Förenklad in- och uthyrning av skepp
Betänkande 2025/26:TU2
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 22 oktober 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Enklare regler för in- och uthyrning av skepp (TU2)
Nya regler ska förenkla in- och uthyrningen av obemannade skepp, så kallade skeppslega. Riksdagen sade ja till regeringens lagförslag som innebär att svenska rederier kommer att få lättare att organisera sin verksamhet, fatta affärsmässiga beslut, delta i projekt med utländska rederier och hitta finansieringen till nya skepp.
Skeppslega handlar om att en skeppsägare hyr ut ett obemannat fartyg samtidigt som den som hyr skeppet tar över ansvaret för fartygets drift. Fartyget byter under upplåtelsetiden flaggstat till det land som det hyrs ut till. Förslaget medför också att det svenska fartygsregistret ska byggas ut med ett register över inhyrda utlandsägda skepp.
De nya reglerna börjar gälla den 1 februari 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Förenklad in- och uthyrning av skeppProposition 2024/25:178
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-10-14
Trycklov: 2025-10-15
Alla beredningar i utskottet
Enklare regler för in- och uthyrning av skepp (TU2)
Nya regler ska förenkla in- och uthyrningen av obemannade skepp, så kallade skeppslega. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens lagförslag som innebär att svenska rederier kommer att få lättare att organisera sin verksamhet, fatta affärsmässiga beslut, delta i projekt med utländska rederier och hitta finansieringen till nya skepp.
Skeppslega handlar om att en skeppsägare hyr ut ett obemannat fartyg samtidigt som den som hyr skeppet tar över ansvaret för fartygets drift. Fartyget byter under upplåtelsetiden flaggstat till det land som det hyrs ut till. Förslaget medför också att det svenska fartygsregistret ska byggas ut med ett register över inhyrda utlandsägda skepp.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 februari 2026.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-10-22
Debatt om förslag 2025/26:TU2
Webb-tv: Förenklad in- och uthyrning av skepp
Dokument från debatten
- Onsdag den 22 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:23
- Protokoll 2025/26:23 Onsdagen den 22 oktoberProtokoll 2025/26:23 Förenklad in- och uthyrning av skepp
- Onsdag den 22 oktober 2025Talarlista 2025/26:20251022
Protokoll från debatten
Anf. 57 Sara-Lena Bjälkö (SD)
Herr talman! I dag tar vi ett viktigt steg framåt för svensk sjöfart. Det är med stolthet jag konstaterar att Sverigedemokraternas inflytande i regeringssamarbetet har bidragit till en reform som stärker både Sveriges konkurrenskraft och vår kontroll över sjösäkerheten.
Herr talman! Vi har länge drivit linjen att Sverige behöver moderna, robusta och ändamålsenliga regelverk för sjöfarten, som ger företagen möjlighet att växa utan att tumma på rättssäkerhet, ansvar eller säkerhet till sjöss.
Därför välkomnar vi att riksdagen i dag behandlar trafikutskottets betänkande TU2, och jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.
Det här är en välbalanserad och nödvändig modernisering. Den ger svenska rederier förbättrade möjligheter att hyra in utländska fartyg men också att hyra ut svenska fartyg till utländska aktörer genom en så kallad skeppslega eller bareboatcharter.
Att införa en särskild skeppslegodel i fartygsregistret är ett klokt beslut. Det ökar transparensen, tydliggör ansvaret och stärker kontrollen över vilka fartyg som faktiskt opererar under svensk flagg.
Herr talman! Vi är också mycket positiva till att stämpelskatten på inteckning i skepp tagits bort. Det var en konkret åtgärd som nu gjort det lättare för rederier att finansiera och registrera sina fartyg i Sverige. Det är en förbättring som stärker svensk sjöfart och som är ett direkt resultat av det samarbete vi sverigedemokrater är en del av.
