivna i flera månader blir det många fler. Det här är människor som vill må bra och arbeta men som på grund av kroppsliga sjukdomar eller psykiatriska diagnoser inte klarar av att dyka tillbaka rakt in på arbetsplatsen igen.
Sorgligt nog vet vi också att antalet som aldrig återgår i arbete ökar ju längre sjukskrivningarna pågår, och samtidigt ökar andelen som blir arbetslösa eller får sjukersättning. Det är alltså tydligt att det behövs vägar tillbaka till arbete för människor som har varit sjuka länge.
Det är positivt att Försäkringskassan har bedömt att det ska vara tillåtet för den som är sjukskriven att av sociala skäl vistas regelbundet på sin arbetsplats, för det kan snabba på tillfrisknandet. Det är enligt nuvarande lagstiftning däremot inte tillåtet att prova på arbetsuppgifter för att se vad man klarar av.
Detta är förstås fullständigt orimligt, och här kan det aktuella förslaget göra skillnad. Genom att möjliggöra arbetsprövning med bibehållen sjukpenning skulle en sjukskriven arbetstagare kunna testa olika arbetsuppgifter för att avgöra vad hen klarar av att göra i sitt nuvarande tillstånd.
Det skulle även ge arbetsgivaren möjlighet att enkelt bedöma om den skulle kunna erbjuda anpassningar och andra åtgärder som skulle underlätta en återgång till arbete. På så sätt skulle fler förhoppningsvis kunna komma tillbaka till sitt jobb lite tidigare än de har möjlighet till i dag. Det är alltså välkommet att denna möjlighet nu ska införas.
Herr talman! Regeringens proposition hade dock kunnat vara ännu bättre, och det är därför vi i Miljöpartiet har lämnat in en följdmotion med ett förslag på en ännu bättre utformning.
Flera av de remissinstanser som skickat in remissvar lyfter fram farhågor om de föreslagna tidsgränserna i förslaget. Enligt regeringens förslag ska en sjukskriven arbetstagare endast få arbetspröva under två separata tvåveckorsperioder inom en ramtid på ett år, och det ska gå minst 30 dagar mellan två perioder med arbetsprövning.
Det innebär att en arbetstagare som har påbörjat två perioder men av någon anledning inte kunnat fullfölja dem, exempelvis på grund av kortare sjukdom, inte har möjlighet att genomföra någon mer arbetsprövning förrän det har gått ett helt år sedan ramtiden påbörjades.
Det säger sig självt att det riskerar att fördröja återkomsten i arbete onödigt länge om en arbetstagare först inte får tillräckligt med tid att pröva på sitt arbete och känna efter om det skulle gå att komma tillbaka och sedan behöver vänta nästan ett helt år innan hen får arbetspröva igen.
Två veckor åt gången är i sig också väldigt kort tid både för den anställde och för arbetsgivaren att bilda sig en uppfattning om medarbetarens arbetsförmåga och förutsättningarna för denne att återgå i arbete. Detta gäller inte minst vid sjukskrivningar som pågått under lång tid eller när det finns en komplex sjukdomsbild.
Branschorganisationen Företagarna lyfter fram att detta kan bli särskilt svårt för små företag, som ofta behöver längre startsträcka och mer tid för utvärdering. Flera remissinstanser – från Företagarna till TCO och Sveriges Kommuner och Regioner – anser därför att prövotiden behöver vara längre än två veckor.
Vi i Miljöpartiet instämmer i deras bedömning, och precis som Sveriges Kommuner och Regioner föreslår vi därför att prövotiden ska förlängas till fyra veckor i rad. Det skulle ge både medarbetare och arbetsgivare bättre möjligheter att bedöma arbetsförmågan och förutsättningarna att återgå i arbete, och risken som korta sjukskrivningar innebär blir betydligt mindre.
Herr talman! Jag vill avslutningsvis sammanfatta mitt anförande med att säga att propositionen är bra och välkommen men att det är beklagligt att regeringen inte lyssnade in de nämnda remissinstanserna och föreslog en prövotid som faktiskt skulle ge förutsättningar för människor att arbetspröva i tillräcklig utsträckning. Risken är stor att granskningen när den här reformen utvärderas om ett par år kommer att visa att en längre prövotid hade varit nödvändig för att få ett riktigt bra resultat.
Jag yrkar därför bifall till Miljöpartiets yrkande i reservation 1.
