Allmänna samlingslokaler

Betänkande 1992/93:BoU15

Bostadsutskottets betänkande 1992/93:BOU15

Allmänna samlingslokaler

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1992/93
BoU15

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en ram för beslut
om bidrag till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1993/94
om 45 miljoner kronor. Även regeringens övriga förslag om
allmänna samlingslokaler och stöd till folkparksteatrar
tillstyrks av utskottet. Samtliga motioner avstyrks.

En reservation och ett särskilt yttrande (nyd) har avgivits.

TRETTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 14
(Civildepartementet) föreslagit att riksdagen

1. godkänner de ändringar som i propositionen förordats i
fråga om maximibeloppet för handikappanpassning av
folkparksteatrar,

2. medger att beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler
under budgetåret 1993/94 meddelas inom en ram om 45 000 000 kr,

3. medger att beslut om bidrag för handikappanpassning av
folkparksteatrar under budgetåret 1993/94 meddelas inom en ram
om 800000 kr,

4. till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 85000000
kr.

Motionerna

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1993
väckta motionerna

1992/93:Bo208 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ytterligare medel till nybyggnad
och upprustning av samlingslokaler.

1992/93:Bo228 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att ge bygdegårdar i Skåne möjlighet att få statligt
renoveringsbidrag även om kommunen inte ger bidrag.

1992/93:Bo234 av Göran Persson m.fl. (s, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det statliga stödet för byggande av allmänna
samlingslokaler.

1992/93:Bo238 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas
11. att riksdagen beslutar att ramen för proposition
1992/93:100, bilaga 14, anslag F 3 Bidrag till allmänna
samlingslokaler, ökas med 25000000 kr utöver regeringens
förslag, således 50 000 000 kr.

1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen till Bidrag till allmänna samlingslokaler för
budgetåret 1993/94 anvisar 25 000 000 kr utöver regeringens
förslag.

1992/93:Kr335 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att bidragsramen inom anslaget
Bidrag till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1993/94 höjs
med 50 000 000 kr utöver regeringens förslag.

1992/93:Kr411 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
6. att riksdagen till Bidrag till allmänna samlingslokaler
m.m. (F 3) anvisar 75 000 000 kr.

Uppgifter om stödet till allmänna samlingslokaler m.m.

Bidrag till allmänna samlingslokaler kan lämnas till
aktiebolag, stiftelser eller föreningar som är fristående från
kommuner och kommunala företag. Bidrag lämnas för ny- och
ombyggnad av samlingslokaler samt för köp av sådana lokaler. Vid
nybyggnad lämnas bidrag med 50 procent av den godkända kostnaden
för ytor upp till 1 000 m2. För ytor därutöver upp till
2000 m2 lämnas bidrag med 30 procent. För bidrag krävs
att kommunen lämnar bidrag med minst 30 procent. För köp samt
för ombyggnad och andra upprustningsåtgärder lämnas bidrag efter
samma grunder och med samma bidragsandelar som för nybyggnad.
För handikappanpassning som utförs utan samband med andra
bidragsberättigade åtgärder lämnas bidrag med högst 165 000 kr.

Enligt förordningen om bidrag till handikappanpassning av
folkparksteatrar lämnas bidrag för teatrar som uppförts eller
byggts om med stöd av bygglov som beviljats före den 1 juli
1977. Bidrag lämnas till skäliga kostnader för åtgärderna,
normalt dock högst med 100 000 kr.

Stödet enligt de båda förordningarna handläggs inom Boverket
av dess Samlingslokaldelegation.

För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om
bidrag för ny- och ombyggnad av allmänna samlingslokaler eller
för köp av sådan lokal samt en ram för beslut om bidrag för
handikappanpassning av folkparksteatrar. Ramen för beslut om
bidrag för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1992/93
uppgår till 46 miljoner kronor. Bidrag för handikappanpassning
av allmänna samlingslokaler får lämnas utan rambegränsning.
Ramen för beslut om bidrag för handikappanpassning av
folkparksteatrar under budgetåret 1992/93 uppgår till 1,5
miljoner kronor.

