Anslag till rättshjälp m.m.

Betänkande 1990/91:JuU27

Justitieutskottets betänkande 1990/91:JUU27

Anslag till rättshjälp m.m.

---

Innehåll

• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
JuU27

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1990/91:100, bilaga 4 (justitiedepartementet),
har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1991/92
till Rättshjälpskostnader anvisa ett förslagsanslag på 645 000
000 kr. (punkt F 1, s. 82--84),

till Rättshjälpsmyndigheten anvisa ett förslagsanslag på
10 453 000 kr. (punkt F 2, s. 84 och 85),

till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet anvisa ett
förslagsanslag på 1 000 kr. (punkt F 3, s. 86 och 87),

till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag anvisa ett
förslagsanslag på 5580000 kr. (punkt F 4, s. 87 och 88),

till Vissa domstolskostnader m.m. anvisa ett förslagsanslag på
228830000 kr. (punkt F 5, s. 88),

till Diverse kostnader för rättsväsendet anvisa ett
förslagsanslag på 24200000 kr. (punkt F 6, s. 89).

Motioner

1990/91:Ju409 av Inger Hestvik och Sten-Ove Sundström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en översyn av
ersättningsnormerna för nämndemän.

1990/91:Ju709 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
rättshjälpslagen att inskränkningen vad avser bodelning mellan
makar avskaffas.

1990/91:Ju710 av Mona Saint Cyr och Ewy Möller (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
socialstyrelsen bör få i uppdrag att initiera lämplig åtgärd för
att lösa det i motionen anförda problemet i samband med
bodelning.

1990/91:Ju711 av Ewy Möller och Mona Saint Cyr (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vidgade möjligheter för småföretagare att
erhålla rättshjälp.

1990/91:Ju717 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av lagändringar vad gäller
advokatverksamhet.

1990/91:Ju720 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att göra en grundlig översyn av rättshjälpslagen i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ju721 av Krister Skånberg (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättring av
rättshjälpen i ärenden hos förvaltningsmyndigheter och
förvaltningsdomstolar.

1990/91:Ju821 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lika ersättning till nämndemän.

1990/91:Ju825 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att öka möjligheterna för
brottsoffer att erhålla rättshjälp i enlighet med vad i motionen
anförts.

1990/91:Ju830 av Ingbritt Irhammar och Karin Starrin (c) vari
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändring av rättshjälpslagen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo792.

1990/91:Ju832 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hjälp till svenska kvinnor som våldtagits
utomlands.

1990/91:Ju838 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om de s.k. rättshaveristernas
situation i syfte att klarlägga problemets art och omfattning
samt föreslå åtgärder.

1990/91:Ju842 av Krister Skånberg m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
det behövs någon form av rättshjälp för att enskilda personer
och organisationer bättre skall kunna stoppa miljöförstöring som
drabbar marken, luften och vattnet omkring dem.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo816.

Utskottet

Rättshjälp

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 645 000 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Rättshjälp vid bodelning

Möjligheterna att erhålla allmän rättshjälp vid bodelning är
begränsade. Enligt 8 § första stycket 7 rättshjälpslagen
(1972:429) (RHL) i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1988 fordras
det, för att rättshjälp skall beviljas vid bodelning, att
särskilda skäl föreligger med hänsyn till boets beskaffenhet och
makarnas eller sambornas personliga förhållanden. I ärende om
bodelning, som inte avser klander, får, enligt 20 § andra
stycket RHL, biträde inte förordnas.

I motion Ju709 yrkas att begränsningen i RHL för makar att
erhålla rättshjälp vid bodelning skall avskaffas. Motion Ju710
innehåller önskemål om att den som är i behov av pengar för att
få till stånd en bodelning skall, i stället för att erhålla
rättshjälp, kunna få låna av allmänna medel;
återbetalningsskyldighet skall inträda när bodelning skett och
penningmedel därigenom lösgjorts.

Utskottet behandlade liknande motionsönskemål våren 1990
(1989/90:JuU26 s. 3 f). Utskottet konstaterade då att det -- med
anledning av vad utskottet uttalat i betänkandet 1988/89:JuU19
-- inom regeringskansliet pågick en översyn av möjligheterna att
erhålla allmän rättshjälp vid bodelning. Resultatet av översynen
borde enligt utskottet avvaktas innan det kunde bli aktuellt för
riksdagen att ta ställning i saken.

