Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket, m.m. (prop. 2006/07:1)
Betänkande 2006/07:SkU1
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2006-11-30
- Avgörande
- 2006-12-07
- Debatt
- 2006-12-07
- Beslut fattades
- 2006-12-07
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket (SkU1)
Riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2007.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen (delvis). Avslag på motionerna. Redogörelse 2006/07:RRS2 läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 5 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
- Motion 2006/07:Ju311 av Torkild Strandberg (FP) Kampen mot narkotika
- Motion 2006/07:Sk247 av Karin Nilsson (C) Tullen
- Motion 2006/07:Sk273 av Johan Pehrson (FP) Tullen i Örebro
- Motion 2006/07:Sk289 av Lars Ohly m.fl. (V) Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
- Motion 2006/07:T392 av Karin Åström och Kristina Zakrisson (S) Internationella tullflygplatser
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 14 november 2006, justerades 21 november 2006 och fick trycklov 24 november 2006.
Alla beredningar i utskottet
2006-11-14
Anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket (SkU1)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2007.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2006/07:SkU1
Webb-tv: Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket, m.m. (prop. 2006/07:1)
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 74 Britta Rådström (S)
Fru talman! Skatteutskottet ska nu debattera utskottets betänkande nr 1 som omfattar anslagen till myndigheterna Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket.
Vi socialdemokrater har i partimotionen 2006/07:Fi244
Alla ska med
- inte bara några
gett vår syn på inriktningen av politiken. Våra förslag syftar till att ge alla som bor här del av den goda ekonomiska utveckling som politiken under tidigare mandatperioder lagt grunden för.
Vi vill bygga på den generella välfärdspolitiken och inte underminera de system som gör att långtidssjuka och arbetslösa slipper hamna i permanent underläge och fattigdom.
Vi motsätter oss de försämringar som slår hårt och brutalt mot de människor som redan hamnat i svårigheter. Vi har en sammanhållen politik för ett sammanhållet Sverige.
Majoriteten i riksdagen bestående av de fyra borgerliga partierna fastställde i går andra ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i budgeten och gör en annan beräkning av statens inkomster år 2007 än vad som skulle ha blivit fallet med våra förslag.
När riksdagens majoritet genom rambeslut väljer en annan inriktning än den vi förespråkar deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3. Vi har dock ett särskilt yttrande i ärendet.
Om vårt förslag till ramar hade vunnit gehör hade vi gjort en fördelning av anslagen till utgiftsområde 3 i enlighet med vad vi föreslår i vår partimotion. Vårt budgetalternativ bör dock ses som en helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.
Skattefusket är ett stort problem i vårt samhälle. Det har vi ju sett inte minst i höst då ministrar fick avgå på grund av skattefusk eller svarta affärer. Skattefusket innebär att staten går miste om stora pengar, som skulle ha varit inbetalda och kommit det allmänna till del.
Som ett led i kampen mot skattefusket ville vi utöka Skatteverkets anslag med 5 miljoner kronor för att ge myndigheten möjlighet att öka informationen om konsekvenser av skattefusk, något som våra ramar hade gett möjlighet till. Vi ville ge en vidare ram till myndigheterna inom utgiftsområde 3 utöver vad regeringen föreslår i budgetpropositionen, med en särskild satsning på Skatteverket och Tullverket.
Vi efterlyser, liksom Skatteverkets generaldirektör, en avisering om omvänd byggmoms. Jag ställer frågan till representanter för de borgerliga partierna. När kommer den?
Regeringen talar ofta om skattefusk och att man vill bekämpa det. Men regeringen skjuter på åtgärderna mot skattefusk trots att man i budgetpropositionen skriver att skattefusk snedvrider konkurrensen på olika marknader, leder till utanförskap, sociala problem och orättvisa mellan olika skattebetalare.
Trovärdigheten att bekämpa fusk i förmånssystemen kräver att man parallellt bekämpar skattefusket. Det krävs ett brett åtgärdsprogram för att komma åt skattefusket. Några exempel på det som vi föreslagit är: stärkt skattekontroll på Skatteverket, personligare och oannonserade kontroller i vissa branscher, typgodkända kassaregister i kontantbranschen och den omvända bryggmomsen. Vi har också haft förslag om bidrag till kassaregister för att små företag ska kunna införskaffa sådana. Min fråga till de borgerliga partierna blir då: När kommer det några förslag angående detta? Vilka lösningar har regeringspartierna för att komma åt skattefusket?
Skattemoralen i samhället måste stärkas. Alltför många, som vi vet, tycks vara beredda att anlita barnflickor, städhjälp och hantverkare svart. Konsekvenserna av sådant beteende är, precis som regeringen själv påpekar, stora. Kunskapen om skattefusk och vad det innebär måste öka. Vårt förslag var då att ge Skatteverket extra resurser för att öka informationen om konsekvenserna.
Vi motsätter oss också de ändringar i Kronofogdemyndighetens organisation som majoriteten i utskottet efterlyser. Den organisatoriska förändring som har beslutats av riksdagen på förslag av den tidigare regeringen fungerar väl, och samarbetet mellan Kronofogdemyndigheten och Skatteverket leder till betydande kostnadsbesparingar. Vi avvisar majoritetens krav på en fristående Kronofogdemyndighet.
Jag vill ställa en tredje fråga till regeringspartiernas ledamöter: När vill man att en fristående Kronofogdemyndighet ska bli till? Vilken tidsplan har ni? Varför? Vilka kostnader finns med i detta att göra en ny myndighet med egen styrelse, verksledning och en ny organisation? Har inte främst Moderaterna propagerat för färre myndigheter före valet?
Anf. 75 Marie Engström (V)
Fru talman! Vänsterpartiet har ett särskilt yttrande i det här ärendet. Det har vi för att vi i vårt budgetalternativ har vi sagt att vi vill ge ytterligare 75 miljoner kronor till Skatteverkets och Tullverkets verksamhet.
I vårt särskilda yttrande tar vi upp tre, som jag ser det, viktiga hållpunkter.
För det första är det viktigt att vi har ett förtroende för skattesystemet, att de som beskattas också ska kunna känna förtroende för att Skatteverket på ett rimligt sätt kan utföra de arbetsuppgifter som vi ålägger dem att göra. För det behöver de naturligtvis resurser. Men de kan också ställa det kravet på oss att vi tillskapar ett skattesystem som är begripligt både för myndigheten och också för skattebetalarna.
För det andra är det väldigt viktigt att vi bekämpar skatteundandragande och skattefusk. Det är mer än 100 miljarder kronor varje år som vi kan räkna in som uteblivna skatteinkomster. På sikt kommer det naturligtvis att undergräva samhällsmoralen och samhällets funktionssätt. Man kan också tänka sig att många reformer som man skulle vilja sjösätta aldrig kan komma till stånd eftersom vi går miste om skatteinkomster, som är så oerhört viktiga för att vi ska kunna bygga vidare på vårt välfärdssamhälle.
