Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Betänkande 2024/25:TU7
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 27 februari 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skrivelse om bildandet av Svevia och Infranord har behandlats (TU7)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om bildandet av de statliga infrastrukturföretagen Svevia och Infranord.
Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till regeringen, bland annat att de systematiskt ska följa upp och utvärdera Svevias och Infranords åtgärder för att uppnå sina ekonomiska mål.
Regeringen menar i sin skrivelse att de genom befintliga ägardialoger kan följa bolagens måluppfyllelse, och att ägaren kan begära en åtgärdsplan om målen inte nås. Regeringen skriver också att de inte kommer att göra några andra insatser med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och att rapporten därmed anses vara slutbehandlad.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på samtliga motionsyrkanden. Skrivelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och InfranordSkrivelse 2024/25:35
Motioner från ledamöterna
- Motion 2024/25:3288 av Malin Östh m.fl. (V) med anledning av skr. 2024/25:35 Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
- Motion 2024/25:3290 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) med anledning av skr. 2024/25:35 Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
- Motion 2024/25:3292 av Linus Lakso m.fl. (MP) med anledning av skr. 2024/25:35 Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
- Motion 2024/25:3294 av Ulrika Heie m.fl. (C) med anledning av skr. 2024/25:35 Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-02-18
Trycklov: 2025-02-20
Betänkande 2024/25:TU7
Alla beredningar i utskottet
Skrivelse om bildandet av Svevia och Infranord har behandlats (TU7)
Trafikutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om bildandet av de statliga infrastrukturföretagen Svevia och Infranord.
Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till regeringen, bland annat att de systematiskt ska följa upp och utvärdera Svevias och Infranords åtgärder för att uppnå sina ekonomiska mål.
Regeringen menar i sin skrivelse att de genom befintliga ägardialoger kan följa bolagens måluppfyllelse, och att ägaren kan begära en åtgärdsplan om målen inte nås. Regeringen skriver också att de inte kommer att göra några andra insatser med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och att rapporten därmed anses vara slutbehandlad.
Trafikutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-02-26
Debatt om förslag 2024/25:TU7
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Dokument från debatten
- Onsdag den 26 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:77
- Protokoll 2024/25:77 Onsdagen den 26 februariProtokoll 2024/25:77 Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
- Onsdag den 26 februari 2025Talarlista 2024/25:20250226
Protokoll från debatten
Anf. 103 Patrik Jönsson (SD)
Fru talman! Vi ska nu debattera Riksrevisionens rapport gällande bildandet av Svevia och Infranord.
Riksrevisionens ingångsvinkel i granskningen har varit att granska huruvida riksdagens intentioner med att bilda bolagen Infranord och Svevia har uppnåtts när det gäller både marknaden som helhet och bolagen specifikt. Målsättningen från början hos den dåvarande regeringen Reinfeldt var att detta skulle leda till bättre konkurrens och ökad konkurrensneutralitet. Det skulle eliminera misstanken om korssubventioner på marknaden för vår infrastruktur, såväl för underhåll som för investeringar.
Man hade också som målsättning att öka effektiviteten jämfört med Banverket Produktion och Vägverket Produktion. En annan, lite märklig, målsättning var att skapa ett nytt kundunderlag – vad nu det skulle vara. Möjligen handlade det om att konkurrera i andra länder, om det nu skulle vara i rikets intresse – vad vet jag? Man förväntade sig dessutom, vilket är smått komiskt, att detta skulle stärka beställarkompetensen.
Resultatet ser vi tydligt i dag, och just det här tänkte jag gå direkt in på. För Sverigedemokraterna är det tämligen uppenbart att det är svårare att få tag i erforderlig kompetens för flera tjänster då Trafikverket inte längre bedriver underhåll och investering samt reinvestering i egen regi. På den tiden Banverket Produktion och Vägverket Produktion existerade fanns det också karriärvägar inom respektive verk, och kompetens och kännedom stannade på ett naturligt sätt kvar inom myndigheterna.
Vi sverigedemokrater menar att syftet med bolagiseringen för detta mål föll platt. Det är min övertygelse att vi förr eller senare kommer att se ett återtagande av underhållet i egen regi. Det enklaste vore att låta Infranord uppgå i Trafikverket eller i ett kommande banverk och låta de viktigaste bangårdarna och stambanorna underhållas i egen regi, i sammanhängande stråk. Likaså borde vi för att återfå beställarkompetens på vägsidan låta Svevia uppgå i ett vägverk eller, i värsta fall, i Trafikverket.
Det som inte granskats i denna rapport är när den egna konsultverksamheten såldes ut vid sammanslagningen 2010. Banverket Projektering och Vägverket Konsult såldes till Vectura Consulting AB. Då gick den värdefulla kompetensen där förlorad. Det hade varit intressant att få se en prislapp på alla dyrköpta konsulttimmar, för att inte tala om den anläggningskännedom som gick förlorad. Det har Riksrevisionen påpekat i andra rapporter.
Den tidigare tingens ordning borde återupprättas för att vi ska få bukt med kompetensproblemen inom Trafikverket. När det gäller vad som hände i praktiken efter bolagiseringen är det i slutändan i stort sett samma människor som fortsatt att jobba på våra vägar och järnvägar med samma arbetsmetoder.
Även på Banverks- och Vägverkstiden genomfördes kontinuerliga effektiviseringar. Sådana har givetvis genomförts i bolagen också, men det finns en skillnad. På grund av att bolagen har enskilda kontrakt kan det vara problem att effektivt ta hand om större haverier. Om man som bolag kanske bara har ett kontrakt i södra delen av landet kan det till exempel bli väldigt känsligt med personaltillgång vid en större urspårning, ett kontaktledningshaveri eller en brand. De problemen fanns inte förr. Då fanns folk att tillgå.
Riksrevisionen ger som förbättringsförslag att stärka beställarkompetensen genom framtagande av mål och mätbara indikatorer för beställarkompetens. Jag har svårt att se hur det skulle kunna ge framgång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Riksrevisionen menar också att synpunkter på beställarkompetensen ska inhämtas. Detta skulle däremot kunna vara en rimlig åtgärd givet att något relevant arbete genomförs med att analysera och använda dessa uppgifter till någonting bra. I sämsta fall ger det ingenting alls utan medför bara att fler analytiker anställs, som kanske inte ens har den specialistkunskap som erfordras för detta grannlaga arbete.
Det framförs också synpunkter på innovationer i upphandlingarna. Det finns dock skäl till att upphandlingarna är tämligen detaljstyrda, och de är dels frågan om kvalitet, dels frågan om säkerhet. Det krävs hög kunskap för att ändra på regler utan att tumma på säkerhet och kvalitet. Det är ingen slump att det finns rigorösa regelverk. Däremot är det av största vikt att Trafikverket vet vad man ska upphandla, så att inte kostsamma tilläggs- och ändringsarbeten tillkommer. Men detta kan vi inte lasta Svevia och Infranord för.
Sverigedemokraterna menar trots allt att bolagen som sådana gör ett bra jobb och i stort sett når sina ekonomiska mål. Man får komma ihåg att stora kostnadsökningar påverkar även de här bolagen. Med detta sagt finns det givetvis utrymme för förbättring.