I budgetpropositionen tar justitieministern upp några frågor
inom rättshjälpsområdet (s. 10). Hon anför bl.a. följande.

De materiella förändringarna i rättshjälpssystemet som
genomfördes år 1988 syftade till att koncentrera de resurser som
finns tillgängliga för allmän rättshjälp till de områden där
störst behov av sådan rättshjälp har ansetts föreligga. På en
punkt -- möjligheten till rättshjälp i samband med bodelning
efter äktenskapsskillnad -- uppmärksammades en tid efter
lagändringarna en viss ojämnhet i rättshjälpsnämndernas praxis
som kunde leda till mindre tillfredsställande resultat i vissa
fall. På initiativ av justitiedepartementet diskuterades dessa
frågor vid en hearing i mars 1990 under medverkan av bl.a.
advokater och rättshjälpsmyndigheterna. Sedan frågorna
genomlysts vid hearingen synes praxis ha stabiliserats. Någon
anledning att aktualisera en lagändring på denna punkt synes
därför åtminstone för närvarande inte föreligga.

-- -- --

Rättshjälpskostnaderna har fortlöpande stigit och överstiger
nu en halv miljard kr. om året. Det är självfallet angeläget att
man återkommande analyserar kostnadsutvecklingen och prövar i
vilken utsträckning kostnaderna kan nedbringas. Jag kommer
därför att ta initiativ till en sådan granskning genom
riksrevisionsverkets försorg.

Enligt uppgift från justitiedepartementet har antalet
beviljade rättshjälpsansökningar avseende bodelning efter
äktenskapsskillnad ökat efter hearingen i mars 1990. Utskottet
har med tillfredsställelse också inhämtat att departementet
fortlöpande bevakar utvecklingen av praxis på området.

Mot bakgrund av det sagda och med hänsyn till den strävan att
nedbringa kostnaderna för rättshjälpen som utskottet finner
nödvändig kan utskottet inte tillstyrka bifall till motionerna.

Rättshjälp till småföretagare

En näringsidkares möjlighet att erhålla allmän rättshjälp i
angelägenhet som har uppkommit i hans näringsverksamhet är
enligt 8 § första stycket 3 RHL begränsad. Rättshjälp får inte
beviljas om det inte finns skäl med hänsyn till verksamhetens
art och begränsade omfattning, näringsidkarens ekonomiska och
personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt.

I motion Ju711 framförs önskemål om förbättrade möjligheter
för småföretagare att erhålla allmän rättshjälp.

Utskottet har återkommande behandlat denna fråga (se
1989/90:JuU26 s. 4 och där angivna betänkanden). Utskottet har
då ställt sig bakom justitieministerns uttalanden (prop.
1987/88:73 samt JuU21) att hon, med hänsyn till att begränsade
resurser står till buds, inte var beredd att föreslå någon
ändring beträffande möjligheterna för näringsidkare att erhålla
rättshjälp samt att dessa även i fortsättningen skall kunna
beviljas rättshjälp om deras ekonomiska situation är sådan att
de kan jämställas med löntagare i vanliga inkomstlägen.

Utskottet saknar anledning att nu frångå sin tidigare
ståndpunkt och avstyrker bifall till motionen.

Rättshjälp i förvaltningsärenden

Motion Ju721 innehåller en begäran om förbättrade möjligheter
till rättshjälp i ärenden hos förvaltningsmyndigheter och
förvaltningsdomstolar.

Ett liknande motionsyrkande behandlade utskottet förra våren
(1989/90:JuU26 s. 9 f). Utskottet hänvisade till
domstolsutredningen som enligt sina direktiv (dir. 1989:56)
bl.a. har att se över förvaltningsdomstolarnas
utredningsskyldighet i olika måltyper, tvåpartsprocessen och
domstolens formella processledning vari ingår reglerna om
ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsprocessen. I
avvaktan på resultatet av domstolsutredningens arbete ville
utskottet inte ta ställning till frågan om en utvidgad
rättshjälp i rättsliga angelägenheter som skall prövas av
förvaltningsdomstolar och förvaltningsmyndigheter. Utskottet
avstyrkte bifall till motionen. Riksdagen följde utskottet.