Anf. 19 Ingemar Kihlström (KD)
Herr talman! Jag vill börja mitt anförande med att yrka bifall till utskottets majoritetsbeslut. Det innebär ett bifall till propositionen och avslag på motionerna gällande arbetsprövning i sjukförsäkringen med bibehållen sjukpenning.
Vi vet inget om vår morgondag, och livet kan innehålla situationer där man behöver stöd både från sjukvården och ekonomiskt. Vi bör alla ha möjlighet att känna trygghet i att det gemensamma bär och ger stöd när man av olika anledningar inte förmår att klara sig själv.
För oss kristdemokrater är det viktigt att statens stöd bidrar till ekonomisk trygghet oavsett var och när i livet man befinner sig. Samtidigt kan mer göras för att fler inte ska behöva bli sjuka och för att man ska kunna komma tillbaka till aktivitet och arbete efter en sjukdomsperiod.
Vi förespråkar ett trygghetssystem som ger ekonomisk trygghet genom livets olika skeden. Hur det här systemet är uppbyggt har stor betydelse såväl för människors trygghet som för människors beteenden och drivkrafter att arbeta.
Herr talman! All sjukdom går självfallet inte att undvika, men genom ett starkt förebyggande arbete kan den minskas. Då måste hälso- och sjukvården finnas där och erbjuda god, tillgänglig vård inom rimlig tid. Hälso- och sjukvården ska hjälpa oss att må bra och ge vård när vi blir sjuka.
Man kan konstatera att vi fortfarande har oacceptabelt långa vårdköer. Det är viktigt att korta vårdköerna för att ge möjlighet till snabbare tillfrisknande och att efter sin förmåga fullt ut komma tillbaka till arbete. Det är positivt för varje människa och för vårt samhälle. Detta viktiga arbete ligger i fokus för den här regeringen, och vi jobbar med kraft för att komma till rätta med köerna.
Herr talman! Kristdemokraternas utgångspunkt är att sjukförsäkringen ska vara trygg för den som på grund av sjukdom har nedsatt arbetsförmåga. Den som helt eller delvis kan återfå arbetsförmågan – vilket ska vara huvudsyftet – ska få hjälp och gott stöd för att komma tillbaka i arbete. Allt annat är ett stort slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser.
Vi kristdemokrater ser vikten av att vi har ett system där man ser till människans möjligheter och hittar drivkrafter för att kunna ta till vara varje människas arbetsförmåga. Naturligtvis ska olika vägar tillbaka till arbete erbjudas. Den enskildes arbetsförmåga ska betonas, och därför behövs en möjlighet till större flexibilitet.
Herr talman! I dag debatterar vi ett av förslagen som kan öka denna flexibilitet. Det är en ändring som syftar till att sänka tröskeln för att komma tillbaka till arbete efter en sjukperiod. Detta ska möjliggöra för en försäkrad att ha rätt till hel sjukpenning och att i överenskommelse med sin arbetsgivare under begränsad tid få arbetspröva med bibehållen sjukpenning.
Det här är en ny möjlighet. Det är en ny åtgärd för att arbetstagare och arbetsgivare tillsammans ska hitta en väg tillbaka till hälsa och en möjlighet att gå tillbaka till arbete. Vi ser att det finns ett behov att skapa förutsättningar för att under enklare former undersöka om och när tidpunkten är lämplig för att hitta en väg tillbaka till arbete samt vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att detta ska vara möjligt.
Utrymme behöver skapas för att kunna pröva sig fram och för att utifrån både den försäkrades behov och ett arbetsgivarperspektiv justera arbetsuppgifter, arbetsplatsens utformning eller andra aspekter av arbetet. Naturligtvis ska arbetsgivare och försäkrade vara överens om arbetsprövningen, och prövningen får inte vara förknippad med krav på att den försäkrade ska prestera i en viss utsträckning.
Det är också viktigt att arbetsprövningen är omgärdad av tydliga tidsgränser för att det grundläggande villkoret att behålla sjukpenningen inte ska riskera att urholkas.
I förslaget som har tagits fram finns tidsangivelser gällande både perioder och hur man lägger perioderna under ett år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.
Herr talman! Som jag har sagt ger vi i Kristdemokraterna vårt stöd till utskottets förslag till beslut. Det är glädjande att förslaget har ett brett stöd bland de partier som arbetar i utskottet och som också ser behovet av förändringen.