Jag hade gärna sett att Riksrevisionen tittat på helheten, tittat längre tillbaka historiskt och tagit med perspektivet vad som gick förlorat i bolagiseringen av även konsultverksamheten.
Anf. 104 Carina Ödebrink (S)
Fru talman! Jag lyssnade noga på Patrik Jönsson i den förra debatten. Jag lyssnade noga även nu. Patrik Jönsson höll värsta brandtalet för en annan tingens ordning. Men det är inte det vi ser, vare sig i det här betänkandet eller när vi i december diskuterade och debatterade betänkandet om infrastrukturfrågor. Precis som nu sa vi i december att utskottet kan konstatera att myndighetsstrukturen har utretts noggrant.
Patrik Jönsson ger en väldigt tydlig och målande bild av hur det ser ut i dag i den här delen av verksamheten när det gäller Svevia och Infranord men också Trafikverket. Men det är inte det som Sverigedemokraterna lägger fram som förslag.
I december gjorde Sverigedemokraterna ett särskilt yttrande där man pekade på att det behöver göras en granskning efter 14 års sammanslagning. Antalet anställda har ökat. En utredning bör tillsättas för att belysa hur Sverige ska återgå till den tidigare ordningen. Men hur tycker Patrik Jönsson och Sverigedemokraterna att man ska återgå till en annan tingens ordning? Det är ju det Patrik Jönsson föreslår mot bakgrund av Riksrevisionens rapport och även vad Sverigedemokraterna har uttalat tidigare.
Anf. 105 Patrik Jönsson (SD)
Fru talman! Jag tackar ledamoten Carina Ödebrink för frågorna.
Jag tyckte jag var tämligen tydlig med vad vi tycker om tingens ordning och vad vi vill. Vi vill återta underhållet i statlig regi för att få tillbaka beställarkompetensen, även om den egentligen inte behövs om mycket av arbetet görs i egen regi. Då finns det en organisation där man slipper lägga pengar på dyra upphandlingar och har inhousekompetens.
Framför allt saknar jag konsultverksamheten. Det var en stor förlust att den såldes ut. Herregud, vad utförsäljningen av konsultverksamheten har kostat staten och skattebetalarna mycket pengar! Det har också kostat mycket skattepengar att man blivit av med beställarkompetensen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Det är ett faktum att saker och ting är ett givande och ett tagande. Ledamoten Carina Ödebrink vet mycket väl att under förra mandatperioden styrde Socialdemokraterna, liksom perioden innan dess. Det är ett givande och ett tagande här i livet, och så var det för er också. Jag vet inte om ni hade gått vidare med till exempel höghastighetsprojektet om ni inte hade suttit med Miljöpartiet. Jag kan inte svara på det, men varken ni eller vi sitter ju med 51 procent eller mer. Jag vill minnas att det fanns en tid när Socialdemokraterna gjorde det, men jag tackar gudarna för att den tiden är över.
Anf. 106 Carina Ödebrink (S)
Fru talman! När vi satt i regeringen gav vi faktiskt ett uppdrag till Trafikverket 2021 att titta på och komma till rätta med kostnadsökningarna. Det arbetet pågår, och jag utgår ifrån att nuvarande regering tar det på stort allvar.
Jag tycker också att vi i trafikutskottet borde få en uppdatering kring detta. Men jag tycker att det är anmärkningsvärt och vill belysa detta. Jag vet att det handlar om ett givande och ett tagande, men Sverigedemokraterna har varit extremt tydliga – Patrik Jönsson är väl den som främst har dragit en lans för detta. Nu viker man ned sig totalt. Det är viktigt att säga i den här kammaren, fru talman.
Vi har förslag på vad vi ser behöver göras. Jag återkommer till det. Jag tycker att vi behöver lära av de erfarenheter som vi har fått när det gäller förändringarna för Trafikverket och bolagen Svevia och Infranord.
Fru talman! Det kanske var så att Patrik Jönsson i sitt brandtal menade att Trafikverket bör förstöras, som senator Cato sa om Karthago. Det kanske blir så som Patrik Jönsson vill. Men det verkar inte som om man jobbar i den riktningen just nu i alla fall.
Anf. 107 Patrik Jönsson (SD)
Fru talman! Jag funderade noga på om jag skulle säga att Trafikverket bör förgöras. Jag var lite snäll och sa i mitt anförande att det bör förvandlas.
Ledamoten Carina Ödebrink satt inte i trafikutskottet förra mandatperioden. Men jag kan konstatera att jag hade ett samtal med Sveriges förra infrastrukturminister då, där jag kom med förslag om att återupprätta det statliga underhållet. Den gode Tomas Eneroth valde då att tillsätta en utredning om hur man skulle få underhåll i egen regi, men den var så katastrofal att den bara var att kasta i soptunnan. Det var en jättedålig utredning som sa att man skulle ta ett fåtal kontrakt och bygga upp en helt ny organisation – när vi har en befintlig, statlig organisation i form av Svevia och Infranord!
Det fanns en god chans då. Detta hade gått att genomföra om Socialdemokraterna hade valt att lyssna på Sverigedemokraterna, men man valde att inte göra det.
Jag måste också säga detta: Vi har ett land som förfaller. För det första har infrastrukturen förfallit efter åtta år med ert styre. För det andra har vi sprängningar och skjutningar. Vi har fått ett otryggt samhälle på grund av ert styre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Inom Tidösamarbetet har vi fått till väldigt mycket bra sverigedemokratisk politik. Det har kanske inte blivit hundra procent sverigedemokratisk politik, precis som det kanske inte har blivit hundra procent moderat politik. Man ger och tar – så funkar det.
Nu tar vi tag i landet och gör politiken bättre. Vi skapar ett tryggare och säkrare samhälle. Vi gör allt för att få bukt med infrastrukturproblemen. Vi tillskjuter betydligt mer pengar och effektiviserar underhållet. Jag tror att det blir bättre efter de här fyra åren, men det tar tid att förändra infrastruktur – det är inget okänt fenomen.
Anf. 108 Ulrika Heie (C)
Fru talman! Det är alldeles uppenbart att det i grunden finns väldigt olika syn när det gäller de här frågorna både inom samarbetspartierna och inom oppositionen. Detta gäller dock en rapport från Riksrevisionen. Jag vill redan i början yrka bifall till reservation 3, som är Centerpartiets reservation i det här betänkandet.
Jag välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport om bildandet av Svevia och Infranord. Centerpartiet stod bakom bolagiseringen av Svevia och Infranord. Detta beslut togs 2009, under alliansregeringens tid, och genomfördes några år senare. Jag anser att det var en viktig reform för att effektivisera underhållet och skapa konkurrens på marknaden för underhåll av järnväg och väg. Den myndighetsstruktur som fanns för snart 20 år sedan var ju inget under av effektivitet, utan detta var verkligen någonting man behövde göra.
När det nu har gått ett drygt tiotal år sedan bolagiseringen genomfördes är det välkommet att Riksrevisionen har utvärderat om riksdagens intentioner med bolagiseringen har uppfyllts. Jag noterar att Riksrevisionen pekar ut några områden som skulle kunna utvecklas. Bland annat konstateras att regeringens styrning av Svevia och Infranord inte säkerställer riksdagens intentioner med bolagiseringen.
