Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse
Betänkande 2025/26:KU6
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 22 oktober 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Myndigheter ska få utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan varandra (KU6)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder.
Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften:
- förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet
- utreda brott
- förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar
- förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser.
För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Ökat informationsutbyte mellan myndigheter - en ny sekretessbrytande bestämmelseProposition 2024/25:180
Motioner från ledamöterna
- Motion 2024/25:3445 av Jessica Wetterling m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:180 Ökat informationsutbyte mellan myndigheter - en ny sekretessbrytande bestämmelse
- Motion 2024/25:3446 av Jan Riise m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:180 Ökat informationsutbyte mellan myndigheter - en ny sekretessbrytande bestämmelse
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-10-16
Trycklov: 2025-10-16
Betänkande 2025/26:KU6
Alla beredningar i utskottet
Myndigheter ska få utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan varandra (KU6)
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder.
Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften:
- förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet
- utreda brott
- förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar
- förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser.
För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 december 2025.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-10-22
Debatt om förslag 2025/26:KU6
Webb-tv: Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse
Dokument från debatten
- Onsdag den 22 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:23
- Protokoll 2025/26:23 Onsdagen den 22 oktoberProtokoll 2025/26:23 Ökat informationsutbyte mellan myndigheter - en ny sekretessbrytande bestämmelse
- Onsdag den 22 oktober 2025Talarlista 2025/26:20251022
Protokoll från debatten
Anf. 37 Adam Marttinen (SD)
Fru talman! Vi debatterar konstitutionsutskottets betänkande om ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse. Man kan kortfattat säga att lagändringen innebär att uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda ska kunna lämnas mellan myndigheter om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.
Innan en uppgift lämnas ska en intresseavvägning dock göras. En uppgift får inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut. Viss sekretess undantas helt från bestämmelsens tillämpningsområde.
Fru talman! Syftet är att generellt förbättra myndigheternas möjlighet att utbyta information om enskilda för att därigenom förebygga, utreda och bekämpa olika former av fusk, regelöverträdelser och brottslighet.
Sammantaget innebär detta ett systemskifte när det gäller sekretess. Vi går från att utgångspunkten har varit att inte dela information till att utgångspunkten ska vara att dela information när det exempelvis behövs för att förebygga och bekämpa brott.
Att riva sekretesshinder för att kunna hindra att unga dras in i kriminalitet eller för att olika aktörer ska kunna göra bättre insatser med en bredare kunskapsbild är någonting som har efterfrågats under väldigt lång tid. Jag personligen har under mina tio år som riksdagsledamot tagit del av omfattande kritik mot just sekretesshinder, och jag förstod faktiskt aldrig riktigt vad som hindrade politiken från att agera i denna fråga.
När vi nu har fått en ny regering på plats med stöd av Sverigedemokraterna levererar vi en solklar ny sekretessbrytande bestämmelse. Då synas också korten bland de politiska partierna, och förklaringen till ett sekretessbrytande motstånd syns nu tydligt. Vänsterpartiet yrkar avslag på regeringens lagförslag i sin helhet, och Miljöpartiet har väldigt starka invändningar.
Detta förklarar såklart varför socialdemokratiska regeringar inte har kunnat agera tidigare. Förklaringen är, precis som med andra avgörande lagförslag mot brottslighet, att det finns ett starkt motstånd i det rödgröna lägret.
Jag menar att de farhågor som lyfts fram i flera reservationer inte motiverar att exempelvis socialtjänstsekretessen bör undantas från de nya bestämmelserna eller att ändringen inte skulle vara proportionerlig. Tvärtom, fru talman, talar brottsutvecklingen i vårt samhälle för att mer behöver göras och att fler aktörer behöver bidra till ett brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete. Nu levererar vi just det som så länge har efterfrågats.
Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på de rödgröna partiernas olika reservationer.
Anf. 38 Peter Hedberg (S)
Fru talman! Jag lyssnade på den tidigare debatten om sekretess, och det nämndes där att vi hade fått en hel del mejl. Vi har inte fått lika många mejl i det här ärendet, men det är nog minst lika viktigt som det tidigare – om inte viktigare.
