Lag om hyrköp av bostad
Betänkande 2025/26:CU32
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är redo för beslut
- Debatt
- 2026-05-22
- Beslut
- 2026-05-26
Hela betänkandet
Utskottets förslag i korthet
En lag om hyrköp av bostäder införs (CU32)
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostäder. Lagen ska i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende.
Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det.
Utskottet föreslår även att riksdagen säger ja till regeringens förslag till förändringar av systemet med ägarlägenheter.
Den nya lagen och lagändringarna föreslås börja gälla den 2 juli 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 3 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
- Motion 2025/26:4004 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:188 Lag om hyrköp av bostad
- Motion 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:188 Lag om hyrköp av bostad
- Motion 2025/26:4064 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:188 Lag om hyrköp av bostad
Beredning, Genomförd
Senaste beredningar i utskottet
En lag om hyrköp av bostäder införs (CU32)
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostäder. Lagen ska i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende.
Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det.
Utskottet föreslår även att riksdagen säger ja till regeringens förslag till förändringar av systemet med ägarlägenheter.
Den nya lagen och lagändringarna föreslås börja gälla den 2 juli 2026.
Förslagspunkter
1. Regeringens lagförslag
Utskottets förslag:
1. lag om hyrköp av bostad,
2. lag om ändring i jordabalken,
3. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres-nämnder,
4. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av sam-fälligheter,
5. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
6. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt,
7. lag om ändring i lagen (2026:000) om hyrköp av bostad.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:188 punkterna 1-7 och avslår motionerna
2025/26:4004 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) och
2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.
Reservationer:
- Reservation 1 (S, MP)
- Reservation 2 (V)
2. Lagstiftningens framtida utformning
Utskottets förslag:
2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och
2025/26:4064 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Reservationer:
- Reservation 3 (S, MP)
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 21 maj 2026 och debatterades i kammaren 22 maj 2026.
Debatt om förslag 2025/26:CU32
Webb-tv: Lag om hyrköp av bostad
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 38 Roger Hedlund (SD)
Herr talman! Vi debatterar i dag lagen om hyrköp. Det här är en boendeform eller en avtalsmöjlighet som finns i dag men som vi i dag får en tryggare reglering av genom lagstiftning. Det gör såklart att vi kan skapa goda förutsättningar för att utveckla det här systemet.
Jag tycker att det är bra att vi har gott om olika boendelösningar i samhället så att vi kan möta olika gruppers behov men också stärka möjligheten att äga sin egen bostad. Det vi diskuterar i dag och det lagförslag som ligger på bordet är en del av detta.
Möjligheten för fler att äga sitt boende är viktig av ekonomiska skäl men också av anledningen att vi vet att man värnar sin bostad när man själv äger den. Man värnar sitt närområde. Det skapar bra ordning, och man tar hand om varandra i större utsträckning. Därför tycker jag att det är bra att man skapar de här vägarna in till det ägda boendet.
Att avtala om att köpa en bostad till förbestämt pris genom ett hyrköpsavtal, där man senare under perioden också kan komma överens om att köpa bostaden, är ett bra sätt att skapa förutsättningar för fler att äga en bostad. Med denna lagstiftning tryggar vi upp regelsystemet kring hyrköp. Genom en omfattande informationsplikt från säljaren gentemot köparen skapar vi också förutsättningar för att systemet ska kännas tryggare.
Fördelarna är många. Det innebär att man från början slipper ha en kontantinsats, vilket gör att man kan bygga upp kontantinsatsen över tid. Det kan ske under en tid då man kanske etablerar sin anställning och arbetar med att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för att kliva in på den ägda marknaden. Man kan också få möjlighet att jobba med ett strukturerat sparande.
Att vi får denna nya lag på plats gör att vi kan trygga ett gott system som finns i dag samtidigt som vi kan se till att de som går in i dessa avtal kan känna sig tryggare.
Vi behöver såklart följa upp den här lagstiftningen precis som många andra saker. Jag är dock trygg med att den grund vi har lagt är en väldigt god förutsättning för att det ska bli ett bra resultat i slutändan.
Herr talman! I den proposition som ligger på bordet finns också frågan om tryggare ägarlägenheter. Där ger vi med den nya lagstiftningen möjlighet för dem som har ägarlägenheter att trygga sin bostad genom att grannar som också äger en ägarlägenhet i fastigheten men som missköter sig gentemot de ordningsregler som finns i lagstiftning och i samfällighetsföreningens stadgar kan tvingas sälja sin ägarlägenhet vid en långtgående process.
Det här innebär att vi gör det tryggt för dem som äger en ägarlägenhet, och vi skapar förutsättningar för att denna modell också ska kännas tryggare att kliva in i.