Här nämns riksdagens intention om ökad produktivitet och att detta är något som regeringen inte har följt upp tillräckligt. Jag noterar att regeringen inte har genomfört några systematiska uppföljningar utöver uppföljning av de ekonomiska målen i verksamhetsberättelsen och att detta pekas ut som en av anledningarna till att bolagen inte har nått sina mål. Riksrevisionen bedömer att regeringen inte har använt styrverktyget ägardialog på ett effektivt sätt för att följa upp och utvärdera målen.
Fru talman! Jag ser att regeringen i sin skrivelse inte ställer sig bakom Riksrevisionens slutsats att regeringens styrning av Svevia och Infranord inte uppfyller riksdagens intentioner. Regeringen menar i stället att uppföljning har gjorts genom ägardialoger mellan företrädare för ägaren, styrelsens ordförande och bolagets direktör. Enligt regeringen har denna modell tillämpats i flera år men inte alltid dokumenterats på ett tydligt sätt.
Min uppfattning är att uppföljningen av den förbättrade produktiviteten är något som går utöver den vanliga ägardialogen och att en separat produktivitetsuppföljning hade kunnat dokumenteras på ett sätt som den vanliga ägardialogen inte alltid är lämpad för. På så vis hade det varit möjligt för riksdagen att följa upp om riksdagens mål har uppfyllts av regeringen.
Om riksdagens intentioner att skapa större konkurrens på marknaden för järnvägs- och vägunderhåll ska nås krävs enligt min mening att regeringen tar sitt ansvar och följer upp hur arbetet i de statliga bolagen går. Om regeringen inte agerar löpande genom att sätta adekvata ekonomiska mål och ha ägardialog för båda verksamheterna riskerar reformen av bolagiseringen att misslyckas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Regeringen har i sin nyligen framtagna infrastrukturproposition en uttalad avsikt att göra stora satsningar på underhåll av väg och – till viss del – järnväg. Jag anser att detta är både efterlängtat och välkommet. Svevia och Infranord får spela en viktig roll i arbetet för en väl fungerande infrastruktur i hela landet. Då är det oerhört viktigt att dessa två statliga bolag levererar och att regeringen arbetar för att förbättra ägardialogen och nå de mål som riksdagen satt. Jag konstaterar samtidigt att regeringens styrning av Svevia och Infranord är otillräcklig och inte når upp till riksdagens uppsatta mål och att regeringen därför omedelbart bör vidta adekvata åtgärder för att kunna uppnå målen.
Jag vill vidare peka på att underhållet av svensk järnväg och väg behöver effektiviseras och att det finns många privata bolag som använder nya metoder och tekniker för att kunna snabba på underhållsarbetet. Jag anser att detta är något som måste främjas. Målet ska vara att det finns ett effektivt järnvägs- och vägunderhåll i Sverige som klarar av det ökade trycket när Sverige som land ska försöka bygga bort underhållsskulden och som klarar av att göra detta på ett effektivt sätt.
Både Riksrevisionen och regeringen menar att fungerande konkurrens leder till effektivare resursutnyttjande, vilket kommer samhället till del i form av lägre priser och bättre kvalitet. Den synen delar Centerpartiet.
Det kan vara dags för regeringen att agera och se över den gamla reformen av bolagiseringen samt vad nästa steg ska bli. Jag anser att det behöver tas ytterligare ett omtag kring bolagiseringen av Svevia och Infranord. För att man ska uppnå konkurrens på riktigt anser jag att delar av – eller hela – bolagen kan behöva säljas.
Svevia arbetar med vägunderhåll och vägbyggande men har även industriverksamhet. I koncernen ingår dotterbolaget Arento, som hyr ut bygg- och anläggningsfordon. Jag anser att denna verksamhet lika gärna skulle kunna utföras av privata bolag. Det finns många både små och stora bolag som skulle kunna ta över den delen. Det kan bli direkt konkurrenshämmande att staten har denna typ av uthyrning.
Jag menar att det behövs en bred utredning där man ser över såväl ägarformen för Svevia och Infranord som behovet av en eventuell försäljning av i första hand Svevia men även Infranord.
Anf. 109 Maria Stockhaus (M)
Fru talman! Det här handlar som sagt om en rapport från Riksrevisionen. Det har faktiskt gjorts ganska många sådana som berör både vägunderhåll och järnvägsunderhåll, och det är ju bra att Riksrevisionen tittar på dessa frågor ur många olika perspektiv.
Det viktigaste för oss moderater är att skapa en så effektiv och hållbar infrastruktur som möjligt. Når man detta genom att ha allting i statlig regi eller genom att i stället se om man kan använda marknadsincitament och få konkurrens och innovation genom att upphandla denna typ av verksamhet?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Syftet med att bolagisera var från början att tydliggöra rollerna, öka effektiviteten och minska riskerna för korssubventionering. En del av detta har uppnåtts, fru talman, framför allt när det gäller att undanröja riskerna för korssubventionering.
Samtidigt är det viktigt att se frågan om bolagen Svevia och Infranord i ljuset av hela vår infrastruktur. Trafikverket upphandlar årligen stora underhållskontrakt. Jag tror att alla är överens om att högre beställarkompetens är nyckeln till att få ut mer infrastruktur och underhåll för de pengar vi satsar. Detta kommer att vara regeringens prioritering. Trafikverket har tydliga uppdrag att se till att man skaffar sig den beställarkompetens man behöver, att man blir mer effektiv i sin upphandling och att man tar hänsyn till och främjar innovation.
En del av debattörerna i denna kammare gör ibland någon form av historisk tillbakablick och tror att allt var bättre förr, då ett statligt verk utförde allting i egen regi. Detta är i grunden en ideologisk fråga – tror man på fri företagsamhet och konkurrens, eller tror man att staten, och inte marknaden, gör det mesta bäst? Vi moderater anser att detta skulle höja kostnaderna och försämra incitamenten till ständiga förbättringar.
Fru talman! Vi pratar nu om järnvägsunderhåll, vägunderhåll, Svevia och Infranord. Det finns någonting väldigt sorgligt med detta. År 2015 presenterades en utredning som hette Koll på anläggningen. Den fick tilläggsdirektiv av den förra regeringen som gick ut på att titta på just återförstatligande av underhållet. När utredaren, som tillsattes av alliansregeringen, sedan levererade sin utredning avrådde han från återförstatligande. Men i stället för att titta på om det i utredningen fanns andra bra förslag för att förbättra och effektivisera underhållet valde man att kasta utredningen i papperskorgen eftersom den inte kom fram till det man av ideologiska skäl ville att den skulle komma fram till.
Utredaren påpekade att konkurrensutsättningen genom bland andra Svevia och Infranord har lett till åtminstone 9 procents effektivare underhåll. Vad skulle vara motivet till att återförstatliga underhållet av både väg och järnväg när vi vet att vi får underhåll för pengarna om vi låter bland andra Svevia och Infranord ta hand om detta på en upphandlad marknad där det finns incitament att få ned kostnaderna och ta vara på ny teknik?
