Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Betänkande 2025/26:MJU29
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är redo för beslut
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-16
Hela betänkandet
Utskottets förslag i korthet
Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (MJU29)
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket.
Lagändringarna innebär bland annat följande:
- Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer.
- Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde.
- Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs.
- Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol.
- Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut.
Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare.
Lagändringarna föreslås i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock börja gälla först den dag som regeringen bestämmer.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 5 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
- Motion 2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
- Motion 2025/26:4143 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
- Motion 2025/26:4144 av Åsa Westlund m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
- Motion 2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
- Motion 2025/26:4147 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (MJU29)
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket.
Lagändringarna innebär bland annat följande:
- Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer.
- Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde.
- Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs.
- Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol.
- Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut.
Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare.
Lagändringarna föreslås i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock börja gälla först den dag som regeringen bestämmer.
Förslagspunkter
1. Avslag på propositionen
Utskottets förslag:
2025/26:4147 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP).
Reservationer:
- Reservation 1 (MP)
2. Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Utskottets förslag:
1. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 16 kap. 13 § och 29 kap. 4 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
2. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),
3. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar,
4. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar,
5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:242 punkterna 1-5 och avslår motion
2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V).
Reservationer:
- Reservation 2 (V)
3. Tydliggörande av samrådsplikten
Utskottets förslag:
2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2.
Reservationer:
- Reservation 3 (C)
4. Hanteringen av underrättelser om skogsbruksåtgärder
Utskottets förslag:
2025/26:4144 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2.
Reservationer:
- Reservation 4 (S)
5. Produktionshöjande åtgärder och miljöhänsyn
Utskottets förslag:
2025/26:4143 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) och
2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1.
Reservationer:
- Reservation 5 (SD)
- Reservation 6 (C)
6. Konsekvensanalys och uppföljning
Utskottets förslag:
2025/26:4144 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4.
Reservationer:
- Reservation 7 (S)
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 14 juni 2026 och debatterades i kammaren 15 juni 2026.
Debatt om förslag 2025/26:MJU29
Webb-tv: Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 152 Helena Lindahl (C)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen, och jag yrkar även bifall till reservation 6.
Herr talman! Skogen är viktig för Sverige. Den betyder mycket för jobben, företagandet, klimatomställningen och hela landsbygden.
För många skogsägare är skogen också något mycket personligt. Det är mark som har gått i arv i generationer. Det är skog som man själv har planterat, röjt och gallrat och som man hoppas kunna lämna vidare i gott skick. Därför är skogspolitik viktigt. Det handlar inte bara om regler och paragrafer, utan det handlar om vilka förutsättningar människor ska ha för att bruka och utveckla sin mark.
Jag kan inte låta bli att kommentera några saker som har sagts i dag. Det har varit lite diskussioner om norra Sverige och att det skulle vara synd om folk om man avverkar skog runt knuten eftersom det blir tråkigt för dem som bor där.
För oss som bor och lever på landsbygden i norra Sverige, säkert också på andra ställen, är skogsbruk livet. Det är det som gör att våra byar och samhällen många gånger över huvud taget existerar, att vi har jobb att gå till, att huspriserna är någorlunda höga och att boende i omgivande byar kan arbeta i byn där skogsbruket finns. Skogsbruket kan vara orsaken till att vägen byggs. Den skulle kanske aldrig byggas om det inte var så att skogstransporter gick på den vägen.
För mig är skogsavverkning och skogsbruk liv på landsbygden. Vi är inte så bortskämda med jobb. Det finns inte några stora arbetsmarknader i närheten. Det är tråkigt att den delen inte förs fram.
Jag skulle vilja påpeka en annan sak. Det är märkligt att en del av oss i salen pratar om biologisk mångfald men nämner ingenting om klimat. Skogen är inte bara en kolsänka där den står, utan den betyder jättemycket för att byta ut produkter som i dag kommer från fossila bränslen. Det om något är viktigt att ta upp.
Sedan var det frågan om naturskogar. Jag bor nära fjälltrakterna i Norrlands inland, och jag kan säga att över 1 miljon hektar fjällskog är avsatt som naturskog. Det är också naturskog.
När jag hör företrädare för exempelvis Miljöpartiet stå i tv och säga att naturskogarna kommer att vara borta inom 25 år tycker jag att de töjer på sanningen.
Herr talman! Regeringens proposition innehåller flera förslag som syftar till att förenkla för Sveriges skogsägare, vilket är väldigt positivt. En hel del går i rätt riktning, och vi välkomnar förslagen som stärker äganderätten och minskar onödigt krångel.
Men jag och Centerpartiet hade nog hoppats på att propositionen skulle vara något mer omfattande och innehålla fler av alla de kloka förslag utredaren Göran Örlander tog fram. Problemet är inte det som står i propositionen, herr talman, utan det som saknas.
Skogsutredningen hade i uppdrag att ta fram reformer som stärker äganderätten och samtidigt skapar bättre förutsättningar för ett aktivt och hållbart skogsbruk. Utredaren gjorde ett omfattande arbete och lade som sagt fram många viktiga förslag. Regeringen har i dagsläget gått vidare med en mindre del, och det är väl det min kritik gäller.