Offentliga personers agerande är oerhört viktigt för skattemoralen och för uppbyggnaden, eller rättare sagt för ett eventuellt raserande, av skattemoralen. Många som jobbar inom Skatteverket kan tydligt vittna om hur lätt det är för många människor att tycka att om inte han eller hon redovisar sin skatt eller gör rätt för sig, varför ska jag ställa upp och betala min skatt? Det är också en viktig del i det samhällsbygge som vi alla egentligen måste ha ett gemensamt ansvar för, naturligtvis också vi som i denna kammare debatterar det i dag.
Man ska också komma ihåg att det finns ett stort skatteundandragande i samhället. Det snedvrider konkurrensen för väldigt många företag. Det lönar sig inte att vara seriös, och det är väldigt negativt.
Den tredje punkt jag tänkte ta upp och som vi skriver om i vårt särskilda yttrande handlar om regelförenklingar och hur viktigt det är att ha ett enkelt system. Vid gårdagens debatt tog jag upp detta när vi debatterade ramarna och skattedelen i finansutskottets betänkande. Jag hävdar även i dag att krångelfaktorn kommer att öka påtagligt med regeringens förslag.
Vi i skatteutskottet har tagit del av den skrivelse som Skatteverket har skickat med anledning av höstbudgeten och där man, efter förslag till beslut om jobbavdrag och fastighetsskatt, menar att det kommer att krävas omfattande och resurskrävande informationsinsatser. Vissa inkomstdeklarationer blir man tvingad att hantera manuellt. När det gäller frågan om begränsning av markvärde menar man att det inte ens går att förtrycka ett informationsblad, för det skulle inte bli begripligt för den som skulle läsa det materialet. Det vittnar väl lite grann om att det inte är några enklare regler som den nuvarande regeringens olika skatteförslag ger upphov till, utan snarare tvärtom.
Sedan har vi ett antal förslag på ingående. Det handlar till exempel om subventionerade hushållstjänster. Man ska ålägga Skatteverket att hålla reda på vilka skattskyldiga det är som har utnyttjat de här tjänsterna och se till att de inte utnyttjar dem till mer än vad man ska göra enligt regelsystemet.
Det gäller den sänkta arbetsgivaravgiften i tjänstesektorn. Det har i och för sig inte kommit något förslag än, men man kan tänka sig att det blir uppenbara problem med gränsdragning mellan olika branscher när det gäller hur de i så fall ska beskattas.
Det gäller den slopade löneskatten för människor som är äldre än 65 år. Skatteverket har redan påtalat att här finns det en stark grogrund för att kunna undkomma skatt genom olika typer av regler som går att kringgå.
Min fråga till regeringsföreträdarna är ganska kort. Tycker ni att de förslag ni lägger fram på något sätt minskar skattekrånglet? Tycker ni att era förslag är förenliga med en likformig och rättstrygg beskattning?
Anf. 76 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Visserligen står inte utgiftsområde 3 om skatt, tull och exekution i centrum för den politiska debatten och de politiska konfliktlinjer som finns i denna kammare, men det finns vissa inslag i den socialdemokratiska reservationen i betänkandet från skatteutskottet som jag har en principiell invändning mot och som jag tycker är värda att belysa. Det gäller framför allt deras motvilja att acceptera en delning av Kronofogdemyndigheten och Skatteverket.
Jag tycker att det är bra att vi nu kan genomföra denna delning, därför att det finns i dagsläget stor risk för anklagelser för att ha dubbla roller. Det finns i dag många situationer där Skatteverket är målsägande, till exempel i konkursärenden, och där man också indirekt är förvaltare av samma ärende genom Kronofogdemyndigheten. Här blir som sagt samma myndighet bödel, domare och åklagare samtidigt. I detta finns det stor problematik. Därför tycker jag att det är positivt att vi kan separera dessa två enheter i statsförvaltningen för att undvika den typen av anklagelser för att ha dubbla roller.
Från Socialdemokraternas sida har man klagat på att detta kan skapa vissa merkostnader eftersom man i dag håller nere kostnaderna för dessa myndigheter genom vissa synergieffekter. Jag tycker att detta är dubbelt ironiskt därför att Socialdemokraterna egentligen aldrig har gjort sig särskilt kända för att värna om skattepengar och ha en effektiv statsförvaltning.
Under Socialdemokraternas tidigare regeringstid har antalet myndigheter och verk ökat rekordartat, och de har generellt sett varit ganska ointresserade av att hushålla med våra skattemedel när det gäller den här biten. Men nu tycker de helt plötsligt att det är viktigt, samtidigt som det finns tydliga principiella invändningar mot att Kronofogdemyndigheten lyder under Skatteverket. Det är också ironiskt därför att de samtidigt yrkar på att utöka utgiftsramarna. Nu deltar de ju inte formellt i beslutet, men i sin partimotion yrkar de på en ökning av utgifterna för samma verksamheter. Det känns lite ironiskt att de å ena sidan hävdar att deras organisationsstruktur är effektivare samtidigt som de vill ge mer pengar. Det går inte riktigt ihop.
Detta får Britta Rådström gärna förklara. Hur kommer det sig att ni inte tycker att det är principiellt viktigt att dela Kronofogdemyndigheten och Skatteverket? Varför tycker ni helt plötsligt att det är viktigt att värna effektiviteten i statsförvaltningen när ni annars gärna har pytsat ut pengar hur som helst under er egen regeringstid? Varför anser ni att er organisationsstruktur är så mycket effektivare om ni samtidigt anslår mer medel?
För att kommentera Britta Rådströms tidigare anförande kan jag bara konstatera att också vi är måna om att minska skattefusket. Vi tror att en åtgärd för att göra det när det gäller tjänster som anlitande av barnflickor, som du tog upp, är att först och främst få ned skattetrycket. Som du säkert känner till återkommer vi till detta under våren. Där har du en konkret lösning på ett konkret problem.
Anf. 77 Britta Rådström (S)
Fru talman! Vi värnar skattepengar genom att ta in dem på ett rättvist sätt för att fördela dem till allas vår gemensamma välfärd.
Jag vill bara påminna om de ekonomiska morasen 1976-1982 och 1991-1994, då borgerliga regeringar fullständigt förödande sänkte landets ekonomi i botten, och nu är vi på väg dit igen. Nu handlar det om stora skattesänkningar som ska betalas via sänkta ersättningar till människor som verkligen behöver dem.
Vi vill satsa på Skatteverket därför att vi tycker att det är viktigt att bekämpa fusk. Tycker ni att det är viktigt? Vilka åtgärder vill ni vidta? Att sänka skatten motverkar inte fusket. Har du några konkreta exempel på detta?
Anf. 78 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Om jag först ska kommentera detta med att plocka in skattepengar på ett rättvist så är vi helt överens om att skattepengar ska plockas in på ett rättvist sätt.
Sedan angående detta med det ekonomiska moraset 1976-1982 och 1991-1994 kan jag inte personligen på något sätt känna mig skyldig till detta, även om jag råkar tillhöra det parti som var med och styrde landet då. Däremot kan jag bara reflektera över att de flesta eller i princip alla nationalekonomer är helt överens om att de beslut som fattades för tio år sedan är de som får störst påverkan på den ekonomiska situationen såsom den ser ut nu. Att vi har ett välstånd i dag beror mycket på de beslut som fattades 1991-1994, till exempel att vi lät vår valuta flyta fritt, att vi fick en självständig riksbank. I konsekvens av samma resonemang var de ekonomiska problem som fanns då en följd av den dåliga ekonomiska politik som ni förde under 80-talet.
