Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten
Betänkande 2025/26:SkU8
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 19 november 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Reglerna för ränteavdrag ska anpassas till EU-rätten (SkU8)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att anpassa ränteavdragsreglerna till EU-rätten.
Förslaget innebär att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte får dras av om skuldförhållandet ingår i ett så kallat konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Företag anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen äger andelar i det andra företaget eller om det på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, oavsett om det är direkt eller indirekt.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rättenProposition 2025/26:20
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-11-11
Trycklov: 2025-11-11
Betänkande 2025/26:SkU8
Alla beredningar i utskottet
Reglerna för ränteavdrag ska anpassas till EU-rätten (SkU8)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att anpassa ränteavdragsreglerna till EU-rätten.
Förslaget innebär att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte får dras av om skuldförhållandet ingår i ett så kallat konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Företag anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen äger andelar i det andra företaget eller om det på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, oavsett om det är direkt eller indirekt.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2026.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-11-19
Debatt om förslag 2025/26:SkU8
Webb-tv: Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten
Dokument från debatten
- Onsdag den 19 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:36
- Protokoll 2025/26:36 Onsdagen den 19 novemberProtokoll 2025/26:36 Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten
- Onsdag den 19 november 2025Talarlista 2025/26:20251119
Protokoll från debatten
Anf. 4 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Skatteutskottets betänkande nummer 8, Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten, kan uppfattas som tekniskt och svårt. Jag inser att inte alla medborgare i vårt land till vardags går och funderar på ränteavdragsbegränsningsreglerna för aktiebolag. Men i grunden, gott folk, är det en viktig fråga för de flesta av oss, eftersom den faktiskt handlar om rättvisa, om att rätt ska vara rätt och om vår förmåga att stoppa skatteflykt och aggressiv skatteplanering.
Bakgrunden är att vi sedan 2019 har riktade ränteavdragsbegränsningsregler i inkomstskattelagen. Huvudregeln är enkel: räntor i näringsverksamhet ska som utgångspunkt vara avdragsgilla. Men för koncerner, företag i intressegemenskaper, där det finns ett väsentligt inflytande eller en gemensam ledning finns det särskilda begränsningsregler.
Syftet med detta är tydligt. Vi och lagstiftningen vill motverka att koncerninterna lån används för att flytta vinster från Sverige till andra länder och att man därmed urholkar den svenska skattebasen.
Problemet med de regler som vi debatterar i dag är att de har bedömts stå i strid med EU-rätten. I den så kallade Lexeldomen slår EU-domstolen fast att den tidigare utformningen av undantagsregeln inte duger. Frågan som vi talar om här i dag handlar alltså om hur vi både kan följa EU-rätten och samtidigt kan stoppa avancerad skatteplanering och skattefusk.
Herr talman! Vi socialdemokrater har varit kritiska till att regeringen gjort alldeles för lite för att täppa till luckor i den svenska skattelagstiftningen.
Några av de exempel som vi har tagit upp under mandatperioden är exitskatt, källskatt eller kupongskatt, regler för kapitalförsäkringar och resurser för att byta Skatteverkets gamla datasystem. Detta är några exempel på regeringens tillkortakommanden när det gäller kampen mot skatteflykt och skattefusk.
Som vi har framfört tidigare räcker det inte att som regeringen säga att man vill bekämpa skatteflykt och skattefusk om man i praktiken inte gör särskilt mycket. Man måste naturligtvis också agera.
För Sverige och för vår konkurrenskraft behövs både ett bra företagsklimat och effektiva regler. Men vi behöver också ett ordentligt arbete mot skattefusk. Vi socialdemokrater menar att det är viktigt, riktigt och nödvändigt att arbeta med alla dessa frågor. Vi behöver ha både konkurrenskraftiga regler och ett bra företagsklimat, och samtidigt behöver vi ha bra och effektiva regler för att stoppa skattefusk.