Något jag vill betona är skogens klimatnytta, och utredaren skrev en hel del om detta. I dag talar vi ofta om klimatnytta som hur mycket kol som lagras i stående skog. Det är förstås viktigt, men det är inte hela bilden. Låt mig ta ett exempel. Om ett träd står i skogen binder det kol, vilket är bra. Men om trädet avverkas och används för att bygga hus i trä i stället för i betong kan utsläpp från byggande minska, om restprodukterna används till biodrivmedel kan de ersätta fossil diesel och om träfiber används i förpackningar eller textilier kan de ersätta plast och andra fossilbaserade material. Det är också klimatnytta.
Utredaren föreslog också att Sverige borde utveckla ett bredare sätt att mäta skogens klimatnytta. I dag tittar vi främst på hur mycket kol som lagras i den stående skogen, och utredaren menar att detta mått är för snävt och inte fångar hela skogens bidrag till klimatomställningen. Uppsidan med ett bredare mått är att vi får ett bättre beslutsunderlag och kan fatta mer välgrundade beslut om hur skogen bäst bidrar till klimatet både som kolsänka och som förnybar råvarukälla, och då till mer än bara papper. Det förslaget hade Centerpartiet gärna sett i propositionen.
Jag tror att detta hade varit bra, för i många nyhetsinslag och debatter lyfts det bara fram att skogen ska stå där den står och inte avverkas för att den är den bästa kolsänkan. Men att skogen är så mycket mer och exempelvis kan användas för att ersätta produkter som i dag baseras på fossila råvaror är viktig information som behöver gå ut till allmänheten.
Herr talman! Så till samrådsplikten. Till viss del finns detta med i propositionen, och i grunden delar Centerpartiet regeringens ambition. Färre skogsbruksåtgärder ska kräva samråd, vilket kan minska byråkratin för skogsägarna. Det är bra. Men här finns ett problem: Vi vet ännu inte vilka åtgärder som i framtiden kommer att kräva samråd. Om samråd bara krävs i ett fåtal tydligt känsliga situationer blir det en verklig förenkling. Men om många vanliga skogsbruksåtgärder fortfarande omfattas blir förändringen betydligt mindre. Här finns viss kritik, för riksdagen förväntas ta ställning till reformen innan det går att bedöma hur stor förenklingen faktiskt blir.
Herr talman! Det kanske viktigaste som saknas i propositionen är ett tydligt paket för att öka skogens tillväxt. Detta är avgörande, inte minst om Sverige ska minska sitt beroende av olja och gas. Fossilbaserade drivmedel, byggmaterial och produkter ska ersättas med förnybara alternativ. Men varifrån ska de förnybara råvarorna komma? Ett viktigt svar är: från den svenska skogen. Men om vi vill använda mer biobaserade material behöver vi också producera mer råvara på ett hållbart sätt.
Då spelar modern skogsskötsel stor roll. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är regler som avgör hur mycket skog som produceras. Kunskap och investeringar spelar också stor roll. Två skogsägare kan ha liknande mark och liknande förutsättningar. Men om den ena får bättre rådgivning, använder bättre plantor och gallrar vid rätt tidpunkt kan den skogen efter några decennier ge betydligt mer virke av bättre kvalitet. Därför räcker det inte att enbart förenkla regler. Vi behöver också fler insatser som stärker skogsbruket i praktiken.
Här är utredaren tydlig. Det är i första hand skogsägarna och skogsnäringen som står för investeringarna i skogen. Statens roll är inte att själv göra investeringarna utan att skapa villkor som gör det mer attraktivt och möjligt att investera.
Utredaren lyfte bland annat fram att staten kan bidra genom bättre rådgivning, kunskapsöverföring och forskning. Det kan handla om hur framtidens skogar ska klara torka, stormar och skadeangrepp bättre samtidigt som de producerar mer råvara på ett hållbart sätt. Det kan även gälla forskning och satsningar på bättre plantmaterial, förädlat skogsodlingsmaterial och ny teknik som kan öka tillväxten och stärka skogens produktionsförmåga. Det kan också vara bättre stöd till skogsägare när det gäller gallring, föryngring och klimatanpassning.
Det är denna helhet som saknas i propositionen men som jag hoppas ska lyftas fram så småningom.
Herr talman! Avslutningsvis: Skogsbruk är långsiktigt. En skogsägare fattar inte beslut i fyraårscykler, utan många beslut fattas i perspektiv på 30, 50 eller 80 år. Därför behöver skogspolitiken också vara långsiktig och förutsägbar. Propositionen tar steg i rätt riktning, men det behövs lite mer. Vi behöver bli bättre på att mäta skogens klimatnytta, vi behöver tydligare regler och vi behöver bättre förutsättningar för att öka tillväxten på ett hållbart sätt.
Sveriges skogsägare fattar långsiktiga beslut varje dag. Det borde politiken också göra.