Anledning saknas för utskottet att nu göra någon annan
bedömning.

Rättshjälp åt brottsoffer

I motion Ju825 begärs att allmän rättshjälp skall kunna
beviljas i större omfattning till personer som utsatts för
allvarligare brott, t.ex. våldsbrott och bostadsinbrott. Även i
andra fall när offret allvarligt skadats psykiskt, fysiskt eller
ekonomiskt bör enligt motionärerna rättshjälp kunna beviljas.

Frågor om olika former av stöd till brottsoffer har
återkommande behandlats av utskottet. Under hösten år 1990 tog
utskottet ställning till ett förslag från regeringen (prop.
1989/90:158, 1990/91:JuU4, rskr. 16) om vidgade möjligheter för
brottsoffer att få målsägandebiträde. Enligt de nya reglerna som
trädde i kraft den 1 januari 1991 (SFS 1990:999) har målsäganden
i princip alltid rätt till målsägandebiträde i mål om
sexualbrott. Vid övriga brott där målsägandebiträde kan komma i
fråga, bl.a. misshandel och olaga hot, har reglerna blivit mer
generösa. Ytterligare utvidgning av möjligheterna till
målsägandebiträde kan förutses (se 1990/91:JuU21).

Utöver rätten till målsägandebiträde finns andra möjligheter
för brottsoffer att erhålla juridisk och annan hjälp. Åklagaren
är i allmänhet skyldig att förbereda och utföra målsägandens
talan om skadestånd på grund av brott som hör under allmänt
åtal. En målsägande kan erhålla allmän rättshjälp för att väcka
skadeståndstalan med anledning av brott som denne utsatts för.
Frågan om information till brottsoffer om deras rättigheter i
olika avseenden har utskottet nyligen behandlat i betänkandet
1990/91:JuU23 vartill här hänvisas.

Som framgår av det anförda är det väl sörjt för att
brottsoffer skall kunna erhålla hjälp och rättsligt bistånd i
olika hänseenden. Att införa ytterligare möjligheter till
rättshjälp i enlighet med motionärernas önskemål är inte
erforderligt. Utskottet avstyrker bifall till motionen i nu
behandlad del.

Rättshjälp i miljömål

I motion Ju830 framför motionärerna önskemål om en förändring
i RHL som medför ökade möjligheter att få en sakkunnigutredning
om tekniska och medicinska frågor i skadeståndstvister på grund
av miljöbrott. Motion Ju842 innehåller en begäran om att någon
form av rättshjälp skall införas för att enskilda personer och
organisationer bättre skall kunna stoppa miljöförstöring som
drabbar marken, luften och vattnet omkring dem.

Allmän rättshjälp får enligt 6 § RHL beviljas fysisk person i
rättslig angelägenhet om han behöver sådant bistånd vare sig det
gäller ett ärende som behandlas av domstol eller av
förvaltningsmyndighet eller fråga är om rådgivning eller biträde
i övrigt.

Allmän rättshjälp får enligt 8 § första stycket 9 RHL inte
beviljas ägaren eller tidigare ägare av en fastighet eller en
byggnad i angelägenhet som avser fastigheten eller byggnaden, om
han har eller borde ha haft rättsskyddsförsäkring eller något
annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten; denna
begränsning benämns ofta fastighetsundantaget. Den 1 juli
1989 (prop. 1988/89:117, JuU19, rskr. 259) infördes i 8 § andra
stycket RHL en möjlighet till allmän rättshjälp i angelägenheter
som faller under fastighetsundantaget. Rättshjälp får enligt den
bestämmelsen beviljas när den rättssökandes egna kostnader i
angelägenheten har uppgått till minst tre gånger det basbelopp
som gällde året innan rättshjälp begärdes. En sådan ändring
borde enligt propositionen (s. 22) i princip ta sikte på alla
angelägenheter som omfattas av fastighetsundantaget, dvs. även
mål med miljörättslig anknytning, t.ex. enligt miljöskadelagen
eller miljöskyddslagen, och s.k. mögelhusmål.

