En tioårig grundskola
Betänkande 2024/25:UbU17
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 18 juni 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Grundskolan blir tioårig (UbU17)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen.
Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas.
Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan.
Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2028.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionerna 2024/25:143 punkterna 1–8 och 2024/25:160 punkterna 2.2 och 3.2. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2024/25:UbU17
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Grundskolan blir tioårig
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 2
Från regeringen
- En tioårig grundskolaProposition 2024/25:143
- Skolor mot brottProposition 2024/25:160
Motioner från ledamöterna
- Motion 2024/25:3363 av Daniel Riazat m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:143 En tioårig grundskola
- Motion 2024/25:3366 av Åsa Westlund m.fl. (S) med anledning av prop. 2024/25:143 En tioårig grundskola
- Motion 2024/25:3375 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) med anledning av prop. 2024/25:143 En tioårig grundskola
- Motion 2024/25:3383 av Camilla Hansén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:143 En tioårig grundskola
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-06-03
Trycklov: 2025-06-09
Betänkande 2024/25:UbU17
Alla beredningar i utskottet
Grundskolan blir tioårig (UbU17)
Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att införa en tioårig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan. Den nya årskurs 1 blir en del av grundskolan som därmed förlängs med ett år, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen.
Även skolformerna den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Detta innebär att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Den nya första årskursen ska anpassas efter elevernas ålder, men i övrigt ska gällande regelverk gällande ämnen och kursplaner för de olika skolformerna följas.
Förslaget innebär bland annat att eleverna får en mer sammanhållen och likvärdig skolgång när de går i endast en skolform i stället för två. I dag är förskoleklassen en egen skolform som inte ingår i grundskolan.
Förslaget innebär förändringar i skollagen men även i flera andra lagar. Ändringarna i skollagen föreslås börja gälla den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028. Övriga lagändringar föreslås börja gälla den 1 juli 2028.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-06-17
Debatt om förslag 2024/25:UbU17
Webb-tv: En tioårig grundskola
Dokument från debatten
- Protokoll 2024/25:134 Tisdagen den 17 juniProtokoll 2024/25:134 En tioårig grundskola
- Tisdag den 17 juni 2025Talarlista 2024/25:20250617
Protokoll från debatten
Anf. 134 Fredrik Malm (L)
Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag.
Sverige har under flera årtionden brottats med sjunkande kunskapsresultat i skolan. Vi har vant oss vid rubriker om Pisafall, bristande likvärdighet och elever som går ut nian utan att kunna läsa, skriva och räkna tillräckligt väl. Pisaundersökningen 2022 visade att nästan var fjärde svensk 15-åring inte uppnår grundläggande nivåer i läsning och matematik.
Det är ett skolpolitiskt haveri, fru talman, men det är också en väckarklocka. Det duger inte att stå och titta på när kunskapsraset fortskrider. Därför tar regeringen, med Liberalerna som pådrivande skolparti, nu nästa steg för att återupprätta kunskapsskolan i Sverige.
Skolan måste tillbaka till grunderna, med en förstärkt lärarroll där läraren både instruerar och tillåts hålla ordning i klassrummen, med riktiga läroböcker framför skärmar och Ipadar och med nya läroplaner som lägger fokus på grundläggande kunskaper och anpassar sig efter barns faktiska kognitiva utveckling. Barn måste lära sig grunderna, det vill säga att läsa, skriva och räkna, i tidig ålder. Med en tioårig grundskola tar vi steg mot just detta.
Från höstterminen 2028, fru talman, kommer förskoleklassen att ersättas av en ny första årskurs i grundskolan. Det innebär mer sammanhållen undervisning, ett tidigare fokus på grundläggande färdigheter och en mer likvärdig skolgång för alla barn, oavsett var i landet de bor. Det här är ingen symbolreform utan en konkret och genomgripande förändring i den svenska skolans struktur som har stor betydelse för hur vi möter eleverna under deras allra första skolår.
Förskoleklassen infördes 1998 som en brygga mellan förskola och skola. Syftet var gott: att ge barnen en mjuk övergång. Men i praktiken har förskoleklassen blivit ett otydligt mellanting med stora variationer i undervisningens innehåll, kvalitet och syfte. I vissa skolor är förskoleklassen redan i dag väldigt lik grundskolan, med strukturerad undervisning och fokus på läsning och räkning. I andra är den mer en förlängning av förskolan, med mindre lärarstöd och en svagare koppling till skolans kursplaner.
Det här är ett problem ur ett likvärdighetsperspektiv, fru talman. Alla barn ska ha rätt till samma start, samma ambitionsnivå och samma möjlighet att lyckas oavsett hur många hyllmeter böcker de har där hemma. Skolans kompensatoriska kunskapsuppdrag stärks när skolan nu går tillbaka till grunderna.
Därför inför vi nu en ny årskurs 1, integrerad i grundskolan och med ett tydligt kunskapsuppdrag. Det innebär att eleverna får undervisning utifrån skolans ämnen och kursplaner från dag ett, och det innebär att de omfattas av samma regelverk som resten av grundskolan.
Att ta bort förskoleklassen och i stället utöka grundskolan kommer att leda till att skolans traditionella arbetssätt och pedagogik framträder starkare än vad som i dag är fallet i förskoleklassen. Mer traditionell undervisning förekommer på många håll i dag, men genom den här förändringen skapar vi större likvärdighet för alla elever.
Det är dock viktigt att påpeka, fru talman, att strukturerad undervisning inte betyder att vi tvingar sexåringar att sitta stilla i skolbänken hela dagarna. Den nya årskurs 1 ska självklart vara anpassad efter elevernas ålder och behov. Lek, rörelse, kreativitet och trygghet kommer att vara naturliga inslag, och det är fullt förenligt med ett tydligt kunskapsfokus.
En stor vinst med denna reform är att den minskar antalet övergångar i barnens skolgång. Att gå från förskola till förskoleklass och sedan till grundskolan innebär att ingå i tre olika verksamheter på tre år – med olika regelverk, olika pedagogik och ofta olika personal. Varje sådant skifte riskerar att störa barnets utveckling och progression. Genom att ta bort en skolform får vi en mer sammanhållen skolgång. Ytterligare en positiv konsekvens är att samma lärare kan följa en elev under en längre tid, vilket är bra för eleverna, lärarna och skolresultaten.
Vi gör dessutom reformen på ett ordnat och ansvarsfullt sätt. Den träder i kraft först höstterminen 2028, vilket ger tid för huvudmän och lärare att förbereda sig och för Skolverket att ta fram nya kursplaner och styrdokument.
Vi förstärker också den garanterade undervisningstiden med 534 timmar i grundskolan. För svenska elever, som har förhållandevis lite obligatorisk undervisningstid jämfört med många andra länder, är det bra att få mer undervisning i grundskolans ämnen. Det är värdefull tid som kommer att användas till att läsa, skriva och räkna och till att identifiera vilka elever som tidigt behöver stöd. Den här reformen kommer att hjälpa oss att sätta in stöd till de elever som verkligen behöver det och att sätta in det stödet tidigare. Det är bra.
Fru talman! Den här reformen är också viktig för barn som ska gå i anpassad grundskola, det vill säga det som tidigare kallades särskolan. I dag finns ingen förskoleklass för de eleverna, vilket skapar otydlighet och brist på likvärdighet. Med en tioårig grundskola får även dessa barn en tydlig skolgång från start, anpassad efter deras behov.