Herr talman! Det är viktigt att understryka att lagstiftning inte är ett mål i sig. Den är ett verktyg, ett första steg. Sedan måste vi följa upp, utvärdera och vid behov justera. Reformer får aldrig ske på bekostnad av sjösäkerhet eller svenska intressen.
Sjöfarten är en av grundpelarna i vårt land. Den är avgörande för vår handel, vårt näringsliv och vår beredskap. Att modernisera regelverken är därför inte bara efterlängtat, utan det är nödvändigt. Men det måste ske med eftertanke och ansvar.
Vi sverigedemokrater har varit tydliga i förhandlingarna. Vi stöder reformer som stärker svensk sjöfart. Men jag vill, herr talman, särskilt lyfta fram fyra principer som varit avgörande för vårt stöd.
För det första ska det svenska inflytandet vara verkligt, inte symboliskt. Fartyg under svensk flagg ska ha faktisk närvaro och stå under svenska myndigheters kontroll.
För det andra är sjösäkerheten grundläggande. Svenska farvatten får aldrig bli en fristad för undermåliga fartyg eller oseriösa aktörer.
För det tredje ska arbetsvillkoren vara svenska. Den svenska arbetsmarknadsmodellen ska gälla även till sjöss med sjysta villkor och trygg arbetsmiljö.
För det fjärde ska konkurrensen vara rättvis. Seriösa svenska rederier ska inte missgynnas till förmån för upplägg som bygger på lägre standard eller brist på ansvarstagande.
Herr talman! Det här är en reform vi sverigedemokrater är stolta över. Den visar att det går att kombinera modernisering med ordning och reda och att man kan stärka svensk sjöfart utan att tumma på säkerhet eller svensk kontroll. Vi kommer att följa genomförandet noggrant, precis som vi alltid gör. För oss är det avgörande att reglerna fungerar i praktiken, att sjösäkerheten upprätthålls och att svenska rederier får de långsiktiga och rättvisa villkor de förtjänar.
Herr talman! Sverige ska vara en stark sjöfartsnation. Detta är ett steg i rätt riktning – ett steg vi tagit tillsammans men med ett tydligt sverigedemokratiskt avtryck.
Anf. 58 Johanna Rantsi (M)
Herr talman! I dag debatterar vi ett så kallat bareboatregister för sjöfarten. Det har bearbetats länge. Redan 1987 – det var innan jag föddes – föreslogs ett bareboatregister. Förslaget ledde emellertid inte till någon lagstiftning under den dåvarande socialdemokratiska regeringen.
Den 20 januari 2014, under den moderatledda regeringen, beställdes en utredning om regelförenklingar inom sjöfarten. Inte heller den blev till någon skeppslega när den under 2015 presenterades för den socialdemokratiska regeringen Löfven som hade tillträtt.
Nu, år 2025, är vi äntligen här. Den moderatledda regeringen tror på en konkurrenskraftig svensk sjöfart och levererar ett bareboatregister för fler svenskflaggade fartyg. När regeringen Kristersson tillträdde hade vi under många års tid sett fler och fler fartyg flagga ut och färre och färre fartyg flagga hem. Antalet svenskflaggade fartyg minskade i rasande fart. Den socialdemokratiska regeringen stod bredvid och tittade på, och branschen talade för döva öron. Den dåvarande regeringen sa att sjöfarten var viktig men gjorde ingenting för att visa det.
När den nuvarande, sjöfartsvänliga, regeringen tillträdde gjorde vi det vi sagt i många år, för vi håller vad vi lovar och ser vikten av svensk sjöfart. Vi levererar vad vi lovat sjöfarten: en slopad stämpelskatt, ett reformerat tonnageskattesystem och ett bareboatregister.
Herr talman! Redan nu ser vi resultat av detta. Fler fartyg väljer att flagga hem – att flagga med svensk flagg. Det är viktigt för Sveriges försvarsförmåga, ekonomi och näringsliv, bland mycket annat.