(Applåder)
Anf. 153 Elin Nilsson (L)
Herr talman! Jag tackar Helena Lindahl för anförandet. Det är alltid trevligt att lyssna på ledamoten när hon pratar skogspolitik. Men ibland när jag lyssnar på företrädare för Centerpartiet låter det som att så länge markägaren får ersättning för en inskränkning i pågående markanvändning är den godtagbar. En tillräckligt stor kassakista verkar vara lösningen på allt. Det gäller artskyddsinskränkningar och ibland även kommande restaureringsplan.
Detta är för mig rent socialistiska tankebanor, där utgångspunkten är att staten tar det staten vill ha och också anser sig ha rätt till det eftersom statens intressen alltid är överordnade individens. Som liberal ryser jag lite bara av att yttra detta.
Är inte ersättning bara en ren hygienfaktor i en rättsstat när det sker en inskränkning, Helena Lindahl? Är det inte minst lika viktigt att antalet inskränkningar blir färre och i större utsträckning än i dag baseras på väl motiverade underlag?
Anf. 154 Helena Lindahl (C)
Herr talman! Det känns nästan som om det var jag som stod där Elin Nilsson står och ställde frågor till Elin Nilsson. För mig kändes det som att jag stod utanför en bubbla och tittade in. Jag tänkte: Vad säger hon? Det där brukar ju jag säga.
Jag håller med om att vi inte ska hälla skattepengar över avsättningar. I Grundlagskommittén driver Centerpartiet att det ska vara proportionerligt, det vill säga att staten måste rätta mun efter plånbok. Så ska det vara. Man ska skydda det som är mest skyddsvärt. Det är också något som Centerpartiets medlemmar tycker är bra och som vi också fattar beslut om på stämmor.
Jag antar att ledamoten har läst något annat, men då säger jag: Man ska inte tro på allt man läser! Det sa mamma till mig när jag var liten och läste skvallertidningar.
Anf. 155 Elin Nilsson (L)
Herr talman! Tack, Helena Lindahl, för svaret! Det är förmodligen nu jag borde fråga ledamoten hur hon och Centerpartiet ska få gehör för detta synsätt bland den skara vänsterpartier som Centern tänker sig regera landet med efter valet. Men jag låter det bero, för om det är något som står klart för alla i den här kammaren är det att Helena Lindahl inte behöver bära rutiga skjortor för att visa att hon alltid är redo att dra en lans för äganderätten och familjeskogsbruket.
Jag tänker i stället passa på att tacka ledamoten för den tydliga röst hon varit för just familjeskogsbruket och äganderätten under sina år i riksdagen, som hon snart lämnar. Helena Lindahl har gjort skillnad, och jag är övertygad om att ledamoten på ett eller annat sätt kommer att fortsätta att göra det.
Det har varit fantastiskt roligt att få lära känna och arbeta tillsammans med ledamoten. Det har vi ju fått göra även om vi just nu tillhör olika sidor av politiken. Ni är alltid välkomna över.
Jag tänker såklart särskilt på våra resor till Ukraina. Om dessa finns det mycket att berätta, men det finns det inte tid för och allt kanske inte heller passar sig här i kammaren. Men särskilt minnesvärt var det när vi av misstag fick närstudera polskt skogsbruk några kilometer från den ukrainska gränsen när vi körde fel och plötsligt befann oss på en mycket dålig skogsbilväg. Jag tror att vi båda då var ganska tacksamma över att vara uppväxta på landsbygden och kunna hantera rätt dåliga vägar.
Tack för allt du har gjort här, Helena Lindahl, och tack för fin vänskap!
Anf. 156 Helena Lindahl (C)
Herr talman! Tack så hemskt mycket igen, Elin Nilsson! Jag blev nästan stum och också rörd.
Det är någonting särskilt att börja i riksdagen. Ni kommer säkert alla ihåg er första dag här, hur man nöp sig armen och var livrädd att någon skulle slänga upp dörren och fråga om man kunde något och så skulle man krackelera och visa att man inte kunde det. Nu är snart den sista dagen inne – det är i alla fall vår sista debatt i dag – och då kanske man känner på ett annat sätt. Men man kommer ju ihåg båda.
Det här är min fjärde mandatperiod. Jag måste säga att det har varit en fantastisk ynnest att få vara riksdagsledamot, att få bära folks förtroende och hopp och också att få dela dagarna med fantastiska tjänstemän, politiker och alla er i miljö- och jordbruksutskottet. Även om vi ibland har hårda debatter och kanske inte alltid tycker lika tycker jag väldigt mycket om er som personer. En del av er har också blivit mina vänner. Jag kommer att fortsätta att ha nära kontakt med er.
Jag är så glad över att jag har fått lära känna Elin Nilsson. Vi delar väldigt mycket, inte minst kärleken till skogen och till landsbygden. Jag vill framföra ett varmt och innerligt tack, från hjärtat!