Med det, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Anf. 39 Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Herr talman! Vi behandlar i dag regeringens förslag om en ny lag om hyrköp av bostad. Regeringen beskriver detta som ett sätt att hjälpa fler människor in på bostadsmarknaden, och det låter förstås tilltalande, för alla i denna kammare vet att bostadskrisen är verklig.
Att människor har det svårt på bostadsmarknaden innebär dock inte att varje förslag som påstår sig lösa problemet faktiskt gör det. Vänsterpartiet delar ambitionen att fler människor ska kunna leva tryggt och långsiktigt i goda bostäder, men vi kan inte stödja en modell som flyttar över nästan hela risken på den ekonomiskt svagare parten och samtidigt öppnar för oseriösa upplägg och kraftigt försämrat konsumentskydd. Det är därför vi har föreslagit att riksdagen ska avslå förslaget i sin helhet.
Herr talman! Kritiken mot regeringens förslag har varit mycket omfattande och samstämmig både från remissinstanserna och från Lagrådet. Lagrådet ifrågasätter om lagen över huvud taget kommer att uppfylla sitt uttalade syfte, alltså att skapa ett tryggt regelsystem med ett gott konsumentskydd. Rådet konstaterar också att de som faktiskt kommer att ingå dessa avtal sannolikt inte fullt ut kommer att förstå de betydande riskerna.
Vilka är det då regeringen riktar sig till? Jo, till människor som står svaga på bostadsmarknaden, till människor som saknar kapital, till människor som inte får bolån och till människor med begränsade ekonomiska marginaler. Det är alltså de hushåll som har minst utrymme att bära ekonomiska risker som regeringen nu vill placera i en ny, komplicerad och rättsosäker avtalsform.
Herr talman! Regeringen försöker beskriva hyrköp som en enkel väg in på den ägda bostadsmarknaden, men när man granskar lagförslaget ser man snabbt att det snarare handlar om en konstruktion där riskerna privatiseras medan vinsterna säkras för säljaren.
Förslaget möjliggör dessutom så kallade framtunga avtal. Det betyder att mycket stora betalningar kan tas ut tidigt under avtalsperioden. Hyrsäljaren kan alltså maximera sina intäkter redan i början, medan hyrköparen tar den stora risken om livet förändras – och livet förändras, herr talman! Det kan man vara ganska säker på. Människor blir sjuka, människor separerar, människor förlorar jobbet och människor får förändrade familjeförhållanden.
Regeringens lagförslag tar i praktiken ingen hänsyn till denna verklighet. Om avtalet upphör i förtid finns inga ordentliga regler om återbetalning eller avräkning. Hyrköparen kan alltså ha betalat mycket stora summor under lång tid och ändå stå där utan bostad, utan ägande och utan rätt till kompensation. I praktiken blir det hela ett avbetalningsköp, men det har inte de skyddsregler som normalt gäller vid avbetalningsköp.
Regeringen skapar alltså en ny marknad där ekonomiskt utsatta människor uppmuntras att ta stora ekonomiska risker utan tillräckligt skydd. Förslaget innebär att hyrköparen under många år kan betala mycket stora summor utan att bygga upp något egentligt skydd.
Hyrköpsavgiften ska enligt förslaget kunna ligga långt över vad som annars skulle betraktas som skälig hyra. Regeringen erkänner själv att avgiften inte ska jämställas med bruksvärdeshyra. Man öppnar alltså uttryckligen för att betalningarna ska kunna överstiga normala hyror. Detta innebär en uppenbar risk för kringgående av hyreslagens regler om skälig hyra.
Herr talman! Ett stort problem med regeringens förslag är att hyrköpsavgiften får en dubbel funktion. Den ska dels vara en betalning för nyttjandet av bostaden, dels knytas till möjligheten att längre fram köpa bostaden, men regeringen har inte säkerställt någon tydlig reglering av hur detta ska redovisas eller avräknas. Hur mycket av betalningen kan egentligen gå till boendet? Hur mycket är en framtida kapitalinsats? Hur mycket förlorar hyrköparen om avtalet upphör? Det vet man inte, och det är just detta som gör förslaget så allvarligt.
Herr talman! Jag vill också lyfta fram en del av den kritik som har framförts av Fastighetsmäklarinspektionen. Myndigheten varnar för att regeringens hyrköp kommer att ske utan fastighetsmäklare. Det innebär att en viktig kontrollfunktion försvinner. Det handlar inte bara om rådgivning, utan det handlar också om tillsyn, dokumentation, kontroll och transparens.