I dag diskuterar vi ett bareboatregister. Det kommer att underlätta för svenska rederier. Det kommer att öka den affärsmässiga flexibiliteten och göra det lättare för rederierna att anpassa sin verksamhet efter rådande marknad. Inrättandet av registret bedöms också kunna stärka de svenska rederiernas konkurrenssituation gentemot de länder som redan har infört ett sådant. Det tydliggör även ansvaret för tillsyn av sjösäkerhets- och arbetsmiljöfrågor, vilket är väldigt viktigt.
Herr talman! Sjöfarten är avgörande för ett fungerande Sverige. Sjöfarten är Sveriges blodomlopp. Nu ger vi fler fartyg möjlighet att bära svensk flagg. Med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 59 Helena Gellerman (L)
Herr talman! I dag ska vi debattera förenklad in- och uthyrning av skepp. Sjöfartens betydelse för svenska företag och svensk livsmedelsförsörjning och beredskap gör att vi liberaler vill stärka förutsättningarna för att Sverige åter ska ha en stor inregistrerad fartygsflotta.
Sverige har stora råvarutillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion till alla världsdelar samtidigt som varor vi svenskar använder varje dag importeras. Sjöfarten står för 90 procent av vår export till utlandet. Därmed är den väldigt viktig för Sveriges företag, välfärd och jobb. Kriget i Ukraina har samtidigt visat att vi måste stärka den svenska sjöfarten både med svenskregistrerade fartyg och med svenska sjömän för att stärka beredskapen.
Herr talman! Liberalerna med samarbetspartier har lyssnat på vad branschen under många år har fört fram, nämligen att det inte fungerar att ha en radikalt annorlunda lagstiftning och andra regler i Sverige än i våra grannländer. Det har den tidigare socialdemokratiska regeringen också hört men inte agerat på. Med den nuvarande regeringen har det äntligen blivit skillnad. Antalet inregistrerade fartyg ökar.
Vi har tagit bort stämpelskatten för nya fartyg, och det gäller från den 1 juli i år. Utöver den rena kostnaden hade stämpelskatten dessutom en negativ påverkan på utvecklingen av en klimatvänlig sjöfart. I samband med beslutet i riksdagen fick vi direkt respons genom Stenas inflaggning av flera fartyg.
Regeringen arbetar på ett nytt tonnageskattesystem som ska minska kostnadsgapet till våra grannländer och tillåta fler typer av fartyg i systemet. I budgeten för 2026 finns mer pengar till Sjöfartsverket för ett arbete om hur man kan undvika att uppgifter som inte är kopplade till handelsfartygen belastar farledsavgifterna. I förslaget till infrastrukturplan finns dessutom pengar till ytterligare en isbrytare.
Alla dessa positiva signaler bidrar också till en stark ökning av antalet studenter som söker sig till sjöfartsutbildningarna, inte minst på Chalmers.
Herr talman! Efter dessa många positiva signaler kommer vi nu med ytterligare en åtgärd för att stimulera inflaggningen av fler svenska fartyg.
Rederiernas behov av fartyg som kan frakta gods över havet varierar över tid. Lagförslaget går ut på att förenkla rederiernas möjligheter för in- och uthyrning av skepp. Syftet är att underlätta för svenska rederier att anpassa verksamheten till rådande marknadsförutsättningar. De ska kunna organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt och delta i samriskprojekt med utländska rederier. Därtill är syftet att underlätta finansiering av nya skepp.
Vid inhyrning av ett utländskt skepp som i huvudsak upplåtits obemannat och tillfälligt ska det anses vara svenskt och vara berättigat att föra svensk flagg. För att det ska vara möjligt är det nödvändigt att vi lägger till en del i fartygsregistret som kallas skeppslegodel. Vid skeppslega kan skeppet vara registrerat i två länder samtidigt: i ägarens hemland och tillfälligt i landet det hyrs in till. Då skiftar man också flagg.