I just detta fall ska regeringen dock ha beröm, för det här förslaget täpper till luckor, rätar upp våra regelverk och säkerställer att Sverige följer EU-rätten och samtidigt har effektiva verktyg mot skatteflykt.
Vi socialdemokrater menar att det förslag som regeringen har lagt fram – som inte helt följer det utredningsförslag om ny lagstiftning som lades fram för något år sedan – är bra. Det är bra eftersom det drar nytta av att EU-domstolens praxis har ändrats efter det som kallas för Lexeldomen. Förslaget drar helt enkelt bättre nytta av senare domar i EU-domstolen, såsom den dom som brukar kallas för X BV-domen.
Kärnan i förslaget är att ränteutgifter till ett företag i samma koncern som utgångspunkt ska vara avdragsgilla, precis som det ska vara. Men det gäller inte om skuldförhållandet ingår i det som kallas för ett konstlat upplägg.
Då blir såklart frågan: Vad är ett konstlat upplägg? I det här fallet, i lagstiftningen, handlar det just om upplägg där syftet är att koncernen ska få en väsentlig skatteförmån. Det handlar alltså inte om vanliga, affärsmässigt motiverade, interna lån. Det handlar i stället om strukturer där skulden i praktiken saknar reell affärsfunktion och där lånet finns där bara för att skapa ränteavdrag i ett land och ränteintäkter i ett annat, ofta lågbeskattat land. Det kan också handla om att det mellanliggande bolaget enbart fungerar som genomströmningsenhet utan substans.
Med de nya reglerna blir det tydligt. Om upplägget i huvudsak är till för att skapa en skatteförmån är det inte tillåtet, och då ska man också kunna förvägras avdraget även om räntan i sig är marknadsmässig. Det här är förhoppningsvis ett träffsäkert verktyg mot avancerad skatteplanering.
Här är det viktigt att politiken är tydlig med att lagstiftningen finns just för att konstlade upplägg med interna lån inte ska leda till att räntan är avdragsgill. Både riksdag och regering måste vara beredda att följa upp att detta fungerar i praktiken.
Herr talman! I betänkandet finns en motion från Centerpartiet, som har framfört oro över ökad administrativ börda. Vi socialdemokrater tycker att det är en principiellt viktig fråga; vi måste alltid säkra att företagens administrativa bördor inte blir för stora.
Men i detta sammanhang behöver vi också vara tydliga med att regler som ska fånga upp konstlade upplägg inte kan göras mekaniska. Det innebär per definition att det blir administrativt klurigt för vissa företag att följa reglerna. Om man inte gör på det sättet leder det i stället till en orättvis skattekonkurrens, som också är ett stort problem för företag.
Därför måste den här typen av regler bygga på mer övergripande rekvisit, just för att kunna fånga nya typer av skatteupplägg som vi inte känner till i dag. Men återigen: Alternativet till att göra på det här sättet är värre, för då öppnar vi upp för nya kryphål. Det vore betydligt dyrare både för staten och för alla seriösa företag som vill konkurrera på lika villkor.
Herr talman! Den som vill minska administrationen för företag hade kunnat bifalla förslaget att höja gränsbeloppet för förenklingsregeln från till exempel 5 miljoner till 25 miljoner svenska kronor. Detta är en fråga som har diskuterats, men mig veterligen är det inga partier här i Sveriges riksdag som har ställt sig bakom detta i budgetprocessen. Det är förståeligt, för det hade inneburit en kostnad på ungefär 1 ½ miljard att införa den typen av högre gränsbelopp. Men det hade faktiskt underlättat för mindre företag på riktigt.
Sammanfattningsvis, herr talman, menar vi socialdemokrater att regeringen behöver öka takten när det gäller skattefusk. Men just i det här fallet – i det här betänkandet – delar vi regeringens uppfattning att det inte är möjligt att ytterligare precisera begreppet konstlade upplägg i lagtexten utan att samtidigt urholka effektiviteten i lagstiftningen.