I dag debatterar vi ett mycket viktigt betänkande gällande förändringar av offentlighets- och sekretesslagen. Det är förändringar som ska underlätta för våra myndigheter att förebygga och upptäcka brott, fusk och felaktiga utbetalningar. I grunden handlar det om verktyg som är nödvändiga för att tilliten till det offentliga ska kunna vidmakthållas och stärkas i en tid när mycket av det vi har tagit för givet sätts på prov. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag, med undantag för punkt 3. Där yrkar jag bifall till reservation 4.
Med de föreslagna ändringarna införs en ny generell sekretessbrytande bestämmelse. Bestämmelsen gör det möjligt för myndigheter att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter, om det behövs för vissa angivna syften.
Det är viktigt att framhålla att intresseavvägningen som propositionen föreslår ska gälla i dessa situationer. Det innebär att det måste vägas om det skydd som sekretessen ger den enskilde väger tyngre än behovet av att lämna ut uppgiften. Det finns alltså ett moment i förslaget där professionen kommer att behöva värdera den information som ska lämnas till annan myndighet.
Jag vet att det finns en viss oro inför den här lagstiftningen, men den innebär alltså inte att dammluckorna öppnas fullständigt och att känslig information ska flöda fritt och okontrollerat. Det finns dock vissa kritiska aspekter att förhålla sig till. Vi socialdemokrater menar ändå att den här lagstiftningen är nödvändig för att möta det oerhörda hot som kriminalitet och fusk faktiskt innebär för vårt samhälle.
I dag hindras myndigheter ofta från att samverka effektivt på grund av sekretessregler som är för snäva eller svårtolkade. Jag är medveten om att Lagrådet har ifrågasatt den här slutsatsen, men regeringen framhåller faktiskt i propositionen flera exempel på just detta. Det handlar exempelvis om otillräckliga möjligheter för Skatteverket att frivilligt dela med sig av uppgifter och om välfärdsbrottslighet som möjliggörs av att enskilda skyddas av sekretess.
Regeringen menar också att det i dag finns flera sekretessbrytande bestämmelser som vid tillämpning kräver komplexa juridiska avvägningar och som också överlappar andra bestämmelser. Även om det i lagförslaget finns en föreslagen intresseavvägning som innebär en viss risk vad gäller exakt tillämpning är det faktiskt någonting som i högsta grad gäller redan i dag.
Den komplexitet jag nyss nämnde gällande nuvarande sekretesslagstiftning innebär förstås att både lärare, handläggare, kuratorer och alla möjliga offentliganställda har en mycket svår uppgift att tillämpa lagen korrekt. Förvisso vet vi att arbetsgivare eller chef ska tillgodose att beslut fattas korrekt, men vi vet också att det i verkligheten ofta krävs av en enskild medarbetare att kunna hantera dessa svåra frågor på grund av olika faktorer som resursbrist, frågans akuta natur eller bristande ledarskap. Det är naturligtvis ingen ursäkt men väl en förklaring, och det visar hur den generella sekretessbrytande bestämmelsen förhoppningsvis kan underlätta för den enskilde medarbetaren i vissa avseenden.
Fru talman! Jag vet att vissa partier i kammaren vurmar oerhört för ett så kallat återinfört tjänstemannaansvar, men jag skulle vilja framhålla att många tjänstemän nog redan i dag är oerhört försiktiga vad gäller just informationsdelning. Man är nämligen rädd att göra fel och därmed kunna straffas, trots att man har handlat med gott uppsåt och försökt bidra till en mer effektiv förvaltning eller brottsbekämpning. Den här förändringen i sekretesslagstiftningen tror jag avhjälper åtminstone en del av tillämpningsproblematiken i det avseendet, även om den naturligtvis inte löser allt.
Mot bakgrund av det jag har angivit ställer vi socialdemokrater oss bakom de föreslagna lagändringarna. De är nödvändiga för att vi ska kunna få bukt med kriminalitet, fusk och ineffektivitet. Men vi lyfter också fram, tillsammans med Miljöpartiet, att det finns vissa integritetsaspekter som är värda att beakta. Man ska komma ihåg att regeringen själv faktiskt nämner dem ganska utförligt i sin proposition.
Av den anledningen väljer vi att lyfta behovet av en samlad översyn av alla redan vidtagna och föreslagna åtgärder vad gäller sekretess och informationsdelning. Men, återigen: Vi står bakom sakinnehållet i lagstiftningen och de förändringar som föreslås.
Anf. 39 Mats Green (M)
Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag.