Riksdagen har av sysselsättningsskäl anvisat en
engångsanvisning för 1992/93 om 30 miljoner kronor för bidrag
för åtgärder som kan få stöd redan enligt dagens regler samt för
underhålls- och reparationsarbeten av annat slag på allmänna
samlingslokaler. Vidare har Arbetsmarknadsstyrelsen anvisat 50
miljoner kronor för budgetåret 1992/93.

Boverket föreslår att ramen för beslut om bidrag för ny- och
ombyggnad m.m. av samlingslokaler under budgetåret 1993/94
utökas till 52 miljoner kronor för att uppnå den tidigare
beslutsramens nivå. Verket anmäler att det finns beredskap i
ansökningskön för att av sysselsättningsskäl erbjuda
byggmarknaden ytterligare objekt, om medel ställs till
förfogande. Vidare föreslår verket att högsta bidragsbelopp för
handikappanpassning av folkparksteatrar höjs från 100 000 kr
till 165 000 kr per teater.

Mot bakgrund av det statsfinansiella läget föreslås i
budgetpropositionen att ramen för budgetåret 1993/94 fastställs
till 45 miljoner kronor. Boverkets förslag att höja
maximibeloppet för handikappanpassning av folkparksteatrar till
165 000 kr per teater biträds i propositionen.

I budgetpropositionen (bil. 14 s. 112--113) anför
civilministern att hon ämnar föreslå regeringen att tillkalla en
utredare som skall få i uppdrag att se över stödet till allmänna
samlingslokaler, inbegripet stödet till handikappanpassning av
folkteatrar. Den begränsade tillgången på medel för stöd gör det
enligt propositionen angeläget att stödet går till sådana
projekt som är mest angelägna med hänsyn till syftet med stödet.
Det bör t.ex. undersökas om det kan vara lämpligt att införa en
viss prioritering mellan å ena sidan om- och tillbyggnad och å
andra sidan nybyggnad samt mellan stora och små lokaler. Vidare
kan det visa sig ändamålsenligt att det uppställs andra mera
preciserade förutsättningar för stöd. I dag har tidpunkten för
ansökan en alltför avgörande betydelse. Utredningsarbetet bör
bedrivas skyndsamt. Inriktningen skall vara att de nya reglerna
skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1994.

Utskottet

Som framgått ovan föreslår regeringen att beslut om bidrag
till allmänna samlingslokaler under budgetåret 1993/94 anvisas
inom en ram om 45 miljoner kronor.

Frågan om omfattningen av bidragsgivningen har tagits upp i
fem motioner. I tre motioner -- motionerna Bo238 (s) yrkande 11,
Kr313 (v) yrkande 9 och Kr335 (s) yrkande 4 -- föreslås som
utskottet uppfattat förslagen en ramökning om 25 miljoner kr, 25
miljoner kronor resp. 50 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. I två motioner, motionerna Bo208 (s) och Bo234 (s),
förordas ett tillkännagivande till regeringen om att ytterligare
medel bör ställas till förfogande för bidragsgivningen.
Gemensamt för förslagen i motionerna är att i dem betonas den
betydelse som samlingslokalerna har för föreningslivet på den
ort och i den bygd där de är belägna. Det erinras i några av
motionerna om att ny- och ombyggnad av samlingslokaler är en
sysselsättningsintensiv verksamhet och att det också av detta
skäl är motiverat att öka beslutsramen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det, bl.a.
som ett led i att skapa ökad byggsysselsättning, finns skäl att
öka beslutsramen. Utskottet vill emellertid erinra om att
riksdagen nyligen på förslag av utskottet (bet. 1992/93:BoU10)
beslutat om ett ROT-program för bostäder (ROT = reparation, om-
och tillbyggnad). En viktig del i detta program är att ett
genomförande av det skapar ökad byggsysselsättning.

Även om motiv alltså finns för att öka insatserna avseende de
allmänna samlingslokalerna för nästa budgetår anser utskottet
att -- vid en prioritering av i och för sig angelägna
investeringar -- de av riksdagen beslutade åtgärderna inom
ROT-programmet för bostäder i första hand bör genomföras.
Utskottet förutsätter emellertid att regeringen noga överväger
behovet av ytterligare stöd till allmänna samlingslokaler och om
så anses lämpligt underställer riksdagen ett sådant förslag. Med
hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag om beslutsram för bidrag till allmänna
samlingslokaler för budgetåret 1993/94 och avstyrker motionerna
Bo208 (s), Bo234 (s), Bo238 (s) yrkande 11, Kr313 (v) yrkande 9
och Kr335 (s) yrkande 4.