Vi socialdemokrater menar att betänkandet handlar om att stå upp för att den svenska skattebasen i en internationell miljö inte urholkas genom avancerad skatteplanering och skattefusk samtidigt som vi respekterar EU-rätten. Detta förslag från regeringen klarar faktiskt att hantera båda sakerna samtidigt.
Vi socialdemokrater vill ha ett skattesystem där den som gör rätt för sig ska känna trygghet och där den som försöker utnyttja kryphål möts av tydliga och effektiva regler. Därför ställer vi oss bakom propositionen, yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avstyrker motionen.
(Applåder)
Anf. 5 Anders Ådahl (C)
Herr talman! Utsläppen ska ned, och jobben ska bli fler. Vi har en ny partiledare i Centerpartiet, men kursen ligger fast.
Ska jobben bli fler måste företagens villkor stärkas. Centerpartiet står främst i ledet för att försvara företagen och utveckla deras möjligheter att bedriva sin verksamhet.
Nyligen presenterade vi en rapport med 101 förslag till regelförenklingar. Att röja upp i djungeln av regler är prioriterat. Vi har stor vaksamhet kring ny lagstiftning så att vi inte ytterligare krånglar till det för företagen. Varje gång vi tar del av regeringens förslag läser vi dem med detta för ögonen: Hur blir det här i praktiken för våra svenska företag? Vi granskar, och vi kommer med nya förslag för att stärka utvecklingen för våra svenska företag.
Skälet till detta är enkelt för Centerpartiet men inte uppenbart för alla. Det är det svenska företagandet som bygger vårt välstånd. Det är med ett sunt och välfungerande näringsliv som vi i förlängningen kan finansiera och utveckla vår vård, vår skola och vår äldreomsorg. Det är företagen som har byggt svenskt välstånd, och så kommer det att fortsätta vara. Den svenska moderna staten med en inkluderande och väl utbyggd välfärd skulle kollapsa utan ett rikt företagande. Regelkrångeldjungeln bromsar vår välfärdsutveckling.
Herr talman! När vi i Centerpartiet tar del av regeringens proposition om att anpassa ränteavdragsreglerna till EU-rätten är det mycket vi håller med om. Vi är helt för syftet med den lagändring som föreslås. Det är bra att säkerställa linjering med EU-rätten och bra att motverka otillbörlig skatteplanering. Vi vill se en balans mellan konkurrenskraft och statens skatteintäkter på så vis att företag får använda interna och legitima lån men att staten skyddar skattebasen mot aggressiv skatteplanering.
När vi granskar förslagen med företagens glasögon reser de emellertid ett par frågetecken: I hur hög grad kommer de nya reglerna att öka den administrativa bördan för små och medelstora företag, och vad betyder egentligen det oklara begreppet konstlade upplägg rent juridiskt?
Låt oss inte addera mer djungel till företagens regelvärld. Att införa en lagstiftning, som regeringen föreslår, där ett bärande juridiskt fundament är ett odefinierat begrepp som konstlade upplägg är att be om trassel för företagen. Vi ser framför oss domstolsprövningar som tämligen godtyckligt får avdöma tvister. Det är hämmande för företagandet och onödigt när vi nu ska stifta en ny lag.
Vidare behöver vi i EU stärka vår globala konkurrenskraft och därmed värna den fria rörligheten av kapital inom EU. Det är oklart om denna lagändring beaktar det fullt ut. Det finns även här en risk att den föreslagna lagstiftningen hämmar utvecklingen, i detta fall genom att begränsa internationella investeringar.
Herr talman! Företag behöver tydliga och förutsägbara spelregler. Detta förslag om lagändring måste leva upp till just det, så att vi inte riskerar att missgynna svenskt företagande. Regeringens förslag riskerar att leda till en betydande ökning av den administrativa belastningen särskilt för små och medelstora företag. För att kunna visa att ett internt lån inte utgör ett så kallat konstlat upplägg kommer företag att behöva upprätta omfattande dokumentation.