Liberalerna har länge drivit frågan om en tioårig grundskola. För oss handlar skolpolitiken alltid om att utjämna livschanser och om att ge varje barn, oavsett bakgrund, en ärlig chans att lyckas. Vi vet att nyckeln är kunskap – tidig kunskap. Grundläggande färdigheter är grunden för all annan inlärning.
Den nya, tioåriga grundskolan är ett verktyg i det här arbetet, och den betyder att vi tar skolan tillbaka till grunderna – till läsning, skrivning och räkning samt till ordning, trygghet och en skolstart som rustar eleverna och inte lämnar dem i sticket. Jag är väldigt stolt, fru talman, över att Liberalerna i regeringsställning nu är med och genomför denna reform. Detta är helt rätt väg för svensk skola.
Avslutningsvis, fru talman: Detta är utbildningsutskottets sista debatt. Vi har visserligen en debatt direkt efter denna, men för den finns det ingen anmäld talartid. Jag vill verkligen tacka alla utskottets ledamöter för ett jättegott samarbete, och jag vill tacka vårt eminenta kansli på utbildningsutskottet. Självklart vill jag även tacka våra talmän, som leder våra debatter, och hela Riksdagsförvaltningen för det oerhört viktiga och professionella arbete som alla där utför. Det hjälper den svenska demokratin och hjälper oss i vårt arbete.
(Applåder)
Anf. 135 Linus Sköld (S)
Fru talman! Kommer du ihåg din första skoldag? Jag tänker att många gör det. Det är en stor och viktig dag, och det är en pirrig dag för de allra flesta.
För att göra den dagen – inträdet i skolans värld – så bra och smidig som möjligt för de allra yngsta skolbarnen skapades en frivillig sexårsverksamhet som skulle förena förskolans och grundskolans olika särarter och bygga en brygga mellan de båda verksamheterna. Förskolans undervisning, som bygger på barnens lek, skapande rörelse, lärande med eleven som utgångspunkt samt social och emotionell träning, skulle kombineras med skolans undervisning, som styrs av fastslagna kunskapsmål. På så vis skulle alla barn ges möjlighet att delta i en tioårig pedagogisk verksamhet som skulle ge bättre möjligheter att i slutändan nå grundskolans mål.
År 1998 blev förskoleklassen obligatorisk för kommunerna, men den var då fortfarande frivillig för barnen. Syftet var som sagt att stimulera varje barns utveckling och lärande och att underlätta integreringen mellan förskola och skola.
Förskoleklassen fick samma läroplan som grundskolan och fritidshemmet – Lpo 94 – och samma mål att sträva mot. Det fanns dock inga mål att uppnå för den enskilda sexåringen. I läroplanen Lgr 11 kvarstod den grundtanken oförändrad – förskoleklassen arbetade fortfarande med samma värdegrund och uppdrag som grundskolan men utan kursplaner och utan att underställa den enskilda sexåringen kunskapskrav.
År 2016 fick sedan förskoleklassen en egen del i läroplanen för att tydliggöra en annars rätt fritt hållen styrning.
År 2018 blev förskoleklassen obligatorisk för att fullfölja det ursprungliga syftet att varje barn ska ha möjlighet till en tioårig pedagogisk verksamhet som syftar till att uppnå grundskolans mål. Skolpliktens inträde tidigarelades ett år; sedan dess ska sexåringar normalt påbörja sitt fullgörande av skolplikten i förskoleklassen.
Fru talman! En ettårig skolform har samtidigt sina problem.
För det första har det som skulle bli en brygga blivit ett resursmässigt dike. Snittkostnaden för en elev i förskoleklassen motsvarar lite drygt en tredjedel av snittkostnaden för en elev i förskolan och knappt hälften av snittkostnaden för en elev i grundskolan.
För det andra är olikvärdigheten stor. Även om skolformen nu har ett eget avsnitt i läroplanen är den jämförelsevis svagt reglerad. Utformningen av verksamheten och ambitionerna med den varierar kraftigt mellan olika huvudmän, skolenheter och klassrum. På vissa håll sker ambitiös och påkostad undervisning. På andra håll kläms verksamheten ihop så att eleverna bara går halvdagar i skolan eller inte går i skolan varje dag i veckan. På vissa håll är verksamheten väldigt lik den undervisning som äger rum i lågstadiet. På andra håll verkar den fria leken prägla större delen av skoldagen.
För det tredje, fru talman, innebär en ettårig skolform att den kontinuitet som vi vanligtvis eftersträvar i utbildningsverksamheter, inte minst för små barn, är sämre än vad den skulle behöva vara. Förskoleklassen innebär en extra övergång mellan skolformer, i nya lokaler, med ny personal och med nya klasskamrater. Varje sådan övergång riskerar att leda till otrygghet och ett hack i elevernas kunskapsutveckling, men ändå upprepas det hela ett år senare.
Mot den bakgrunden står vi socialdemokrater bakom tillskapandet av en tioårig grundskola, men regeringen har nu ett ansvar att inte spola ut barnet med badvattnet. Den idé som bar fram tillskapandet av förskoleklassen är alltjämt en bra idé. Därför tycker vi att det är viktigt att regeringen i det fortsatta arbetet – när förordningstexter ska skrivas, när läroplaner ska revideras och när kursplaner och andra typer av styrning ska förändras – värnar att mötet mellan förskolans och grundskolans olika pedagogiska utgångspunkter och metoder fortsatt präglar arbetet i sexårsverksamheten, eller rättare sagt den nya årskurs 1, så att sociala och emotionella färdigheter får stå i fokus.
Majoriteten av den personal som bedriver undervisning i förskoleklassen är utbildade förskollärare. Det är viktigt att deras kompetens tas till vara och att det arbete med att erbjuda dem behörighetsgivande fortbildning som vi inledde 2021 får fortsätta. Men det räcker inte med att fortsätta med sådant som den socialdemokratiska regeringen inledde. Om reformens syfte att skapa större kontinuitet inte ska gå om intet behöver det komma på plats en valideringsprocess som leder till att den majoritet av förskollärarna som nu undervisar i förskoleklassen, och som har lång erfarenhet av det, så enkelt som möjligt kan bli behöriga att undervisa i hela lågstadiet.
Det räcker dock inte heller med det. För att den nya årskurs 1 även fortsättningsvis ska förena de pedagogiska utgångspunkterna i förskolan och grundskolan med varandra, förena lek och lärande, ta utgångspunkt i barnens förståelse av världen och i deras behov av rörelse samt bygga grunden för en livslång lust att lära behöver lågstadielärare få möjlighet till ett förskolepedagogiskt lyft i enlighet med det som föreslogs i den statliga utredning som föregick den här propositionen.
Sammanfattningsvis, fru talman: Ett längre kontinuum av kunskapsutveckling mot lågstadiets mål, färre verksamhetsövergångar, färre personal- och gruppförändringar och ökad likvärdighet är mervärden som den här reformen har kapacitet att ge. Fortsatt fokus på de minsta skolbarnens behov av lek och rörelse samt emotionell och social utveckling är dock nödvändigt, enligt vår mening. För att åstadkomma detta behöver fortbildningsmöjligheter, övergångsregler och valideringsprocesser möta de behov som finns hos förskollärare och grundskollärare som ska undervisa i lågstadiet efter 2028. För att möjliggöra detta behöver läro- och kursplaner och andra författningar nu revideras med det i åtanke.