Vi behandlar i dag ett förslag om en ny sekretessbrytande bestämmelse. Det handlar om att öka informationsutbytet mellan våra myndigheter. Det kan låta tekniskt – nästan byråkratiskt – men i verkligheten handlar det om något betydligt mer centralt för vår demokrati, nämligen att ge staten bättre förutsättningar att skydda medborgarna, värna välfärden och säkerställa att lagar och regler faktiskt följs.
Detta förslag har tre tydliga syften: att bekämpa brott, att minska felaktiga utbetalningar och att öka effektiviteten i myndigheternas arbete.
Det första syftet är att bekämpa brott. Att skydda Sveriges medborgare mot kriminalitet är statens kanske mest grundläggande uppgift. I dag hindras dock våra myndigheter alltför ofta av sekretessregler som gör att viktig information inte får delas trots att den hade kunnat avslöja brott eller förhindra att nya begås.
Kriminella nätverk utnyttjar dessa glapp när de flyttar pengar mellan olika system, använder falska identiteter och missbrukar välfärden, och de gör det med en cynism som skadar hela den svenska samhällsgemenskapen. Genom att möjliggöra ett mer effektivt informationsutbyte kan vi förebygga, upptäcka och framför allt utreda och bestraffa brottslig verksamhet snabbare och mer träffsäkert.
Det handlar inte om att minska integriteten, utan det handlar om att försvara den. Inget är ett större hot mot människors frihet än ett samhälle där brottsligheten tillåts breda ut sig och infiltrera våra samhällsinstitutioner och därigenom undergräva vår demokrati.
Det andra syftet är att minska fusk och regelöverträdelser. Vi vet att det varje år tragiskt nog betalas ut miljardbelopp från våra gemensamma system på felaktiga grunder. Det handlar om skattebetalarnas pengar – pengar som skulle ha gått till sjukvård, skola och äldreomsorg. Det är pengar som ska gå till dem som verkligen behöver stöd, inte till den som medvetet missbrukar systemen.
Den nya bestämmelsen kommer att göra det enklare för myndigheter att dela information och upptäcka felaktiga utbetalningar, regelöverträdelser och annat missbruk av systemet. Moderaterna står för en välfärd byggd på tillit, inte på naivitet, fru talman. Den som behöver hjälp ska mötas med stöd, men den som missbrukar våra gemensamma medel ska avslöjas, stoppas och framför allt ställas inför rätta. Ett effektivt informationsutbyte är inte ett hot mot rättssäkerheten; det är tvärtom ett sätt att försvara och stärka rättsstaten. Rättvisa handlar nämligen inte bara om skydd utan även om att varje medborgare ska kunna lita på att systemet också är rättvist.
Det tredje syftet, fru talman, är att öka effektiviteten. Vi behöver en stat som fungerar. Sverige behöver myndigheter som samarbetar snarare än myndigheter som de facto motarbetar varandra. När handläggare på Försäkringskassan, Skatteverket eller Polismyndigheten lägger timmar på att försöka få fram uppgifter de redan borde ha haft tillgång till slösar vi med både resurser och kapacitet. Genom att ta bort dessa onödiga sekretesshinder skapar vi en mer sammanhållen och effektiv förvaltning som ger medborgarna ett snabbare och bättre stöd som i sin tur leder till ett ökat förtroende.
Fru talman! Med det sagt är det självklart att integriteten ändå måste stå i centrum. Varje sekretessbrytande bestämmelse måste vara tydligt avgränsad, väl motiverad och rättssäkert utformad. Våra medborgare ska kunna lita på att uppgifter inte sprids godtyckligt, att beslut kan prövas och att transparens råder i hur information används.
Det vore dock fel att låta en överdriven rädsla för informationsutbyte hindra staten från att göra sitt jobb. Integritet och effektivitet är inte varandras motsatser; de är faktiskt tvärtom varandras förutsättningar. En rättsstat som inte kan agera mot brott och missbruk av systemet riskerar att tappa medborgarnas tillit, och när tilliten försvinner urholkas själva fundamentet för den svenska demokratin.
Fru talman! Vägen framåt är tydlig. Den här lagstiftningen är ett viktigt steg mot en starkare och en mer handlingskraftig stat – en stat som bekämpar brott, minskar fusk och använder resurserna på ett klokare sätt och en stat som står på medborgarens sida, inte över honom eller henne. När vi ger myndigheter rätt verktyg, när vi river byråkratiska hinder och när vi sätter ordning och ansvar i centrum skapar vi både frihet och trygghet.