Fru talman! Mycket handlar om att vi behöver ha ett trafikverk med beställarkompetens som kan göra upphandlingar som håller måttet så att vi får det vi behöver för svensk infrastruktur. Svevia och Infranord är viktiga spelare i detta för att få till fungerande underhåll, och genom ägardialog och kontinuerliga förbättringsåtgärder är vi övertygade om att det går att driva upp både produktivitet, punktlighet och kvalitet. Sverige behöver det för att få ordning på sin infrastruktur. Detta är något Moderaterna och regeringen prioriterar högt under denna mandatperiod.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 110 Carina Ödebrink (S)
Fru talman! I debatten vill vi ibland göra skillnaderna svarta och vita. Men riktigt så enkelt är det inte. Dessa verksamheter har ett viktigt samhällsuppdrag, även om det inte står inskrivet i uppdraget.
Intentionerna och ambitionerna med att lägga samman till ett trafikverk och bolagisera har inte uppfyllts fullt ut på det sätt som tanken var. Enligt min uppfattning räcker det inte att Trafikverket förbättrar sin beställarkompetens. Man måste också ha kompetens i den verksamhet man ansvarar för, en driftkompetens. Konkurrensen är inte så stor som vi skulle vilja att den var.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Utifrån rapporten frågar jag ledamoten Stockhaus: Vad anser ledamoten och regeringsunderlaget att man ska göra för att dessa bolag ska uppnå fler ekonomiska mål än de gör i dag?
Anf. 111 Maria Stockhaus (M)
Fru talman! På slutet sa jag att genom ägardialog och kontinuerliga förbättringsåtgärder vill vi få ordning på detta. Det är så man styr bolag. Man går inte in och talar om exakt hur de ska göra. I ägardialogerna har regeringen fokus på effektivitet och att ekonomiska mål ska uppnås.
Beställarkompetens och koll på sina anläggningar kan man ha utan att man är den som genomför själva underhållet. Ett antal rapporter från Riksrevisionen pekar på detta, både när det gäller effektivitet i upphandling och huruvida Trafikverket har koll på sina anläggningar.
Dessa rapporter från Riksrevisionen har kommit under åtta år, och det stora problemet är att den förra regeringen inte gjorde något åt det Riksrevisionen rapporterade. Man ställde inte krav på Trafikverket att förbättra sin beställarkompetens. Socialdemokraternas enda lösning är att Trafikverket, som har stora effektivitetsproblem och nu håller på med en stor omorganisation, självt ska ta hand om underhållet. Jag tror inte att denna lösning på något sätt kommer att göra att vi får ut mer underhåll för pengarna på vare sig väg eller järnväg.
Att vidareutveckla Svevia och Infranord är viktigt liksom att ställa högre krav på Trafikverket att ha koll på sina anläggningar och göra upphandlingar på ett mer effektivt sätt.
Anf. 112 Carina Ödebrink (S)
Fru talman! Låt mig understryka att Socialdemokraterna inte är fundamentalister. Vi tycker att det är viktigt samhället har större kontroll och större rådighet över dessa verksamheter än det har i dag. Vi tror inte att marknaden alltid är bäst på att lösa samhällsproblem och utmaningar. Det betyder inte att vi inte tycker att marknaden och näringen är viktiga, för det är de givetvis. Jag tror att vi behöver jobba ännu mer intensivt med näringen för att främja innovationsupphandling och utveckling.
Det stämmer att riksdagen var överens om att Trafikverket skulle bildas även om Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern hade en del synpunkter i ett särskilt yttrande. I detta yttrande tog vi upp frågan om maktbalansen och skrev bland annat att ett stort och mäktigt trafikverk sannolikt kommer att förskjuta maktbalansen mellan den politiska nivån och den nya myndigheten. Nu har det gått 15 år sedan Trafikverket bildades, och man har fördubblat sin personalstyrka utan att vi fullt ut får den leverans vi skulle vilja ha.
Hur ser ledamoten på våra farhågor om maktbalansen mellan politiken och myndigheten?
Anf. 113 Maria Stockhaus (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Fru talman! Enligt den utredning som gjordes för tio år sedan får man ut 9 procent mer underhåll med en upphandling på marknaden än om Trafikverket gör det i egen regi. Denna siffra talar för sig själv, och jag tror inte att situationen har förändrats. Vill man ha mer underhåll för pengarna är det detta man ska satsa på.
Debatten handlar inte om Trafikverket, men Trafikverket har fått kritik under många år. Den här regeringen har verkligen tagit tag i det, och det finns ett antal uppdrag till Trafikverket om hur man behöver förändra sin verksamhet. Både regeringen och Tidöpartiernas gruppledare har regelbundna möten med generaldirektören för att följa upp förändringsarbetet inom Trafikverket.
Den stora frågan är varför ni inte gjorde något åt det när ni satt i regering. Snarare gav ni Trafikverket ännu större möjlighet att öka sin personal genom att slå ihop sakanslagen med förvaltningsanslagen. Detta är anledningen till att Trafikverket har kunnat öka antalet anställda med 4 000 utan att egentligen leverera något mer.
Debatten handlar visserligen om Svevia och Infranord, men det vore intressant att ha en debatt om styrningen av Trafikverket. Jag menar att regeringen tar sitt ansvar och nu försöker styra myndigheten på ett sätt som den förra regeringen över huvud taget inte gjorde.
Anf. 114 Carina Ödebrink (S)
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 1.
Samhällsuppdrag är ett huvudskäl till att staten äger bolag. Nu har förvisso varken Svevia eller Infranord några inskrivna samhällsuppdrag, men i grunden är det verksamheter som ska gagna och stödja viktiga samhällsfunktioner när det gäller underhåll och investeringar i infrastruktur.
Det fanns goda intentioner när det gällde att föra samman vägverk och banverk. Det handlar om olika kunskaper och kompetenser men också om att vara del i en större samhällsviktig helhet. Så här 15 år efter sammanslagningen och med de tillkommande förändringarna genom bildandet av Svevia och Infranord är det lätt att ställa sig frågan om förändringarna har mött det syfte och de ambitioner som fanns eller om vi kanske delvis har slängt ut barnet med badvattnet.
Riksrevisionens rapport är ett bra underlag, men vi tycker att det vore angeläget med en granskning av hur bolagiseringen av Svevia och Infranord har påverkat själva verksamheten och hur hållbarheten i underhållet har utvecklats.
De resultat som framkommer i granskningsrapporten är nedslående läsning när det gäller utfallet av bolagiseringen och marknadiseringen av samhällsviktiga verksamheter:
Prisutvecklingen har varit mycket kraftig jämfört med den generella prisutvecklingen.
Andelen innovationsupphandlingar har minskat.
Konkurrensen har blivit bättre bara på en av fyra delmarknader, och förutsättningen för konkurrens på lika villkor har inte förbättrats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Både Svevia och Infranord har haft svårt att nå sina ekonomiska mål under stora delar av sin verksamhetstid.
Mot bakgrund av detta anser vi att det krävs ett rejält omtag när det gäller både innehåll och organisation. Vägar och järnvägar är grundläggande samhällsfunktioner som ska hålla hög och förutsägbar kvalitet. Staten – vi tillsammans – behöver i större utsträckning återta kontrollen och rådigheten över underhållet på väg och järnväg.