(Applåder)
Anf. 157 Rebecka Le Moine (MP)
Herr talman! I Helena Lindahls anförande fick vi höra om vikten av att öka produktionen och mycket annat. Jag fick också höra lite kritik mot att Miljöpartiet läser upp siffror om att ur- och naturskogar kan vara borta om 25 år. Därför tänkte jag ta tillfället i akt att upprepa dem. Det handlar om 670 000 hektar skog med oersättliga värden. Det är inte en åsikt, utan det är Skogsstyrelsen som har kommit fram med dessa siffror och denna rapport. Har vi hamnat i ett sådant läge att inte ens våra expertmyndigheters rapporter kan accepteras eller innehållet tas som en sanning är det svårt att hitta en gemensam grund. Detta kommer jag alltså att upprepa vid alla givna tillfällen, för det är viktigt.
Jag går över till mina frågor. Jag tror att vi har ett gemensamt intresse och en gemensam vurm för att markägare i Sverige, skogsägare runt om i vårt land, som vill göra miljönytta och som har en tanke kring sin skog också ska få möjlighet att förverkliga den.
Jag är väldigt bekymrad över lönsamheten för skogsägare i Sverige. Mellan 2011 och 2017 var det 60 procent som gick med förlust. Endast 20 procent gick plus. För Södras typgård ligger vinsten på 2 920 kronor. Det är en siffra som inte står sig särskilt väl om man jämför med andra skogsägare inom EU. Det här är alltså före kapitalkostnader. Min fråga till ledamoten är vilka åtgärder – som kanske inte rymdes i propositionen – som vi, om Centerpartiet fick önska lite, hade behövt få på plats för att öka lönsamheten för den enskilda skogsägaren.
Anf. 158 Helena Lindahl (C)
Herr talman! Tack så mycket för frågan, Rebecka Le Moine! Jag kommer också med en dåres envishet att upprepa att skogsnäringen är viktig för Sverige och för landsbygden. Jag har själv bott i en av alla dessa byar där sågen betydde allt och fortfarande gör det. Den skapar jobb åt flera hundra personer både i Bygdsiljums by och i omgivande byar. Jag vet inte vad som skulle hända med dem och andra byar och med alla investeringar i infrastruktur runt omkring om inte skogsbruket fanns.
Ibland blir jag ledsen när jag tycker att det polariseras för mycket kring skogen och sägs att den bara huggs ned och används till papper. Det är ju inte sant, och det tragiska är att man inte ens får möjlighet att kommentera det i medierna.
Det snurrar till exempel runt något från Ekot om att om 25 år är alla naturskogar borta. Jag tror att det var ett av Miljöpartiets språkrör som sa det i någon av kvällsnyhetskanalerna. Men då säger man inte hela sanningen utan pratar egentligen bara om skogen nedanför fjällgränsen. Jag tycker att man ska säga det, för det finns ju redan väldigt mycket skyddad skog. Om jag inte missminner mig är 1,2 miljoner hektar fjällskog skyddad. Där finns det enormt höga naturvärden. Varför tar Miljöpartiet inte upp det?
Jag hinner inte svara på frågan om vad vi i Centerpartiet drömmer om och hur vi ska öka inkomsten för skogsägare, men jag kanske får chansen i mitt andra inlägg.
Anf. 159 Rebecka Le Moine (MP)
Herr talman! Skogsindustrins jobbskapande bekymrar mig väldigt, för i samma takt som man rationaliserar skogsindustrin rationaliserar man också bort jobb. Jag har besökt sågverk och fått höra om investeringar som ska leda till fördubblad kapacitet och volym. Det man även sa då var att det inte kommer att betyda att dubbelt så mycket skog levereras utan att det kommer att påverka andra och göra att de inte kan blomstra på samma sätt.
Frågan om arbetstillfällen när man tar in dubbelt så stor skogsvolym i sin produktion är också intressant. Antalet arbetstillfällen kommer nämligen att ligga kvar. Man ökar volymen men behåller samma arbetsstyrka, samtidigt som andra sågar läggs ned.
Enligt statistiken jobbar allt färre inom skogssektorn. Antalet minskade med 60 procent mellan 1990 och 2020. Samtidigt som man är glad över att skogsbruket blir mer automatiserat och rationellt försvinner alltså jobb längs den här vägen. Industrin centraliseras också.
Av dem som utför själva arbetet är väldigt få svenska medborgare. Den absolut största delen av dem som är sysselsatta och sköter plantering och röjning kommer från utlandet.
Jag ser detta som två stora utmaningar som skulle kunna få en bättre utveckling om vi ställde om och skapade en mer lokal ekonomi och fler lokala jobb genom ett hyggesfritt och naturnära skogsbruk. Nu ger jag Centerpartiet chansen att svara. Hur ser man på den möjliga utvecklingen?
Anf. 160 Helena Lindahl (C)
Herr talman! Det var många frågor, som jag inte kommer att kunna besvara på två minuter. Men jag ska försöka göra mitt bästa.
Så här ser det ju ut inom alla branscher. Saker och ting effektiviseras genom årtiondena, och det kommer ny teknik. Men det skapar också nya jobb.