Herr talman! Bostadspolitik måste handla om trygghet, rättvisa och långsiktighet, inte om att skapa nya riskmarknader för människor som redan befinner sig i en utsatt situation och inte om att låta ekonomiskt svaga hushåll fungera som försökskaniner i ett nytt marknadsexperiment.
Det behövs en bostadspolitik som innebär att fler hyresrätter med rimliga hyror byggs, som stärker den sociala bostadspolitiken och som ser bostaden som en rättighet och inte som ett finansiellt experiment.
Mot denna bakgrund, herr talman, yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 2.
Anf. 40 David Josefsson (M)
Herr talman! När Franklin D Roosevelt på 30talet genomförde the New Deal i USA för att ta landet ur depressionen var grundtesen i hans bostadspolitik att en nation av husägare är oövervinnelig – a nation of homeowners is unconquerable.
Samma tanke präglade den svenska egnahemsrörelsen. Genom att underlätta för vanliga människor att äga sitt eget boende skapade man starka familjer, och starka familjer skapade ett starkt samhälle.
Att äga sitt boende innebär trygghet, ansvarstagande och en möjlighet att bygga ekonomisk stabilitet över tid. Det handlar om att kunna påverka sin egen vardag och skapa något långsiktigt för sig själv och sin familj.
Herr talman! Vi moderater vill att fler människor i Sverige ska få möjlighet att äga sitt eget hem. Alltför många människor är dock utestängda från ägt boende i dag. Höga trösklar, stora kontantinsatser och en bostadsmarknad som under lång tid fungerat dåligt gör att många – inte minst unga vuxna och nybildade barnfamiljer – har svårt att ta steget från hyresrätt till eget ägt boende.
Sju av tio svenskar vill bo i ett eget hus, men endast fem av tio gör det. Det betyder att var femte svensk drömmer om en trädgård där barnen kan hoppa i studsmattan medan föräldrarna lagar middag på grillen.
Herr talman! Detta handlar inte bara om människor med svag ekonomi. Även yrkesgrupper med förhållandevis bra lön har i dag svårt att få ihop boendeekonomin. En polis och en sjuksköterska har svårt att på bara sin egen lön ha råd att köpa ett eget hus i någon av storstadsregionerna. Moderaternas, och mitt, vallöfte är att ändra på detta.
Herr talman! Sedan valet 2022 har en vanlig barnfamilj fått 5 000 kronor mer i plånboken per månad. Det beror på att den moderatledda regeringen har prioriterat att låta hårt arbetande svenskar behålla mer av sin lön. Nästa mandatperiod kommer vi att fördubbla den siffran, till 10 000 kronor mer i månaden, eftersom ansträngning ska löna sig.
Att stärka vanliga familjers plånböcker är dock inte det enda vi har gjort för att fler ska kunna äga sitt boende. Vi har också reformerat bolånereglerna. Taket för bolån höjdes från 85 procent till 90 procent i våras, och det så kallade förstärkta amorteringskravet, som innebar att man amorterade upp till 3 procent per år, togs bort. För att fler ska kunna äga sitt boende har vi även infört skattefrihet för de första 300 000 kronorna på investeringssparkonton. Detta är ett sparande som vi vet ofta går till att just köpa en bostad.
I dag behandlar vi den tredje viktiga reformen för att fler ska kunna äga sitt boende, nämligen införandet av en lag om hyrköp. Hyrköp innebär att man hyr sin bostad medan man sparar ihop till en kontantinsats och prövar om man verkligen vill bo i bostaden. När man känner sig redo har man möjlighet att köpa den.
Herr talman! Olika former av hyrköp förekommer på marknaden redan i dag, men utan ett tydligt rättsligt ramverk. Det skapar osäkerhet för både köpare och säljare. Nu inför vi en lagstiftning som ger bättre trygghet, tydligare spelregler och större förutsägbarhet.
Herr talman! Regeringen föreslår också förbättringar för ägarlägenheter. Ägarlägenheter är fortfarande en relativt liten boendeform i Sverige trots att de är vanliga i många andra länder. Det är synd, för ägarlägenheter kombinerar friheten i det ägda boendet med flexibilitet och kan bidra till en mer dynamisk bostadsmarknad. Därför tycker vi att det är viktigt att göra boendeformen attraktivare och tryggare.
Ett av förslagen i propositionen rör stärkta möjligheter att agera mot allvarliga störningar. Att äga sin bostad innebär frihet men också ansvar gentemot grannar och omgivning. Trygghet och ordning i boendet är avgörande för att människor ska vilja investera i sitt hem och sitt område.
Herr talman! Sverige behöver en bostadspolitik som fokuserar mindre på hinder och mer på möjligheter. Vi behöver fler vägar in på bostadsmarknaden, fler upplåtelseformer och ett regelverk som stärker människors egenmakt. Som Franklin D Roosevelt konstaterade: En nation av husägare är oövervinnelig.