Slutligen, fru talman, vill jag påpeka att vi socialdemokrater i varje budget sedan den här regeringen tillträdde har visat att vi tycker att det är viktigt att resurssätta skolan. I årets budget riktade vi 3 miljarder mer än regeringen till skolan, och utöver det föreslog vi en höjning av de generella statsbidragen med 6 miljarder.
Regeringen har gång på gång påstått sig göra historiska satsningar på skolan, men upprepade gånger har man avslöjats med att egentligen skära ned. Nu pekar tunga remissinstanser på att de medel som regeringen avser att tillföra inte kommer att täcka skolhuvudmännens tillkommande kostnader för den här reformen.
Meningen med den här ändå ganska stora reformen måste ju vara att höja kvaliteten under det första skolåret för alla elever utan att det går ut över kvaliteten i resten av lågstadiet. Om reformen inte ska leda till kvalitetsförsämringar är det viktigt att den inte är underfinansierad. Därför vill jag understryka, fru talman, hur viktigt det är att detta inte blir ännu en av den sverigedemokratiskt styrda och moderatledda regeringens besparingsattacker på skolan.
Vi socialdemokrater står givetvis bakom alla våra tre reservationer i betänkandet, men för tids vinning nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 3.
(Applåder)
Anf. 136 Kent Kumpula (SD)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i propositionen.
Vi tror att det här är ett riktigt bra och genomtänkt förslag av Tidöpartierna och en reform som kommer att göra skolan mer jämlik över landet, men det är såklart ingenting som per automatik förbättrar den introduktion till skolan som många barn får redan i dag i den nuvarande formen av förskoleklass. I vissa fall kommer det i praktiken nästan bara att fungera som ett namnbyte.
Det gäller dock de barn som i dag har turen att hamna på en bra skola och i en bra förskoleklass med ett väl anpassat fokus på kunskapsinlärning. Med ett väl anpassat fokus menar jag att det varken ska vara för starkt eller för svagt fokus på kunskapsinlärning, eftersom det är väldigt unga barn vi pratar om. Lek och rörelse ska vara en stor del av dagen för så pass unga barn.
Men, fru talman, det ska ju inte vara slumpen eller tur som avgör om ett barn får rätt förutsättningar. Det är något alla barn har rätt till, i alla fall i den målbild vi Sverigedemokrater har för Sverige och för svensk skola.
Har då verkligen inte alla barn redan i dag likvärdiga förutsättningar i sina respektive förskoleklasser oavsett vilken skola de går på? Svaret är tyvärr nej. Det finns jättemånga bra skolor där denna reform kanske inte kommer att göra någon större skillnad över huvud taget. Men så ser det inte ut överallt. Reformen kommer att göra vissa skolor bättre, och det är positivt. Personalen kommer att vidareutbildas, och vissa skolor får kanske byta ut den personal som inte klarar vidareutbildningen. Det kommer att visa sig. Vissa skolor behöver kanske tänka om och kalibrera om fördelningen mellan lek och rörelse å ena sidan och kunskapsinlärning å andra sidan.
Genom att inkludera förskoleklassen i den ordinarie grundskolan, sameskolan med flera som ett extra skolår kan vi på ett helt annat sätt säkerställa större likvärdighet över hela landet.
Fru talman! Genom denna reform kommer de barn som annars hade haft oturen att hamna i en förskoleklass som kanske inte var optimalt kalibrerad att få en bättre start på sin skolgång, och det är positivt. Jag ser egentligen ingen risk för att något blir sämre för barnen i och med reformen, och det är ju det viktigaste. Det blir helt enkelt en större likvärdighet och en större förutsägbarhet när det gäller hur det allra första skolåret för alla barn kommer att vara och fungera.
Jag tror att alla partier är ganska överens om att reformen för en tioårig grundskola är bra och ska genomföras. De motioner och reservationer som finns till propositionen känns nämligen lite konstlade och onödiga. Det framförs bland annat att man ska värna förskolans pedagogik och titta på behörigheter, kompetensutveckling och validering av befintlig personal. Men allt det är redan både uppmärksammat och omhändertaget i propositionen.
Jag läser innantill: ”Skolverket ska vidare ges i uppdrag att utarbeta förslag till ändring i grundskolans, grundsärskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner på så sätt att det bör framgå att det första året ska innehålla betydande inslag av fysisk aktivitet och utevistelse, lek, samspel och social träning samt skapande. Undervisningen ska ha en rik variation av uttrycksformer och arbetssätt – men även ge en god introduktion till skolmiljön och en förberedelse för den fortsatta skolgången.”
Detta låter i mina öron som att man gör just det som efterfrågas. Man tar till vara och säkerställer förskolans pedagogik med utevistelse, lek, skapande och social träning. Allt det är alltså redan omhändertaget.
Vidare kan man läsa om de planerade möjligheterna till vidareutbildning och validering av befintlig personal: ”Utredningen föreslår att en behörig förskollärare som vid tidpunkten för de nya bestämmelsernas genomförande har anställning i förskoleklassen och som dessutom har undervisat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 under minst fem läsår ska vara behörig att som lärare undervisa i alla ämnen årskurs 1 och 2 i grundskolan och sameskolan om han eller hon har kompletterat sin examen med fullgjord behörighetsgivande fortbildning.”
Vidare: ”Förskollärare som har undervisat i mindre än fem år ska enligt utredningens förslag kunna bli behöriga att undervisa i lågstadiet genom att läsa kompletterande behörighetsgivande högskoleutbildning.”
Detta med fortbildning och validering av befintlig och erfaren personal är alltså också omhändertaget i propositionen.
Jag känner mig trygg med att detta kommer att bli bra.
(Applåder)
Anf. 137 Linus Sköld (S)
Fru talman! Jag tänkte att det fanns en ganska stor samsyn partierna emellan om att denna reform är önskvärd och att det därför inte skulle bli några replikskiften. Men eftersom Kumpula inte kunde hålla sig utan kallade våra reservationer överflödiga krävs det att jag tydliggör varför jag inte tycker att de är överflödiga. Jag kanske också frågar Kent Kumpula om vilken riktning han ser att det fortsatta arbetet ska ta.
Frågorna om behörighet och kompetensutvecklingsinsatser är i propositionen helt förpassade till förordningsändringar. Det Kumpula citerade var från utredningen, men i den proposition som ligger på riksdagens bord finns inte dessa skrivningar. Skolministern skriver också i ett svar på en skriftlig fråga som finns med i betänkandet att förordningarna bereds i Regeringskansliet. Vi kan alltså inte få några svar på vilka förändringar som ska göras i behörighetsförordningen och vilka möjligheter som ska finnas för en förskollärare som har jobbat i många år i förskoleklass att snabbt bli behörig att undervisa i det nya lågstadiets alla fyra årskurser. Om Kumpula eftersträvar kontinuitet måste han hålla med om att samma lärare måste kunna följa med hela vägen. Annars är det väl ingen poäng att gå från förskoleklass och lågstadium till ett fyraårigt lågstadium.