Låt mig avsluta med att understryka följande, fru talman: Dessa bestämmelser handlar inte om att staten ska veta mer om människor. De handlar om att staten ska kunna skydda människor bättre. Det är därför Moderaterna och våra samarbetskollegor nu driver igenom ett mer effektivt, rättssäkert och samordnat informationsutbyte mellan våra myndigheter. Vi tror nämligen på ett samhälle där den som gör rätt ska känna trygghet och där den som bryter mot reglerna ska ställas till svars och även, ärligt talat, känna otrygghet.
Det är så vi stärker tilliten, det är så vi stärker välfärden och det är så vi stärker Sverige.
(Applåder)
Anf. 40 Jessica Wetterling (V)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.
Jag hade planerat att inleda mitt anförande på ett visst sätt, men när jag hörde föregående talare blev jag lite förvånad och undrade nästan om han läst vad regeringen själv skriver i sin proposition. Mats Green sa precis många fina ord i talarstolen, men det är ju ett faktum att regeringen själv skriver i sin proposition att det här förslaget kan innebära ett försämrat skydd för den personliga integriteten och att det finns en risk att tilliten till myndigheterna minskar.
Jag blev lite förvånad när jag hörde anförandet. Det är ju inte jag och Vänsterpartiet som säger detta, utan det är regeringen själv. Jag får rekommendera Mats Green att läsa propositionen lite till.
Fru talman! Vänsterpartiet anser, precis som regeringen, att det är av yttersta vikt att förhindra felaktiga utbetalningar från våra välfärdssystem, att stoppa fusk och att stoppa den organiserade brottslighet som ätit sig in i vår välfärd. På grund av omfattande och ogenomtänkta privatiseringar och utförsäljningar har välfärden genomgått stora förändringar som har gjort den sårbar och till en måltavla för oseriösa företagare och ekonomisk brottslighet.
Det är just därför vi i Vänsterpartiet tycker att det är olyckligt att regeringens förslag att införa en sekretessbrytande bestämmelse kan leda till ett helt okontrollerbart informationsutbyte där konsekvenserna inte går att överblicka. Detta står i strid med min och Vänsterpartiets syn på integritet och med den uppfattning om skydd för sekretessbelagda uppgifter och människors integritet som har gällt fram till nu. Det här förslaget är tyvärr inte så väl avgränsat som vissa andra partier påstår.
Fru talman! Vänsterpartiet värnar demokratiska grundvärden som rättssäkerhet och skydd för den personliga integriteten. Den tekniska utvecklingen med allt större möjligheter till insamling av privata uppgifter innebär en stor utmaning. I dag är det möjligt att samla in en stor mängd uppgifter av känslig karaktär som visar var människor befinner sig och vilka rutiner de har. Det är därför av yttersta vikt att skyddet för den personliga integriteten hela tiden bevakas i takt med den ökande digitaliseringen.
Samtidigt vill vi i Vänsterpartiet givetvis inte försvåra de brottsbekämpande myndigheternas arbete med att utreda och beivra brott. Därför är vi angelägna om att det finns ett regelverk som ger ett gott skydd för Sveriges och landets invånares säkerhet.
Fru talman! Jag är en av dem som berörs av den personuppgiftsläcka som skedde förra månaden. Jag är verkligen inte ensam – över 1 miljon svenskar berörs. I den kommun som jag var anställd i är alla anställda sedan 2011 drabbade. För min egen del ledde detta främst till lite obehag och till funderingar på vilka uppgifter om mig som kan användas och på vilket sätt. Jag kanske behöver vara lite mer vaksam än tidigare. För en person med skyddad identitet kan en läcka som denna dock vara rent livshotande.
Jag tror att alla begriper att risken för att känsliga uppgifter kommer i orätta händer blir större ju fler som får tillgång till uppgifter om enskilda. Just därför anser vi att det är viktigt att sekretessbrytande regler införs på ett genomtänkt sätt och att man balanserar olika värden mot varandra. För övrigt finns det redan i dag sekretessbrytande regler för att underlätta samarbetet mellan myndigheter.