Jag tänker just nu på skogens klimatnytta. Vi behöver till exempel skapa mer produktion av biodrivmedel i Sverige, och det är klart att det är klokt att skapa den där skogen finns. Då kan det också bidra till fler arbetstillfällen.
Kort- och långlivade produkter är också bättre för klimatet än att använda fossila produkter som bas. Det tror jag att ledamoten håller med om.
Sedan är det ju så att om det är fler som tävlar om skogen kommer också priserna på skogen att öka. Då lär den som är skogsägare också få bättre betalt. Jag måste säga att jag inte har hört talas om någon skogsägare som är missnöjd, men vi kanske träffar olika personer. Jag säger inte att det är fel; jag säger bara att jag inte har hört det tidigare.
Däri ligger väl egentligen Centerpartiets önskemål: att vi ska bli mer självförsörjande, inte bara på mat utan också på konstgödsel och på biodiesel – sådant som vi faktiskt redan i dag kan skapa i Sverige med skogens hjälp genom att ta till vara till exempel biokoldioxid genom en katalytisk process och så vidare.
Men det är också så att både skogsindustrier och skogsägare behöver ha långsiktiga, säkra spelregler. Då kan man inte ha osäkerhet om att staten ska lägga en våt filt över stora delar av skogsägares marker så att de får dra de fallen till domstol för att kunna få betalt. Som min kollega sa: Så kan vi inte ha det i en rättsstat.
(Applåder)
Anf. 161 Rebecka Le Moine (MP)
Herr talman! Jag tänkte faktiskt förlänga lite av det utbyte som vi har haft i de replikskiften som vi har haft här tidigare. Det senaste avslutades med att staten inte ska lägga en våt filt över landsbygden.
Denna dag har riksdagens knappa majoritet röstat igenom att kommuner inte ska kunna ha ett veto mot urangruvor. Att öppna gruvor är verkligen att lägga en våt filt över landskapet. Men då talar regeringen mycket tyst, eller faktiskt inte alls, om äganderätten.
När det gäller utländska gruvor trumfar de företagen äganderätten och historien som människorna på de här platserna har förvaltat, gårdarna som man kanske funderat på att investera i och lämna över till sina barn och barnbarn. Man får i stället leva i ovisshet och med oron att den här platsen kanske kommer att förvandlas till ett gigantiskt gruvhål.
Det har också pratats en del om finansiering och att man måste prioritera. Jag noterar då att man väljer att prioritera bort alla de markägare – de är väldigt många, 556 stycken – som under ett års tid har hört av sig till Skogsstyrelsen och till länsstyrelser och sagt: ”Jag vill gärna skydda min skog.” De markägarna finns. Men det talas väldigt tyst eller inte alls om dem från Tidöpartiernas perspektiv. Det är de markägarna som nu får leva i oro och ovisshet. Kommer man att kunna få ersättning för de höga naturvärden som man på frivillig grund vill och tar initiativ till att skydda?
Svaret är nej, för den här regeringen har sänkt naturvårdsbudgeten – kanske som en hämndaktion mot Miljöpartiet. Men de som drabbas är markägarna, som tvingas stå i kö och leva med den här ovissheten. Deras efterfrågan motsvarar tre års budget av Tidöpartiernas storlek. Detta visar ganska väl regeringens nonchalans mot markägare som inte går i skogsindustrins ledband och som inte väljer att låta skogsindustrin annektera deras skog på sina villkor.
Herr talman! Den här propositionen är en produkt som går ut på att tvinga fram volym, avverkning och leverans rakt ned till skogsindustrin. Det finns inte ett spår av regelförenkling för skogsägare. Det finns inget som möter deras vardag och inget som handlar om att underlätta för de skogsägare som vill ha något annat än kalhyggen.
Herr talman! När de sista naturskogarna avverkas förlorar vi inte bara biologisk mångfald utan också kolinlagring, klimatanpassning, viktiga värden för människors vardag och samhällets långsiktiga motståndskraft. De här förlusterna är i många fall irreversibla.
Det här är något som den brittiska underrättelserapporten varnar för. Utan säkra och funktionella ekosystem får vi ett mindre säkert och funktionellt samhälle. De boreala skogarna pekas faktiskt ut i rapporten som en risk, och det kan vi lätt tänka oss. Om vi är i ett osäkert läge med aktörer som vill Sverige illa och på det ska hantera skogsbränder, översvämningar eller andra former av naturkatastrofer blir vi än mer sårbara.
Enligt ny forskning uppskattas det intensiva svenska skogsbruket ha orsakat en kolförlust som är större än Sveriges fossila utsläpp sedan 1834. Jag tar det igen, herr talman: Utsläppen från ett skogsmissbruk i Sverige under lång tid motsvarar och överträffar utsläppen från förbränning av fossila bränslen sedan 1834.
Det här är något som är fullständigt häpnadsväckande och alarmerande, och det borde kullkasta hela skogsdebatten. Men Tidöregeringen har gjort allt för att bara fortsätta med business as usual.