Du svarade inte på mina frågor. Varför tycker inte du att det finns en principiell poäng i att dela Skatteverket och Kronofogdemyndigheten? Ska Skatteverket och Kronofogdemyndigheten vara såväl bödel som åklagare och domare i ärenden som gäller enskilda människor? Vi tycker inte det. Vi tycker att det finns en klar principiell poäng i att separera dessa myndigheter. Detta har ni inte gett något svar på.
Anf. 79 Britta Rådström (S)
Fru talman! Det fanns poänger med att Skatteverket och Kronofogdemyndigheten skulle samverka, inte minst var det kostnadsbesparande, och ha samma stöd. Att skilja dem åt tror jag inte har någon principiell betydelse för det arbete som de har att utföra.
Jag får inget svar på vad ni har för konkreta åtgärder mot skattefusket. Mer än 100 miljarder per år försvinner från staten - ibland sägs det att det är 80 och ibland att det är 120 miljarder - beroende på svartjobb och skattefusk av olika slag. Vilka förslag har ni för att åtgärda detta?
Anf. 80 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Jag tycker att det är lite komiskt att ni hela tiden efter det att den borgerliga regeringen lade fram sin budget har klagat över att vi gör för stora förändringar, att vi gör för mycket och att det är för många förslag som vi inte har hunnit bereda, medan ni nu helt plötsligt klagar på att vi inte har hunnit med tillräckligt mycket. Vi kommer nu under en fyraårsperiod att aktivt arbeta för att motverka skattefusk, inte minst genom att införa skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Vi tror att det kommer att vara en bra åtgärd för att göra en verksamhet som i dag i stor utsträckning är svart till vit och på så sätt öka skatteintäkterna och finansiera reformen.
Jag vill fortfarande återknyta till detta om att göra Kronofogdemyndigheten till en egen myndighet. Du verkar inte över huvud taget vara intresserad av att reflektera över det faktum att en enskild borgenär i dagsläget indirekt hänvisas till Skatteverket när en fordring ska verkställas, samtidigt som Skattemyndigheten indirekt är huvudkonkurrent om de ekonomiska medel som fordringen syftar till att inbringa. Det är ett principiellt stort problem. Ni har inte svarat på detta. En statlig utredning under den tidigare regeringens tid belyste tydligt det principiellt felaktiga i att inte ha två separata myndigheter för att sköta denna funktion.
Ni har inte svarat på dessa frågor tidigare och ni svarar inte på dem nu.
Anf. 81 Marie Engström (V)
Fru talman! Regeringen skrev ju i budgetpropositionen att man skulle ta krafttag mot skattefusket. Därför är det ju en väldigt berättigad fråga som Britta Rådström ställer och som jag tänker spinna vidare på.
När det gäller den omvända byggmomsen sade regeringen för en vecka sedan att man hade fattat beslut nu. Det finns alltså regeringsbeslut om det. Det är klart, och jag tycker att det är väldigt bra att vi har fått det beskedet. Just inom byggbranschen planerar man ju att ha någon typ av gemensam aktion, både på arbetsgivarsidan och på den fackliga sidan, och det är väl synnerligen bra att jobba ihop på det sättet för att komma åt fusk som egentligen är väldigt besvärligt just för den branschen. Jag tror att man kan ha en liknande typ av samarbete även inom andra branscher, och det tror jag att det är möjligt att man har också.
Jag ställde en fråga i mitt anförande. Jag noterade att Fredrik Schulte använde hela sitt anförande till att svara Britta Rådström och helt negligerade mig, men nu får Fredrik en ny möjlighet här. Min fråga gällde följande: Tycker du, Fredrik, och regeringssidan att de olika typer av förslag ni lägger fram stämmer överens med vad vi menar med en likformig beskattning, och hur ser ni på problematiken kring rättstryggheten när det gäller hur man ska tillämpa alla era förslag?
Anf. 82 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Först vill jag bara säga att jag i stort instämmer med ditt inledningsanförande, Marie Engström, där du pratade om just att det är viktigt att värna skattemoralen. Precis som du själv konstaterade är det här någonting som finns med i regeringsförklaringen också. Däremot tycker jag att det kanske kan bli lite larvigt med ett sådant ganska högtravande anförande som du framförde till förmån för att ge 75 miljoner mer i anslag till utgiftsområde 3. Jag tror inte att de 75 miljonerna kommer att göra så otroligt stor skillnad eller kommer att innebära att skattemoralen antingen raseras fullständigt eller når några högre nivåer så att människor kommer att betala sina skatter i större utsträckning.
Men som sagt: Vi får återkomma med flera förslag under de kommande fyra åren för hur vi ska arbeta för att förbättra skattemoralen, och återigen: Vi ska göra det inte minst genom att genomföra skattelättnader.
När det gäller likformig beskattning och rättstryggheten i de skattesänkningar som vi föreslår ser inte jag några problem alls. Du får gärna bli mer specifik om på vilka punkter som du tycker att det finns ett problem vad gäller våra skattesänkningsförslag. Vi har haft en tydlig inriktning på att det ska löna sig att arbeta och på att stimulera till att gå i arbete. På vilket sätt det skulle innebära att det finns en bristande rättstrygghet i de skattesänkningsförslag som vi har, det kan inte jag se.
Anf. 83 Marie Engström (V)
Fru talman! Det är möjligt att det var larvigt, det jag sade. Jag tror naturligtvis inte att de 75 miljoner som vi vill tillföra Skatteverket ytterligare är det avgörande. De 100 miljarder som inte kommer in i skatteinkomster varje år står inte och faller med de 75 miljoner kronorna. Jag tror inte att någon som satt och lyssnade på mitt anförande fick den uppfattningen heller. Skulle det vara så får jag väl tänka över hur jag uttrycker mig från talarstolen.
Det jag däremot gjorde var att jag pekade på ett väldigt stort problem för oss som har att hantera stora summor, och också för Skatteverket, som har att ta in de skatter som vi fattar beslut om här. Det är ju så man ska tolka det inlägg som jag hade.
Sedan går jag över till frågan om likformig beskattning och problem med rättstrygghet. Jag tycker nog att det är ganska viktigt att så långt som möjligt försöka vidmakthålla en likformig beskattning, alltså att människor ska beskattas på samma sätt så att vi inte har den ena gruppen si och den andra gruppen så och den ena branschen på ett sätt och en annan, närliggande bransch på ett annat, därför att det är då vi får de här gränsdragningsproblemen. Det är då väldigt många känner att man missgynnas i skattesystemet, och det är då många människor känner att det finns en väldigt stark rättsotrygghet inbyggd i hela systemet. Det är det jag menar med mina frågor.