Låt mig vara tydlig: Även med ett större statligt ansvar för och rådighet över underhåll i egen regi ser vi att samverkan med privata entreprenörer är helt avgörande för att främja innovation och utveckling.
Fru talman! Marknadiseringen och byråkratiseringen behöver brytas tillbaka. Vi vill därför se en utredning som ser över om bolagiseringen och marknadiseringen har lett till det som var målet och syftet och belyser om det ska ske en återgång till en mer renodlad verksamhet med ett banverk respektive ett vägverk.
Anf. 115 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! Jag måste erkänna att jag när jag satt och förberedde mig för denna debatt tänkte att den nog inte skulle bli så spännande, men debatten och samtalet här i kammaren är riktigt bra. Varför tycker jag då det? Jo, för att medborgarna måste få en chans att se skillnaderna mellan partierna och känna in var skiljelinjerna går. Med tanke på att det svenska politiska systemet ofta beskrivs som block snarare än som individuella partier blir det ibland förvirrande.
Jag är extra glad över Patrik Jönssons inlägg. Vi har nämligen debatterat förstatligande och uppbrytande flera gånger tidigare. Vid några tillfällen har vissa konsekvent hävdat att Sverigedemokraterna är en form av högerparti, medan jag konsekvent har hävdat att de emellanåt snarare är ett mitten-vänsterparti. Detta hänger ihop med att de här i kammaren lyfter upp frågor där många av oss från mer traditionellt borgerliga partier inte riktigt håller med.
Jag tycker att det här är bra. Jag tycker att det är jättepositivt att jag kan vara tydlig med min mer klassiska borgerliga syn där jag är för att man upphandlar. Jag uppskattar också att Centerpartiet är tydligt med sina ideologiska ingångsvärden, även om de just nu befinner sig i en annan familj. Det blir tydligt för väljarna. Sedan kompromissar vi, får fram någon form av underlag och fattar beslut utifrån det.
Fru talman! Jag har gått här och lyssnat – jag blev lite trött på att sitta – och jag tycker att det är bra och tydliggörande gentemot medborgarna att det finns olika skiljelinjer här. I dessa skiljelinjer sker också förhandlingar.
När det gäller själva ärendet delar jag i många stycken regeringens uppfattning att den organisationsform man har valt har främjat konkurrens. Produktivitetsutvecklingen hjälper till att driva fram kostnadseffektiva mål. Vi kan också konstatera att båda bolagen har varit utan statligt stöd.
Med detta sagt tror jag inte att jag har läst en enda revisionsrapport som inte har kritiserat Trafikverkets förmåga att upphandla. När man lyssnar på oss här i kammaren hör man att vi är flera som på olika sätt lyfter upp detta. Sammanslagningen av Banverket och Vägverket syftade till ökad effektivitet, men det vi har sett är en ökning av personal. Det är nog svårt att hävda att effektiviteten blev bättre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Samtidigt ser vi hur regeringen nu tar tag i detta. Jag har vid några tillfällen internt – jag kan säga det även offentligt – stört mig på att jag själv under den förra mandatperioden faktiskt inte noterade att man gick på anslag utan att det fanns ett eget anslag för själva Trafikverket. Det fanns alltså inget förvaltningsanslag. Hur kunde vi gå med på det här i kammaren?
Det var en myndighet som hade fri dragningsrätt på investeringspengar och underhållspengar. Sedan skedde upphandlingar, som tämligen ofta kritiserades av Riksrevisionen, men inte bara av dem, utan de bolag som gjorde jobbet sa många gånger att det fanns en bristande kompetens. Det innebar att det blev dyra ÄTA-arbeten, alltså tilläggsbeställningar.
Min upplevelse är att regeringen tar tag i det här nu och genomför en hel del förbättringar. Man har även tagit fasta på förvaltningsanslag, så jag tror att vi är på väg i en bättre riktning.
Rent ideologiskt vill jag vara ärlig, därför att det för mig handlar om ideologi. Jag tror inte på förstatligande, utan jag tror på den fria marknaden. Jag skulle snarare vilja ta ett kliv till. Vad skulle hända om vi låter kommuner få utmaningsrätt? Säg att Trafikverket gör en upphandling och säger att en rondell eller ett järnvägsstråk kostar 100 miljoner kronor och att kommunen då säger: Det där tror vi att vi kan lösa för 80 miljoner. Jag tror faktiskt att marknaden skulle kunna göra mer om den fick rätt incitament.
Fru talman! Jag vill tacka mina kollegor för ideologiskt tydliga anföranden. Själv står jag bakom det som står i betänkandet. Jag tror att vi är på rätt väg, men jag tror också att man alltid kan bli lite bättre när man jobbar med fri marknad och beställningar. Vardagsförbättringarna leder i sin förlängning till att vi sparar pengar åt skattebetalarna. Vi kan få mer väg, järnväg, flygplatser och annat för lika mycket pengar genom att vi upphandlar.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 116 Malin Östh (V)
Fru talman! För att förstå vad Riksrevisionen har kommit fram till efter att ha granskat bolagiseringen av Banverket och Vägverket behöver man egentligen bara läsa första sidan och rapportens titel, som är Bildandet av Svevia och Infranord – bristfälligt infriade intentioner. Det betyder att det man sa skulle ske vid konkurrensutsättning, när Svevia och Infranord bildades, inte har uppnåtts.
Riksrevisionen skriver tydligt i sin slutsats att det man sa skulle hända – att kostnaderna skulle minska till följd av ökad produktivitet och effektivitet – inte har hänt. Tvärtom konstaterar Riksrevisionen att priserna har ökat stort på anläggningsmarknaden, dubbelt så mycket som KPI.
Jag tror att vi tolkar rapporterna väldigt olika. Detta tycker jag är helt uppenbart efter att ha lyssnat till tidigare talare. En talare från Moderaterna sa till exempel att en hel del av riksdagens intentioner har uppnåtts. Ja, att motverka korssubventioner – punkt. De övriga intentionerna har inte uppnåtts, och detta tycker jag står tydligt i Riksrevisionens rapport.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Det här är som sagt en tydlig slutsats som borde leda till både eftertanke och åtgärder. Men regeringens svar på rapporten är att man instämmer i flertalet av Riksrevisionens bedömningar men att man inte ser någon anledning att följa upp de brister som föreligger. Jag tycker att det är anmärkningsvärt.
Jag nämnde i mitt förra anförande att Sverige var först i Europa med att avreglera hela tågtrafiken. Samma politik har man fört i Storbritannien, som avreglerade järnvägen i mitten av 90talet. Men redan 2001, bara några år efter avregleringen, beslutade den dåvarande brittiska regeringen att återförstatliga merparten av järnvägsunderhållet. Det gjorde man efter en allvarlig tågolycka där 4 människor dog och 102 skadades. Olyckan berodde på sprickor i rälsen. Det var en skada som hade upptäckts två år tidigare men inte åtgärdats av den privata aktör som hade ansvaret.
År 2021 tog Storbritannien nästa steg och återförstatligade resterande del av järnvägen. I samband med det beslutet sa Storbritanniens transportminister så här: Våra järnvägar byggdes för att tjäna detta land, för att skapa starkare förbindelser mellan våra samhällen och ge människor en prisvärd, pålitlig och snabb service. År av fragmentering, förvirring och överkomplikationer har gjort att visionen bleknat och passagerarna svikits.