Sveriges sista naturskogar håller nu på att försvinna. Skogsstyrelsen visar i sina analyser att om dagens avverkning fortsätter kan alla oskyddade naturskogar och kontinuitetsskogar nedanför den fjällnära gränsen, vilket omfattar 670 000 hektar skog med helt oersättliga värden, vara borta om 25–26 år. Och avverkningstakten av de skogar som aldrig skulle avverkas accelererar under Tidöregeringens tid.
Samtidigt ökar klimatförändringarna riskerna både för skogen själv och för samhället. I det här läget väljer regeringen att föra en politik som ökar trycket på skogen, som minskar kontrollen och som försvagar skyddet. Det går i helt motsatt riktning mot vad forskningen säger behövs. Det går också helt emot vad svenska folket efterfrågar.
Det här är förslag som inte gynnar skogsägarna, trots att man försöker klä dem i en sådan retorik. Förslagen som förenklar skogsägarnas vardag och entreprenörskap lyser med sin frånvaro i den här propositionen.
Herr talman! Vi debatterar riktningen för svensk skogspolitik. Den riktning som regeringen nu föreslår leder till mer regelkrångel och mer rättsosäkerhet och till att mer ansvar läggs på den privata skogsägaren. Det här riskerar att leda till att fler avverkningar genomförs som faktiskt bryter mot lagen och de lagar som vi gemensamt stiftar. De här avverkningarna kommer i större omfattning att ske utanför våra myndigheters kontroll.
Herr talman! Jag yrkar avslag på hela propositionen och bifall till reservation 1.
Jag tänkte gå in på några av de förslag som finns. Det första gäller kopplingen mellan avverkningsanmälan och miljöbalken. Regeringen vill ta bort den automatiska kopplingen mellan avverkningsanmälan och samråd enligt miljöbalken. Detta kan låta tekniskt, men i praktiken är det ett omfattande systemskifte.
Herr talman! Dagens ordning är kanske inte perfekt, men den fyller en funktion. Den ger möjlighet att uppmärksamma naturvärden, myndigheter får möjlighet att ingripa och det finns en grundläggande struktur som ger både tillsyn och viss rättssäkerhet. Nu vill regeringen ersätta detta med ett nytt system som i praktiken inte är beskrivet. Det presenteras i några få meningar men saknar konkret innehåll och en ordentlig konsekvensanalys.
Det här är inte seriös lagstiftning, herr talman, och konsekvenserna riskerar att bli mycket allvarliga. När ansvaret flyttas från systemet till den enskilda markägaren blir det markägaren som själv ska avgöra när samråd krävs. Detta innebär en risk för felbedömningar, och det innebär att människor kan hamna i situationer där de oavsiktligt bryter mot lagen med straffansvar som följd.
Det finns inga tydliga regler för hur den nya ordningen ska fungera. Det finns inga konkreta gränsdragningar och ingen tillräcklig konsekvensanalys. Vi ska i riksdagen alltså fatta beslut om en förändring vars faktiska innehåll inte är beskrivet utan ska tas fram i efterhand. Det här är inte en ansvarsfull lagstiftningsprocess.
Det andra förslaget jag vill uppehålla mig vid handlar om att minska tiden från avverkningsanmälan till ett automatiskt godkännande av avverkning. Den processen ser i dag ut så att en markägare anmäler till Skogsstyrelsen vilken yta som ska avverkas, och efter sex veckor kommer ett automatiskt godkännande att börja avverka.
Det här är en helt galen ordning redan som det är, för Skogsstyrelsen hinner på sex veckor inte ens titta på de här ärendena eller besöka skogen. Det kan alltså betyda – och betyder i flera fall – att skogar med höga naturvärden och arter som har ett juridiskt skydd avverkas, trots att de inte ens har blivit granskade. De avverkas i strid med den lagstiftning vi gemensamt har stiftat.
Genom att denna tid kortas till tre veckor kommer Skogsstyrelsen att få ännu mindre möjlighet att bistå med rådgivning och hjälp. Det finns ännu mindre möjlighet för skogsägare som vill vara ansvarsfulla i sitt brukande att faktiskt följa den gemensamma lagstiftningen. En anmälan kan alltså efter tre veckor leda till ett automatiskt godkännande.
Skogsägare har ofta en långsiktighet. De kan ha ärvt sin skog och funnits på platsen i generationer – i flera decennier. Det här är en långsiktig business. Att gå fram med ett förslag som ska korta den avslutande tiden för skogen från sex veckor till tre veckor är ingenting som förbättrar situationen för den privata markägaren. Man har haft år på sig att tänka igenom de här besluten.
Fru talman! Jag ska ge lite bakgrund och kontext. Vi har i Sverige en industri som är överetablerad. Det handlar om magar som inte går att mätta ens om vi skulle avverka hela den svenska skogen; då skulle vi ändå behöva importera skog.
Vi har nu ett läge där vi främst har skog som är ung, och vi har skog som är gammal. Det är inte tillåtet att avverka den unga skogen, och det är i den gamla skogen som arterna ofta har sin hemvist och där den biologiska mångfalden finns. Avverkningar får enligt miljöbalken faktiskt inte ske där det finns hotade skyddsvärda arter som bor och lever på den aktuella platsen.