Ägarrelaterade frågor, som inskrivning av ägande, inteckningar och pantsättning, styrs fortfarande av det ursprungliga ägarlandet, medan frågor om skeppets drift, bemanning, arbetsmiljö, sjösäkerhet och så vidare styrs av landet som det hyrs in till. På samma sätt ska svenska obemannade fartyg kunna hyras ut utomlands och därmed skifta från svensk flagg. Transportstyrelsens tillsynsansvar övergår då till det nya landet.
Herr talman! Med detta mycket positiva förslag tar vi ytterligare ett steg för att Sverige ska bli ännu mer attraktivt för inflaggning av fartyg. Samtidigt underlättar vi för rederier att bedriva en rationell ekonomisk verksamhet.
(Applåder)
Anf. 60 Cecilia Engström (KD)
Herr talman! I den proposition som vi i dag behandlar föreslår regeringen lagändringar för att förenkla in- och uthyrning av skepp i syfte att underlätta för svenska rederier att anpassa sin verksamhet efter rådande marknadsförutsättningar, organisera sin drift och finna finansiering för nya fartyg.
Lagändringarna innebär att regelverket för inhyrning av utländska skepp och uthyrning av svenska skepp – det som på fackspråk kallas skeppslega eller bareboatcharter – utökas och moderniseras. Förslaget innebär bland annat tydligare regler för under vilka förutsättningar sådan in- och uthyrning ska kunna ske och hur inhyrda utländska fartyg ska hanteras i det svenska fartygsregistret. Det svenska fartygsregistret kommer enligt förslaget också att kompletteras med ett särskilt skeppslegoregister.
Herr talman! Sjöfarten är helt avgörande för Sverige. Nio av tio varor till eller från vårt land transporteras på sjön. En stark och konkurrenskraftig svensk sjöfart är därför inte bara en näringspolitisk fråga utan också en fråga om försörjningssäkerhet, handel och beredskap för Sverige.
Regeringen genomför nu flera viktiga reformer för att stärka svensk sjöfart och få fler rederier att flagga in sina skepp till Sverige. Stämpelskatten har tagits bort, och tonnageskatten ses nu över för att skapa bättre villkor för rederier i Sverige.
En viktig uppgift för regeringen är att minska regelkrånglet, vilket denna proposition har som perspektiv. Vi har lyssnat på svensk sjöfart. Med de förändringar som nu föreslås blir det enklare för svenska redare att både hyra ut och chartra in fartyg. Det ger våra företag bättre och stabilare förutsättningar över tid och stärker den svenska sjöfartens konkurrenskraft.
Herr talman! Jag kommer själv från Skåne, vilket hörs på min dialekt. Det är en region med mycket vatten och många hamnar. Där spelar sjöfarten en avgörande roll för både näringsliv och sysselsättning. Det är därför glädjande att regeringen nu vidtar flera åtgärder som stärker svensk sjöfart.
Inför det fortsatta arbetet vill jag dock lyfta upp två viktiga frågor. För det första har vi behovet av nya isbrytare. Det är positivt att Trafikverket uppmärksammat denna fråga och tar upp det i sitt förslag till ny infrastrukturplan. För det andra har vi vikten av bättre kopplingar mellan hamnarna och våra landförbindelser.
Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att det görs en ny hamnutredning som skulle se över förutsättningarna för våra hamnar ur både ett nationellt och ett europeiskt perspektiv. Det har blivit än mer nödvändigt nu när Sverige är medlem i Nato och vårt strategiska läge i Östersjön har fått ökad betydelse.
Herr talman! Sammantaget är detta en proposition som stärker svensk sjöfart, skapar enklare regler och förbättrar villkoren för våra rederier. Det är ett viktigt steg för att säkerställa att Sverige även framöver är en stark sjöfartsnation.
Jag yrkar bifall till trafikutskottets förslag.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:TU2
Webb-tv: Beslut: Förenklad in- och uthyrning av skepp
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:23 Onsdagen den 22 oktoberProtokoll 2025/26:23
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282),
2. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar,
3. lag om ändring i mönstringslagen (1983:929),
4. lag om ändring i sjölagen (1994:1009).Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:178 punkterna 1-4.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.