Då tog jag som exempel några förslag som ni från regeringssidan har lagt fram, till exempel sänkt arbetsgivaravgift i tjänstesektorn och slopad löneskatt för människor som är över 65 år. Det finns andra exempel också, men jag hinner inte dra flera. Det var det jag talade om, om jag då ska förtydliga min fråga till Fredrik Schulte.
Anf. 84 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Det gläder mig verkligen att jag har hittat en ideologisk frände i Marie Engström när det gäller likformighetsprincipen i beskattning. Då antar jag att du också kommer att tillsammans med mig argumentera för platt skatt och en totalt likformig beskattning på inkomst. Det är jag mycket glad över.
Syftet med de åtgärder som alliansen föreslår vad gäller sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt skatt på förvärvsinkomst för långtidsarbetslösa som går tillbaka till arbete har ju varit att angripa ett konkret problem, ett konkret problem bestående av att 1 ½ miljon människor i dag står utanför arbetsmarknaden. Ibland - rättare sagt väldigt ofta - kan det finnas en princip om att adressera konkreta problem och hitta lösningar på de problemen snarare än att i alla lägen värna likformigheten. Men om vi nu ska syfta till likformighet som princip i skattesystemen så gläder det mig att vi kan vara överens om platt skatt i alla fall.
Jag tror att det finns många andra åtgärder som är viktiga för att öka skattemoralen och se till att få in den stora mängd pengar som staten skulle kunna få i intäkt men som man av olika skäl inte får, beroende på hur vårt regelverk och våra lagar och regler ser ut. Ett exempel är förmögenhetsskatten. Man brukar säga att 1 000 miljarder finns utanför Sveriges gränser på grund av förmögenhetsskatten. Om vi avskaffar förmögenhetsskatten kan de pengarna förhoppningsvis komma tillbaka till Sverige och generera olika typer av investeringar i vårt näringsliv och på så sätt driva svensk ekonomi i en positiv riktning.
Återigen: Jag tror ändå att det viktigaste i sammanhanget är att få ned skattetrycket. Det är det som gör att skattemoralen brister. Det är det som gör att vanliga människor inte redovisar att man anlitar en barnflicka eller att man bygger om sitt badrum svart.
Anf. 130 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Jag kanske ska förtydliga att debatten gäller anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket med mera, så att alla vet vad vi diskuterar.
Jag delar vissa inslag i de särskilda yttranden som har lagts fram av oppositionen i det här ärendet. Trots det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag anser det vara ett rätt väl avvägt förslag.
Marie Engström säger, helt riktigt, att det är viktigt att det finns ett förtroende för skattesystemet. Ingenting kan väl vara mer rätt och naturligt. Lars Johansson med flera säger att skattefusket är ett problem i vårt samhälle och innebär att staten går miste om betydande belopp som rätteligen skulle ha inbetalats och kommit det allmänna till del. Även detta är helt rätt och riktigt. Jag konstaterar därför att det egentligen finns en bred samsyn i den här frågan.
Herr talman! Beträffande skattefusk, svartjobb och liknande måste krafttag tas. Uppenbart är att när samhället stramar åt och ökar kontrollen inom ett område så flyttar sig den svarta sektorn till ett annat område. Det blir något av en katt-och-råtta-lek. Ofta sker det inom sektorer där penningtvätten är omfattande. Detta är allvarligt och måste motverkas kraftfullt.
Skatteverket uppskattar skattebortfallet till i storleksordningen 100 miljarder kronor. Av detta uppskattas svartarbete och organiserad brottslighet till ca 60 miljarder kronor. Skattebortfallet inom byggsektorn beräknas till 10-20 miljarder kronor. För att komma till rätta med det här problemet har Skatteverket tillsammans med sju arbetsgivarorganisationer, fyra fackförbund inom byggbranschen, Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet skapat en aktionsgrupp. Jag vill framhålla detta, för jag ser det som ett mycket bra initiativ. Jag uppfattade det också som att Marie Engström delade den uppfattningen.
Kampen mot svartarbete är i dag en fråga såväl för Skatteverket som för aktörerna på marknaden. Alla har insett att alla förlorar på ett förhållande där pengar undanhålls samhället. Jag är övertygad om att denna inriktning där alla ser sitt ansvar, tar sitt ansvar och kraftfullt arbetar i samma riktning är det enda som kommer att ge reella resultat.
Herr talman! Utskottets majoritet framhåller också i förslaget att kronofogdens verksamhet bör inrymmas i en självständig myndighet. Vi bedömer det som en åtgärd för att åstadkomma en kostnadseffektiv verksamhet. Det gäller att framhålla att de samverkansvinster som i dag finns mellan Skatteverket och Kronofogdemyndigheten ska behållas, men det är viktigt att här göra en bodelning av ansvarsområdena så att man inte får både den dömande och den åtalande funktionen i samma myndighet.
Jag vill betona att det inte har varit lätt för allianspartierna att komma fram till detta. Vi vill sanera i Myndighets-Sverige, men samtidigt inser vi att det just i detta fall behövs en ny myndighet.
I betänkandet behandlas också några motioner som framhåller vikten av en effektivare tullverksamhet på olika orter. Jag har förståelse för dessa önskemål om resursförstärkningar till enskilda platser, men som utskottet framhåller är det upp till tullen själv att göra erforderliga omprioriteringar så att en effektiv verksamhet kan upprätthållas på alla orter i landet.
Tullens departementstillhörighet är en fråga som har diskuterats mycket under senare år. Det som måste vara avgörande för hemvisten är effektiviteten i verksamheten, inte hur vi politiskt här i kammaren hanterar frågan.
Utifrån det synsättet kan det vara intressant att följa de olika organisationsförändringar som trots allt sker inom tullsektorn i olika länder. Skatteutskottet fick för ett halvår sedan en intressant föredragning om den nya organisationen i Estland - samma typ av organisation införs nu i Storbritannien - där skattesidan, tullsidan, ekopolisen och så vidare samordnar sin verksamhet.
Med detta vill jag säga att ingen organisation ska stelna i sin nuvarande form utan ständigt utvecklas. Det är alltså värt att följa utvecklingen i de länder som nu gör de här förändringarna. De sker i ett syfte, nämligen att minska den organiserade brottsligheten. I dagsläget ser jag dock ingen anledning att göra någon förändring från riksdagens sida och delar därför utskottets bedömning i den här frågan.
Herr talman! Detta var några kommentarer kring betänkandet om anslagen till Skatteverket, kronofogden och Tullverket.
Anf. 131 Britta Rådström (S)
Herr talman! Jag har några frågor till Jörgen Johansson som rör samarbetet mellan de borgerliga partierna i dessa frågor. Tror Jörgen Johansson att skattefusket minskar med lägre skatter, som vår moderate företrädare tidigare sade? Ställer Jörgen Johansson upp på våra förslag om kassaregister och personalliggare för att ha mer kontroll på svartarbetet?
Anf. 132 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! I alla samhällsbildningar finns det alltid människor som nyttjar systemet. Jag tror aldrig att vi kommer att få ett helt vitt arbetsliv, men det gäller att sträva efter att komma så långt som möjligt. Jag anser att den viljeyttring som alliansen har visat i en mängd olika åtgärder och förslag är ett steg på vägen. Sedan är det en process som pågår.