Det är därför det egentliga skälet inte är att göra det lättare för markägaren utan att se till att skogar som annars aldrig hade fått avverkas nu kan slinka med och efter tre veckor finnas tillgängliga för en omättlig industri. I dag granskas som sagt bara 1–2 procent av avverkningarna; resten vet vi inte mycket om. Nu ska detta halveras.
Det är som att regeringen hade ett mål om att 99,0 till 99,5 procent av alla avverkningar av skogar i Sverige ska ske utom vår kontroll och mot vår lagstiftning. Det hade varit klädsamt om man i så fall hade varit ärlig med denna målsättning.
Fru talman! När tiden krymper för att inkomma med information och olika åsikter i frågan krymper också möjligheten att påverka. Detta bryter egentligen mot Åhuskommissionens intention att möjliggöra för olika organisationer att inkomma med åsikter och att ha möjlighet att påverka sin omgivning – särskilt det som har stor miljöeffekt.
Fru talman! Vi befinner oss just nu i en situation där biologisk mångfald i skogen minskar. Vi har en ny rödlista som är 800 arter längre än den tidigare. Det mest problematiska med den här propositionen är inte varje del för sig, utan det är den sammantagna utveckling som den också symboliserar.
Fru talman! Miljöpartiet vill stå för en annan väg. Vi vill ha ett skogsbruk som är långsiktigt hållbart, som säkerställer biologisk mångfald och där vi kan stärka rättssäkerheten och inte försvaga den. De stora kalhyggena är en återvändsgränd som inte är värd att investera i.
Vi ser det här förändras. Vi ser det också på hur stora bolag bojkottar SCA:s stora kalhyggen som strider mot samebyarnas vilja. Förändring är alltså på väg.
Vi vill se ett omedelbart stopp av avverkningar av Sveriges sista naturvärdefulla skogar. Vi vill att staten ska skydda i stället för att avverka det som staten själv har sagt ska bevaras, att man ger rimlig ersättning till markägarna som ett alternativ och att man inte bara ser alternativen i att avverka. Vi vill införa ekonomiska incitament, för sådana saknas i dag.
Vi vill ha ett bonus malus-system där skogsägare som väljer hållbart skogsbruk och som är intresserade av naturvård ska kunna ta del av denna fond. Vi vill se en omställning bort från stora kalhyggen till ett hyggesfritt och naturnära skogsbruk.
Fru talman! Det finns ändå hopp, trots att vi kommer att se denna proposition röstas igenom. Jag som har suttit med i skogsutredningens referensgrupp har sett flera andra förslag som Tidöregeringen inte lyckats pressa igenom, så trots att det är ett dåligt förslag vi har framför oss är jag glad att det inte är fyllt av fler tokigheter än dem som jag nu har presenterat.
Det finns också hopp i att 80 procent av svenska folket tycker att det är viktigt och väldigt angeläget att snabbt få till ett skydd av Sveriges sista ur- och naturskogar. Det finns också ett hopp i att bara genom att gå in i riksdagen i dag mötas av flera medborgare som har kommit hit för att påpeka hur viktigt det är att vi lägger om skogspolitiken, som i dag gynnar skogsindustrin snarare än de många skogsägarna i Sverige.
Fru talman! Jag längtar och räknar ned till dess att vi har ett val. Jag hoppas att det kommer att bli ett skogsval, och jag hoppas att den här produkten kommer att bli en liten parentes innan vi lägger om svensk skogspolitik.
(Applåder)
Anf. 162 Helena Lindahl (C)
Fru talman! Jag skulle vilja ställa ett par frågor till ledamoten. Är svenskt skogsbruk oviktigt? Tror Miljöpartiet att bonus malus i skogen kommer att främja svensk export och våra 330 000 skogsägare?
Dessutom undrar jag varför ledamoten fortsätter att hålla fast vid att alla naturskogar kommer att försvinna inom 25 år. Vi hade just ett replikskifte där jag bland annat talade om att 1,2 miljoner hektar fjällskog är avsatt, och det är naturskog. Jag kan förstå att det ligger i Miljöpartiets intresse att skydda mer skog på bekostnad av skogsägare och svensk skogsindustri, men jag undrar varför ni inte håller er till sanningen, Rebecka Le Moine. Det blir nämligen inte ärligt att säga att all naturskog försvinner inom 25 år när så mycket naturskog redan är avsatt.
Hur kan detta komma sig? Är det inte bättre om ni är ärliga och säger som det är?
Anf. 163 Rebecka Le Moine (MP)
Fru talman! Varenda siffra jag har nämnt under debattens gång har jag en referens till. Är det någon som har lyssnat och tagit del av detta och som är intresserad av att lära sig mer eller vill veta varifrån någon uppgift kommer kan jag alltså absolut bistå med det.