Vi Tidöpartier har som regeringsbas enats om politiska handlingsprogram på många områden under den här mandatperioden. Det ger en ny inriktning, vilket gäller även inom detta område, där vi nu föreslår arbetsprövning med bibehållen sjukpenning. Detta ska ge ytterligare möjlighet för människor att hitta tillbaka till hälsa och arbete, och det utifrån både arbetsgivares och arbetstagares förutsättningar.
Det här är något som vi kristdemokrater välkomnar, och jag yrkar som sagt bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Anf. 20 Jessica Wetterling (V)
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.
Precis som tidigare talare har pratat om handlar förslaget om att sänka trösklarna för återgång i arbete genom att möjliggöra för en försäkrad som har rätt till hel sjukpenning att i överenskommelse med sin arbetsgivare och under en begränsad tid få arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning.
I många fall är det precis detta människor behöver ges utrymme att göra, det vill säga att pröva sig fram. När man har varit borta från arbetsmarknaden en längre tid är det nämligen svårt att veta vad man klarar.
Upplägget ska utgå från såväl den enskildes behov som vad som är möjligt ur ett arbetsgivarperspektiv – huruvida man kan justera arbetsuppgifter, arbetsplatsens utformning och andra aspekter av arbetet. Arbetsgivaren och den enskilde ska också vara överens om arbetsprövningen, och den får inte vara förknippad med krav på att den försäkrade ska prestera i någon utpekad utsträckning.
Herr talman! Regeringen har föreslagit att arbetsprövningen ska kunna pågå under två separata perioder om vardera 14 sammanhängande dagar inom en ramtid på ett år. Möjligheten till arbetsprövning bör enligt regeringen omgärdas av korta och tydliga tidsgränser för att det grundläggande villkoret för sjukpenning, det vill säga att arbetsförmågan ska vara nedsatt på grund av sjukdom, inte ska riskera att urholkas.
Vi i Vänsterpartiet är positiva till regeringens förslag att människor ska få möjlighet att arbetspröva med bibehållen sjukpenning, herr talman. Det ger fler möjlighet att komma i arbete.
En enskild person som har påbörjat två perioder och av något skäl inte kunnat fullfölja dem – exempelvis på grund av kortare sjukdom, som en förkylning eller en influensa, som tidigare talare var inne på – kommer dock inte att ha möjlighet att genomföra någon mer arbetsprövning inom ramtiden på ett år. Det tror vi riskerar att urholka förslaget, tyvärr. Det riskerar också att försvåra införandet av de möjligheter till återgång i arbete som alla partier i riksdagen verkar överens om.
Vi anser därför att det behöver finnas möjlighet att pröva olika arbetsmoment i en rimlig takt under en längre prövoperiod än i förslaget. Mot den bakgrunden har vi anslutit oss till reservation 1 om att prövoperioden för arbetsprövning ska få pågå i två perioder om vardera fyra sammanhängande veckor.
Vi anser också att det behöver finnas större flexibilitet gällande hur lång tid som måste gå mellan två perioder av arbetsprövning. Därför står vi bakom även reservation 3.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 12.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:SfU9
Webb-tv: Beslut: Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:65 Onsdagen den 28 januariProtokoll 2025/26:65
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Prövoperioden för arbetsprövning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar 27 kap. 8 b § regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:53 i denna del och avslår motion
2025/26:3852 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP).- Reservation 1 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 92 0 0 14 SD 58 0 0 13 M 59 0 0 9 C 18 0 0 6 V 0 19 0 3 KD 17 0 0 2 MP 0 16 0 2 L 14 0 0 2 - 2 2 0 1 Totalt 260 37 0 52 Lagförslaget i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:53 i denna del.Längre prövoperiod för arbetsprövning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3846 av Anders W Jonsson och Martina Johansson (båda C) yrkande 2.- Reservation 2 (C)
Flexibilitet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3846 av Anders W Jonsson och Martina Johansson (båda C) yrkande 1.- Reservation 3 (V, C, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V, C, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 92 0 0 14 SD 58 0 0 13 M 59 0 0 9 C 0 18 0 6 V 0 19 0 3 KD 17 0 0 2 MP 0 16 0 2 L 14 0 0 2 - 2 2 0 1 Totalt 242 55 0 52
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.