Vi ska veta och ha i bakhuvudet att när den nya regeringen tillträdde hade man sex dagar på sig att lägga fram ett budgetförslag - sex dagar! Vi som har varit kommunalt och landstingskommunalt engagerade vet hur länge vi håller på med våra budgetar, som innehåller avsevärt mycket mindre pengar. Det har alltså varit en mycket pressad tidsperiod, och det är därför jag säger att detta är ett första steg.
Vad sedan gäller de åtgärdsprogram som Britta Rådström tar upp kommer vi att fullfölja en del av de förslag som är i röret och även komma med nya förslag. Jag utesluter inga satsningar i syfte att komma till rätta med det svartjobb och den skatteflykt vi har i det här landet.
Anf. 133 Britta Rådström (S)
Herr talman! Vi är ju några som har suttit i riksdagen under tidigare perioder och då haft möjlighet att diskutera de här frågorna. Det tror jag säkert att man har gjort inom de borgerliga partierna också. Jag efterlyste tidigare konkreta förslag från de borgerliga partierna i utskottsmajoriteten när det gäller skattekontroll för att bekämpa fusket. Vi har ju som sagt haft ett antal år på oss att diskutera detta.
Anf. 134 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Jag tror att det är viktigt att den diskussionen ständigt pågår. Den måste pågå även när vi har haft en alliansregering i fyra år. Precis som jag sade i mitt förra inlägg tror jag att det oavsett vilken regering vi har alltid kommer att finnas vissa personer som hamnar utanför lagens råmärken, och dem måste vi hela tiden försöka komma åt för att på det viset få alla att hjälpa till att betala till det gemensamma. Det är ganska naturligt.
Under den förra perioden diskuterade vi naturligtvis en mängd frågor, och varje parti hade sina upplägg. Nu sitter det en alliansregering med fyra partier, och vi håller nu på och väver ihop våra synpunkter till en gemensam politik. Jag lovar dock att vi kommer att komma tillbaka och lägga fram mycket aktiva förslag för att komma åt detta.
Anf. 135 Marie Engström (V)
Herr talman! För att återknyta till det förra replikskiftet vill jag peka på att det står i budgetpropositionen att det förslag ni har lagt fram för att komma till rätta med skattefusk handlar om att skattesubventionera hushållstjänster. Men om Jörgen Johansson säger att det förutom detta kommer andra förslag som verkligen handlar om att bekämpa skattefusk låter det ändå positivt. Jag tror inte att skattesubventionerandet av hushållstjänster är någon stor fråga i det sammanhanget. Det är ingen stor fråga över huvud taget, skulle jag vilja säga.
Men jag skulle vilja ta upp en annan fråga som dök upp i mitt förra replikskifte. Det var platt skatt. Vi fick liksom en helt ny vändning i debatten. Det kanske var lite intressant. Helt plötsligt blev det något slags välkomnande av att diskutera likformig beskattning och att det skulle vara lika med platt skatt. Det är det naturligtvis inte alls, inte i det sammanhang som jag tog upp, men jag blev väldigt nyfiken.
Är det så att den nya regeringens företrädare faktiskt förordar platt skatt? I så fall får vi ha en helt annan typ av debatt här. Då pratar man ju om väldigt mycket pengar och ett helt nytt sätt att beskatta. Det skulle vara intressant att höra.
Nu har jag 39 sekunder kvar av min talartid, och då ska jag fråga Jörgen Johansson om Centerns nya kampanj. Centern drog i gång en kampanj, läste jag i förrgår på TT. Det gällde att samla in idéer för att minska krånglet för, nu skriver man företagare men jag tror att ni menar för skattskyldiga. Då vill jag koppla tillbaka till den fråga som jag har tagit upp under den här debatten, synen på likformig beskattning och rättstrygghet i beskattningen. Tycker Jörgen Johansson att de förslag som ni har lagt fram eller kommer att lägga fram stämmer överens med vad man kan kräva av en likformig beskattning och av rättstrygghet i skattesystemet?
Anf. 136 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Hushållsnära tjänster kunde inte inrymmas i budgeten i och med att det fordras ett godkännande från kommissionen i den frågan. Den återkommer under våren.
Sedan kan jag hålla med om att tittar vi på begreppet hundra miljarder i den svarta marknaden och hushållsnära tjänster kan vi notera att de representerar en mindre del. Alltnog är det en del som är svart inom det området, och det kommer man till rätta med genom den här åtgärden.
Vad gäller platt skatt kan vi konstatera att det aldrig någonsin i Sveriges riksdag har lagts fram en kommitté- eller partimotion om införandet av en sådan. Gör man sedan analysen av begreppet platt skatt, tittar på en del öststater, tittar på Island, på Storbritannien och vi kan titta på USA och de debatter som har förts där, ser vi att alla är tämligen överens om att i ett samhälle med vår struktur kanske inte platt skatt är den rätta vägen att gå.
Man tittar gärna på de baltiska staterna och har dem som ett föredöme. Samtidigt ska vi se att de är i ett uppbyggnadsskede. Kommer den sociala delen till och man vidareutvecklar den är det knappast troligt att begreppet platt skatt har någon framtid för sig. Vi har ju en platt skatt i Sverige på ett område. Det är arbetsgivaravgiften.
Jag kan lugna Marie Engström. Jag tror inte att alliansen kommer att lägga fram något förslag om platt skatt under den kommande perioden. Däremot tycker jag att det är intressant att ungdomarna i de olika partigrupperna driver frågan. Det får man kanske se som ett hälsotecken. De har i alla fall intresse för skattefrågan. Däremot tror jag som sagt inte att de får gehör i den totala bedömningen.
Vad gäller krånglet, Marie Engström, är ju kampanjen riktad till företagarna för att få med dem i diskussionen om hur vi utför den 25-procentiga regelförenkling som alliansen har sagt att vi ska genomföra.
Anf. 137 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag förstår vad kampanjen syftar till. Det framgår väldigt klart och tydligt. Men jag tycker inte att kampanjen stämmer speciellt bra överens med de förslag som man lägger fram från alliansens sida. Det är det som är poängen med min fråga.
Jag vill att Jörgen Johansson ska tala om eller i varje fall kommentera på vilket sätt till exempel subventionerade hushållstjänster, slopad löneskatt för äldre eller reducerad skatt inom tjänsteföretag, skulle minska regelkrånglet. Ni har en väldigt klar och tydlig målsättning att minska regelkrånglet med 25 % fram till år 2010, men ni börjar ju med att öka på krånglet för att sedan minska det. Jag tycker att det inte finns någon logik i det ni gör. Det är det som är poängen i min fråga. Jag vill att någon av er någon gång ska använda repliktiden till att kommentera detta faktum.
Det var väl bra att få en redogörelse om platt skatt. Synen på platt skatt är väl en av kanske flera, ska vi säga sprickor i den borgerliga regeringen i så fall. Fredrik Schulte var inte den första borgerliga politiker som jag har hört i den här kammaren prata sig varm för platt skatt.