Herr talman! Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation, som handlar om att de nya reglerna om ränteavdrag inte får leda till en oproportionerlig administrativ börda för företagen.
(Applåder)
Anf. 6 Erik Hellsborn (SD)
God morgon, herr talman! I dag behandlar vi SkU8 Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten.
Utgångspunkten i svensk inkomstskattelag är enkel: Räntor i näringsverksamhet ska som huvudregel vara avdragsgilla. För företag inom samma intressegemenskap – alltså koncerner och närstående bolag – finns dock riktade ränteavdragsbegränsningsregler, just för att motverka skatteplanering genom interna lån.
I dag bygger reglerna bland annat på två centrala delar: dels undantagsregeln i 24 kap. 18 § att avdrag kan vägras om skuldförhållandet i stort sett uteslutande uppkommit för att ge intressegemenskapen en väsentlig skatteförmån, dels förvärvsregeln i 24 kap. 19 § att det för interna lån som finansierar ett koncerninternt förvärv av delägarrätter krävs att förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Dessa regler har prövats mot EU-rätten. EU-domstolen har i det så kallade Lexelmålet slagit fast att den tidigare utformningen av undantagsregeln i vissa gränsöverskridande situationer innebar en otillåten inskränkning av etableringsfriheten. Högsta förvaltningsdomstolen har också funnit att även nuvarande regler kan stå i strid med EU-rätten i vissa fall. Reglerna föreslås därför justeras för att bli förenliga med EU-rätten, utan att vi för den sakens skull ger upp kampen mot skatteflykt.
Kärnan i förslaget är att ränteutgifter till ett företag inom samma intressegemenskap inom EES som huvudregel ska vara avdragsgilla. Avdrag får dock inte göras om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. En ny bestämmelse införs därför, som tydligt speglar EU-domstolens praxis när det gäller konstlade upplägg. Förvärvsregeln behålls, men dess tillämpning snävas in så att den blir förenlig med etableringsfriheten.
Herr talman! Varför bör då riksdagen rösta för detta? Det finns tre huvudskäl till att riksdagen bör bifalla propositionen.
Det första är rättssäkerhet och EU-förenlighet. Som lagstiftare har vi ett ansvar att se till att svensk skattelagstiftning är förenlig med EU-rätten. I dag vet vi, genom både EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, att nuvarande regler i vissa situationer inte uppfyller kraven på etableringsfrihet och likabehandling. Att då inte agera vore att acceptera fortsatt osäkerhet för både företag och Skatteverket.
Med förslaget tydliggörs rättsläget: Seriösa koncerninterna lån inom EES kan räknas med avdragsrätt, men konstlade, skattemässigt drivna upplägg stoppas. Det gynnar förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.
Det andra är fortsatt kraftfullt skydd mot skatteflykt. Att vi anpassar reglerna till EU-rätten innebär inte att vi ger upp kampen mot aggressiv skatteplanering. Genom att införa en uttrycklig bestämmelse om konstlade upplägg anknyter vi till den linje som EU-domstolen slagit fast: Normala affärsmässiga lån ska inte träffas, och rent konstlade arrangemang där huvudsyftet är skatteförmåner ska kunna nekas avdrag fullt ut.
Detta är en rimlig och träffsäker balans. Vi värnar en sund skattebas utan att straffa vanliga affärstransaktioner.
Det tredje är likvärdiga villkor för svenska företag. Svenska företag verkar på en integrerad europeisk marknad. Om våra regler avviker från EU-rättens krav skapar det osäkerhet, tvister och risk för att investerare väljer andra länder. Tydliga, EU-förenliga ränteregler stärker Sveriges attraktionskraft som investeringsland och skapar mer förutsägbara spelregler för internationella koncerner.