De över 5 000 förskollärare som nu undervisar i förskoleklass är nog intresserade av om de kommer att kunna valideras på ett enkelt sätt och bli behöriga för alla de fyra åren eller om de ska söka sig annat jobb.
Vad säger Kent Kumpula om detta?
Anf. 138 Kent Kumpula (SD)
Fru talman! Det ska tas fram kursplaner och styrdokument. Det är inte förrän 2028 den tioåriga grundskolan ska införas, och givetvis tar man en sak i taget. Först ska vi besluta att grundskolan ska bli tioårig. Nästa steg är att ta fram styrdokument, kursplaner och så vidare. Först därefter slås det fast hur fortbildningen ska gå till. Att redan innan man har kursplaner och styrdokument i detalj ange hur fortbildningen ska gå till vore ett väldigt bakvänt sätt att göra saker och ting.
Anf. 139 Linus Sköld (S)
Fru talman! Kursplaner kommer inte att svara på den fråga jag nyss ställde: Hur kommer förskollärare med lång erfarenhet av undervisning i förskoleklass enkelt att bli behöriga?
Vilken riktning har regeringen? Vilket inflytande kommer Kent Kumpula att ha över denna process, och vad är hans förslag om hur detta ska gå till?
Vi vill ju inte förlora en massa människor som nu är behöriga. Det handlar om människor som har erfarenhet av att jobba i arbetslag med behöriga lågstadielärare, och då borde man med ganska enkla medel kunna göra en snabbare valideringsprocess så att de inte måste gå en utbildning på tre och ett halvt år för att bli lågstadielärare. Vad är Kent Kumpulas och regeringens svar på detta?
När vi ändå pratar om kursplaner och styrdokument: Det förslag vi nu tar ställning till är att den nya årkurs 1 ska underställas samma regler som övriga grundskolan. Resten av arbetet, alltså det som eventuellt kan leda till att förskolans pedagogik får vara en del av den nya årskurs 1 och att det kan finnas kvar en särart som handlar om social och emotionell utveckling, överlämnas helt till regeringen.
Då vore det intressant att höra om Kent Kumpula kommer att ta strid för att det ska vara så. Ska sexåringar få fortsätta att lära sig att stå i kö och att vänta på sin tur att få kasta tärningen? Ska de få fortsätta att jobba med sådana färdigheter, ta utgångspunkt för sitt lärande i leken och få sina rörelsebehov tillgodosedda? Kommer det att bli så? Kommer Kent Kumpula att ta strid för det i beredningen av de nya läroplanstexterna?
Denna process överlåter vi helt till regeringen, för det vi nu ska besluta om är bara att det ska vara samma regler för den nya årskurs 1 som för resten av grundskolan.
Anf. 140 Kent Kumpula (SD)
Fru talman! Jag tror att Linus inte riktigt lyssnade. Jag får upprepa mig: Man ska göra rätt sak i rätt ordning. Först ska man besluta att någonting ska göras, och sedan tar man fram kursplaner och så vidare. Sedan tar man fram valideringssätt. Att redan nu i detalj säga hur det ska göras, vilka utbildningsvägar det ska vara, vilka krav det ska vara och hur detta i detalj ska styras upp utan att veta hur kursplanerna och styrdokumenten kommer att se ut är jättekonstigt. Det är ett bakvänt sätt att göra det på.
Det finns ingen som har sagt att sexåringar ska sitta i skolbänken åtta timmar per dag och hårdplugga matematik, och jag tror ärligt talat inte heller att Linus tror det. Jag tror inte heller det. Vi behöver inte göra oss dumma här i talarstolen.
(Applåder)
Anf. 141 Tredje vice talman Kerstin Lundgren
Jag påminner om tilltalet i kammaren med både förnamn och efternamn.
Anf. 142 Daniel Riazat (V)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4 från oss och Miljöpartiet. Jag står självklart också bakom vår andra reservation, men den får en annan ledamot yrka bifall till senare i den här debatten.
Fru talman! I dag debatterar vi, som alla har hört, frågan om införandet av tioårig grundskola.
Förskoleklassen har spelat och spelar en central roll som övergång mellan förskola och grundskola. Det är tydligt att det svenska skolsystemet behöver fler insatser, och tioårig grundskola skulle kunna bidra till detta, förutsatt att reformen genomförs på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt. Men tyvärr väcker regeringens nuvarande förslag och hantering en del farhågor. Jag vill lyfta fram några av dessa.
Förslaget innebär att förskoleklassen upphör som egen skolform och i stället övergår till att vara första årskurs i grundskolan och motsvarande skolformer. En avgörande detalj i detta är vem som ska ha behörighet att undervisa i den nya årskurs 1 och de lägre årskurserna. Där menar jag att regeringens förslag får långtgående konsekvenser både för lärarförsörjningen i stort och för de individer som i dag arbetar som eller utbildar sig till förskollärare och lärare.
Behörighetskraven för den nya årskurs 1, liksom möjligheten att ge vidareutbildning och fortbildning, blir därmed avgörande. Regeringen behöver nu klargöra hur man tänker säkerställa att de yngsta eleverna kommer att mötas av lärare med rätt kompetens. Risken är annars att reformens ambition, som man menar är ökad kunskapsutveckling bland annat, inte kommer att uppnås. Det vore dessutom mycket olyckligt om lärare med lång erfarenhet av pedagogiskt arbete med sexåringar plötsligt anses vara obehöriga för just denna undervisning trots sin faktiska kompetens.
Vi får inte hamna i en situation där förskollärarnas kompetens går förlorad. Tvärtom måste den tas till vara och utvecklas inom ramen för den nya tioåriga grundskolan. Samtidigt behöver även grundskollärare som inte tidigare undervisat de yngsta eleverna kanske ges möjlighet att också bygga upp sin kompetens inom den lekbaserade pedagogiken, något som också är avgörande i undervisningen av just de yngsta barnen.
För höstterminen 2023 kunde man se i statistiken att endast 35 procent av de berörda lärarna i förskoleklassen hade den behörighet som enligt förslaget krävs för att kunna undervisa i den nya årskurs 1. Detta visar tydligt behovet av generösa övergångsregler och goda möjligheter för validering, vidareutbildning och kompetensutveckling, så att alla ges en rimlig chans att bli behöriga i god tid före reformens ikraftträdande.
Fru talman! Vi i Vänsterpartiet ser ett stort värde i att reformen kan skapa – jag säger kan skapa – en mer sammanhållen skolgång för barnen. Att slippa byta skolform efter ett år skulle kunna stärka känslan av kontinuitet och trygghet. Men det får inte ske på bekostnad av de styrkor som förskoleklassen i dag har och dess unika kombination av förskolans och skolans pedagogik.
Förskoleklassens uppdrag att främja barns lärande och utveckling är avgörande för att reformen ska bli framgångsrik. Därför måste undervisningen i den nya årskurs 1 fortsatt integrera arbetssätt och pedagogik från både förskola och skola. De som ska undervisa där måste kunna använda förskoleklasspedagogikens styrkor på ett ändamålsenligt sätt. Detta förutsätter dock att läroplanen för förskoleklassen också bevaras.
Kombinationen av lek och lärande är inte bara en pedagogisk framgångsmodell – den har också stöd i forskningen. Att bygga vidare på den läroplanen ger också bättre förutsättningar för barnens övergång mellan förskola och grundskola och säkerställer att de positiva erfarenheterna av förskoleklassen inte går förlorade.