I motion Bo228 (kds) tas upp frågan om statligt stöd till
allmänna samlingslokaler skall kunna medges även om kommunen
inte ger bidrag. Motionären anser att statligt stöd skall kunna
beviljas om samlingslokalens ägare ansvarar också för den
"kommunala delen" av stödet. Som framgått av föregående avsnitt
är ett krav för statligt bidrag att kommunen lämnar bidrag med
minst 30 procent.

Att krav på kommunal ekonomisk insats ställs som förutsättning
för statliga åtaganden beror bl.a. på att kommunerna har ett
ansvar för försörjningen med allmänna samlingslokaler. Genom
denna insats ger kommunen uttryck för sin vilja att ta ansvar
för den efterfrågan på och det behov av samlingslokaler som kan
finnas. Det kommunala åtagandet går emellertid längre än ett
deltagande i själva investeringen. Under den period
samlingslokaler brukas har ju inte bara lokalägaren utan även
kommunen ett ansvar bl.a. för att de tillkommande samhälleliga
investeringar som kan behövas i sammanhanget kommer till stånd
och består. Med hänvisning till vad nu anförts anser utskottet
det mindre lämpligt att möjlighet ges att avstå från en kommunal
ekonomisk insats och detta även om samlingslokalägaren eller
annan är beredd att träda in i kommunens ställe. Med det anförda
avstyrker utskotten motion Bo228 (kds) om det kommunala
ansvaret i samlingslokalfrågan. Utskottet vill erinra om att
regeringen avser att tillkalla en utredning som skall få i
uppdrag att se över samlingslokalstödet. Syftet med utredningen
är bl.a. att inom ramen för en fortsatt stödverksamhet, enligt
propositionen, undersöka om det finns behov att införa en viss
prioritering med hänsyn till det enskilda projektet. Utskottet
förutsätter att, om så anses lämpligt, denna utredning överväger
också frågan om det kommunala ansvaret.

Med anledning av vad i propositionen redovisats om
utredningsuppdraget förutsätter också utskottet att utredningen
omfattar inte bara de handläggningsregler m.m. som rör
samlingslokalstödet. Enligt utskottets mening finns skäl
överväga om uppdraget inte bör utvidgas så att även motsvarande
frågor beträffande stödet till icke-statliga kulturlokaler
kommer att belysas av utredningen. Det finns skäl som talar för
en större enhetlighet mellan de båda stödformerna bl.a. vad
gäller ansökningsförfarandet. Utskottet kommer senare i vår i
betänkandet 1992/93:BoU20 att behandla frågan om handläggningen
av stödet till icke-statliga kulturlokaler skall föras över till
Kulturrådet.

Vad i propositionen förordats om beslutsram för
handikappanpassning av folkparksteatrar för budgetåret
1993/94 samt om maximibelopp för sådan anpassning tillstyrks av
utskottet.

Vad slutligen gäller frågan om anslag till allmänna
samlingslokaler för nästa budgetår behandlas denna fråga förutom
i propositionen också i motion Kr411 (nyd) yrkande 6.
Motionärerna föreslår att riksdagen till anslaget Bidrag till
allmänna samlingslokaler för budgetåret 1993/94 anvisar ett
belopp om 75 miljoner kronor, dvs. 10 miljoner kronor mindre än
förslaget i propositionen. I motionen, som i övrigt behandlas i
betänkandet 1992/93:KrU12, läggs fram förslag om minskat stöd
till Folkets Hus-rörelsen. Utskottet som förra året hade att
behandla en motion (nyd) om minskat anslag till Bidrag till
allmänna samlingslokaler anförde i betänkandet 1991/92:BoU12
följande.