Med hänsyn till redan existerande möjligheter att erhålla
rättshjälp samt till de begränsade resurser som finns
tillgängliga saknas enligt utskottet förutsättningar att bifalla
motion Ju830 i nu behandlad del.

Önskemålet i motion Ju842 att allmän rättshjälp skall kunna
beviljas även organisationer kan utskottet inte tillstyrka.
Detsamma gäller begäran om att utsträcka möjligheten till allmän
rättshjälp att omfatta ett så opreciserat och vidlyftigt område
som begärs i motionen.

Översyn av rättshjälpslagen

I motion Ju720 begärs en översyn av RHL med sikte på att
främja principen om allas likhet inför lagen.

Utskottet behandlade förra våren ett motionsönskemål med en
begäran om en översyn av RHL utifrån vilka behov och
begränsningar som finns utanför försäkringssystemet
(1989/90:JuU26 s. 2 f). I det betänkandet lämnas en redogörelse
för en del av de översyner som skett och de ändringar som
vidtagits i RHL sedan lagen trädde i kraft den 1 juli 1973.
Utskottet fann då inte anledning att förorda någon utredning av
de frågor som motionärerna berört.

I budgetpropositionen anger justitieministern (s. 83) att hon
avser att föreslå regeringen att uppdra åt riksrevisionsverket
att utvärdera effekterna av den förut nämnda reformen av
rättshjälpen år 1988. I uppdraget bör enligt justitieministern
ingå inte bara att analysera kostnadsutvecklingen utan också att
göra en utvärdering av hur reformens syfte -- att förbättra den
enskildes möjligheter att få tillgång till juridisk hjälp i
rättsliga frågor -- har uppfyllts. Uppdraget bör vidare, anför
justitieministern, omfatta att analysera möjligheterna att
nedbringa samhällets kostnader för rättshjälpen.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom justitiedepartementet
arbetet med det av justitieministern aviserade uppdraget till
riksrevisionsverket. Att vid sidan av denna utvärdering föreslå
en sådan översyn som motionärerna begär är enligt utskottets
mening inte aktuellt. Utskottet avstyrker bifall till motionen.

Rättshjälpsmyndigheten

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 10 453 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 5 580 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Vissa domstolskostnader m.m.

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 228 830 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Ersättning till nämndemän

Regler om ersättning till nämndemän finns i förordningen
(1982:814) om ersättning till nämndemän och vissa andra
uppdragstagare inom domstolsväsendet m.m. Enligt förordningen
utgår ersättning till nämndemän dels som arvode för
sammanträde med 300 kr. per dag (2 § 1 p och 2 p), dels --
under förutsättning av löneavdrag eller annan inkomstförlust på
grund av uppdraget -- som tilläggsbelopp för den del av
inkomstförlusten som inte täcks av arvodet (2a § 1 st). Arvodet
och tilläggsbeloppet får tillsammans inte överstiga 650 kr. (2a
§ 4 st).

I motion Ju821 förordas en ordning där alla nämndemän får lika
ersättning.

Frågan om ersättning till nämndemän har utskottet behandlat
upprepade gånger, senast våren 1990 (1989/90:JuU24 s. 7 och där
angivna betänkanden). Utskottets uppfattning har återkommande
varit att en allsidig rekrytering av nämndemän bättre främjas av
ersättning för konstaterad inkomstförlust än av en lägre
generell ersättning, lika för alla, vilket med hänsyn till de
begränsade ekonomiska förutsättningarna skulle vara
alternativet.

Utskottet gör inte nu någon annan bedömning och avstyrker
bifall till motionen i denna del.

I motion Ju409 efterlyses en översyn av ersättningsnormerna
för nämndemän. Motionärerna befarar att den ekonomiska
ersättningen som i dag utgår får till följd att en
snedrekrytering till nämndemannauppdraget sker.