Fru talman! Samtidigt som vi diskuterar förändringarna i grundskolans struktur måste vi tala klarspråk om det största problemet i dagens svenska skola, nämligen ett experiment som får dåliga konsekvenser oavsett om vi har en tioårig grundskola eller inte. Jag tror att alla här vet vad jag kommer att nämna, nämligen marknadsskoleexperimentet.
Det är inte bara antalet skolår eller huruvida vi har en sammanhängande grundskola eller inte som avgör skolgångens kvalitet. Frågan är betydligt större än så. Det handlar om hur vi fördelar resurserna, hur likvärdigheten säkras och hur vi garanterar att varje elev får den utbildning som den har rätt till. Det handlar om vilken arbetsmiljö som skolans personal har.
Dagens marknadsskolesystem, där skolor konkurrerar om skolpengen, har lett till segregation, betygsfusk och en djup ojämlikhet i den svenska skolan. Att privata aktörer dessutom obegränsat kan ta ut vinster ur den skattefinansierade undervisningen är ett grundläggande systemfel som inte kommer att lösas med denna reform.
Vi i Vänsterpartiet anser att reformer som rör skolans framtid måste ha sin utgångspunkt i elevers behov, inte i marknadens logik. Att bygga ut grundskolan till tio sammanhängande år kan bli bra, men om vi inte samtidigt tar itu med de grundläggande strukturella problemen, framför allt skolsystemet, vars logik blivit marknadslogik, riskerar alla goda ambitioner att gå om intet.
Skolan ska inte vara en marknad – den ska vara en plats för kunskap, jämlikhet och trygghet för alla barn i hela landet. Därmed vill jag återigen yrka bifall till reservation 4.
(Applåder)
Anf. 143 Josefin Malmqvist (M)
Fru talman! Läskunnigheten bland svenska barn sjunker. Läskunnigheten sjunker tillsammans med kunskapsresultaten i den svenska skolan. I dag kan var femte fjärdeklassare inte läsa ordentligt. Störst är problemen bland de elever som inte alltid pratar svenska hemma. Där ser vi ser ett ännu större behov av att förstärka fokus på läsundervisning tidigt.
Vi vet att förmågan att läsa är helt nödvändig för att man ska kunna klara av skolan men också för att man ska kunna ta aktiv del i vår samhällsgemenskap. Det är helt avgörande att man kan läsa ordentligt. Därför behöver vi göra vad vi kan för att vända denna utveckling.
Vi satsar på fler böcker, fler fysiska läromedel och fysiska böcker. Vi satsar på bemannade skolbibliotek, vilket kommer på plats den här sommaren, liksom på att lärarutbildningen ska innehålla något så självklart som undervisning för våra framtida lärare i vilken utlärningsmetod som fungerar bäst för att få våra barn att lära sig läsa.
Fru talman! I dag debatterar vi ytterligare ett av dessa förslag. Vi debatterar regeringens reform – faktiskt en av de mest omfattande reformerna av svensk skola på årtionden. Med propositionen om en tioårig grundskola tar vi nu viktiga steg för att stärka den svenska kunskapsskolan. Vi vill öka likvärdigheten och skapa bättre förutsättningar för alla barn att lyckas i skolan, oavsett bakgrund eller bostadsort.
Det handlar också om något så fundamentalt som varje elevs första möte med skolan, om den första kontakten med grundskolan och om att lägga grunden för ett livslångt lärande. Det handlar om att ta ansvar för Sveriges framtid. Det låter kanske högtravande. Det är det också, för det handlar om att bygga en skola som ger varje elev det stöd som den behöver i vår skola. Det handlar om en struktur som skapar ett kunskapsfokus och möjlighet för varje elev att växa och bli sitt bästa jag.
För oss moderater är utbildningen vägen till frihet. Skolan är vägen till möjligheten att forma sitt eget liv, att bli sin egen lyckas smed eller att uppnå sina drömmar. Det ska man kunna göra oavsett bakgrund, uppväxtvillkor, vad ens föräldrar heter eller var de är födda någonstans. Det ska vara möjligt att bygga det liv man själv vill leva, och den resan börjar i skolan. En likvärdig och kunskapsfokuserad skola är en förutsättning för just detta.
Fru talman! Vi ser i dag att vart sjätte barn lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Vi vet att var fjärde elev i årskurs 6 har underkänt i minst ett ämne. Det är helt oacceptabelt. Dessa siffror representerar ju alla de tusentals individer som i dag riskerar att landa utanför och vars framtidsmöjligheter drastiskt begränsas redan i tidig ålder.
Med den tioåriga grundskolan tar vi avgörande steg för att bryta den här utvecklingen. Genom att ge barn en mer strukturerad undervisning redan från sex års ålder, med fokus på läs- och skrivinlärning och tidig matematikundervisning, lägger vi grunden för en framgång i kommande skolgång. Vi vet att tidiga insatser är avgörande. Forskning visar att barn som får rätt stöd i tidig ålder har betydligt bättre förutsättningar att lyckas senare i skolan.
När vi nu ersätter förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan får sexåringar tillgång till grundskolans personal, kompetens, läroplan och resurser på ett helt annat sätt. Det innebär att vi får möjlighet att stärka det pedagogiska innehållet och tydliggöra kunskapsuppdraget redan från start.
Fru talman! Som flera tidigare har varit inne på här i debatten bygger dagens skolstruktur på att du först går i förskola, sedan i en ettårig förskoleklass och sedan i grundskolan, och då börjar du i årskurs 1. Förskoleklassen blev som vi har hört obligatorisk först 2018. Men trots det fortsatte den att vara en separat skolform med en egen läroplan och egna regler. Det skapar problem i övergångarna mellan de olika stadierna.
Vi menar att vi inte kan ha ett skolsystem där övergångarna mellan skolformerna skapar den här typen av glapp i undervisningen. Det skapar en otydlighet i ansvarsfördelningen och skillnader i kvalitet. Vi menar att det inte är värdigt ett land som Sverige, som sätter kunskapen i centrum.
Låt mig därför vara tydlig med vad den här reformen faktiskt innebär.
För det första innebär den tioåriga grundskolan att vi ger alla barn möjligheter att få en längre och mer sammanhållen skolgång med fokus på kunskap. För det andra stärker vi läs- och skrivinlärningen och även matematikundervisningen. Det skapar en avgörande möjlighet för eleverna att sedan klara av resten av sin skolgång. För det tredje handlar det om kontinuitet. De här eleverna får nu bättre förutsättningar att behålla samma lärare under fler år under den tidiga skolgången, vilket vi tror främjar progressionen också i lärandet.
Vi tror att det här är en tydlig och viktig signal, och vi tror att det skapar goda förutsättningar att tidigt möta de här eleverna.
Fru talman! Jag hör kritiken från oppositionen här inne i kammaren. De menar att förskoleklassens särskilda pedagogik riskerar att gå förlorad. Låt mig då vara tydlig. Det finns ingenting i den här propositionen som stärker den oron eller den farhågan. Den här reformen hindrar inte att vi också tar med oss det bästa från förskoleklassen. Det finns inget hinder mot det. Det finns inget som hindrar att man också kan använda förskoleklassens arbetssätt och ta med sig delar av det in i den nya första årskursen. Vi tror att undervisningen i nya årskurs 1 ska präglas av en variation av olika uttrycksformer och arbetssätt, där lek och rörelse är en naturlig del av skoldagen.