Vänsterpartiet står bakom ett annat förslag som behandlas i riksdagen i dag, nämligen att man ska få bättre möjlighet att dela information inom Polismyndigheten. Vi från Vänsterpartiet säger alltså inte alltid nej till allt, men vi kan inte stå bakom förslaget i detta ärende i dess nuvarande skick. Därför anser vi att regeringen bör ta fram ett mer proportionerligt och rättssäkert förslag som riktar in sig på att bekämpa grova brott.
I likhet med Lagrådet anser vi att regeringens förslag är ett radikalt avsteg från de principer som hittills har gällt på offentlighets- och sekretessområdet och att det innebär en risk för att uppgifter som bör ha sekretesskydd sprids i en omfattning som inte är motiverad.
Vi instämmer i den kritik som många remissinstanser, bland andra Integritetsskyddsmyndigheten, Justitiekanslern, Riksdagens ombudsmän, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och Statens haverikommission, har fört fram om att detta förslag kan leda till ökad risk för intrång i den personliga integriteten, bristande tillit till myndigheter och att sekretesslagstiftningen blir ännu mer svårtillämpad än i dag, eftersom den har förändrats flera gånger på relativt kort tid och dessutom inte har hunnit utvärderas.
Fru talman! Det finns väldigt goda skäl till att vi har ett remissförfarande i Sverige. Efter att regeringen har låtit göra en utredning ska man kunna få förslagen i utredningen allsidigt belysta av de myndigheter vi har i Sverige för att få exempel på vad som skulle kunna vara brister i utredningen. Det är därför vi tycker att det är väldigt oroväckande att regeringen har skickat denna utredning på remiss och fått in väldigt många kritiska synpunkter men trots det inte har gjort några förändringar utan bara gått vidare och lagt fram förslaget till riksdagen. Det är oroväckande för remissväsendet. Det är också oroväckande eftersom det kommer att leda till stora konsekvenser på den personliga integritetens område. Därför yrkar jag avslag på utskottets förslag.
Anf. 41 Muharrem Demirok (C)
Fru talman! I dag debatterar vi regeringens förslag om en ny sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Det är ett förslag som genomgick ett gediget arbete innan det nådde kammaren.
Centerpartiet kommer att ställa sig bakom förslaget. Vi gör det därför att vi ser ett reellt behov i dagens samhälle, men vi gör det med öppna ögon och med respekt för de risker som följer när staten får allt större möjligheter att dela information.
Sverige står inför allvarliga utmaningar. Flera ledamöter har i kammaren lyft frågan om fusk. Vi ser också att den organiserade brottsligheten har bitit sig fast och kryper allt längre ned i åldrarna.
I bakgrundsmaterialet till det gedigna arbete som har föregått det här förslaget finns bland annat rapporter från Brottsförebyggande rådet där särskilt barns och ungas situation nämns. Barn och unga lockas, pressas eller tvingas in i kriminella miljöer, och alltför ofta sitter myndigheter fast i stuprör och med sekretessgränser som förhindrar helhetssyn. Socialtjänsten ser ett mönster, skolan ser ett annat och polisen ser ett tredje, men ingen har hela bilden. När ingen ser helheten riskerar vi att tappa en människa – kanske ett barn – som hade kunnat räddas i tid.
Det är i de här situationerna som sekretessbestämmelserna ibland står i vägen för det goda syftet, och det är därför vi ser behovet av en mer effektiv och ansvarsfull informationsdelning mellan myndigheter.
Fru talman! Centerpartiet tror på ett samhälle där både frihet och trygghet ryms. Vi ser ingen motsättning mellan att skydda individens integritet och att skydda människor från brott. Vi vet dock att makten måste omslutas av tydliga ramar varje gång staten får mer makt. De nya bestämmelserna ska inte vara ett generellt frikort för att dela information, utan varje utlämnande ska bygga på en noggrann avvägning. Det ska finnas starka skäl, och nyttan ska överväga intrånget. Det ska dessutom ske med respekt för den enskildes rättssäkerhet. Centerpartiet har betonat, och kommer att fortsätta betona, att balansen mellan effektivitet och integritet måste vara tydlig i både lagtext och tillämpning.
Herr talman! Vi vet att myndigheters förmåga att samverka kan avgöra om ett barn får hjälp i tid, om ett företag stoppas innan det lurar till sig miljoner i bidrag eller om polisen hinner före ett nätverk som utnyttjar människor i beroendeställning. I dessa fall måste staten kunna agera snabbt och samordnat. Det är därför vi stöder förslaget. Vi gör det inte därför att vi tror att det är perfekt utan därför att det är nödvändigt. Det är ett steg i rätt riktning för ett samhälle som vill stå starkt mot brott och otrygghet.