Principen för ersättning till nämndemän lades fast år 1985 (se
JuU 1984/85:25). Utskottet uttalade då (s. 10 f) att utskottet
under många år ansett det nödvändigt att få till stånd en mer
allsidig sammansättning av nämndemannakåren och i detta syfte
framhållit att en höjning av arvodena måste ske. Här bakom låg
bl.a. intresset att komma till rätta med det otillfredsställande
förhållandet att sådana yrkesarbetande -- bl.a. industriarbetare
-- som får vidkännas fullt löneavdrag vid tjänstgöring i rätten
är underrepresenterade i nämndemannakåren. Beträffande frågan om
vilken metod för arvodering som är den lämpligaste ansåg
utskottet -- som ovan anförts -- det mer angeläget att utnyttja
de begränsade ekonomiska resurserna för att kompensera dem som
lider inkomstförlust på grund av nämndemannauppdraget än att
göra en generell höjning av arvodet.

Vad utskottet uttalade år 1985 äger alltjämt giltighet.
Bestämmelserna om ersättning till nämndemän innebär emellertid,
på grund av begränsningen beträffande arvodets storlek, alltjämt
en svårighet att få till stånd den allsidiga sammansättning av
nämndemannakåren som utskottet efterlyst. Detta förhållande är
enligt utskottet otillfredsställande. En översyn av
ersättningsnormerna för nämndemän bör därför ske. Som en
utgångspunkt för denna översyn bör ligga förslaget i proposition
1990/91:117 Om en ny kommunallag att förtroendevalda skall
få rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst samt de
pensions- och semesterförmåner som de förlorar när de fullgör
sina uppdrag (s. 64). Regeringen bör ta initiativ till att en
utredning som den skisserade kommer till stånd.

Vad utskottet nu med anledning av motion Ju409 anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Diverse kostnader för rättsväsendet

Medelsanvisningen

Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 24 200 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Övriga frågor

Offer för brott utomlands

I motion Ju832 begärs en utredning om hur stödet till kvinnor
som våldtagits utomlands skall stärkas.

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande i höstas
(1990/91:JuU4). I det betänkandet redogjorde utskottet för vad
utskottet tidigare uttalat (se 1989/90:JuU26) angående
möjligheterna att enligt svensk processuell lagstiftning ersätta
en svensk medborgare, som kallats att inställa sig till domstol
utomlands för att vittna eller höras som målsägande i rättegång.
Utskottet lämnade i betänkandet en närmare redogörelse för vilka
former av ersättning som kan bli aktuella i dessa sammanhang. I
ärendet gav riksdagen som sin mening till känna att regeringen
snarast bör tillsätta en utredning med uppdrag att utreda
situationen för svenska medborgare som utsatts för grova brott
utomlands så att de i görligaste mån kan tillförsäkras samma
stöd som en målsägande vid svensk domstol (rskr. 16).

Av budgetpropositionen framgår (s. 35) att reglerna i RHL om i
vilka fall rättshjälp utgår samt vilka förmåner rättshjälpen
avser i angelägenheter som behandlas utomlands varit föremål för
en utfrågning (hearing) i justitiedepartementets regi. Av
uppgifter som utskottet inhämtat framgår att frågan om
rättsligt bistånd till offer för brott som begåtts utomlands
bereds inom regeringskansliet. I detta sammanhang förtjänar att
nämnas att det av proposition 1990/91:78 Om internationellt
ungdomsutbyte framgår att regeringen skall låta göra en
översyn när det gäller utrikesdepartementets direktiv för
omvårdnad av de svenska medborgare som utsätts för brott i syfte
att stärka brottsoffrens ställning.

Utskottet kan konstatera att regeringen börjat vidta åtgärder
med anledning av riksdagens uttalande i höstas. Hittills
vidtagna mått och steg är emellertid inte tillräckliga. Det är
nödvändigt att fortsatta åtgärder vidtas utan dröjsmål. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Advokatsamfundets disciplinnämnd

I motion Ju717 förespråkas en förändrad sammansättning av
ledamöterna i Advokatsamfundets disciplinnämnd; motionärerna
vill att majoriteten av ledamöterna skall vara offentliga
representanter samt att som ordförande utses en högt
kvalificerad domare.