Anf. 138 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! När vi diskuterat platt skatt har jag konstaterat att de som deltagit i debatten har olika uppfattningar om vad begreppet platt skatt egentligen innebär. Gör man en analys av begreppet kan man konstatera, för att ta ett exempel, att det kommunala självstyret försvinner. Det är alltså en väg som jag inte ser som gångbar.
Sedan vet jag ju att vissa gör andra bedömningar av det. Men de bedömningarna är inte de rätta, om man går till expertisen och får någon form av nomenklatur för det här.
Vad gäller krånglet är ju de 25 procenten inriktade på företagarnas regelverk och kanske inte direkt gentemot den enskilde löntagaren. Sedan kan jag väl hålla med om att de förändringar som görs i vissa fall kan uppfattas som att man ökar krånglet. Samtidigt är det ju så att vi minskar krånglet.
Ett mycket tydligt tecken på det är att vi går ut och säger att vi vill avskaffa fastighetsskatten. Om det är någonstans vi har ett krångel som inte är av denna världen är det där, vad gäller värdeområden, vad gäller belägenhetsfaktorer, vad gäller icke-möjlighet att överklaga beslut till Skatteverket när det gäller hur värdeområdena ser ut och så vidare. På område efter område är det en virrig inriktning som måste rensas upp, där ett skattesystem inte har någon som helst legitimitet. Där går vi faktiskt in och säger att det ska vi ta bort.
Sedan kan det finnas andra områden där det blir något regeltillskott. Men vi försöker alltnog hålla det på så låg nivå som möjligt.
Anf. 139 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag ska börja med att säga att det finns ärenden som man får många frågor om på gator och torg. Vid något tillfälle sade jag när vi hade debatterat ett ämne som hette CFC-beskattningen - som alla skatteutskottets ledamöter vet betyder det Certified Foreign Companies - att på det området hade jag aldrig någonsin fått en fråga på gator och torg.
Jag ska också medge att den fråga vi diskuterar i dag, nämligen anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket, har jag aldrig heller fått en fråga om på gator och torg, herr talman. Likväl är det naturligtvis väldigt viktigt för verksamhetens effektivitet hur vi utformar Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.
Under beredningen av det här ärendet har vi i skatteutskottet haft möjlighet att ha Skatteverkets chef Mats Sjöstrand hos oss och fått ta del av hans syn på hur Skatteverket kan fungera med de förslag som regeringen har lagt fram. Vi har också haft möjlighet att höra Tullverkets chef Karin Starrin ge sin syn på samma sak. Vi har alltså haft möjlighet att inhämta synpunkter direkt från de två myndigheter som finns inom det här området. Kronofogdemyndigheten lyder ju fortfarande under Skatteverket.
Om vi tittar på Skatteverket måste vi konstatera det som jag har sagt under flera år, att det har en mycket hög effektivitet. Det är så, herr talman, att av de skatter och avgifter som Skatteverket debiterar betalas faktiskt 99,8 % in. Det måste man säga är en mycket hög effektivitet i själva hanteringen. Jag är också av den uppfattningen att särskilt Skatteverket har blivit väldigt mycket mer serviceinriktat genom kvalificerad IT-användning. Det är lätt att få besked från Skatteverket. Jag vill säga att Skatteverket nästan är ett föredöme bland våra myndigheter.
Likväl är det naturligtvis på det sättet att det finns områden inom Skatteverket som man kan vara fundersam över. En av de delar som vi har att hantera gäller den rapport från Riksrevisionen som kom förra året. Riksrevisionen har granskat punktskatterna, som hanteras särskilt vid skattekontoret i Ludvika. Skatterna omsätter ungefär 85-90 miljarder. I rapporten noterar man samtidigt att en stor andel, ungefär 10 %, av resurserna vid skattekontoret i Ludvika används till att hantera 1 % av intäkterna på området, nämligen reklamskatten. Detta i sig är ett incitament att i första hand göra något åt reglerna. Man behöver inte utöka antalet tjänster. Det kan inte vara det som är lösningen på reklamskatteeländet.
Samtidigt säger Riksrevisionen att det område där kontrollen behöver utökas gäller energibeskattningen. Där används relativt sett minst kontrollresurser samtidigt som det är den största delen som kommer in på det området. Utskottsmajoriteten hoppas, med hjälp av instämmande från oppositionen, att regeringen tar till sig synpunkterna. Det är en viktig signal att det inte ska fuskas på energiskatteområdet - i den mån fusk förekommer.
Hur hanterar vi då frågan om det som brukar kallas skattefiffel? Jag tror att man får skilja på olika saker på området. En del är okunskap. Den är viktig att hantera. En annan del är vanligt fiffel - vad nu det är. En tredje del är det som är mer brottsligt, nämligen skrupelfritt hanterande av skatter genom att undandra sig kontroller. Sedan finns det en fjärde möjlighet, nämligen att systematiskt utnyttja luckor i skattesystemet. Det kan vara sådana saker som moms - ett hanterande av papper fram och tillbaka. På alla dessa områden gäller det att Skatteverket har en organisation som kan upptäcka och ta itu med sakerna.
Under flera år i början av 2000-talet föreslog vi i Folkpartiet, herr talman, att man skulle anslå 100 miljoner kronor mer för att titta på just dessa områden. Vi fick inget gehör för det, men jag blev glad när regeringen förra året, 2005, presenterade den budget som skulle träda i kraft 2006 och där anslog ungefär 225 miljoner kronor extra. Det har varit så under ett år, och det kommer att förlängas under 2007. Vi är självklart med på förlängningen. Det var intressant att notera att Skatteverkets chef Mats Sjöstrand berättade för oss i skatteutskottet att effekten av miljonerna som vi var eniga om då kommer att synas framför allt under 2007. Nu har man utbildat många människor att ta itu med olika branscher. Det är en viktig signal till dem som sysslar med fifflerier och skrupelfritt hanterande att detta inte duger.
Det är i första hand inte fråga om att dra in pengar till statskassan. Det är en viktig del, men det allra viktigaste i sammanhanget är att se till att vi får en konkurrensneutralitet mellan olika branscher och aktörer så att det verkligen ska löna sig att vara hederlig i landet. Det är den allra viktigaste signalen. Vi får se till att det inte lönar sig att vara fifflare.
Herr talman! Jag har noterat ett skrivfel som jag gärna vill få fört till protokollet. Det förekommer på s. 7 under rubriken Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. I stycket som börjar med "med anledning av bildandet av Kronofogdemyndigheten" står det att det kostade 38,4 miljarder kronor. Så var det inte. Det var en tusendel av detta. Det var 38,4 miljoner kronor. Det är lite skillnad. Det hade varit bra om pengarna hade kunnat överföras till den nya myndigheten, men det går inte. Det är fråga om 38,4 miljoner kronor.