Men, herr talman, stöd betyder inte blind tilltro. Centerpartiet kommer att följa tillämpningen noggrant. Vi förväntar oss att regeringen utvärderar hur bestämmelsen används, att integritetsskyddet inte bara finns på papper utan fungerar i praktiken och att eventuella brister rättas till.
Sverige är ett land som bygger på tillit – tillit till varandra och till staten. Men tilliten är ömtålig. Den vilar på vissheten att staten inte vet mer än nödvändigt, att våra personliga uppgifter inte cirkulerar utan tydliga skydd och att det finns gränser som skyddar den enskilde mot övermakt. Det är därför denna balans är så central: Vi ger myndigheterna de verktyg de behöver för att agera utan att montera ned de spärrar som skyddar friheten.
Herr talman! Avslutningsvis: Centerpartiet ställer sig bakom förslaget om ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter. Vi gör det för att vi vill se ett tryggare samhälle, för att fler barn ska kunna räddas i tid och för att samhället inte ska stå handfallet inför brott och otrygghet. Vi gör det också för att vi tror på den svenska modellen, där effektivitet och rättssäkerhet kan gå hand i hand.
Vårt gemensamma uppdrag är att försvara både tryggheten och friheten, för bara i den balansen kan tilliten till staten bestå.
Anf. 42 Jan Riise (MP)
Herr talman! Vårt svenska språk är ett rikt språk. Vi har många möjligheter att uttrycka det vi vill ha sagt vare sig det gäller känslor eller fakta – eller för den delen när det handlar om lagstiftning. I det senare fallet är oftast den stora språkliga utmaningen precision, alltså att så noggrant som möjligt tala om vad som faktiskt menas. Därmed blir det också möjligt att sätta en föreslagen lagstiftning i relation till befintliga regler och dessutom till erfarenheter och forskning på området.
Utan att vara expert på språk och än mindre på juridik tycker jag att det är rimligt att vänta sig ett träffsäkert språk i ett förslag till lagstiftning. I all synnerhet som den rör områden som det finns goda skäl att uppmärksamma, inte minst brottslig verksamhet riktad mot våra välfärdssystem. Till den föreslagna lagstiftningen listas fyra syften varav det fjärde är att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser. Att utreda olika typer av överträdelser är alltså ett syfte med förslaget till lagstiftning. Med all respekt, herr talman: Vi kan väl bättre än så?
Inom parentes kan nämnas att begreppet gummiparagraf inte finns i Svenska Akademiens ordbok – men däremot i ordlistan. I ordboken finns dock dess föregångare kautschukparagraf, som tidigast användes år 1890 i betydelsen just tänjbar lagstiftning.
Herr talman! Lagrådet, denna fyrbåk på regeringsjuristernas ängsliga seglats, har man inte upptäckt eller valt att ta hänsyn till. Lagrådet påpekar att det i huvudsak redan finns lagstiftning inom området och att den i betydande omfattning antas täcka behoven i den nu föreslagna lagen. Den existerande lagstiftningen är dessutom tämligen precis vad gäller tillfällen när sekretessen kan brytas. Detta, menar Lagrådet, riskerar nu att åsidosättas på grund av en vag text som trumfar andra bestämmelser. Lagrådet skriver att förslaget därmed skulle kunna beskrivas som ett alexanderhugg med svåröverblickbara effekter och att förslaget därför inger betänkligheter.
Herr talman! Det är givetvis viktigt att det finns tydliga bestämmelser om informationsutbyte mellan myndigheter. Det är också utomordentligt angeläget att myndigheter kan samarbeta effektivt för att fullgöra sina uppdrag. Det gäller för övrigt inte bara för att motverka brottslighet utan också i hög grad för att skydda oss vanliga människor och kanske särskilt barnen. Alla barn är våra barn. Flera utredningar visar att det finns ett behov av ett förbättrat informationsutbyte för att motverka bland annat välfärdsbrott och felaktiga utbetalningar. Men ett utökat informationsutbyte måste vara proportionerligt och inte innebära alltför stora ingrepp i rättssäkerhet och enskildas personliga integritet.