Herr talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
Anf. 41 Markus Kallifatides (S)
Herr talman! I dag debatterar vi alltså regeringens förslag till lag om hyrköp av bostad.
Det här handlar om riktigt viktiga ekonomiska frågor i enskilda människors liv. För de allra flesta är bostadsaffärer de klart största ekonomiska händelserna i livet. Ur ett samhällsperspektiv är bostadssektorn naturligtvis en jättestor del av samhällsekonomin. När en ny lagstiftning på området nu föreslås är det viktigt att göra rätt från början, annars kommer enskilda att råka illa ut.
Flera remissinstanser – däribland Bofrämjandet, Bostadsrätterna, Byggföretagen, Hyres- och arrendenämnden i Göteborg, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Obos AB, Sveriges advokatsamfund samt Sveriges Kommuner och Regioner – anser att det hade varit fördelaktigt om utredningen som ligger till grund för detta förslag hade fått ett bredare uppdrag avseende olika boköpsmodeller, även sådana som innefattar så kallat delägarköp av bostad. Jag kan inledningsvis konstatera att sådana alternativa modeller för hyrköp inte är utredda, herr talman.
Ännu viktigare är att ett betydande antal remissinstanser avstyrker det förslag till ny lagstiftning som vi debatterar här.
Fastighetsmäklarförbundet, Fastighetsmäklarinspektionen och Mäklarsamfundet ser en risk att hyrköpsmodellen kommer att användas utan inblandning av fastighetsmäklare och befarar att det kan utnyttjas i penningtvättssammanhang.
Hyresgästföreningen anser att förslaget har ett för svagt konsumentskydd och att konsumenten löper alltför stor risk i de fall man inte har möjlighet att utnyttja sin rätt – optionen – att köpa bostaden.
Sveriges advokatsamfund, herr talman, anser att de skattemässiga och kommersiella effekterna av förslaget behöver analyseras mer djupgående innan det kan genomföras.
Herr talman! Jag tänker läsa högt ur Lagrådets sammanfattande bedömning av det lagförslag som vi debatterar här i dag. Man skriver:
”Sammantaget kommer ett hyrköp enligt den föreslagna lagen för hyrköparen att vara förenat med betydande risker om förhållandena ändras på sätt som beskrivits ovan innan optionen kan utnyttjas.
Riskerna för att hyrköparen inte ska kunna göra gällande optionen och inte få nytta av de delar av hyrköpsavgiften som inte kan sägas avse ersättning för nyttjande är så stora att det är svårt att tänka sig att personer som förstår riskernas omfattning skulle uppfatta ett hyrköpsavtal av bostad som attraktivt. Riskerna är svåra att uppfatta för konsumenter och det framstår som ofrånkomligt att personer kommer att träffa hyrköpsavtal utan att inse eller överväga vilka risker avtalet medför. Detta gäller särskilt som tanken är att avtalstypen i första hand riktar sig till personer som har få andra möjligheter att komma in på bostadsmarknaden.
Mot bakgrund härav anser Lagrådet att lagförslagets utformning är sådant att lagen inte kan antas tillgodose de syften som har angetts, nämligen att skapa ett tryggt regelsystem med ett gott konsumentskydd. För att tillgodose dessa syften krävs en större översyn av lagförslaget.”
Så skriver alltså Lagrådet. Regeringens svar på detta är:
”Att, som Lagrådet synes efterfråga, tillföra många fler skyddsregler för mer eller mindre tänkbara situationer som skulle kunna uppkomma är enligt regeringen varken lämpligt eller nödvändigt och skulle förändra karaktären på avtalet och parternas förhållande på ett sätt som inte är motiverat. Som Lagrådet är inne på är det dock av vikt att hyrköparen inser och har förutsättningar att överväga de privatekonomiska risker som hyrköpsavtalet typiskt sett är förknippat med. Det bör därför – jämfört med förslaget i lagrådsremissen – ställas ytterligare krav på att hyrsäljaren informerar hyrköparen om de risker som är förknippade med hyrköpsavtalet.”
Det ska alltså ges mer information.
Vi går vidare, herr talman. Svea hovrätt anser att det behövs kompletterande förslag för att motverka risken att regleringen missbrukas. Stockholms tingsrätt, som noterar utredningens resonemang om risk för kringgående av förbudet mot handel med hyreskontrakt, efterfrågar en analys av andra potentiella risker för kringgående av jordabalkens bestämmelser. Stockholms tingsrätt efterfrågar även ytterligare överväganden i frågan om en hyrköpares möjlighet att deponera hyrköpsavgiften hos länsstyrelsen. Även denna kritik avfärdas kortfattat av regeringen i propositionen.