Men skillnaden, fru talman, är att vi nu ger barnen en strukturerad undervisning i ämnen. Framför allt skriv- och läsinlärning och matematik får ett mycket tydligare fokus redan för sexåringarna. Vi vet att det är avgörande för att ge barnen en stark kunskapsbas att stå på. Det är dessutom viktigt för landet Sverige och vår tillväxt och konkurrenskraft. Det handlar om hur vi ska stå oss i relation till andra länder.
Fru talman! Den här frågan har varit i ropet länge. Det är ganska talande att det nu är den moderatledda regeringen som sjösätter reformen – äntligen. Tidigare regering har varit oförmögen, precis som i så många andra frågor. Men denna regering har handlingskraften att leverera och att genomföra förändringar.
Med en tioårig grundskola stärker vi nu ytterligare kunskapsfokuset i skolan. Det är en kunskapsskola där varje barn ges möjlighet att nå sin fulla potential, där det finns höga förväntningar på alla elever, oavsett bakgrund, och där tydliga kunskapskrav går hand i hand med relevant och rätt stöd för att man ska kunna nå de uppsatta målen.
Fru talman! Vi går nu från ord till handling. Den tioåriga grundskolan är en reform som kommer att kunna göra verklig skillnad för framtidens barn, tillsammans med många andra centrala reformer som denna regering nu håller på att sjösätta.
Vi tror att reformen kommer att bidra till att ge sexåringar en starkare skolstart, och den stärker kunskapsuppdraget. Sverige ska ha en kunskapsskola i världsklass, en skola där alla barn, oavsett bakgrund, får möjlighet att lyckas.
Med det, fru talman, yrkar jag bifall till propositionen och till utskottets förslag i betänkandet.
Även jag vill passa på att tacka för en trevlig termin. Jag vill tacka utskottets kansli för ett föredömligt arbete och mina kollegor i utskottet för ett gott samarbete under den gångna terminen.
(Applåder)
Anf. 144 Linus Sköld (S)
Fru talman! Precis som när det gällde Kent Kumpula tidigare hade jag inte tänkt begära någon replik – förrän vår politik blev omnämnd. Den omnämndes i det här sammanhanget av Josefin Malmqvist. Hon sa så här: Det finns inget hinder för att ta till vara den särart som förskoleklassens pedagogik har inneburit. Jag kan inte säga att det var ett exakt citat, men det var något i den stilen.
Det finns inget hinder för att ta med sig det bästa från förskoleklassen. Nej, det är mycket riktigt. Det finns det inte. Det finns inte heller några garantier för att det ska ske.
Det finns däremot garantier för att det ska vara strukturerad undervisning. Det har alla företrädare för regeringssidan länge uppehållit sig vid i sina anföranden. Och det finns garantier för att det kommer att bli undervisning i ämnen. Det kommer att bli kursplaner. Det kommer att bli kunskapskrav, som det enskilda barnet ska uppnå. Det kommer att bli en timplan. Alla de sakerna finns det garantier för i det förslag som vi nu ska besluta om.
Men det finns inga garantier för att man kommer att ta med sig det bästa från förskoleklassens pedagogik, från det som skulle bli bryggan mellan förskolan och grundskolan – det som är det lilla barnets insteg i en ny skolverksamhet, det som handlar om social och emotionell träning och det som handlar om att ta barnens lek som utgångspunkt. Det finns inga garantier för detta.
Jag har en enkel fråga till Josefin Malmqvist. Kan hon ställa ut en sådan garanti? Kommer läroplanen att innehålla dessa värden? Kommer det att vara tydliggjort att de perspektiven ska finnas med i pedagogiken och i verksamheten i nya årskurs 1? Kan hon garantera det?
Anf. 145 Josefin Malmqvist (M)
Fru talman! I mycket av diskussionen låter det som att vi är överens, men nu lyser det igenom vad Linus Sköld och Socialdemokraterna egentligen tycker.
Reformen har inte kommit till av en tillfällighet utan av en anledning. Vi menar att dagens förskoleklass inte riktigt har levt upp till förväntningarna. Den har blivit ett slags mellanår, ett slags väntrum mellan förskola och skola, där många barn går miste om värdefull tid för lärande. Det gäller inte alla barn. På vissa håll fungerar förskoleklassen alldeles utmärkt. Där har flera skolor redan i dag valt att anställa grundskollärare som är utbildade i att lära barn läsning och matematik. Redan i dag bedriver de den typen av undervisning i förskoleklass, men andra barn får inte alls den typen av undervisning.
Det är detta vi vill komma åt med denna reform. Vi vill att alla sexåringar ska bli fullvärdiga elever i grundskolan och ta vara på denna undervisningstid bättre. Det är målet.
Vilka metoder som används för att lära ut kunskap i grundskolan och i förskoleklass, och även i andra klasser, vilka metoder som används, är främst en fråga för professionen att ta ställning till.
Det är därför jag i mitt anförande sa att det inte finns något som hindrar att man tar med sig det bästa från det som i dag är förskoleklass när vi gör om och skapar en ny årskurs 1. Det är en förändring som vi välkomnar, och det är också en del i bakgrunden till reformen.
Jag har följande fråga till Linus Sköld. Står ni inte bakom utvecklingen att nya årskurs 1 kommer att ha ett ökat fokus på just kunskap?
Anf. 146 Linus Sköld (S)
Fru talman! Josefin Malmqvist slog sig för bröstet i sitt anförande och sa att det är den här fantastiskt handlingskraftiga regeringen som genomför reformen. Ja, utredningen har varit färdig sedan vi lämnade regeringsmakten. Vad har hänt de senaste tre åren? Varför kommer förslaget nu, om den här regeringen är så fantastiskt handlingskraftig? Det var vår regering som gjorde förberedelsearbetet så att den här regeringen kunde baxa det vi hade påbörjat i land.
Josefin Malmqvist kan inte heller ha hört mig – eller så hittar hon på för att vara emot saker jag säger – när jag påpekade att vi också har identifierat brister i förskoleklassen så som den är konstruerad nu. Det är fråga om bristande kontinuitet, ett resursmässigt dike och en stor olikvärdighet i verksamheten. Det var de tre huvudskälen jag gav för att vi står bakom införandet av en tioårig grundskola.
Men det finns förslag från utredningen som skulle kunna hjälpa professionen att bevara den del av förskoleklassens särart som vi pratar om – det bästa från förskoleklassen. Utredningen föreslog att ett förskolepedagogiskt lyft införs för de lågstadielärare som nu ska bli behöriga att undervisa sexåringar. Ett sådant förslag finns inte med i reformen.
Josefin Malmqvist undvek kategoriskt att svara på min fråga. Hon kan garantera att det kommer att bli ämnesplaner, kursplaner, kunskapskrav och timplan. Men kan hon garantera att vi kommer att ta med det bästa från förskoleklassen in i nya årskurs 1, när det inte blir något förskolepedagogiskt lyft?
Anf. 147 Josefin Malmqvist (M)
Fru talman! Det blir kanske lite smått parodiskt för dem som lyssnar på debatten, när Linus Sköld väljer och vrakar bland de delar i inläggen som han vill lyssna på. Så må det vara.