Utskottet behandlade en likalydande motion förra året
(1989/90:JuU26 s. 10 f). I det betänkandet -- vartill här
hänvisas -- lämnas en redogörelse för disciplinnämndens
sammansättning, för reglerna i rättegångsbalken om
advokatverksamhet, samt för utskottets ställningstaganden år
1982 i samband med att den nuvarande ordningen med två
officiella representanter i disciplinnämnden infördes och då
också ett motionsförslag som det nu aktuella avslogs (prop.
1981/82:57, JuU34). Utskottet, som under ärendets beredning
förra året inhämtade synpunkter från lekmannaledamöterna i
disciplinnämnden, ansåg att de skäl som år 1982 åberopades mot
den i motionen föreslagna ordningen alltjämt hade giltighet.

Utskottet saknar anledning att nu göra någon annan bedömning
och avstyrker bifall till motionen.

Rättshaverister

I motion Ju838 begärs en utredning om de s.k.
rättshaveristernas situation. Enligt motionären är det
otillfredsställande att det allmänna inte sökt utreda och finna
någon lösning på problemet med inriktning på att förbättra
rättshaveristernas situation och rättsställning.

Enligt utskottet saknas anledning för riksdagen att
föranstalta om en sådan utredning som begärs i motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Rättshjälpskostnader
att riksdagen till Rättshjälpskostnader för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 645 000 000 kr.,

2. beträffande rättshjälp vid bodelning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju709 och
1990/91:Ju710,
res. 1 (m)

3. beträffande rättshjälp till småföretagare
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju711,
res. 2 (m)

4. beträffande rättshjälp i förvaltningsärenden
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju721,
res. 3 (mp)

5. beträffande rättshjälp åt brottsoffer
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju825 yrkande 4,
res. 4 (m)

6. beträffande rättshjälp i miljömål
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju830 yrkande 3 och
1990/91:Ju842 yrkande 1,
res. 5 (c)
res. 6 (mp)

7. beträffande översyn av rättshjälpslagen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju720,
res. 7 (v)

8. beträffande anslag till Rättshjälpsmyndigheten
att riksdagen till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10 453 000 kr.,

9. beträffande anslag till Allmänna advokatbyråer:
Uppdragsverksamhet
att riksdagen till Allmänna advokatbyråer:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,

10. beträffande anslag till Allmänna advokatbyråer:
Driftbidrag
att riksdagen till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5 580 000 kr.,

11. beträffande anslag till Vissa domstolskostnader m.m.
att riksdagen till Vissa domstolskostnader m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 228 830 000
kr.,

12. beträffande principen för nämndemannaersättning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 55,

13. beträffande ersättning till nämndemän
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju409 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande anslag till Diverse kostnader för
rättsväsendet
att riksdagen till Diverse kostnader för rättsväsendet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 24 200 000 kr.,

15. beträffande offer för brott utomlands
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju832 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande Advokatsamfundets disciplinnämnd
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju717,

17. beträffande rättshaverister
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju838.
res. 8 (mp)

Stockholm den 16 april 1991

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp),
Ulla-Britt Åbark (s),
Jerry Martinger (m),
Birthe Sörestedt (s),
Ingbritt Irhammar (c),
Bengt-Ola Ryttar (s),
Göthe Knutson (m),
Göran Magnusson (s),
Eva Johansson (s),
Göran Ericsson (m),
Lars Sundin (fp),
Anders Svärd (c),
Berith Eriksson (v),
Krister Skånberg (mp),
Sigrid Bolkéus (s),
Barbro Andersson (s) och
Jan Andersson (s).

Reservationer

1. Rättshjälp vid bodelning (mom. 2)

Jerry Martinger, Göthe Knutson och Göran Ericsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Enligt uppgift" och slutar med "till motionerna" bort ha
följande lydelse:

Enligt uppgift från justitiedepartementet har antalet
beviljade rättshjälpsansökningar avseende bodelning efter
äktenskapsskillnad ökat efter hearingen i mars 1990; en
fortlöpande bevakning av praxis på området sker.