Herr talman! Vi socialdemokrater välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden och att fler ska få möjlighet att äga sitt boende, men regeringens förslag till ny lag om hyrköp av bostad har så allvarliga brister att riksdagen bör avslå propositionen i den delen. Vi delar Lagrådets farhågor. Vi ser att den föreslagna hyrköpsregleringen innebär ekonomiska risker som kan vara mycket svåra att överblicka för hyrköparen som konsument. Vi befarar också att modellen kan användas för att kringgå hyreslagens regler om skälig hyra.
Jag yrkar därför bifall till vår och Miljöpartiets gemensamma reservation 1.
Herr talman! Det är anmärkningsvärt hur den här regeringen förhåller sig till remissinstanser och Lagrådet. I ärende efter ärende, på helt olika politikområden, tar man inte till sig av remissinstansers synpunkter, och man kör helt enkelt över Lagrådet. Vi kan bättre. Jag vet att det finns politiska partier och företrädare på den andra sidan som kan bättre. Efter valet i september får Magdalena Andersson och vi andra visa vägen, tänker jag.
Anf. 42 Larry Söder (KD)
Herr talman! Kristdemokraterna har under lång tid drivit på för mer eget ägt boende som en central del av bostadspolitiken. Ägande ska inte bara ses som en ekonomisk fråga utan även som något som stärker personligt ansvar, trygghet, frihet och samhällsstabilitet. Det är både ekologiskt, ekonomiskt och socialt bättre för människor att äga sitt eget boende.
Det förslag vi nu debatterar gäller en ny lag som gör det möjligt att bo i en bostad mot hyra eller avgift med ett bindande löfte om att senare kunna köpa den. En del av avgiften kan gå till köpeskillingen. Detta sänker tröskeln för personer som har svårt att få ihop kontantinsatsen och bolån direkt. Det kan särskilt hjälpa unga, barnfamiljer och personer med oregelbundna inkomster. Jag ser hyrköp som en trappa till eget ägande.
Kristdemokraterna ser ägande som ett sätt att bryta utanförskapet och stärka integrationen. Hyrköp kan bidra till ett mer blandat boende och ge fler chansen att bygga upp eget kapital. Genom reglerade formkrav, tydliga villkor och skydd för hyrköparen balanseras frihet och eget ansvar. Detta ligger nära Kristdemokraternas människosyn – individen ska kunna ta eget ansvar utan onödigt statligt krångel.
Vad innebär då detta i praktiken? Vi kan tänka oss att en bostadsutvecklare har byggt ett flerbostadshus med 50 lägenheter. När det är dags för inflyttning är marknaden ganska svag, och tio lägenheter står där osålda. Då kan utvecklaren erbjuda hyrköp av de osålda lägenheterna. En hyrköpare kan flytta in, betala en hyrköpsavgift och få option på att köpa lägenheten till ett förutbestämt pris om till exempel tre eller fem år. Det innebär att utvecklaren får intäkter under tiden och dessutom får en tryggare försäljning av fastigheten. Hyrköparen kan direkt flytta in i sitt önskade boende och spara till insatsen.
Lagen gör optionen bindande för fast egendom. Konsumenten får därmed ett starkare skydd och kan göra affären; fastighetsutvecklaren kan inte avstå från det. Jag menar att detta innebär lägre risk för utvecklare, möjlighet att bygga fler bostäder och en väg in på bostadsmarknaden för fler människor som kanske inte får banklån just den dagen men kan få det lite längre fram.
Det här låter väl som en ganska bra lag om man tycker att människor ska äga sitt eget boende? Vi hörde dock Vänsterpartiet, som med precision säger nej till alla förslag som innebär eget ägt boende för människor. Man vill helt enkelt inte hitta lösningar så att människor ska kunna äga sin egen bostad, och då missar man själva poängen. Människor får ett tryggare boende både socialt och ekonomiskt om de äger sin bostad och inte behöver vara i händerna på fastighetsägare som kanske höjer hyran oproportionerligt hela tiden.
Om man är intresserad av att göra människors liv stabilare borde man vilja hitta fler sätt som gör att folk kan äga sitt boende. Vänsterpartiet säger dock, med precision, nej till alla förslag som innebär att människor kan äga sitt eget hus.
Sedan har vi Socialdemokraterna, som välkomnar fler vägar till eget ägt boende. Det är ju bra, men man säger nej till detta och många andra förslag och använder andras argument för det. Det vore klädsamt om man använde sina egna argument och sa: Vi vill inte att människor gör på det här sättet – vi tycker inte att det är bra.