Herr talman! Med det här betänkandet tar vi ansvar för att anpassa svensk lag till EU-rätten, skapa klarhet och förutsägbarhet för företagen och samtidigt slå vakt om skattesystemets legitimitet genom att fortsatt motverka konstlade skatteupplägg. Riksdagen bör således ställa sig bakom förslaget.
(Applåder)
Anf. 7 Crister Carlsson (M)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i skatteutskottets betänkande SkU8 Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten och avslag på motionen.
Ett bra företagsklimat skapas genom en kombination av attityder, regler och kunskaper som möter företagaren i vardagen, både på lokal och på nationell nivå. Det kan handla om att skapa en miljö där företag kan växa, anställa och bidra till exempelvis välfärden.
Viktiga faktorer är förslagsvis bra regelverk och en byråkrati som är enkel, tydlig och förutsägbar och minskar den administrativa bördan för företagare. Konkurrenskraftiga skatter och incitament för investeringar uppmuntrar företagande och tillväxt. Tillgång till relevant utbildad arbetskraft, det vill säga kompetensförsörjning, är avgörande för företagens utveckling. Väl utbyggd digital och fysisk infrastruktur såsom vägar, tåg och flygplatser underlättar transporter och kommunikation. En stabil och rättssäker miljö ger trygghet för investeringar och affärsverksamhet.
Vad gäller rättssäker miljö anpassar dagens förslag svensk lag till EU-rätten. Den nuvarande lagstiftningen har visat sig stå i konflikt med etableringsfriheten enligt EU-rätten, särskilt efter vägledande domar från både EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.
Herr talman! Baserat på en dom i EU-domstolen har det slagits fast att de svenska riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna – ett väldigt långt och krångligt ord – utgör en begränsning av EU:s etableringsfrihet. Begränsningen består i att bolag som betalar ränta till koncernbolag i andra EU-länder behandlas sämre än om motsvarande koncernbolag varit svenska.
Förslaget gynnar rättssäkerhet och likabehandling. Genom lagändringen undviker Sverige framtida överträdelseärenden och säkerställer likabehandling mellan svenska och utländska företag inom EES.
Förslaget ska också motverka skatteplanering. Syftet med de riktade reglerna är att hindra koncerninterna upplägg där räntebetalningar används för att komma undan den svenska beskattningen.
Avdrag förbjuds bara vid konstlade upplägg. Företag som har legitima affärsmässiga skäl påverkas alltså inte negativt. Bara upplägg som saknar verkligt innehåll och har som skäl att mygla träffas av den nya begränsningen.
Om en tvist skulle uppstå ligger bevisbördan på Skatteverket. Myndigheten måste då visa att upplägget är konstlat. Det krävs inte att företag i onödan ska lägga stora resurser på att bevisa sin oskuld. Om problem trots allt skulle uppstå, herr talman, är regeringen tydligt ålagd att agera och justera. Utskottet anser också, med tanke på vad som framgår i motionen, precis som regeringen, att det inte går att specificera den föreslagna bestämmelsen konstlat upplägg ytterligare.
Sammanfattningsvis är företagens framgångar och tillväxt direkt kopplade till samhällets förmåga att finansiera och upprätthålla en hög nivå av välfärd. Utan ett fungerande näringsliv skulle skatteintäkterna minska och resurserna för välfärdstjänsterna inte räcka till. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:SkU8
Webb-tv: Beslut: Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:36 Onsdagen den 19 novemberProtokoll 2025/26:36
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Anpassningar av ränteavdragsreglerna till EU-rätten
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:20.Administrativ börda för företagen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3818 av Anders Ådahl m.fl. (C).- Reservation 1 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 61 0 0 11 M 60 0 0 8 C 0 19 0 5 V 18 0 0 4 KD 16 0 0 3 MP 15 0 0 3 L 13 0 0 3 - 1 0 2 1 Totalt 277 19 2 51
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.