Det är enligt utskottet i och för sig tillfredsställande att
praxis på området visar en tendens att bli mer generös. Detta är
emellertid inte tillräckligt. Med hänsyn till de konsekvenser
som begränsningen att erhålla rättshjälp i angelägenheter av
ifrågavarande slag inneburit, är utskottet nu berett att ställa
sig bakom vad som sägs i motionerna Ju709 och Ju710. Med hänsyn
härtill bör enligt utskottet vidgade möjligheter till ekonomiskt
stöd i angelägenhet avseende bodelning efter äktenskapsskillnad
införas. Det bör ankomma på regeringen att utarbeta ett
lagförslag i enlighet med det anförda. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande rättshjälp vid bodelning
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju709 och
1990/91:Ju710 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

2. Rättshjälp till småföretagare (mom. 3)

Jerry Martinger, Göthe Knutson och Göran Ericsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "till motionen" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening är nuvarande rättsordning alltför
restriktiv när det gäller möjligheterna för vissa näringsidkare
att få rättshjälp. Dessa möjligheter bör öka för sådana
näringsidkare som är att jämställa med löntagare. Regeringen bör
få i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag i denna
riktning. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande rättshjälp till småföretagare
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju711 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Rättshjälp i förvaltningsärenden (mom. 4)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Ett liknande" och slutar med "annan bedömning" bort ha
följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att allmän rättshjälp beviljas
restriktivt i förvaltningsmål och förvaltningsärenden mot
bakgrund av den utredningsskyldighet som i dessa fall åvilar
bl.a. förvaltningsdomstolarna. Enligt utskottets uppfattning är
detta inte en tillfredsställande ordning. Som framförs i motion
Ju721 finns behov av advokathjälp i många slags ärenden där
allmän rättshjälp för närvarande inte beviljas. Detta gäller
exempelvis skatteärenden, arbetsskadeärenden, sociala ärenden,
byggnadslovs- och planärenden samt vid felbehandling av läkare.
Utskottet vill här, när det gäller skatteärenden och
patientärenden, anmärka att de lagändringar som härvidlag
genomfördes år 1989 är långt ifrån tillräckliga. Som
motionärerna anför är det samhällets sak att se till att varje
svensk medborgare alltid skall ha rätt och råd att få sin sak
prövad. Det får ankomma på regeringen att utarbeta ett
lagförslag om ändringar i rätthjälpslagen så att allmän
rättshjälp kan komma i fråga i större utsträckning i
förvaltningsmål och förvaltningsärenden i linje med vad
utskottet anfört. Vad utskottet nu uttalat bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande rättshjälp i förvaltningsärenden
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju721 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Rättshjälp åt brottsoffer (mom. 5)

Jerry Martinger, Göthe Knutson och Göran Ericsson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Som framgår" och slutar med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:

Av det anförda framgår att det i vissa avseenden är sörjt för
att brottsoffer skall kunna erhålla hjälp och rättsligt bistånd
i olika hänseenden. Emellertid är detta inte tillräckligt. Många
brottsoffer har behov av stöd och hjälp att bevaka sin rätt
efter brottet. Det kan vara fråga om kontakter med myndigheter,
exempelvis brottsskadenämnden eller försäkringsbolag.
Motsvarande behov av stöd finns för efterlevande till någon som
avlidit till följd av ett brott.

Enligt utskottets uppfattning bör allmän rättshjälp kunna
beviljas i betydligt större omfattning än som för närvarande är
möjligt till personer som utsatts för allvarligare brott,
exempelvis våldsbrott eller bostadsinbrott. Även i andra fall då
offret allvarligt skadats psykiskt, fysiskt eller ekonomiskt bör
sådan rättshjälp kunna beviljas. Det bör därför vidtas sådana
ändringar i rättshjälpslagen att det klart framgår att
rättshjälp skall kunna utgå i de nämnda situationerna. Det får
ankomma på regeringen att utarbeta ett lagförslag om ändringar i
rättshjälpslagen så att allmän rättshjälp kan beviljas
brottsoffer i större utsträckning. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha
följande lydelse:

5. beträffande rättshjälp åt brottsoffer
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju825 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Rättshjälp i miljömål (mom. 6)

Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Med hänsyn" och slutar med "i motionen" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är möjligheterna att erhålla
rättshjälp när det gäller skadeståndstvister på grund av
miljöbrott inte tillräckliga. Utskottet ansluter sig i denna
fråga till vad som anförs i motion Ju830 om en förändring av
rättshjälpslagen som medför ökade möjligheter att få en
sakkunnigutredning om tekniska och medicinska frågor i denna typ
av miljömål. Det bör ankomma på regeringen att utarbeta ett
lagförslag i enlighet med det anförda. Vad utskottet nu anfört
bör ges regeringen till känna.