Jag menar att förslaget i den här propositionen faktiskt skulle öka konsumentmakten. Det innehåller ramar för hur hyrköp ska gå till och ser till att det finns en lag som reglerar det. Jag tror att det är bra för konsumenterna. Jag tror också att det är bra för konsumenterna att äga sitt eget boende. Det tycker även Socialdemokraterna; det sa man i talarstolen. Man säger dock, tyvärr, nej till att göra detta.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Anf. 43 Markus Kallifatides (S)
Herr talman! Tack, Larry Söder, för anförandet!
Jag går upp för att rätta till Larry Söders missvisande beskrivning av vår socialdemokratiska ståndpunkt. Detta är inget att raljera över.
Ja, vi välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden. Vi värnar det ägda boendet, bostadsrätten och hyresrätten. Vi yrkar dock avslag på den föreslagna lagstiftningen med hänvisning till våra egna farhågor. Ur ett konsumentperspektiv finns det stora risker för att enskilda råkar riktigt illa ut inom ramen för hyrköpsaffärer i enlighet med den helt nya lagstiftningen. Vi är alltså inte principiellt emot hyrköpsmodeller, herr talman, utan vi är emot den här specifika lagstiftningen.
Det hade varit fullt möjligt för Larry Söders parti och Larry Söders regering att lyssna mer på ett antal viktiga remissinstanser och på Lagrådet och att möta några av de kritiska synpunkterna. Kanske hade det fördröjt lagstiftningsärendet med något halvår – vad vet jag?
Min enkla fråga till Larry Söder är: Menar Larry Söder på allvar att det är så bråttom med just denna lagstiftning att man kan strunta i Lagrådets mycket skarpa kritik? Jag och Socialdemokraterna instämmer i den kritiken.
Anf. 44 Larry Söder (KD)
Herr talman! Det är ljuva ord i mina öron när Socialdemokraterna nu talar om att regeringen har bråttom. Hela denna mandatperiod har man talat om att vi inte haft tillräckligt bråttom, men nu tycker Socialdemokraterna att vi har bråttom.
Förslaget i propositionen har bearbetats under hela mandatperioden. Jag sa i mitt anförande att Socialdemokraterna välkomnar andra vägar till eget ägt boende; där har vi samma uppfattning. Problematiken gäller hur vi ser på människan. Jag anser att människan är kapabel att ingå avtal, att själv se riskerna och att – med ett färdigt förslag framför sig – bedöma om man klarar av det ekonomiskt eller inte. Socialdemokraterna ser större risker med att människor kan göra detta val själva och vill ha mer hängslen och livrem i förslaget, om jag har uppfattat det hela rätt.
Jag menar att människor klarar av att ta det ansvaret. Kristdemokratisk politik handlar om att ge människor möjligheter såväl som ansvar, och det är ju precis det som detta förslag innebär.
Vi i denna kammare är överens om att det måste byggas fler bostäder så att fler kan äga sin bostad. Detta är ett sätt att öka bostadsbyggandet inom den delen så att bostadsutvecklare inte behöver fundera på hur många bostäder de har sålt innan de börjar bygga. De kan bygga och sedan även sälja via hyrköp.
Jag tror att detta bara är bra för marknaden. Det blir fler bostäder, och det blir bättre för den enskilde. Jag är lite besviken på att Socialdemokraterna säger nej till denna väg till eget ägt boende.
Anf. 45 Markus Kallifatides (S)
Herr talman! Ibland är det svårt att debattera. Vi säger alltså inte nej till denna väg utan till den här specifika utformningen av en ny lagstiftning. Vi välkomnar principiellt denna väg till det ägda boendet men hade velat se en mer genomarbetad lagstiftning på detta område, i enlighet med kraftfulla invändningar från helt centrala remissinstanser och Lagrådet.
Lagrådets yttrande kommer när det föreligger en lagrådsremiss. Jag har inte sagt att regeringen har haft vare sig för bråttom eller varit långsam i allmänhet i denna process utan konstaterat att regeringen efter att lagrådsremissen presenterats och Lagrådet gjort sitt yttrande knappt tagit någon hänsyn till Lagrådets kritik, som vi delar. Vi delar den oro Lagrådet ger uttryck för när det gäller att detta är en mycket komplicerad affär för en enskild person och ett enskilt hushåll.
Vår socialdemokratiska övertygelse är att samhället behöver ge människor råg i ryggen i svåra och utmanande situationer. På konsumenträttens område har vi denna princip. Vi ser att det här handlar om mycket komplicerade affärer och avtal, och för att undvika att enskilda råkar riktigt illa ut vore det önskvärt att denna lagstiftning blir riktigt bra redan från början.