Jag tycker att det finns all anledning för oss i Sverige att utifrån samma problembeskrivning följa Storbritanniens exempel.
Den rapport från Riksrevisionen som vi debatterar i dag är en i en lång rad av rapporter och utredningar som visar samma sak, skulle jag vilja hävda. Jag förstår att vi tolkar på olika sätt, men budskapet är väldigt tydligt: Avreglerat underhåll leder inte till det man sa att det skulle. Vi har alltså inte fått bättre underhåll till lägre pris. Tvärtom har kostnaderna ökat samtidigt som underhållsskulden växer.
För järnvägen ökade dessutom skuldkurvan mycket brant. Det har vi pratat om flera gånger. För mindre än tio år sedan var underhållsskulden för järnvägen 36 miljarder, och nu är den uppe i 91 miljarder. Den ökar dessutom med 400 000 kronor i timmen.
Fru talman! Frågan som jag tycker att regeringen behöver ställa sig är hur stor underhållsskulden ska tillåtas bli och varför den rusar som den gör. Man behöver också reflektera över hur många utredningar och rapporter som visar samma sak det behövs innan man är beredd att ompröva sina marknadsdogmer.
Sverige var först med att avreglera hela tågtrafiken, men vi behöver inte vara sist med att göra det som är nödvändigt.
Med det yrkar jag bifall till reservation 2.
Anf. 117 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! Den svenska modellen har ju inte byggt på att vi har släppt kontrollen över själva järnvägssystemet. Det vi har gjort är att låta andra aktörer använda järnvägssystemet.
Att olika aktörer får gå in och använda järnvägssystemet har resulterat i kraftigt ökat resande. Nu har jag inte det i huvudet, men det handlar om ett par hundra procent över tid. Det är alltså ett kraftigt ökat resande, framför allt på personsidan, sedan man gjorde avregleringen av möjligheten att komma till spåret.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Vad som däremot inte inträffade var att man här i riksdagen oavsett politisk färg avsatte tillräckligt mycket resurser för att klara av den transportökningen.
Avregleringen är ju en framgång, framför allt för den som är intresserad av att fler ska åka tåg. Vi hade en debatt om kollektivtrafik tidigare. För den som verkligen tror på idén att fler ska åka kollektivt och att fler ska åka spårburet är avregleringen en framgångssaga.
Vad som däremot inte är en framgångssaga är hur vi har skött själva spåret. Det är där som bland andra jag har fört fram kritik både under förra mandatperioden och nu. Det är bra att regeringen avsätter det man gör. Men jag tror, vilket jag har upprepat vid flera tillfällen, att vi har kommit till ett läge där vi kommer att vara tvungna att hitta alternativa lösningar eftersom vi behöver påskynda upprustningen av järnvägen. Men det är en effekt av avregleringen. Det går inte att jämföra med Storbritannien. Det jag har läst om Storbritannien är att det var ett totalt, monumentalt misslyckande. Men i Sverige är det en framgångssaga. Vi har ju ökat resandet med spårbunden trafik i hela landet och framför allt utvecklat stora arbetsmarknadsregioner. Jag förstår inte riktigt hur Vänstern i ena stunden är för att åka tåg och i nästa är mot att åka tåg.
Anf. 118 Malin Östh (V)
Fru talman! Tack till Magnus Jacobsson – det är trevligt med ett replikskifte i denna sena timme om en viktig fråga.
Vi från Vänsterpartiet är definitivt för mer tågtrafik, absolut. Jämförelsen med Storbritannien tycker jag ändå är relevant. Jag är väl medveten om skillnaden mellan Storbritannien och Sverige. Det jag citerade från transportministern handlar om att man har ett fragmenterat, dysfunktionellt system där underhållet av järnvägen är extremt eftersatt. Jag försökte också lyfta fram det i mitt anförande.
Vi har en skenande underhållsskuld – det måste vi alla vara överens om – från 36 miljarder för ett litet antal år sedan till 91 miljarder i dag. Någonting är ju fundamentalt fel. Här tänker jag att vi behöver hitta någon sorts samsyn. Här måste vi vara överens. Den här branta kurvan med en underhållsskuld som rusar måste vi bryta.
Jag hörde ledamoten säga i ett tidigare anförande: Vi vill absolut inte slösa med skattemedel. Men rapport efter rapport visar att vi inte får det underhåll som vi betalar för. Vi vet också vilka problemen är med avreglerat underhåll: extremt höga transaktionskostnader kopplade till upphandling, ständiga överklagandeprocesser etcetera och en skenande underhållsskuld som kostar miljarder. Att inte ens ifrågasätta avregleringen, hur är det att hushålla med skattemedel på det sätt som ledamoten beskrev tidigare?
Anf. 119 Magnus Jacobsson (KD)
Fru talman! Jag tror att vi i någon mening talar om två olika avregleringar.
Den ena avregleringen gör att man kan utveckla. Man kan låta andra gå in på spåret och skaffa slottider, vilket har resulterat i ett flertal nya järnvägsoperatörer. Det har resulterat i en brant ökning av resandet med spårbunden trafik och en fantastisk utveckling med till exempel Pågatågen. Vi har haft en fantastisk utveckling i Mälardalen. Vi ser en liknande utveckling i Västra Götaland.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Den andra avregleringen, som jag uppfattar att ledamotens kritik riktar sig mot, handlar framför allt om hur man har skött spåret. Där tycker jag ändå att de rapporter som har kommit visar på att upphandling av spår i sin förlängning – inte i varje enskilt fall; det ska vi vara noga med – leder till lägre kostnad. Det finns ingenting som tyder på att det skulle göra underhållet billigare om Trafikverket tog in hela det här till sig självt. Snarare finns det en risk att det blir dyrare.
Här skiljer vi oss åt i hur vi läser, och jag skulle tro att vi skiljer oss åt även ideologiskt. Men den avreglering som har skett i Sverige är inte jämförbar med den i Storbritannien. Vår avreglering har resulterat i ökande spårbunden trafik, vilket jag tycker är positivt. Kristdemokraterna vill gärna se mer spårbunden trafik, men då måste vi också kunna rusta upp spåren.
Nu fattas ett antal positiva beslut. För att lyckas ännu bättre måste Trafikverket bli bättre på upphandlingar. Jag tror att vi måste gå in med alternativa driftsformer. Jag tror också att man måste kunna ge en viss form av utmaningsrätt, och jag tror att det är viktigt att regeringen fattar de här besluten där man återtar i stället för att ge startbesked. Har det rusat med 30–40 procent, som en del projekt, tar man tillbaka och tar ett omtag. Då skickar man också signalen till marknaden att det inte är okej.
Anf. 120 Malin Östh (V)
Fru talman! Tack till ledamoten för en intressant debatt!
Det är en sak som känns frustrerande för mig när vi pratar om det här. Jag försökte beskriva den skenande underhållsskulden tidigare, och de argument som kommer när vi pratar om avregleringen av järnvägen är att det här är en ideologisk fråga.