Socialdemokraterna har en intressant tilläggspunkt. Man vill anslå 5 miljoner kronor - Britta Rådström hade synpunkter på detta - till opinionsbildning mot skattefusk. Varför har vi avstyrkt detta? Det finns två grunder för detta. Den ena är att det är tveksamt om en myndighet ska bedriva opinionsbildning. Den andra är att summan är så otroligt liten. Det är klart att man kan göra mycket med en liten siffra, men vad kostar hela Skatteverket där ni vill lägga till 5 miljoner? Jo, 6 241 000 000! Det är drygt ½ %. Ni får gärna göra en stor sak av detta, men tro inte att det kommer att ändra skattemoralen. Det är andra saker som påverkar detta.
Jag vill slutligen ta upp en sak som berör Tullverket och som inte har att göra med departementsplaceringen. Vid utfrågningen av Karin Starrin ställdes frågan om Tullverket är effektivt eller inte. Majoriteten har inga särskilda förslag till förändringar. Jag liksom några andra har tagit del av utvecklingen inom Tullverket, och jag måste konstatera att Tullverket har varit utsatt för många förändringar under senare år. Det ändras lika mycket där som i Stockholms läns landsting. Då förstår alla vilken katastrof det är.
Nu är en ny utredning och en ny förändring på gång. Jag menar att det allra viktigaste är att fråga sig om Tullverket är effektivt. Jag menar att man kan se det på prisbildningen på otäcka saker som narkotika, cigaretter och så vidare. Det märks inte så mycket när det gäller alkohol. Vi måste konstatera att trots ökade beslag på många områden har Tullverket dessvärre inte fått den optimala organisation som behövs. Det är alldeles för mycket narkotika som förs in i landet. Det är det största problemet med Tullverket. Vi behöver jobba mycket mer med detta.
I övrigt vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 140 Britta Rådström (S)
Herr talman! Jag har några frågor till Gunnar Andrén. Flera förslag i budgetpropositionen kommenterades av Skatteverkets generaldirektör när han besökte utskottet. Mycket - inte allt - ska gälla från den 1 januari. Han ansåg att det var svårt att hinna med vissa av reformerna - förändringarna - bland annat inför kommande deklarationer. Det gäller exempelvis höjda gränser för reseavdrag, övriga utgifter, inte minst information om fastighetsskatten samt jobbskatteavdraget. Förslaget om sänkning av arbetsgivaravgifterna i tjänstesektorn kommenterade han med "att det känns som en rysare". Är det att förenkla att införa nya avdrag och krångla till skatter? Lite av detta var Jörgen Johansson inne på tidigare.
När det gäller sänkning av arbetsgivaravgifterna i tjänstesektorn skulle jag vilja veta inom vilka tjänsteföretag det är fråga om. Gäller det alla eller är det några? Hur är det möjligt att göra en rättvis gränsdragning med tanke på EU:s regler och konkurrensen?
Anf. 141 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Det är riktigt att Skatteverkets chef Mats Sjöstrand uttryckte tvivel om att klara allt. Dock var huvudkonklusionen av hans resonemang att genom att anstränga sig skulle man klara alla förelagda uppgifter. Det har också meddelats till finansutskottet i ett senare yttrande som inte vi i skatteutskottet hade möjlighet att ta del av när vi behandlade det här ärendet. Men det finns tryckt som en bilaga till skatteutskottet.
Herr talman! Jag uppfattade det så att Mats Sjöstrand gav klartecken för att Skatteverket skulle klara alla uppgifter som regeringen hade föreslagit på ett nöjaktigt sätt. Det är riktigt att han sade att det onekligen innebär en ökad belastning på verket och att det hade varit bättre med längre tid. Men precis som Jörgen Johansson sade hade regeringen kort tid att förbereda propositionen.
I övrigt tar Britta Rådström upp en fråga som jag gärna skulle vilja svara på i annat sammanhang, och den har att göra med politikens inriktning. Jag avstår från detta nu, men det är ingen ringaktning. Just nu hanterar vi inte skattepolitiken utan Skatteverket, så jag var inte riktigt beredd på just den frågan. Men jag svarar gärna på den i annat sammanhang. Vi kan inte ta en interpellationsdebatt, men vi kan vid tillfälle ta en allmän debatt på någon gata eller något torg om den fråga som Britta Rådström ställer om skattepolitikens förenlighet med EU i vissa avseenden. Jag kan inte svara på frågan just nu, därför att jag hade förberett mig på anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket.
Anf. 142 Britta Rådström (S)
Herr talman! Men det är alltid intressant att diskutera skattepolitiken generellt, eftersom anslagsdiskussionen här annars blir väldigt fyrkantig och kort. Vi har ju inte så många debatter under året.
Jag har då en annan fråga till Gunnar Andrén, som jag också ställde till Jörgen Johansson, och det gäller bekämpning av skattefusk: Är ni beredda att stödja våra förslag när det gäller kassaregister och personalliggare? Vi har till och med föreslagit ett bidrag till de små företagen för att kunna införa de av EU nu godkända kassaregistren.
Jag har också en kommentar till de 5 miljonerna. De skulle ju inte gå till agitation utan till information. Det var 5 miljoner speciellt riktat till Skatteverket, förutom de 175 miljonerna till alla de här myndigheterna.
Anf. 143 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag tror att vi kommer att få se många olika förslag om åtgärder för det som Britta Rådström tar upp om att förebygga fiffel och annat inom kontantbranscherna. Exakt vilka metoder som man ska använda kan vi diskutera. Jag var personligen i en reservation förra året väldigt kritisk mot det som då beslutades om personalliggare, med den utformning det fick. Jag har för mig att jag till och med var ensam reservant i utskottet i den frågan. Jag kan därför inte säga att jag tycker om den utformning som ni gav det.
Det betyder absolut inte att vi inte tycker att man ska se till att förebygga fusk och fiffel i kontantbranscherna. Men man får fundera på om det var en bra metod. Jag tyckte inte det då. Vi får se vad regeringen kommer fram till. Den kanske har andra argument. Det kanske finns andra sätt att hantera det här med kassaregister och så vidare.
Jag ställer mig inte avvisande till detta, men i fråga om själva tekniken, exakt hur det ska vara, har åtminstone inte jag tänkt färdigt. Men huvudlinjen är att det inte ska löna sig att fiffla. Vi måste se till detta.
Om jag samtidigt tar frågan om personalliggare, måste man se till en så enkel sak som att ett familjeföretag, till exempel inom pizzeriabranschen, kanske inte alltid kan ha en personalliggare som är perfekt. Man kanske kan ställa ett sådant krav på ett stort serveringsföretag, men det är väldigt olika.
De regler som föreslogs på det här området tyckte jag, uppriktigt sagt, var ganska fyrkantiga. Det var motivet till att jag var tveksam till om de skulle fungera för alla företag, både för enmansföretagaren och för det jättestora företaget med flera hundra anställda. Det är egentligen samma sak med byggarbetsplatser med otroligt många entreprenörer. Det är inte så lätt att uppfylla så speciella krav.
Anf. 144 Lennart Sacrédeus (Kd)
Herr talman! På Kristdemokraternas vägnar ber jag att få yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande.
Jag vill gärna instämma i det min kollega Jörgen Johansson sade. När jag avstyrker de lagda motionerna i ärendet vill jag på intet sätt förringa klokskapen i många av de förslagen. Det är en styrka i vår riksdag att vi kan lägga förslag och därmed stimulera tankar och idéer ömsesidigt för framtiden.