Varför tänker Larry Söder och Kristdemokraterna inte så?
Anf. 46 Larry Söder (KD)
Herr talman! Vi är uppenbarligen överens om grunden, det vill säga att det behövs fler bostäder för eget ägt boende. Vi är dock inte överens om vägen dit.
Jag tror på den enskilda människans förträfflighet att kunna se var farorna i en sådan här affär finns. Det regeringen gör är att ge ramar för en sådan här affär, vilket betyder att konsumenten kan se hela affärsuppgörelsen från början. Jag kan inte se att det skulle ge mer att reglera hur det exakt ska se ut, för då tror jag att det skulle byggas färre bostäder. Om man som jag har uppfattningen att det behöver byggas fler bostäder som människor kan äga är detta ett jättebra förslag.
Det finns inget som säger att man inte kan utveckla detta utifrån vad marknaden säger, men jag tror att om vi reglerar mer får vi inte den utveckling vi önskar oss.
Det handlar givetvis om en balans mellan människors eget ansvarstagande och skyddet av konsumenterna. Men jag tror att människor kan ta eget ansvar, och det här lagförslaget är viktigt för att det ska kunna byggas fler bostäder.
Jag inser att Socialdemokraterna står fast vid att tycka att detta inte är en bra idé. Jag tror dock att vi kan mötas på andra sätt när det gäller att få till mer ägt boende, och ibland måste vi se till att människor tar eget ansvar.
Anf. 47 Amanda Palmstierna (MP)
Herr talman, ledamöter och åhörare! Organisationen jagvillhabostad.nu bildades för att sätta ljuset på det den kallar de dubbla låsen på bostadsmarknaden. Med dubbla lås menas att unga varken har de ködagar som behövs för att få en hyresrätt eller de pengar som behövs för att köpa en bostad. Det är ganska länge sedan organisationen bildades, men hindren har blivit fler, inte färre. Också nyproduktion är ett problem eftersom både hyrorna och inkomstkraven är höga, och Miljöpartiet har i tidigare debatter krävt att inkomstkraven ska ses över så att fler kan komma in på bostadsmarknaden.
Herr talman! Mot bakgrund av ungas tuffa situation på bostadsmarknaden blev jag mycket glad när jag såg att det skulle komma en lag om hyrköp av bostäder. Ett hyrköpsavtal innebär att en hyrsäljare åtar sig att inom en viss tid sälja en bostad och att hyrköparen får nyttjanderätt till bostaden fram till dess att hyrköparen kan köpa den. Rätt utformad, med ett starkt konsumentskydd, kan en modell för hyrköp komplettera bostadsmarknaden på ett bra sätt och göra det möjligt för fler boende att ha ett ägt boende.
Men det som vi i Miljöpartiet ser med stor oro på och som gör att vi reserverar oss mot regeringens förslag är att den aktuella utformningen av modellen har väldigt stora brister. Som tidigare nämnts har Lagrådet riktat kraftig kritik mot utformningen, och många remissinstanser avstyrker lagförslaget, vilket inte hör till vanligheten.
Den huvudsakliga kritiken är att konsumentskyddet är mycket begränsat för hyrköparen, vilket är extra allvarligt eftersom hyrköp ofta riktar sig till förstagångsköpare på bostadsmarknaden, alltså till människor som annars har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.
Lagrådets kritik grundar sig på att både hyrsäljarens och hyrköparens förhållanden kan ändras så att hyrköpsavtalet inte kan fullgöras. Hyrsäljaren kan exempelvis gå i konkurs, och hyrköparen kan bli arbetslös eller sjuk eller vilja flytta. Hyrköparen kan då säga upp avtalet, men de pengar man har betalat in kan gå förlorade. Hyran i en hyrköpsbostad är ofta högre än en vanlig hyra eftersom man betalar en extra del som en avbetalning på bostaden, och om avtalet upphör finns ingen lagstadgad rätt att få tillbaka amorteringsdelen. Om säljaren går i konkurs är skyddet svagt för hyrköparen att fortsatt få köpa bostaden, och om hyrköparen vill flytta är möjligheterna små att få ut de pengar som redan betalats in eftersom det kräver säljarens samtycke att överlåta avtalet.
Herr talman! Lagrådet menar att det är svårt att tänka sig att personer som förstår omfattningen av riskerna skulle ingå ett sådant hyrköpsavtal som regeringen föreslår. Det är därför troligt att personer kommer att ingå avtalen utan att inse eller överväga vilka riskerna är.