En generell sekretessbrytande bestämmelse som den i regeringens förslag är mycket långtgående och väcker allvarliga farhågor. Detta har inte bara Lagrådet utan också andra remissinstanser påpekat. Lagrådet menar att förslaget innebär ett förhållandevis radikalt avsteg från gällande principer på sekretessområdet och medför en inte obetydlig risk att uppgifter sprids slentrianmässigt.
Jag och Miljöpartiet menar därför, som jag antydde tidigare, att den nya bestämmelsen måste vara tydlig, träffsäker och proportionerlig. Regeringen borde ha omarbetat bestämmelsen i enlighet med vad Lagrådet anfört och tydligt avgränsat dess tillämpningsområde.
Herr talman! En fråga som har lyfts upp av flera remissinstanser är hur ett ökat informationsutbyte skulle påverka allmänhetens förtroende för myndigheterna. Särskilt allvarliga risker uppstår inom verksamheter som socialtjänsten, där arbetet i hög grad bygger på förtroendefulla relationer. Detta påpekas av bland andra Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Finansinspektionen.
Vi tycker att skolan ska vara en trygg plats för elever och skolpersonal. Regeringen har inte tagit hänsyn till vilka allvarliga konsekvenser som kan uppstå om elever som behöver stöd inte vågar fråga efter det av rädsla för att uppgifterna kan komma att spridas. Jag menar därför att även sekretessen på skolområdet bör undantas från den nya bestämmelsens tillämpningsområde.
Herr talman! Under den nuvarande mandatperioden har flera förslag lagts fram som rör sekretess, informationsdelning och övervakning. Även om varje åtgärd var för sig kan argumenteras för har helheten blivit svåröverskådlig. Vi måste säkerställa att de tillsammans inte leder till ett integritetsintrång som går utöver vad som kan anses rimligt och proportionerligt i en rättsstat. Den totala effekten av flera samtidiga reformer måste bedömas i sin helhet.
Jag tänker att regeringen hellre borde förtydliga de nuvarande bestämmelserna. Regeringen bör även verka för ökad samverkan mellan myndigheter och bättre kunskap hos handläggarna på myndigheter.
Vi noterar självklart att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en rättslig och systematisk översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel. Jag tycker att det hade varit ännu bättre med en översyn av samtliga regleringar som påverkar den personliga integriteten, inte bara hemliga och preventiva tvångsmedel.
Vi menar mot denna bakgrund att regeringen bör tillsätta en bred utredning för att kartlägga alla nyligen genomförda och pågående lagstiftningsåtgärder inom detta område för att bedöma den samlade påverkan på den personliga integriteten och rättssäkerheten och föreslå hur skyddet för enskildas rättigheter kan säkerställas. I en sådan översyn kan experter från Justitiekanslern, Integritetsskyddsmyndigheten, forskare och företrädare för civilsamhället ingå.
Med detta sagt tackar jag för ordet och yrkar bifall till reservation 3 under punkt 2.
Anf. 43 Gudrun Brunegård (KD)
Herr talman! Välfärdsbrottsligheten beräknas försnilla gigantiska belopp av våra gemensamma, offentliga medel varje år. Ekonomistyrningsverket uppskattade 2021 att felaktiga utbetalningar från statliga myndigheter uppgick till 13–16 miljarder kronor. SKR bedömer att minst lika mycket pengar dräneras från kommuner och regioner. I ett inslag i SVT Nyheter i augusti förra året uppgavs att polisen uppskattade att den kriminella ekonomin genererade 100–150 miljarder kronor per år, varav välfärdsbrott beräknades omsätta uppemot 75 miljarder kronor årligen.
Dessa tiotals och hundratals miljarder kronor hade vi bättre behövt för att anställa fler sjuksköterskor och barnmorskor och för att förbättra tillgängligheten i vården, höja kvaliteten i förskola och skola och utbilda och anställa fler engagerade personer till äldreomsorgen. Men i stället lurar samvetslösa personer, företag och föreningar samhället för att komma över felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Det kan handla om bidragsfusk från sjuk- eller arbetslöshetsförsäkring eller att företag fakturerar kommuner eller myndigheter för tjänster som aldrig har utförts.
Det är för att få möjlighet att stoppa detta som regeringen nu föreslår en lagändring. Den innebär att uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda ska kunna lämnas mellan myndigheter, om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, för att utreda brott eller för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar, fusk och olika typer av överträdelser.