Är det verkligen det? Och framför allt, hade det behövt vara det? Ställd inför den här enorma underhållsskulden, som rusar, skulle det kunna vara en fråga som handlar om vilken järnväg vi vill ha. Hur spenderar vi skattemedlen som ledamoten pratade om tidigare?
För att koppla tillbaka till Storbritannien en gång till handlade ju en stor del av debatten där om det som kallas snedvridna incitament. Man vet alltså att det förebyggande underhållet systematiskt nedprioriteras av marknadens aktörer. Det anses inte lönsamt att utföra, så man skjuter på det förebyggande underhållet. Detta var en jättestor del i debatten i Storbritannien, och det gjorde även att debatten svängde. Det var också en stor anledning bakom olyckan långt tillbaka i tiden. Snedvridna incitament är alltså också en fråga som vi behöver prata om mycket mer än vi gör.
Jag vill avslutningsvis ta upp att de förslag på lösningar som ledamoten och regeringen har på järnvägens kris i dag är att ge Trafikverket i uppdrag att vässa sin beställarkompetens och skärpa sin kostnadskontroll. Jag tycker att det är djupt otillräckligt ställt emot de stora problem vi har.
Jag hoppas att vi fortsätter den här debatten, och det gör vi säkert.
Anf. 121 Helena Gellerman (L)
Fru talman! I dag debatterar vi TU7 Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord. Jag vill inleda med att understryka vikten av att Riksrevisionen gör sina utvärderingar av de beslut som vi fattar här i riksdagen. Det ger oss ledamöter stöd i frågan om man behöver justera tidigare beslut för att få ett effektivare genomförande. Riksrevisionen har gjort en lång rad utredningar inom transportsektorn, och Liberalerna välkomnar verkligen dessa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Jag konstaterar att samtliga partier i riksdagen enigt tog beslutet att bilda Svevia och Infranord. Riksrevisionen har nu granskat om bildandet av Svevia och Infranord har nått de intentioner vi hade när vi tog detta beslut 2010.
Jag tror att man behöver se Svevia och Infranord i ett större perspektiv. Det handlar om hela systemet och om vilka krav som ställs på de statliga bolagen, både i ägardialoger och – kanske framför allt – när det gäller upphandlingar.
Fru talman! Liberalerna anser att järnvägsunderhållet ska fortsätta att upphandlas i konkurrens. Då tar vi till vara den samlade kompetensen inom de internationella bolagen när det gäller hur man på ett effektivt sätt underhåller järnväg, och vi kan utnyttja kreativiteten och flexibiliteten hos mindre bolag.
Studier som exempelvis Alexanderssonutredningen 2016 pekar på att vi får både mer och bättre underhåll till en lägre kostnad genom att upphandla underhållet i stället för att låta staten sköta allt och ha det direkt i egen regi.
Jag skulle gärna vilja veta vilka studier tidigare ledamöter har att luta sig mot när de säger att underhållet har blivit dyrare. Jag skulle välkomna om någon tar replik på mig och berättar om dessa studier. Jag känner inte till någon studie som visar att ett upphandlat underhåll har blivit dyrare än att göra allting i egen regi.
Upphandling i konkurrens gör i stället att de statliga bolagen behöver hålla en hög kvalitet så att de fortsatt kan få kontrakt. Utan det yttre trycket säger erfarenheten att organisationer inte utvecklas lika effektivt. Det är till stor del Trafikverkets beställarkompetens och upphandling som driver utvecklingen av Svevia och Infranord framför sig.
Jag vill dock samtidigt poängtera att vi har ett statligt bolag som regeringen styr, som gör en stor del av underhållet och som har stor kompetens. Det är viktigt att vi ser att vi har den kompetensen och att den kan styras av regeringen. Det är viktigt ur ett beredskapsperspektiv. Detta har vi debatterat i andra sammanhang här i riksdagen, inte minst i samband med erfarenheter från Ukraina.
Det är samtidigt viktigt för Liberalerna att vi får mer underhåll och ny järnväg för skattepengarna. Trafikverket behöver skaffa sig bättre kunskap om statusen på våra vägar och järnvägar och dessutom bättre förmåga att effektivt upphandla underhållet och förbättra Trafikverkets beställarkompetens.
Man behöver bli bättre på att ta till vara den information som Trafikverket begär av de upphandlade underleverantörerna och att de i slutet av varje projekt ska beskriva vilken status vägen eller järnvägen har efter avslutat underhållsarbete.
Vi behöver också en ökad digitalisering, både för att effektivt samla in och lagra information om järnvägen och vägen och för att med hjälp av Al prioritera underhållet utifrån insamlad data. Genom en bättre upphandling kan även leverantörerna utvecklas betydligt mer gynnsamt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Riksrevisionen tar också upp ekonomin. Båda bolagen har avkastningsmål och krav på hög produktivitet och produktivitetsutveckling för att kunna nå dessa mål. Dessa följs upp i ägardialoger. Vi liberaler anser att det är viktigt att man ser att de statliga bolag som är på en öppen marknad styrs i ägardialogen, men det som kanske verkligen ger förändringskraften är att de måste hålla samma takt som resten av marknaden för att kunna få kontrakten. Annars får de inte kontrakt på underhåll och så vidare.
Vi liberaler anser alltså att de allra flesta verksamheter blir mer effektiva om man arbetar i konkurrens med andra.
Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.
Anf. 122 Malin Östh (V)
Fru talman! Jag kände mig närmast apostroferad av ledamoten när hon uppmanade någon att komma upp och prata om hur kostnaderna har ökat, och om kostnaderna har ökat, av avregleringen av järnvägsunderhållet.
För det första framgår det i den rapport vi debatterar i dag att kostnaderna har ökat. Riksrevisionen skriver att priserna har ökat stort. På anläggningsmarknaden har de ökat dubbelt så mycket som den allmänna prisökningen under samma period. Detta gäller en tioårsperiod, och det står i den rapport vi pratar om i dag.
Det finns också andra rapporter, varav jag kan nämna en. Det kom en rapport från Riksrevisionen 2020 som visar att staten inte får ut så mycket som möjligt av de upphandlingar som görs. I genomsnitt fördyras kontrakten med 74 procent. Det är två exempel. Om jag hade haft kännedom om att den här frågan skulle dyka upp – och det kanske jag borde ha räknat ut – hade jag kunnat förbereda fler exempel.
Man kan också nämna de transaktionskostnader jag var inne på tidigare. Man bygger också upp en väldigt stor överbyggnad som hänger ihop med upphandling och med långa och segdragna överklagandeprocesser. Det är också en stor kostnad som tillkommer.
Anf. 123 Helena Gellerman (L)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi har ett effektivt genomförande av underhållet. Nu pratar vi om hur effektiva Infranord och Svevia är. Det finns även andra aktörer på marknaden. I Alexanderssonutredningen jämförde man kostnaderna när man hade verksamhet i statlig regi med det som hänt efter att man skapat Svevia och Infranord och upphandlade i konkurrens. Då såg man att man fick mer underhåll för pengarna till en lägre kostnad. Det var det jag refererade till utifrån att man inte vill dra in underhållet.