Debatten har handlat om konsumentskydd och individens rätt att välja själv. Självklart ska man lita på individen, men för oss är det också självklart att samhället ska stå upp för alla individer, också dem som inte är experter på juridiska avtal – och det här är väldigt komplicerade avtal. Det handlar också om människor som inte är vana vid bostadsaffärer utan ska ta sig in på den ägda bostadsmarknaden för första gången, och det kan vara den största ekonomiska affär man gör i sitt liv.
Sammantaget gör denna modell att hyrköpare hamnar in en väldigt utsatt situation, vilket vi ser med stor oro på.
Miljöpartiet menar att regeringen inte borde ha gått vidare med förslaget i dess nuvarande form. I stället borde man ha arbetat in Lagrådets kritik. Jag tror att vi hade kunnat nå enighet över blockgränserna om modellen hade utformats på ett sätt som också stärker konsumentskyddet. Regeringen hade alltså inte behövt skynda för att hinna inom mandatperioden. Miljöpartiet är positivt till hyrköp, men en förutsättning är som sagt att konsumentskyddet ska vara starkt.
Jag står givetvis bakom reservation 1 men yrkar bifall enbart till reservation 3 om lagens framtida utformning.
Anf. 48 Patrik Karlson (L)
Herr talman! Sverige behöver fler vägar in på bostadsmarknaden. För många unga, barnfamiljer och människor mitt i livet är drömmen om ett eget ägt hem just enbart en dröm. Man har arbete, betalar sin hyra varje månad och sköter sin ekonomi. Nu vill man rota sig, bygga upp ett kapital och få den frihet som följer med att äga sitt eget boende men möter höga trösklar och en ägd bostadsmarknad där den som redan är inne har möjligheter medan den som står utanför får höra att det bara är att vänta. Det är därför regeringens proposition om en lag om hyrköp av bostad är viktig; den öppnar en ny dörr.
Herr talman! Ett hyrköpsavtal innebär i grunden något ganska enkelt. En hyrsäljare lovar att inom en viss tid sälja en bostad, och hyrköparen får bo i bostaden under tiden. Hyrköparen får alltså en möjlighet att bo, spara, planera och senare köpa.
Det handlar inte om att staten ska tvinga någon att ingå avtal. Det handlar om att skapa ett tydligt, tryggt och modernt regelverk för en avtalsform som redan finns i dag i olika varianter men som hittills har saknat ett sammanhållet juridiskt ramverk.
I dag förekommer som sagt redan olika hyrköpsmodeller på marknaden, men utan ett enhetligt regelsystem riskerar det att bli svårt för den enskilde att veta vad som faktiskt gäller. Vad är löftet värt? Vilka villkor gäller? Vilka rättigheter har man som konsument? Vad händer om livet förändras? Med regeringens förslag blir svaren tydligare.
Ett hyrköpsavtal ska uppfylla vissa krav. Det ska vara klart vad parterna har kommit överens om. Det ska finnas regler för uppsägning. Det ska finnas skydd för hyrköparen. Och det ska bli möjligt att göra en bindande utfästelse om framtida försäljning även av fast egendom och tomträtt.
Det är också en reform för rörlighet. Trösklarna in på den ägda bostadsmarknaden har höjts. Det hindrar många människors önskan att äga sitt boende, det hämmar människors möjlighet att efterfråga bostäder som bättre passar deras behov över tid och det hämmar rörligheten på bostadsmarknaden. Människor fastnar helt enkelt. De fastnar i för små bostäder, fel bostäder eller ingen bostad alls.
Hyrköp är inte hela svaret, men det är en del av svaret. Det är en instegsmodell, en bro och en möjlighet för hushåll som ännu inte har hela kontantinsatsen men som har ekonomi nog att klara de löpande kostnaderna.
Herr talman! Bostaden är för de flesta människor det största ekonomiska beslutet. Då ska det inte råda oklarhet. Då ska människor inte lockas in i dåliga avtal. Då ska man inte som konsument lämnas ensam. Genom en ny lagreglering av modellen ges bättre möjlighet att bedöma avtalsvillkor och konsekvenser. Det stärker skyddet och bidrar till konkurrensneutralitet mellan aktörer.
Vi genomför också förändringar som gör systemet med ägarlägenheter mer attraktivt och bättre fungerande. Det handlar bland annat om att stärka möjligheterna att hantera störningar och skapa trygghet i boendeformen.
Herr talman! För Liberalerna handlar detta ytterst om livschanser. Det handlar om att människor ska kunna gå från första jobbet till första hemmet utan att behöva ärva kapital. Det handlar om att den som anstränger sig, arbetar och sparar också ska kunna se en väg framåt, för det finns få saker som skapar så mycket framtidstro som att få sätta nyckeln i dörren till ett hem man vet kan bli ens eget.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 26 maj.)
Beslut
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.