Det stämmer att det finns en utredning som ligger till grund för reformen. En tidigare socialdemokratisk regering hade god tid på sig att sjösätta den, men man valde att inte göra det. Jag noterar det, och jag konstaterar nu att det är en moderatledd regering som säkerställer att vi får reformen på plats.
Det viktigaste för mig är att våra sexåringar nu får ett ökat kunskapsfokus i skolan och bättre möjligheter att rusta sig för sitt kommande studieliv och yrkesliv. Jag tror att detta att göra grundskolan tioårig är en första liten pusselbit för att komma dithän.
Det är ingen tillfällighet att vi pratar om ett ökat kunskapsfokus. Det är vad vi vill uppnå med reformen. Vi vill att det ska vara mer fokus på läs och skrivinlärning än det är i dagens förskoleklass. Vi vill att det ska vara fokus på tidiga matematikkunskaper för att lägga en god grund för kommande studier. Det Linus Sköld står här och beklagar är syftet med detta. Det är något vi eftersträvar med denna reform.
Jag kan upprepa igen att vilka metoder som lärarna väljer att använda i klassrummet främst är en fråga för lärarna att ta ställning till. Det vi säger, och det skollagen säger, är att undervisningen ska vila på evidens och beprövad erfarenhet, och det fortsätter vi att stå bakom. Det innebär att undervisningen kommer att bedrivas på ett annat sätt i årskurs 1 än i årskurs 9. Så sker redan i dag eftersom undervisningen är anpassad efter barns förmåga att ta till sig kunskap. Det här kan professionen väl, och vi ser fram emot att få detta på plats.
Anf. 148 Mathias Bengtsson (KD)
Fru talman! Skolan är den starkaste skyddsfaktorn mot kriminalitet, arbetslöshet och psykisk ohälsa. Det finns ingenting som minskar risken för utanförskap lika mycket som att gå ut svenska skolan med godkända betyg. Det är det bästa skyddet som Sveriges ungdomar kan få. Men tyvärr får en fjärdedel av ungdomarna inte det skyddet.
Var fjärde elev går i dag ut årskurs 9 utan fullständiga betyg, och 16 procent gör det utan behörighet till gymnasiet. Det är inte tillräckligt bra. Bakom varje procent finns tusentals barn och unga som går miste om en framtid full av möjligheter.
Vi måste gå till botten med frågan om hur antalet elever med gymnasiebehörighet kan öka. Vi har inte råd att låta en generation falla mellan stolarna. Sverige behöver en skola där ingen hålls tillbaka och ingen halkar efter.
Fru talman! Ett steg i detta är att regeringen nu inför en tioårig grundskola. Tanken med förskoleklassen har varit god. Den skulle skapa en mjuk övergång till skolan och påbörja lärandet i en lekfull form. Men i praktiken har utbildningen i förskoleklass inte fungerat som det var tänkt. Granskningar visar att det endast är i en fjärdedel av förskoleklasserna som eleverna får undervisning som verkligen utgår från läroplanens mål. Det pedagogiska samarbetet mellan förskoleklassens lärare och grundskolans personal brister ofta. Det leder till otydlighet för både barn och personal. Därför behövs en tydlig struktur redan från start med en gemensam skolform, en sammanhållen läroplan och ett gemensamt ansvar.
Med en tioårig grundskola får eleverna en sammanhållen skolgång där fokus tidigt ligger på att lära sig läsa, skriva och räkna. Det är de verktyg varje elev behöver för att erövra resten av skolan – och resten av livet. Det handlar inte om att ta bort lek, nyfikenhet eller kreativitet. Tvärtom handlar det om att bygga en tydlig ram där det finns plats för allt detta men där kunskapsutvecklingen alltid står i centrum.
Det handlar också om att skolan ska finnas där tidigare med tydlig undervisning, med höga förväntningar och med ett professionellt stöd som ser varje barns behov. Alla barn har rätt att lyckas i skolan, och det är vårt ansvar som lagstiftande politiker att skapa förutsättningarna för det.
Genom att tidigarelägga starten i grundskolan, med en sammanhållen läroplan och tydlig ämnesundervisning, stärker vi elevernas möjlighet att utveckla sin läs- och skrivförmåga från ung ålder. Och det är just där det börjar: med orden, meningarna och förmågan att förstå och göra sig förstådd. Språket är nyckeln till all annan kunskap. Den som har ett rikt ordförråd har större chans att hänga med i undervisningen, förstå samhällsinformation och ta del av samhällslivet. Ju tidigare vi börjar bygga det språkliga fundamentet, desto starkare blir det.
När vi stärker det tidiga lärandet i en sammanhållen skolform ger vi fler barn en bättre chans att klara kunskapsmålen. Vi vet att det är just i de tidiga åren som grunden läggs för skolframgång längre fram i livet. Det är i tidig ålder, innan problemen har hunnit växa sig stora, vi kan upptäcka vilka elever som behöver extra stöd. Det är då vi kan fånga upp signalerna, sätta in insatser och göra skillnad.
En tioårig grundskola skapar också större likvärdighet. I dag varierar förutsättningarna för elever i förskoleklass i alltför stor utsträckning mellan olika kommuner, skolor och klassrum. Det är inte rimligt att kvaliteten på barns första skolår ska vara beroende av vilken skola eller vilket klassrum de hamnar i.
Genom en gemensam skolstart med gemensam styrning av innehåll, mål och uppföljning kan vi säkerställa att alla barn möts av samma höga ambitionsnivå. Detta gäller också lärarna. Med en gemensam utbildningsform säkerställer vi att de som undervisar de yngsta eleverna har rätt kompetens, rätt verktyg och rätt uppdrag. Undervisning i språk, matematik och andra grundläggande färdigheter kräver skickliga pedagoger som vet hur man möter barns olika behov och hur man följer deras utveckling.
En annan fördel med en tioårig grundskola är färre övergångar mellan skolformer, vilket skapar större trygghet och bättre kontinuitet. Vi vet ju att varje byte, varje ny skola, varje ny lärare och varje ny miljö kan innebära osäkerhet eller otrygghet för vissa elever.
Med en sammanhållen grundskola kan samma lärare eller arbetslag följa eleverna under längre tid. Det ger bättre möjligheter att bygga relationer, anpassa undervisningen efter varje elevs behov och följa upp utvecklingen över tid. Det ger också en tryggare skolmiljö där elever får känna sig sedda och förstådda, inte bara som barn i mängden utan som unika individer med olika styrkor och utmaningar.
När undervisningen utgår från en gemensam plan och gemensamma mål blir det lättare för lärare att arbeta systematiskt, följa elevernas progression och sätta in rätt stöd i rätt tid. Det ger också en tydligare signal till elever och föräldrar om vad skolan är till för, nämligen att rusta barn med kunskaper, färdigheter och förmågor som bär dem genom livet.
Fru talman! Med denna reform, en tioårig grundskola, tar vi ett viktigt steg mot en skola som håller ihop från början till slut. Det är en skola som ger alla barn chansen att lyckas oavsett varifrån de kommer eller vilka förutsättningar de har med sig.