Jag har följt utvecklingen och tittat på detta, och jag tycker att Riksrevisionens genomgångar är så bra. Till exempel kom ju rapporten om att kontrakten hade fördyrats med 74 procent förra mandatperioden. Där kunde man dock konstatera att den absolut överskuggande delen när det gäller varför det hade blivit 74 procent dyrare var att man hade fått ytterligare beställningar av Trafikverket.
I sättet att upphandla fanns det alltså utrymme att ligga på för att göra det ena eller det andra inom samma kontrakt. Därmed fanns det naturligtvis en ny beställning inom kontraktet från Trafikverket, vilket gjorde att vi fick de här fördyringarna på 74 procent. Det är därför vi i samarbetspartierna nu trycker stenhårt på att Trafikverket måste bli mycket bättre på att veta vad kostnaden blir när man beställer underhållet och inte ha något flytande som ökar kontraktens kostnad.
Anf. 124 Malin Östh (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Fru talman! Det är väl bara att konstatera att vi läser de här rapporterna på väldigt olika sätt. Jag tycker att det framgår väldigt tydligt i Riksrevisionens rapport att produktiviteten och effektiviteten inte har ökat och att kostnaderna har ökat till följd av det. Jag tycker att det står svart på vitt. Undertiteln på rapporten är också ”bristfälligt infriade intentioner”. Det som riksdagen avsåg med avregleringen har inte uppfyllts; jag tycker att det är helt uppenbart.
Vi kan bortse från den överbyggnad som också finns och som jag pratade om tidigare. Den kostnaden kommenterade ledamoten inte. Men vi kan koppla på underhållsskulden, som i dag ökar extremt brant – den skenar – och som, skulle jag vilja hävda, är en effekt av ett avreglerat underhåll. Det beskrev jag även i ett tidigare replikskifte här. Det är en underhållsskuld som uppgår till 91 miljarder och som vi behöver hantera. Där har vi också en ökad kostnad, skulle jag vilja hävda.
Anf. 125 Helena Gellerman (L)
Fru talman! Jag tycker att den här diskussionen är jätteintressant. Vad får vi egentligen för pengarna?
När det gäller underhållsskulden, alltså om man ser till hur den har ökat, är ju anledningen att vi inte får ut tillräckligt mycket. Varje mandatperiod lägger vi in mer pengar i att utveckla ny infrastruktur och i underhåll, men samtidigt får vi inte ut tillräckligt mycket. Vi ser att det här har ökat med 21 procent bara mellan 2020 och 2023, på grund av inflationen och så vidare. Det tar också lång tid att genomföra projekten.
Här har de dock tittat på hur Infranord och Svevia, det vill säga två bolag, har utvecklats. Det säger ju inget om hur själva avregleringen har fungerat. År 2016, alltså efter den här avregleringen, gjordes en utvärdering, och då tittade man på hur det var före avregleringen. Vad fick vi ut för infrastruktur för pengarna då? Sedan har man jämfört med hur mycket vi får ut efter avregleringen, och där ingår ju Infranord och Svevia. Vi ser att vi efter avregleringen får ut mer underhåll för samma pengar. Det visar den studie som gjordes 2016.
Att man får mer när det är konkurrens och att företagen stärks – att det sätter press om de ska få ett nytt kontrakt – skapar en förändringsprocess i företagen. Det finns det otaliga studier som visar. Men just när det gäller det här med den ekonomiska fördelen kan man titta på Alexanderssonutredningen.
Anf. 126 Linus Lakso (MP)
Fru talman! Jag välkomnar Riksrevisionens granskning av bildandet av Svevia och Infranord, men som redan har diskuterats flitigt här konstaterar jag samtidigt att den viktigaste frågan kanske ändå inte behandlas i rapporten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Det handlar om att bedöma detta jämfört med tiden innan underhållet bolagiserades och avreglerades. Vi får väl till viss del svaret genom att man pekar på de bristfälligt infriade intentionerna med bildandet av Svevia och Infranord, men det saknas som sagt en jämförelse med tiden före bolagiseringen och vad den har betytt för infrastrukturen.
Man pekar här på att Trafikverkets beställarkompetens lämnar en del att önska och att verket har svårt att främja innovation i upphandlingarna. Sedan kan vi konstatera att antalet bud per upphandling i stort sett ligger kvar på oförändrade nivåer.
Underhållet av både väg och järnväg har under lång tid lagts ut på entreprenad till privata utförare. Det vi kan konstatera om vi gör en liten omvärldsanalys är att flera länder – Storbritannien nämndes tidigare, och jag kan även nämna Estland och Nya Zeeland – har gått samma väg som Sverige. Vi kan dock konstatera att det inte har fungerat väl och att länderna har återtagit just järnvägsunderhållet i statlig regi.
Vi kan också bara utgå från hur det ser ut på svensk järnväg: Nu har vi alltså de värsta förseningarna och den sämsta punktligheten på 14 år, vilket väl är en ganska god indikator på hur det funkar i verkligheten.
Jag menar att det finns en skillnad mellan väg och järnväg, och jag är inte alls övertygad om att vi bör återförstatliga underhållet av väg på samma sätt. Det finns en stor skillnad. Järnvägen är ett mer komplext system där det handlar om att ha en övergripande kontroll över hela anläggningen och att hela tiden kunna göra det förebyggande arbetet för att få en effektivitet.
Det blev också en del frågor om ideologi här. Jag kan väl haka på den diskussionen genom att säga att det för min del inte över huvud taget handlar om ideologi. Jag ser i stället marknaden som ett verktyg som i många fall är effektivt när det gäller innovation, nytänkande, utvecklande av nya saker – såsom nya produkter – och så vidare. Marknadslösningar funkar i många delar av samhället, men jag ser inte att det har fungerat väl när det gäller just underhållet av järnvägen.
Det här hänger också ihop med det som vi ser var ett misstag, nämligen att slå ihop Banverket och Trafikverket och förlora viktig kompetens kring järnvägen. Återigen: Järnvägen skiljer sig lite grann från vägen, som man kan jämföra med, på så sätt att den är ett system där man behöver ha en helhetskontroll. För min del och för Miljöpartiets del handlar det alltså mer om att ha rätt lösning på rätt plats.
Vi kan som sagt konstatera att många av de länder som har gått samma väg som Sverige har insett att det inte funkade väl med ett så fragmenterat och privatiserat underhåll. I stället har man återtagit det i statlig regi, och jag tror att det sannolikt är den vägen som vi behöver gå i Sverige. Vi har ju redan i tidigare debatter diskuterat hur underhållsskulden skenar och att vi ser att vi inte får ut det effektiva underhåll som vi skulle behöva.
Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Med det sagt, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 4 och tackar för en lång och härlig dag med debatter.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 27 februari.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:78 Torsdagen den 27 februariProtokoll 2024/25:78 Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Bildandet av Svevia och Infranord
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3288 av Malin Östh m.fl. (V),
2024/25:3290 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 1-3,
2024/25:3292 av Linus Lakso m.fl. (MP) och
2024/25:3294 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt
lägger skrivelse 2024/25:35 till handlingarna.- Reservation 1 (S)
- Reservation 2 (V)
- Reservation 3 (C)
- Reservation 4 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 0 0 20 4 V 0 0 19 5 KD 14 0 0 5 MP 0 0 14 4 L 12 0 0 4 - 1 1 0 0 Totalt 149 94 53 53
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.