Med detta sagt vill jag gå in på Skatteverket.
Skatteverket har ett alltmer fullödigt mål, och det handlar om att på ett effektivt sätt säkerställa att lagstiftad skatt verkligen inbetalas. Parallellt med detta har Skatteverket successivt stärkt och byggt ut sina servicefunktioner och sin tillgänglighet gentemot medborgarna med den nya teknikutvecklingen. Det är något som är väldigt positivt och som välkomnas av allmänheten.
Årligen hanterar Skatteverket imponerande volymer ärenden. Det kräver stor kompetens och noggrannhet. Det kräver ett vänligt och korrekt bemötande gentemot allmänheten. Serviceanda, effektivitet och begriplighet ser vi medborgare och lagstiftare som viktiga ledstjärnor för Skatteverket. Jag är övertygad om att myndigheten ser detta för egen del. Jag är övertygad om att personalen - det är säkert samtliga här - bemödar sig om att uppfylla dessa målsättningar. Samtidigt är det något som hela tiden måste hållas levande och utvecklas.
Herr talman! Regering och riksdag har som lagstiftare och medelsanvisare hela tiden ett ansvar att stärka skattesystemets legitimitet, etiskt och skatterättsligt. Det handlar såväl om skattetryck som om enskilda skatters konstruktion, deras begriplighet och hanterbarhet.
I detta ligger också betydelsen av Skatteverkets egen organisation. Det berör inte minst allmänhetens tillgänglighet på annat sätt än bara via nätet, hur viktigt det än är, utan att rent fysiskt kunna besöka ett skattekontor och rent personligen kunna tala med en handläggare. Det är viktigt att skattekontoren finns utspridda över hela vårt avlånga och ibland så glest befolkade land, att inte de mindre kontoren på mindre orter utarmas på personal och på service eller, vilket händer, att anställda förvisso rent fysiskt finns på ett skattekontor men rent organisatoriskt tillhör en annan enhet. Det får konsekvenser för ledning, för sammanhållning och för känslan för en fysisk arbetsplats, för det kontor där man arbetar.
Vi kristdemokrater är övertygade om att många andra här i riksdagen kommer att följa den här utvecklingen. Vi önskar ingen utarmning av mindre skattekontor.
Herr talman! Skatteverket fick i innevarande års budget 225 miljoner kronor extra i syfte att stärka sitt kontrollarbete och för förebyggande åtgärder i kampen mot ekonomisk brottslighet, skattefusk och skatteundandragande. Denna förstärkning var mycket positiv. Vi välkomnar att den finns med i den budget som gäller för 2007. Det handlar om väl använda medel. Det handlar om medel som verkligen behövs.
Det har nämnts tidigare i debatten att man bedömer att de undandragna skattemedlen rör 100 miljarder kronor. För att den siffran ska bli lite mer begriplig kan man säga 100 000 miljoner kronor. Det blir väldigt mycket pengar. Dem skulle vi kunna göra väldigt mycket gott med i vårt samhälle, till vård, skola och utbildning, till infrastruktur - till så mycket mer än om de pengarna aldrig betalades in.
Vi kristdemokrater - det delar vi med alla andra; vi är inte vare sig bättre eller sämre på den punkten - menar att den svarta marknadens utbredning allvarligt skadar den svenska ekonomin och skadar det svenska samhället. Den skadar oss alla som medborgare. Den skadar oss personligen.
Detta förhållande att den svarta ekonomin är skadlig för landet bekräftas av ett flertal studier och utredningar. Det handlar inte bara om regelrätta inkomstbortfall - vi har här nämnt 100 miljarder kronor, eller 100 000 miljoner kronor. Det handlar också om en nedsatt tilltro till själva det svenska skattesystemet och en försvagning av samhällsmoralen, en försvagning av känslan att vi bygger det här landet tillsammans.
Herr talman! Konkurrensen mellan företag snedvrids, och affärsmoralen luckras upp. För att minska den svarta sektorns omfattning måste därför det ständiga arbetet med en effektivare och mer träffsäker skattekontroll fortsatt utvecklas. Här ska alla vi partier i riksdagen hjälpas åt. Vi ska bistå varandra med kloka förslag. Vi har all anledning att lyssna till varandra.
Tidigare har det funnits en tradition, som har brutits på sistone, att försöka finna en samsyn, åtminstone mellan fem partier, vad gäller försvarsuppgörelser. Varför inte detta också i kampen mot ekonomisk brottslighet och skattefusk?
Herr talman! Jag vill komma in på ett helt annat område som gäller Skatteverket. Bland Skatteverkets anställda är 62 % kvinnor. Bland Kronofogdemyndighetens anställda är andelen kvinnor 71 %. Det är icke något illa i detta, men det finns bevisligen en bristande könsbalans. Den bör vara ett observandum för oss alla, för myndigheterna själva och inte minst inför framtiden.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag ta upp ett ämne som kan uppfattas som att det ligger vid sidan av huvudstråket, det som vi har diskuterat i dag.
Det handlar först om arbetsmoralens betydelse. Jag tror att det inte är minst viktigt i myndigheter som rör kontrollfunktioner, strafföreläggande och känslig myndighetsutövning att man hela tiden arbetar med att upprätthålla en god arbetsmoral. Det gäller inte minst den typ av myndigheter som vi diskuterar i dag. Det är oerhört viktigt för självkänslan, i jobbet, att man känner att man når resultat. Det är det bästa sättet att stärka arbetsmoralen.
Det andra som jag avslutningsvis ville nämna gäller Tullverket. Tullverket har förvisso en roll som handlar om ekonomi och kontroll av varor och vad som passerar våra gränser. Men man ska inte underskatta Tullverkets roll - jag vill verkligen lyfta fram det - i kampen mot människohandel eller, rent ut sagt, det slaveri som drabbar så många unga kvinnor i Europa och som även, beklagligtvis, berör vårt eget land. Detta slaveri och denna vidriga handel med människor, inte minst med kvinnor, måste på alla sätt bekämpas för att upprätthålla Sverige och Europa som civiliserade samhällen. Det ingår också i Tullverkets roll vid våra gränser. I detta har Tullverket en oerhört viktig roll att spela.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 7 december 2006.Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 5.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Mål för politikområdet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner det mål för politikområde Skatt, tull och exekution som regeringen föreslår och upphäver nuvarande mål för politikområdet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motion 2006/07:Sk289 yrkande 1.Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen anvisar för 2007 anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i enlighet med regeringens förslag enligt bilaga 2 till detta betänkande.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Utgiftsområde 3 punkt 2 och avslår motion 2006/07:Sk289 yrkande 2.Tullverkets resursanvändning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk247 yrkande 1, 2006/07:Sk273, 2006/07:Ju311 yrkande 2 och 2006/07:T392.Tullfrågornas departementstillhörighet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk247 yrkande 3.Riksrevisionens styrelses redogörelse angående Skatteverkets kontroll av punktskatter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger redogörelse 2006/07:RRS2 till handlingarna.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.