Jag skulle vilja passa på att tacka utskottets ledamöter, utskottskansliet och talmanspresidiet för gott samarbete under den gångna terminen, önska alla en trevlig sommar och yrka bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 149 Camilla Hansén (MP)
Fru talman! Det här har varit en väldigt spännande debatt att lyssna på. Jag gläds åt att regeringspartierna känner sådan stolthet över att genomföra denna reform, som Miljöpartiet och Socialdemokraterna lade grunden till. Det var inte ens förra mandatperioden som vi började jobba med att utveckla förskoleklassen, utan förrförra. Det resulterade i att förskoleklassen blev obligatorisk. I maj 2021 kom utredningen som ligger till grund för reformen.
Det är klart att man kan tycka att vår tidigare regering, eller för all del Socialdemokraterna förra året efter det att Miljöpartiet lämnat regeringen, kunde ha lagt på ett kol. Jag vet inte om ni minns någonting annat som försiggick 2020 eller 2021, som var något av en ansträngning för vårt samhälle att hantera. Det pågick en pandemi, som upptog ganska mycket resurser här i riksdagen, på Regeringskansliet och i samhället i övrigt. Det är möjligt att det mest angelägna just då inte var att genomföra detta. Men vi har fått höra hur regeringspartierna brinner för denna reform, och de har ändå haft ganska lång tid på sig. Utredningen fanns där redo att hanteras när den här regeringen tillträdde.
Vi har också hört en ganska animerad debatt om poängen med oppositionens reservationer mot bakgrund av att alla ändå vill att grundskolan ska bli tioårig, av de skäl som har redovisats och som gjorde att S-MP-regeringen började arbeta med frågan. Det har låtit som om det skulle vara lite onödigt att oppositionen håller på och lägger sig i.
Miljöpartiet och jag känner ett ansvar för att vårda den här reformen. Det är därför vi påpekar vilka viktiga delar som behövs. Vi tror på den här reformen. Men, fru talman, jag ska erkänna att jag inte är säker på om jag tror på den lika mycket som regeringspartierna. Det vi får höra är nämligen anföranden om att reformen kommer att lösa nästan allting som finns att lösa när det gäller svensk skola. Men det kommer den inte att göra under den här regeringen heller.
Det som behövs i svensk skola är skickliga lärare som har tillräckligt med tid för sina elever. Vi kan göra alla möjliga andra reformer, men om vi inte löser det spelar de ingen roll. Därför har jag lite svårt att tolka budskapen. Vill regeringen verkligen få till en riktigt bra tioårig grundskola, eller är det någonting som man bara bockar av?
Det är två saker som vi särskilt vill lyfta fram när det gäller den här reformen. De handlar om att värna förskolans pedagogik. Jag har reagerat lite på att det låter i debatten som om barns utbildning börjar i förskoleklassen, eller möjligtvis som om förskoleklassen är ett vakuum och att utbildningen börjar i det som nu är årskurs 1. Men svenska barns utbildning börjar ju när de börjar förskolan. I förskolan arbetar man systematiskt med språk, matematik, naturvetenskap och estetiska uttrycksformer. Förskoleklassens roll har varit att vara en brygga över till skolan.
Vi, eller i alla fall jag, har vid några tillfällen refererat till riksdagens forskningsdag, då vi pratade om framtidens kompetens. En sak som jag har noterat när jag tittat på till exempel STEM-ämnen, alltså matematik och naturvetenskap med mera, är att intresset för de ämnena sjunker. När barn börjar skolan är väldigt många av dem intresserade av de ämnena, men sedan sjunker graferna som en sten. Intresset sjunker brant tills de går ut nian.
Jag tycker nog att man ska ställa sig frågan om det är någonting i svensk skola som vi gör fel, som gör att barn tappar intresset för de ämnen som ger det vi bedömer som jätteviktiga kunskaper i samhället de ska leva i. Jag tror faktiskt att man kan säga att vi tar dem på lite för stort allvar. Vi kanske vill göra små universitetsstudenter av barn som fortfarande behöver lek, rörelse och estetiska uttrycksmöjligheter för att lära sig det de behöver.
När vi pratar om att värna förskolans pedagogik handlar det om att de som har jobbat i förskoleklass och erfarna förskollärare ska kunna fortsätta att arbeta i grundskolans tidiga årskurser, alltså inte bara nya årskurs 1 och 2. Man ska se till att det finns validering som är generös mot erfarna yrkesmänniskor. Det ska finnas lämpliga påbyggnadsutbildningar, så att de kan följa med genom hela lågstadiet.
Jag vill också lyfta fram, utifrån det jag sa tidigare, att svensk skola gör någonting med motivationen att lära. Det är viktigt att de som är lågstadielärare nu också anammar pedagogik på lekens grund. Jag tror att det kan vara en nyckel.
Vi har diskuterat vad som är rimligt att göra i reformen i fråga om övergångsregler för behörighet och legitimationer. Vi vill se verkligt generösa villkor. Vi vill nämligen värna reformens syfte att bygga ihop grundskolan så att det blir en kontinuitet för eleverna. Det behöver ske utifrån varje persons individuella kompetens. Man ska inte behöva läsa en hel utbildning om det inte finns kompetensluckor, utan man ska kunna följa med barnen längre upp i utbildningen.
Man kan fundera på om det är rimligt att göra ett sådant reformarbete redan nu. Mitt svar är ja. Jag tycker att det är helt rimligt. När man gör en sådan stor reform som påverkar många lärare bör man göra hela jobbet. Man kan inte säga att man ska göra det sedan och att vi får se hur det blir. Det handlar ändå om människors yrkesliv, och jag tycker att vi ska visa respekt för det. Det är rimligt att man har det klart för sig när man lägger en proposition som denna på bordet. Det finns inget som hindrar regeringen att göra så.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till Miljöpartiets och Vänsterpartiets gemensamma reservation 2 om förskolans pedagogik och vikten av att den fortfarande är en bärande del i den nya tioåriga grundskolan.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 18 juni.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:UbU17
Webb-tv: Beslut: En tioårig grundskola
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:135 Onsdagen den 18 juniProtokoll 2024/25:135 En tioårig grundskola
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar
a) regeringens förslag till
1. lag om ändring i skollagen (2010:800) med den ändringen att 1 kap. 12 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
3. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),
4. lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584),
5. lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168),
6. lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning,
7. lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567),
8. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
b) utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i skollagen (2010:800).Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2024/25:143 punkterna 1-8 och 2024/25:160 punkterna 2.2 och 3.2.Förskolans pedagogik
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3363 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkande 1,
2024/25:3366 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1 och
2024/25:3383 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.- Reservation 1 (S)
- Reservation 2 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 0 92 14 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 20 0 0 4 V 0 20 0 4 KD 16 0 0 3 MP 0 15 0 3 L 14 0 0 2 - 1 0 1 0 Totalt 173 35 93 48 Fortbildning, validering och behörighet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3363 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,
2024/25:3366 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 2-5,
2024/25:3375 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt
2024/25:3383 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.- Reservation 3 (S)
- Reservation 4 (V, MP)
- Reservation 5 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 92 0 14 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 0 0 20 4 V 0 0 20 4 KD 16 0 0 3 MP 0 0 15 3 L 14 0 0 2 - 1 1 0 0 Totalt 153 93 55 48 Resurser och kvalitet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3366 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 6.- Reservation 6 (S)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.