Grundförutsättningen för svensk sekretesslagstiftning är att uppgifter inte får utlämnas mellan myndigheter och inte heller mellan olika enheter inom en myndighet om de kan uppfattas vara sinsemellan självständiga.
Det grundläggande skyddet mot kränkningar av den personliga integriteten är grundlagsskyddad i regeringsformen, i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och friheterna och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Skyddet mot kränkningar av den personliga integriteten finns också i offentlighets- och sekretesslagen och i författningar som reglerar personuppgiftsbehandling.
Samtidigt, herr talman, behöver myndigheter samverka för att få stopp på läckaget av offentliga medel till kriminella nätverk. Därför är det nödvändigt att införa möjligheter att dela vissa uppgifter, för att exempelvis förhindra att någon lyfter ersättning från akassan och Försäkringskassan samtidigt.
Olika former av fusk, överträdelser och brottslighet ska kunna motverkas, upptäckas, förhindras och utredas. Ett välfungerande informationsutbyte bidrar inte bara till att minska samhällets kostnader och sårbarhet utan stärker också samhällets motståndskraft mot fusk, överträdelser av regler och brottslighet. För att möta de utmaningar som samhället står inför i form av den alltmer systemhotande brottsligheten är det nödvändigt att myndigheter har goda möjligheter att utbyta information.
Regeringens utredning visar på flera situationer där dagens reglering inte medger ett tillräckligt informationsutbyte. Olika aktörer, som Centrala studiestödsnämnden, Polismyndigheten och Skatteverket, framhåller att det behövs både en förenkling av regelverket och bättre möjligheter till informationsutbyte. Annars finns exempelvis risk för dubbelfinansiering av EU-medel.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, påpekar att välfärdsbrottslighet många gånger möjliggörs genom att uppgifter om enskilda skyddas av sekretess och det faktum att myndigheterna är förhindrade att utbyta information med varandra. Det bör särskilt noteras att socialtjänstsekretess är strängare och undantagen från flera nu befintliga möjligheter att utbyta information.
Herr talman! Med anledning av Lagrådets synpunkter bör det påpekas att det finns behov av förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter i den offentliga sektorn. På grund av den organiserade brottsligheten behöver de befintliga mönstren brytas samtidigt som det görs kraftfulla förstärkningar av de verktyg som finns. Myndigheterna behöver få avsevärt större möjligheter att dela relevant information med varandra.
Jag vill inte förringa den risk som finns – att utredningens förslag kan ge ett försämrat skydd för den personliga integriteten och därmed också en risk för att förtroendet kan minska för de myndigheter som lämnar ut uppgifter. Förslaget innebär dock inte att myndigheter kan utbyta vilka uppgifter som helst, hur som helst, utan det ska göras en intresseavvägning. En uppgift får inte lämnas ut om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda väger tyngre än intresset av att uppgiften lämnas ut. En sådan intresseavvägning behövs för att regleringen ska vara proportionerlig.
Det får förutsättas att myndigheter inte begär ut andra uppgifter än sådana som de har ett legitimt behov av. Mot den bakgrunden bör därför den myndighet som lämnar ut uppgifter kunna utgå från att det görs en bedömning av att den mottagande myndigheten behöver de uppgifter som den begär ut.
Med detta lagförslag öppnas nu nya möjligheter att ringa in fall där välfärdssystemen missbrukas i brottsligt syfte.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:23 Onsdagen den 22 oktoberProtokoll 2025/26:23
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:180 och avslår motion
2024/25:3445 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 1.- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 0 18 0 4 KD 17 0 0 2 MP 15 0 0 3 L 13 0 0 3 - 1 2 0 1 Totalt 282 20 0 47 Lagstiftningens framtida utformning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3445 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 2 och
2024/25:3446 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkandena 1, 3 och 4.- Reservation 2 (V)
- Reservation 3 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 0 0 18 4 KD 17 0 0 2 MP 0 15 0 3 L 13 0 0 3 - 1 2 0 1 Totalt 267 17 18 47 En samlad översyn
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3446 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5.- Reservation 4 (S, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 0 0 18 4 KD 17 0 0 2 MP 0 15 0 3 L 13 0 0 3 - 0 3 0 1 Totalt 173 111 18 47 Åtgärder för ett ökat informationsutbyte mellan myndigheterna
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3446 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 2.- Reservation 5 (MP)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.