En fråga var om export är det viktigaste. För oss är svaret nej. Vi prioriterar lönsamheten för de privata skogsägarna. Ett bonus malus-system hade varit väldigt gynnsamt för alla de skogsägare som vill ha en omställning, och de är inte få – bara under ett år har 556 markägare inkommit med intresseanmälningar om att på frivillig grund skydda sin skog. Men de kan inte ta del av några ersättningspengar eftersom Tidöregeringen har prioriterat bort dem. Det är alltså en viktig fråga för markägare att kunna ha alternativ till att kalhugga sin skog.
Det är absolut viktigt med svenskt skogsbruk, men den enskilda markägaren och skogsägaren i Sverige har låg lönsamhet – så låg att jag är förvånad, och faktiskt skäms, över att vi inte prioriterar den här frågan högre. Vi pratar om den stora skogsindustrin, som gör miljardvinster, samtidigt som Södras exempel med en typgård visar att lönsamheten är väldigt låg. Det är dessutom före kapitalkostnader.
Frågan som jag tycker förtjänar mer uppmärksamhet – särskilt från Centerpartiet, där man talar sig varm för landsbygden – är hur vi kan få en lokal ekonomi. Hur kan vi stärka lönsamheten och möjligheterna för de enskilda skogsägarna i stället för att stirra oss blinda på SCA och exporten utomlands?
Anf. 164 Helena Lindahl (C)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.
Ledamoten säger att Miljöpartiet prioriterar lönsamhet för skogsägare. Ändå vill ni tvinga skogsägarna att välja en socialistisk modell med bonus malus i skogen, Rebecka Le Moine. Skogsägarna ska alltså inte själva få välja hur de ska bruka sin skog. Jag måste säga att det är det värsta jag har hört. Det innebär ju att ni i Miljöpartiet tycker att ni är bättre än skogsägarna själva på att besluta om deras skog. Så kan vi ju inte ha det.
Den som vill plockhugga kan göra det redan i dag; det är ingen som förbjuder det. Men det passar inte överallt. Dessutom tycker jag inte att man ska se ned på svensk export. Den skapar enormt många arbetstillfällen inte minst på landsbygden, där jag och många andra bor och lever – och vill fortsätta leva. Skulle vi bara plockhugga och tvinga in skogsägarna i er socialistiska modell kan jag lova att byar som Bygdsiljum och andra inte skulle överleva, och då vet inte jag vad vitsen är med Miljöpartiets politik.
Jag tycker att det är bättre att ni säger som det är, nämligen att ni vill prioritera nyckelbiotoper framför skogsägare och lägga en våt filt över det svenska skogsbruket. Det är nämligen det jag hör i det ni säger.
Anf. 165 Rebecka Le Moine (MP)
Fru talman! En fråga som ställdes gällde siffran 670 000 hektar fjällskog. Det är alltså nedanför den fjällnära gränsen, vilket jag också sa. Det står väldigt tydligt här i mitt manus.
Det tar alltså inte bort det faktum att vi redan har skyddat fjällskog som är väldigt skyddsvärd men som har låg produktivitet. Det finns ingen motsättning här, utan det handlar om det som är nedanför fjällgränsen. Detta är bara fakta. Jag tycker att det är viktigt att vi som politiker kan förmedla vilka slutsatser våra expertmyndigheter drar i sina analyser. Det är ingenting att skämmas över. Det finns alltid mer att göra, och det här är akut.
Jag återgår till bonus malus. Det är inte socialistiskt på något sätt, utan det är en branschfinansierad fond. Att säga att det är socialistiskt är väl att säga att de 556 markägare som vill skydda sin skog skulle vara kommunister, och det är verkligen att se ned på alla som tycker någonting annat än vad Centerpartiet och regeringen tycker.
Jag ser inte landsbygden och de här markägarna som en kassako som ska leverera och gå skogsindustrins önskningar och krav till mötes. Det handlar om människor som har en egen vilja, och jag respekterar dem. Därför har jag varit med och utformat politik för att möta deras behov.
Vi har en ryckighet med olika regeringar, och den här regeringen har tagit bort den finansiering som skulle gå till att ersätta alla de markägare som vill något annat. Under ett år är det alltså 556 markägare som på olika sätt har hört av sig till staten och sagt ”Snälla, hjälp oss!” – men som nonchaleras. Jag skäms över att man talar om dem på det här sättet. Man nämner dem inte. De är inte viktiga i den politik som förs.
Vi i Miljöpartiet anser dock att de är viktiga, och bonus malus-systemet är till för dem.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 16 juni.)
Beslut
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Avslag på propositionen
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4147 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP).- Reservation 1 (MP)
Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 16 kap. 13 § och 29 kap. 4 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
2. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429),
3. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar,
4. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar,
5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:242 punkterna 1-5 och avslår motion
2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V).- Reservation 2 (V)
Tydliggörande av samrådsplikten
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 2.- Reservation 3 (C)
Hanteringen av underrättelser om skogsbruksåtgärder
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4144 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2.- Reservation 4 (S)
Produktionshöjande åtgärder och miljöhänsyn
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:4143 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) och
2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1.- Reservation 5 (SD)
- Reservation 6 (C)
Konsekvensanalys och uppföljning
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4144 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4.- Reservation 7 (S)
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.