Med anledning av förslaget i motionen vill utskottet erinra om
att bidragsgivningens omfattning är beroende av den ram som
riksdagen faställer för varje budgetår för beslut om bidrag för
ny- och ombyggnad av allmänna samlingslokaler samt för köp av
sådan lokal. Anslag påföljande budgetår är därför i praktiken
beroende av de beslut om bidragsramens storlek som fattas ett år
eller mera tillbaka i tiden. Detta innebär alltså att anslag
måste anvisas med hänsyn tagen till tidigare beslut om
bidragsramens omfattning. Därmed är det i sak inte relevant att
självständigt behandla anslagsfrågan. Ställningstaganden om
stödets omfattning bör alltså utgå från överväganden om
bidragsramens storlek. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Bo206 (nyd) om anslag till bidrag till allmänna
samlingslokaler och tillstyrker regeringens förslag.

Det nu refererade förhållandet har inte förändrats. Motionen
Kr411 (nyd) yrkande 6 avstyrks. Regeringens förslag om
anslag på 85 miljoner kronor för nästa budgetår tillstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beslutsram
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
14 och med avslag på motionerna 1992/93:Bo208, 1992/93:Bo234,
1992/93:Bo238 yrkande 11, 1992/93:Kr313 yrkande 9 samt
1992/93:Kr335 yrkande 4 medger att beslut om bidrag till
allmänna samlingslokaler under budgetåret 1993/94 får meddelas
inom en ram om 45 000 000 kr,
res. (nyd)

2. beträffande det kommunala ansvaret
att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo228,

3. beträffande handikappanpassning av folkparksteatrar
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
14

a) godkänner de ändringar som i propositionen förordats i
fråga om maximibeloppet för handikappanpassning av
folkparksteatrar,

b) medger att beslut om bidrag för handikappanpassning av
folkparksteatrar under budgetåret 1993/94 meddelas inom en ram
om 800 000 kr,

4. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga
14 och med avslag på motion 1992/93:Kr411 yrkande 6
till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 85000000
kr.

Stockholm den 1 april 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s),
Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf
Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c),
Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Max Montalvo
(nyd).

Reservation

Beslutsramen (mom. 1)

Max Montalvo (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:

I motion Kr411 (nyd) som i huvudsak behandlas i
kulturutskottets betänkande 1992/93:KrU12 tas frågan upp om
stödet till Folkets hus-rörelsen. I en reservation (nyd) till
betänkandet föreslås en granskning av denna rörelses verksamhet.

Beslut bör emellertid redan nu fattas om att bidrag inom ramen
för stödet till allmänna samlingslokaler inte längre skall utgå
till Folkets hus-rörelsen. Mot bakgrund av den tidigare
bidragsgivningen har beräknats att ramen för beslut om bidrag
för nästa budgetår kan minskas med 20 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag. Beslutsramen bör alltså
bestämmas till 25 miljoner kronor.

Regeringens förslag samt de motioner från (s) och (v) i vilka
föreslås att beslutsramen vidgas avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:1. beträffande beslutsramen
att riksdagen med avslag på proposition 1992/93:100 bilaga 14
och motionerna 1992/93:Bo208, 1992/93:Bo234, 1992/93:Bo238
yrkande 11, 1992/93:Kr313 yrkande 9 samt 1991/92:Kr335 yrkande 4
medger att beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler under
budgetåret 1993/94 får meddelas inom en ram om 25000000 kr,

Särskilt yttrande

Max Montalvo (nyd) anför:

I motion Kr411 (nyd) tas bl.a. frågan om stödet till Folkets
hus-rörelsen upp. De fem första yrkandena i motionen har
behandlats av kulturutskottet i betänkandet 1992/93:KrU12. Det
sjätte yrkandet behandlas i nu föreliggande betänkande.
Motionärerna föreslår en minskning av anslaget till Bidrag till
allmänna samlingslokaler med 10 miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag.

Som framgår av betänkandet måste en minskning av anslaget till
bidrag till allmänna samlingslokaler ske genom en minskning av
ramen för beslut om bidrag ett eller flera år före det år för
vilket anslag anvisas. Utskottet har ovan i detta betänkande
föreslagit en minskning av beslutsramen avseende allmänna
samlingslokaler. Detta beslut påverkar alltså inte alls eller
högst marginellt anslaget för nästa budgetår. Av detta skäl har
jag avstått från att yrka bifall till motion Kr411 (nyd) till
den del den behandlas i detta betänkande.