De opreciserade och vidlyftiga önskemålen i motion Ju842 kan
utskottet inte tillstyrka.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:

6. beträffande rättshjälp i miljömål
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju830 yrkande 3
och med avslag på motion 1990/91:Ju842 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Rättshjälp i miljömål (mom. 6)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Med hänsyn" och slutar med "i motionen" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är möjligheten att erhålla
allmän rättshjälp i mål angående miljöskadlig påverkan helt
otillräcklig. Denna möjlighet måste utvidgas väsentligt.
Utskottet kan härvidlag ansluta sig till förslaget i motion
Ju842 om att någon form av rättshjälp måste införas för att
enskilda personer och organisationer bättre skall kunna stoppa
miljöförstöringen som drabbar marken, luften och vattnet omkring
dem. Det bör ankomma på regeringen att för riksdagen presentera
ett lagförslag med ovan angiven inriktning.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Önskemålet i motion Ju830 får med hänsyn till utskottets
ställningstagande anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:

6. beträffande rättshjälp i miljömål
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju842 yrkande 1
och med avslag på motion 1990/91:Ju830 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Översyn av rättshjälpslagen (mom. 7)

Berith Eriksson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Enligt vad" och slutar med "till motionen" bort ha följande
lydelse:

Syftet med rättshjälpslagen är att rättshjälp skall ges i en
sådan utsträckning att ingen av ekonomiska skäl skall vara
förhindrad att tillvarata sina rättsliga intressen. Emellertid
har möjligheterna till rättshjälp genom inskränkningar av olika
slag efter hand urholkats. Detta drabbar bl.a. många människor i
knappa omständigheter. Riksrevisionsverkets kommande utvärdering
av 1988 års förändringar av rättshjälpslagen avser huvudsakligen
analys av kostnadsutveckling och möjligheter till besparingar.
Enligt utskottets uppfattning är vad som behövs inte en
utvärdering av rättshjälpslagen ur det kamerala perspektivet. I
stället bör en parlamentarisk utredning tillsättas med uppgift
att göra en genomgripande översyn av rättshjälpslagen med sikte
på att främja principen om allas likhet inför lagen, inte minst
när det gäller de sämre ställda i samhället. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha
följande lydelse:

7. beträffande översyn av rättshjälpslagen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju720 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Rättshaverister (mom. 17)

Krister Skånberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Enligt utskottet" och slutar med "i motionen" bort ha
följande lydelse:

Utskottet kan ställa sig bakom uttalandena i motion Ju838. Det
otillfredsställande förhållande som där beskrivs bör snarast bli
föremål för en utredning. Det bör ankomma på regeringen att ta
initiativ till en sådan. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha
följande lydelse:

17. beträffande rättshaverister
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju838 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

1. Offer för brott utomlands (mom. 15)

Ulla-Britt Åbark, Birthe Sörestedt, Bengt-Ola Ryttar, Göran
Magnusson, Eva Johansson, Sigrid Bolkéus, Barbro Andersson och
Jan Andersson (alla s) anför:

Som framgår av vad utskottet anför blev, med anledning av
bl.a. riksdagens uttalande i frågan hösten 1990, reglerna i
rättshjälpslagen om i vilka fall rättshjälp utgår samt vilka
förmåner rättshjälpen avser i angelägenheter som behandlas
utomlands föremål för en utfrågning (hearing) som
justitiedepartementet anordnade i december 1990. Vidare framgår
att frågan om rättsligt bistånd till offer för brott som begåtts
utomlands bereds inom regeringskansliet. Detta gäller flera
departement; t.ex. förbereds inom utrikesdepartementet en
översyn av i sammanhanget relevanta bestämmelser.

Mot denna bakgrund och då det i sig inte råder någon oenighet
i denna fråga, kan befogenheten av ett förnyat tillkännagivande
till regeringen ifrågasättas. Det saknas emellertid anledning
att ta strid i denna sak.